Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om en översyn av energibeskattningen

Skatteutskottets betänkande nr 16 år 1974

SkU 1974:16

Nr 16

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om en översyn av energibeskattningen.

Motionen

I motionen 1974:1217 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs med hänvisning till vad som anförs i motionen 1974:1491

att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om en översyn av energibeskattningen i enlighet med vad som anförts i nämnda motion.

I motionen 1974:1491 anförs bl. a. följande.

De ändrade kostnadsrelationerna mellan olika energislag, som har blivit följden av de höjda oljepriserna, nödvändiggör enligt vår uppfattning en allmän översyn av energibeskattningen. Bl. a. måste man söka hindra en övergång från användning av olja till elkraft för t. ex. bostadsuppvärmning, om detta ökade elkraftsbehov endast kan tillgodoses genom oljeproducerad elkraft. I detta sammanhang bör också beskattningens inverkan som styrande faktor beträffande energianvändningen studeras mera ingående.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt förordningen (1957:262) om allmän energiskatt skall sådan skatt erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förordningen om gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med 27 öre för liter och för gasol med 19 öre för liter. Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med 10% av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 16

SkU 1974:16

2 För andra bränslen gäller följande skattesatser.

Bränsle Skattesats

Stenkol 12 kr. för ton

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m. 6 ** » »

Brunkolsbriketter 6 >> »» >»

Koks och koksbriketter 14 >» >> »

Koksstybb 6 »» » >*

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I, samt fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor 25 kr. för m3

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16 » >• ”

Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket. Enligt en särskild förordning (1971:928) kan konungen förordna om nedsättning eller befrielse från allmän energiskatt. Sådan tillfällig nedsättning gäller under år 1974.

Inkomsterna på titeln energiskatt upptas i årets finansplan till 1 200 000 000 kr. för 1973/74 och till 2 024 000 000 kr. för 1974/75. Ökningen beror till huvudsaklig del på att den tidigare särskilda skatten på motorbränslen nu ingår i energiskatten.

Utskottet

I motionen 1974:1217 begärs en översyn av energibeskattningen mot bakgrund av de ändrade kostnadsrelationer mellan olika energislag som blivit en följd av de höjda oljepriserna. Motionärerna utvecklar sina synpunkter i motionen 1974:1491 och anser där att man i detta läge bör hindra en övergång från olja till elkraft för bostadsuppvärmning. I den sistnämnda motionen framhålls vidare vikten av att beskattningens roll som styrande faktor beträffande energianvändningen studeras mera ingående.

Frågor rörande energiförsörjningen har genom oljekrisen kommit att inta en framskjuten plats vid årets riksdag, och man borvid bedömningen av de yrkanden som framställdes under den allmänna motionstiden inte bortse från att energisituationen under januari var svår att överblicka, vilket inte minst belyses i finansplanen. Mot denna bakgrund ter sig motionärernas farhågor för en förskjutning av energiförbrukningen från olja till elkraft för bostadsuppvärmning som mycket förklarlig, en utveckling som alltså främst skulle kunna befaras i fråga om en- och tvåfamiljsfastigheter, där kostnaderna för elinstallation i sådant syfte kan bli begränsade. Som framgår av en jämförelse mellan olje- och elkraftskostnaderna vid uppvärmning av villor, som gjorts inom riksskatteverkets punktskattesektion och som fogas som bilaga till betänkandet, är elkraft i normalfallen fortfarande något dyrare än olja vid sådan

SkU 1974:16

bostadsuppvärmning. Om man bortser från att ägarna av oljeeldade villor fått vidkännas väsentligt högre uppvärmningskostnader, kan man alltså konstatera att om beskattningen främst hade haft till uppgift att skapa likvärdiga villkor mellan el- och oljeuppvärmda villor, skulle man med all sannolikhet valt de nu gällande skattesatserna. Det synes alltså som om oljekrisen, såvitt nu kan bedömas, inte lett till sådana prishöjningar att det finns grundad anledning anta att de av motionärerna befarade förskjutningarna i energikonsumtionen motiverar någon översyn av energibeskattningen.

När det gäller motionärernas önskemål om närmare studier av beskattningen som styrmedel för energianvändningen vill utskottet erinra om att näringsutskottet (NU 1971:42) tidigare framhållit vikten av en samlad bedömning av bl. a. möjligheterna att styra energikonsumtionen och att detta uttalande tagits in i direktiven för energiprognosutredningen (I 1972:03), som enligt riksdagsberättelsen beräknas avsluta sitt arbete under 1974. Det kan vidare erinras om att energirådet och den energipolitiska delegationen har vidsträckta planerings- och utredningsuppgifter i fråga om försörjningen och hushållningen med energi.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte skäl förorda den av motionärerna begärda utredningen och avstyrker alltså bifall till motionen 1974:1217.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1217.

Stockholm den 26 mars 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Mundebo (fp), Carlstein (s), Josefson (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c) och Boström (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1974:16

4 Bilaga

Jämförelse mellan olje- och elpriser år 1957, 1965 och 1974 vid uppvärmning av småhus

År

Eldingsolja 1

Elkraft

Pris inkl. skatt kr/m3 öre/kWh

Energiskatt

%

Pris inkl. skatt öre/kWh

Energiskatt

%

226 4,1

12,5

7,4

4,8

175 3,2

16,7

6,4

6,5

528 9,6

5,7

9,9

9,1

Tabellvärdena har beräknats under följande antaganden.

Det effektiva värmevärdet hos eldningsolja 1 är 8,6 Gcal/m3. Årsmedelverkningsgraden för en villapanna är 55 %. För elvärme beräknas verkningsgraden vara 100%. Priserna på elkraft är genomsnittliga för abonnenter med elvärme.

Energiskatten för eldningsolja 1 har varit 25 kr/m3 sedan skattens tillkomst 1957. Energiskatten på elkraft för hushållsförbrukning som togs ut med 5 % av priset exklusive skatt 1957 höjdes 1958 till 7 %. Från och med 1971 höjdes skatten till 10 %.

GOTAB 74 7250 S Stockholm 1974