Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa frågor rörande taxeringsnämnder
Skatteutskottets betänkande nr 27 ar 1974
SkU 1974:27
Nr 27
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa frågor rörande taxeringsnämnder.
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1974:271 av herrar Olsson i Sundsvall (c) och Nordin (c) vari hemställs
att riksdagen begär sådan ändring av taxeringsförordningen att rätt införs till proportionellt val vid utseende av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd;
1974:940 av herrar Boo (c) och Pettersson i Örebro (c) vari hemställs att riksdagen begär utredning och förslag till sådan ändring i taxeringsförordningen att suppleant i taxeringsnämnd får rätt att närvara vid sammanträde även då han inte trätt i ledamots ställe.
Gällande bestämmelser m. m.
Beträffande val till taxeringsnämnd
Enligt taxeringsförordningen (1956:623) — TF — skall val av ledamöter i taxeringsnämnd verkställas av fullmäktige i vederbörande kommun. I fråga om de särskilda taxeringsnämnderna skall dock valet förrättas av landstingskommunens förvaltningsutskott om i taxeringsdistriktet ingår mer än en kommun.
Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall utgöra minst tre och högst åtta. I särskild taxeringsnämnd må dock högst tolv ledamöter väljas. Minst en ledamot skall i sådan nämnd väljas för varje kommun. Antalet ledamöter skall bestämmas av dem, på vilka valet ankommer. Om ledamöterna skall väljas av skilda organ skall länsstyrelsen bestämma antalet ledamöter i taxeringsnämnden samt angiva hur många av dem som skall väljas av varje organ.
För var och en av de valda ledamöterna skall utses en suppleant (6 § 3 morn.).
Val av ledamöter skall förrättas under december månad för nästföljande år (6 § 1 morn.).
Till ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd skall utses redliga och allmänt aktade personer, som kan antas besitta nödig insikt och erfarenhet.
Kommun får till ledamot och suppleant välja endast den, som är mantalsskriven inom kommunen, och landstingskommuns förvaltningsutskott endast den, som är mantalsskriven inom taxeringsdistriktet.
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr27
SkU 1974:27
2 Vid val av ledamöter och suppleanter i olika taxeringsnämnder skall tillses, att kännedom om olika grupper av skattskyldiga inom distriktet och om distriktets olika delar om möjligt kommer att finnas inom nämnden.
Till ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skall utses personer, som besitter särskild insikt och erfarenhet i de taxeringsfrågor, som ankommer på nämnden. Därjämte bör tillses, att kännedom såvitt möjligt kommer att finnas om olika delar av distriktet (13 § 1 morn.).
Besvär över val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd får föras hos länsstyrelsen inom tre veckor efter valets förrättande, och därvid skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund av att vid valet sådan kännedom om olika grupper av skattskyldiga som anges i 13 § 1 mom. inte blivit företrädd i avsedd omfattning har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många ledamöter som skall väljas för varje grupp. Överklagas det därefter företagna valet och befinns detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter i nämnden.
Över länsstyrelsens beslut får klagan icke föras (6 § 4 morn.).
I fråga om fastighetstaxeringsnämnderna gäller likartade bestämmelser. Ordförande och ytterligare en ledamot i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt. Övriga ledamöter väljs av kommunfullmäktige eller, såvitt angår gemensam fastighetstaxeringsnämnd, av landstingskommunens förvaltningsutskott. Omfattar gemensamt fastighetstaxeringsdistrikt ej mer än en kommun, förrättas dock valet av kommunfullmäktige.
Antalet valda ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd skall utgöra lägst tre och högst sex. Antalet ledamöter bestäms av länsstyrelsen.
Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 mars året näst före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. 1 fråga om lokal fastighetstaxeringsnämnd skall kommunfullmäktige i samband med valet utse en av ledamöterna att på kommunens bekostnad delta dels i arbetet inom särskild arbetsgrupp, dels i vissa angivna sammanträden. I vad angår gemensam fastighetstaxeringsnämnd skall de, på vilka valet ankommer, i samband med valet utse en av ledamöterna att på landstingskommunens eller, i fråga om distrikt som ej omfattar mer än en kommun, på denna kommuns bekostnad delta i sådant förberedande sammanträde som skall hållas enligt 144 § 1 mom.
Om utgången av valet har den som därvid fört ordet att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden och de valda.
