Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av skatten på automatspel

Skatteutskottets betänkande nr 3 år 1974

SkU 1974:3

Nr 3

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av skatten på automatspel.

Motionen

I motionen 1974:1233 av herrar Lindkvist (s) och Wictorsson (s) hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär

1. att punktskatteutredningen får i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av skatten på automatspel enligt de i motionen angivna riktlinjerna (som i huvudsak innebär övergång från nuvarande beskattningsform med fasta skattebelopp per månad och spelautomat till en nettobeskattning grundad på omsättningen).

2. att Kungl. Maj:t i avvaktan på utredningens översyn lägger fram förslag till innevarande vårriksdag om provisorisk differentiering av skatten på spelautomater.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt förordningen (1972:820) om skatt på spel (SpF) skall särskild skatt (spelskatt) erläggas för bl. a. sådant automatspel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen (1939:207) (LF).

Med automatspel förstås spel på mekaniska eller elektroniska apparater, exempelvis s. k. enarmade banditer. Sådant spel får anordnas efter tillstånd av polismyndighet i något av följande fall:

I samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning.

I samband med tivolirörelse.

I samband med restaurangrörelse som bedrivs med tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521).

Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare. Följande villkor gäller generellt:

Värdet av spelarens insats får utgöra högst en krona per spel.

Högsta vinsten får inte överstiga 20 gånger insatsen.

Tillståndsbeviset skall i original eller bestyrkt avskrift finnas på väl synlig plats i lokalen.

Rätt till fortsatt spel enligt 1 § LF är att anse som vinst. Automatspel som normalt endast ger möjlighet till vinst i form av ett frispel på automaten får dock anordnas utan tillstånd. S. k. förströelseautomater av typ flipperspel, fotbollsspel, skjutautomater o. d. blir härigenom vanligen undantagna från beskattning.

1 Riksdagen 1974. 6 sami Nr 3

SkU 1974:3

2 Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet för spelskatten.

RSV kan förordna om undantag från skatteplikt för sådant spel som bedrivs på spelautomat av enklare beskaffenhet med låga insatser och vinstmöjligheter.

I fråga om automatspel är som regel ägaren av spelutrustningen skattskyldig. Om tillståndshavaren inte själv äger utrustningen är således den som äger automaten — i SpF kallad upplåtare och i branschen vanligen kallad utställare - skattskyldig. Dock gäller att tillståndshavaren är skattskyldig om ägaren saknar fast driftställe inom landet. Angående tillståndshavares medansvar för skattens erläggande i vissa fall finns särskilda bestämmelser.

Skattskyldighet för automatspel inträder med den kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör.

Spelskatt utgår i fråga om automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kr. per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt och med 500 kr. per automat i annat fall.

Redovisning av spelskatt sker löpande genom deklaration för bestämda redovisningsperioder. Redovisningsperiod utgör i fråga om automatspel kommande kalenderkvartal. Redovisning skall lämnas för varje tillstånd för sig. RSV kan dock medge, att gemensam redovisning får lämnas för flera tillstånd.

Deklaration skall lämnas för automatspel senast den 15 i månaden närmast före redovisningsperiodens början och om skattskyldighet inträder under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast före den månad då skattskyldigheten inträder.

Bevis om erlagd skatt utfärdas vid varje skatteinbetalning — som regel kvartal — och avser vid automatspel varje apparat. I fråga om upplåten utrustning skickas dessa bevis till upplåtaren för vidare befordran till tillståndshavaren.

På spelautomat skall skattebevis placeras på skyddad, väl synlig plats.

Skattepliktigt automatspel får ej bedrivas utan att skatten blivit erlagd.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar skattepliktigt automatspel utan att skatten erlagts, dömes till böter eller fängelse högst ett år. Är brotten ringa, dömes ej till straff. Bedrives spel utan att skatt erlagts kan utrustning och annan egendom som använts vid spelet eller egendomens värde förklaras förverkade hos den som anordnat spel eller yrkesmässigt tillhandahållit egendomen.

SpF är i övrigt konstruerad i överensstämmelse med övriga punktskatteförfattningar, vilket bl. a. innebär att skattebrottslagen (1971:69) och förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning (dock med visst undantag) gäller i fråga om spelskatten.