Bestämmelserna i 13 § angående ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd äger motsvarande tillämpning beträffande ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd. Vad där föreskrivs beträffande kännedom om olika grupper av skattskyldiga skall därvid avse kännedom om olika slag av fastigheter. Vidare skall vad som där föreskrivs
SkU1974:27
beträffande särskild taxeringsnämnd tillämpas i fråga om gemensam fastighetstaxeringsnämnd.
Bestämmelserna om besvär över val till fastighetstaxeringsnämnd korresponderar med motsvarande bestämmelser i 6 § 4 mom. om val till taxeringsnämnd (133 §).
Beträffande suppleants närvarorätt i taxeringsnämnd
Den i motionen 1974:940 behandlade frågan är — som motionärerna framhåller — belyst i JO:s ämbetsberättelse 1974 s. 443—447. Ur berättelsen kan följande återges.
I den hos ombudsmannaexpeditionen upprättade promemorian i ärendet framhålls att taxeringsnämnderna inte är kommunala organ utan brukar betraktas som organ för lokal självförvaltning. Den kommunalrättsliga lagstiftningen är således inte direkt tillämplig på taxeringsnämnderna. I den utsträckning kommunalrättsliga regler ansetts kunna tillämpas beträffande taxeringsnämnder har därför hänvisning fått göras i taxeringsförordningen till dessa regler. Så har i 130 § taxeringsförordningen hänvisats till bl. a. kommunallagen i frågan om rätt till ekonomisk ersättning för de kommunvalda ledamöterna.
Det ankommer på ordföranden att kalla ledamöterna till taxeringsnämnds sammanträden. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant samt tillika härom underrätta ordföranden. Taxeringsnämnds sammanträde skall — med visst här inte aktuellt undantag — hållas inom slutna dörrar (61 § taxeringsförordningen). I 61 § taxeringsförordningen har positivt angivits vilka tjänstemän som, utan att äga delta i nämndens beslut, har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträde. Därvid har ingen bestämmelse meddelats om närvarorätt för de suppleanter som inte inträtt vid ordinarie ledamots förfall. Det kan härvid inskjutas att i kommunallagen har ett särskilt stadgande, 36 § andra stycket, ansetts erforderligt för att ge icke tjänstgörande suppleanter generell närvarorätt. Jämför i detta sammanhang rättsfallet RÅ 1969 ref. 13 ang. närvarorätt i arbetsutskott inom drätselkammare. Vidare påpekas att i lagen om vägnämnder och länsvägnämnder, som också reglerar ett lokalt självförvaltningsorgans förhållanden, finns ett uttryckligt påpekande i 14 § om suppleants rätt att närvara vid sammanträde och delta i överläggningarna men inte i besluten även utan att ha inträtt i ordinarie ledamots ställe.
Vad nu upptagits talar för att endast de ordinarie ledamöterna skall kallas till taxeringsnämndens sammanträden och att suppleant äger ovillkorlig närvarorätt endast då den ordinarie ledamoten, för vilken han är suppleant, fått förhinder. Något uttryckligt förbud för suppleant att närvara även i andra fall finns dock inte stadgat. Vissa lämplighetsskäl kan även anföras för att suppleant skulle ha en mer generell rätt att närvara vid taxeringsnämnds sammanträde såsom besittande sakkunskap eller ortskännedom. Det kan vidare synas lämpligt, att suppleanterna är närvarande vid nämndens sammanträden så att de inte helt saknar
SkU 1974:27
kännedom om nämndens arbetsrutiner m. m., när de skall tjänstgöra i ordinarie ledamots ställe.
Enligt PM kan det inte helt uteslutas, att en regel om suppleants rätt att vara närvarande vid taxeringsnämnds sammanträden skulle kunna vara till fördel vid taxeringsarbetet. Å andra sidan går det inte att bortse från att en sådan rätt skulle kunna föranleda både principiella betänkligheter och svårlösta problem rörande suppleantens rättigheter och skyldigheter. En generell rätt för suppleant att närvara vid taxeringsnämnds sammanträden skulle därjämte medföra, att sammanträdena kom att bevistas av ordföranden, kronoombud (taxeringsassistent) samt upp till åtta (tolv) kommunvalda ledamöter och lika många suppleanter. Sammanträden med så många personer blir — i synnerhet om samtliga närvarande äger rätt att delta i överläggningarna — erfarenhetsmässigt ofta föga effektiva.
I yttrande över PM anförde riksskatteverket (RSV) bl. a. följande.