Vid utgången av 1973 var ca 5 000 spelautomater registrerade hos RSV, varav omkring hälften var konstruerade uteslutande för 25-öres myntspel.

SkU 1974:3

3 Utskottet

När 1972 års höstriksdag beslutade införa en särskild spelskatt var motivet härför inte enbart statsfinansiellt. Det hade under många år dessförinnan höjts röster för att förbjuda bl. a. de s. k. enarmade banditerna, som i en betydande men inte helt kartlagd omfattning utnyttjats för olaglig spelverksamhet. Syftet med spelskatten var därför bl. a. att skapa en bättre kontroll över spelandet genom att legalisera verksamheten om den bedrevs under vissa bestämda förutsättningar. Förslaget om spelskatt kombinerades således med inte oväsentliga ändringar i lotteriförordningen, vilka innebar en liberalisering i förhållande till tidigare regler — bl. a. genom att 1-kronas myntspel blev tillåtet. I det utredningsförslag som låg till grund för propositionen (1972:128) om spelskatt förordades att beskattningen av rouletter och spelautomater skulle konstrueras som en nettobeskattning. Detta innebar i fråga om automaterna att skattebeloppet skulle fastställas för varje spelautomat med hänsyn till automatägarens behållning enligt apparatens räkneverk. Med hänsyn till de invändningar av främst kontrollteknisk natur som vid remissbehandlingen riktades mot förslaget i denna del förordade departementschefen i stället en fast månatlig skatt på 500 kr. per automat.

Skatteutskottet (SkU 1972:66) föreslog vid sin granskning av förslaget bl. a. att en lägre skatt på 100 kr. per månad borde införas för automater som var konstruerade uteslutande för spel med 25-öresmynt. Härigenom ville utskottet tillgodose önskemål från företrädare för folkparkerna och folketshusföreningarna att bevara möjligheten för dessa organisationer att anordna automatspel av mera förströelsebetonad karaktär. Riksdagen godtog utskottets förslag.

I motionen 1974:1233 begär motionärerna dels en översyn av skatten på automatspel, dels ett förslag till vårriksdagen om en provisorisk differentiering av denna skatt. Motiveringen för yrkandena är främst att erfarenheterna från sommarsäsongen 1973 visat att spelskatten medfört negativa ekonomiska konsekvenser för folkparkerna och folketshusföreningarna. Sålunda har 60 procent av folkparkernas spelautomater fått ställas undan som olönsamma, vilket närmast beror på att flertalet parker endast har öppet ett fåtal kvällar per månad. Detta bestyrks av uppgifter som utskottet inhämtat från Folkparkernas centralorganisation.

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till motionärernas uppfattning att spelskatten medfört icke avsedda konsekvenser för bl. a. vissa av de ideella föreningar som tidigare delvis finansierat sin verksamhet genom inkomster på automatspel. Det kan samtidigt konstateras att åtskilliga restauranger, som har rätt att utskänka rusdrycker, har fått möjligheter till betydande sidoinkomster genom kontinuerlig spelverksamhet, medan det synes vara ovisst om spelskattens införande i nämnvärd omfattning har reducerat det illegala automatspelet. Utvecklingen svarar således inte mot de intentioner som ligger bakom lagstiftningen. Det kan i detta sammanhang erinras om att departementschefen vid lagstiftningens

SkU 1974:3

tillkomst uttalade att man borde överväga att införa en nettobeskattning enligt utredningens förslag, när man fått bättre överblick över spelverksamheten, och att även skatteutskottet underströk angelägenheten av fortsatta ansträngningar i denna riktning. Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med motionärerna det angeläget att skatten på spelautomater skyndsamt omprövas. Målet bör därvid vara att konstruera en nettobeskattning för såväl spelautomater som rouletter.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t uppmärksammar de i motionen behandlade frågorna — såväl de mera långsiktiga problemen som förslaget om en skyndsam ytterligare differentiering av skatten på spelautomater med anledning av de särskilda förhållanden som gäller för vissa kategorier skattskyldiga — finner med hänsyn härtill inte erforderligt att riksdagen gör någon särskild framställning med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1233.

Stockholm den 12 februari 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Andersson i Knäred (c), Carlstein (s), Josefson (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c) och Carlström (fp).

GOTAB 74 5990 S Stockholm 1974