Fråga uppkommer om reglerna i 61 § TF med hänsyn till frånvaron av en uttrycklig bestämmelse om närvarorätt för suppleant skall tolkas så att det råder ett absolut förbud för en suppleant att närvara samtidigt med den ordinarie ledamoten i en taxeringsnämnd eller om stadgandet i stället skall uppfattas på det viset att frågan från lagstiftningssynpunkt är olöst. Enligt RSV :s mening föreligger det sistnämnda alternativet.
Med hänsyn härtill bör undersökas om det kan finnas skäl att medgiva en suppleant antingen en generell eller en begränsad rätt att närvara vid sammanträde i taxeringsnämnd samtidigt med den ordinarie ledamoten samt — om denna fråga besvaras jakande — hur suppleantens yttranderätt m. fl. dylika spörsmål bör bedömas.
Att en suppleant tillåts närvara vid sammanträde samtidigt med den ordinarie ledamoten är ingen nyhet inom den skatterättsliga rättstillämpningen.
Sålunda biföll inte riksdagen ett av 1955 års taxeringssakkunniga framlagt, i propositionen 1956 nr 150 (s. 251) upptaget förslag om förbud för suppleant att närvara vid sammanträde med prövningsnämnd utan att ha inkallats till tjänstgöring vid förfall för ledamot. Dåvarande bevillningsutskottet anförde i denna fråga (betänkande 1956 nr 56 s. 112) följande:
Som framgår av bevillningsutskottets yttrande skulle rätten att närvara vid sammanträden för suppleant samtidigt med ordinarie ledamot inte vara ovillkorlig. Endast i uppräknade och liknande fall skulle denna rätt kunna medges. Dessutom synes utskottet ha menat att möjligheten endast skulle få stå öppen efter kallelse. Någon rätt för suppleant att utan föregående kallelse komma till ett sammanträde och begära att få deltaga skulle sålunda inte få lov att förekomma. Suppleant som infinner sig utan att vara behörigen kallad torde sålunda inte vara berättigad till ersättning enligt 129 § 8 mom. TF (stadgandet har upphört att gälla enligt lag den 4 juni 1971 nr 399). Se härom Hedborg m. fl., Kommentar till 1956 års taxeringsförordning, 2a upplagan 1961, s. 224.
Med hänsyn till det anförda finner RSV starka praktiska skäl tala för
SkU 1974:27
att samma begränsning bör gälla för suppleant i taxeringsnämnd som anges i utskottets yttrande beträffande suppleant i prövningsnämnd. Härvid bör det ankomma på ordföranden att kalla suppleanten, varvid suppleantens ställning i nämnden bör avgöras med hänsyn till de skäl som föreligger för hans kallande till sammanträdet. Har han kallats att närvara vid nämndens sammanträde för att avlasta de övriga ledamöternas arbetsbörda, bör han sålunda få deltaga i överläggningarna och i besluten. Om han däremot kallats på grund av sin särskilda sakkunskap, såsom bransch-, yrkes- eller ortskännedom, bör han ej få deltaga i överläggningarna eller i besluten. Ej heller bör så ske om han är närvarande endast för att lära sig nämndens arbetsrutiner m. m., vilket kan vara lämpligt för en nyvald suppleant.
RSV finner för sin del inte att reglerna om sekretess och tystnadsplikt lägger hinder i vägen för ovanstående lösning. Såvitt kan bedömas har aldrig någon olägenhet från denna synpunkt förelegat beträffande dåvarande prövningsnämnderna.
JO anför avslutningsvis följande synpunkter.
Av vad här tidigare redovisats framgår, att gällande bestämmelser i taxeringsförordningen är svårtolkade och knappast ger något svar på frågan om suppleants rätt att närvara vid taxeringsnämndens sammanträden. Det skulle därför enligt min mening vara av värde om en översyn av taxeringsförordningen även medförde att reglerna om suppleants närvarorätt blev entydiga.
Olika synpunkter kan läggas på frågan, om det är lämpligt eller ej att suppleant i taxeringsnämnd får närvara vid nämndens sammanträden när han ej trätt i ledamots ställe. Frågan har belysts i de avgivna yttrandena. Riksskatteverket har uttalat sig för en begränsad närvarorätt. 1 sak synes mig inte mycket vara att erinra häremot. Jag befarar dock att reglerna skulle bli tämligen komplicerade och vålla svårigheter i tillämpningen. Jag ifrågasätter, om man inte helt enkelt kan stadga att suppleant väl alltid får närvara men äger deltaga i överläggning och beslut endast när han trätt i ledamots ställe.
Frågan har också vissa ekonomiska aspekter om vilka jag här endast vill erinra (jfr 130 § taxeringsförordningen som ger kommun rätt att besluta om ersättning åt de kommunvalda ledamöterna i taxeringsnämnd).
Från finansdepartementet har enligt JO-berättelsen inhämtats: Frågan berör den utredning som utförs inom statskontoret och riksskatteverket angående taxeringsarbetet i första instans (den s. k. RS-utredningen). Ärendet vilar i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet.
SkU 1974:27
6 Utskottet
Taxeringsnämnderna har sedan länge spelat en betydelsefull roll i det svenska beskattningssystemet, där de kan sägas fullgöra en uppgift som ett demokratiskt kontrollorgan. Mot denna bakgrund är yrkandena i de förevarande motionerna angående representationen och närvarorätten i taxeringsnämnderna av principiell betydelse.
I motionen 1974:271 vill motionärerna lagfästa möjligheten att begära proportionella val vid utseende av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna och åberopar som stöd härför att flertalet kommuner visserligen tillämpar proportionella val men att det i vissa fall förekommit att det parti som haft majoritet i kommunfullmäktige tillsatt samtliga platser.
Enligt taxeringsförordningen är de grundläggande kraven vid val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd att redliga och aktade personer skall utses, som kan antas besitta erforderlig insikt och erfarenhet. 1 fråga om val till lokal taxeringsnämnd är vidare föreskrivet att därvid skall tillses, att kännedom om olika grupper av skattskyldiga inom distriktet och om distriktets olika delar såvitt möjligt kommer att finnas inom nämnden. I fråga om fastighetstaxeringsnämnd gäller motsvarande bestämmelser dock med den skillnaden att vad som i fråga om lokal taxeringsnämnd föreskrivs beträffande kännedom om olika grupper av skattskyldiga därvid skall avse kännedom om olika slag av fastigheter.
De i taxeringsförordningen angivna kraven finner utskottet alltjämt vara en lämplig primär grund för nämndernas sammansättning. Med hänsyn till att samtliga i kommunfullmäktige företrädda partier normalt torde kunna presentera kandidater som uppfyller dessa krav, anser utskottet i likhet med motionärerna att den proportionella valmetoden samtidigt bör tillämpas. I det helt övervägande antalet kommuner tillämpas också ett sådant system och det kan finnas skäl överväga om man inte bör lagfästa möjligheten för minoriteter i kommunfullmäktige att begära proportionella val till taxeringsnämnderna. Rent tekniskt kan frågan lösas på olika sätt men utskottet är inte berett att utan närmare utredning tillstyrka några bestämda åtgärder. Det kan även ifrågasättas om inte de berörda valbestämmelserna kan samordnas med reglerna för de övriga val som kommunens fullmäktige skall verkställa.
Enligt utskottets mening finns således anledning att närmare överväga yrkandet i motionen 1974:271. Detta kan lämpligen ske i samband med att Kungl. Maj :t tar ställning till de förslag beträffande taxeringen i första instans, som den inom riksskatteverket och statskontoret pågående utredningen — den s. k. RS-utredningen — väntas lägga fram i år. Även om denna utredning inte tar upp själva valfrågan, bör denna dock kunna prövas i detta sammanhang.
När det gäller yrkandet i motionen 1974:940 om suppleants närvarorätt i taxeringsnämnd är det däremot — som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen — klart att RS-utredningen kommer att behandla
SkU 1974:27
frågan, som för övrigt redan ingående belysts av JO. Utskottet, som i princip ansluter sig till uppfattningen att man inte utan starka skäl bör hindra suppleanter att i bl. a. förkovrande syfte närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden, förutsätter alltså att RS-utredningen beaktar synpunkterna i motionen 1974:940.
Med det anförda anser utskottet yrkandena i motionerna besvarade och finner följaktligen inte skäl tillstyrka bifall till desamma.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:271,
2. motionen 1974:940
i den mån motionerna inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört.
Stockholm den 2 maj 1974
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Josefson (c), Mundebo* (fp), Carlstein (s), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Westberg i Hofors (s), Hallenius (c), Ericson i Örebro (s), Lundgren (s), Hörberg (fp) och fru Sandéhn (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering
GOTAB 74 7508 S Stockholm 1974