Bet. 1974:SkU35

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:116 angående ändrade regler för taxering av vattenfallsfastighet jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1974-05-14
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 35 år 1974

SkU 1974: 35

Nr 35

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:116 angående ändrade regler för taxering av vattenfallsfastighet jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 116 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I propositionen föreslås inför 1975 års allmänna fastighetstaxering ändrade regler om taxering av vattenfallsfastighet. De föreslagna ändringarna avser i huvudsak en anpassning till systematiken och värderingsprinciperna i de nya bestämmelser om fastighetstaxering som antagits av 1973 års höstriksdag. Taxeringsvärdet på vattenfallsfastigheter skall liksom gäller övriga fastighetstyper bestämmas till 75 % av marknadsvärdet. På några punkter föreslås justeringar av värderingsmetodiken. Detaljregleringen i värderingsfrågorna överlämnas till riksskatteverket.

De nya reglerna föreslås skola tillämpas första gången vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

1 Riksdagen 1974. 6 sami Nr 35

SkU 1974: 35

2 Författningsförslaget Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 9 §

3.1 Taxering av vattenfall med tillhörande byggnader torde endast undantagsvis kunna ske med ledning av faktiskt erlagda köpeskillingar.

Värdet av outbyggt vattenfall (fallvärde) uppskattas — på sätt nedan stadgas och enligt de närmare anvisningar Konungen meddelar — efter storleken av en beräknad, hela vattenkraften i fallet motsvarande effekt (taxeringseffekt) och ett beräknat värde per effektenhet.

Taxeringseffekten beräknas efter en på grundval av medelvattenföringen bestämd vattenföring (taxeringsvattenföring) samt efter bruttofallhöjden vid medelvattenf öring. Taxeringsvattenf öringen

skall bestämmas så, att en däremot svarande, året runt tillgänglig effekt kan anses likvärdig med hela den i vattenfallet ekonomiskt uttagbara vattenkraften. Vid bestämmande av taxeringsvattenföringen skall hänsyn tagas dels till vattenföringens växlingar under året, oavsett om dessa bero enbart på naturliga förhållanden i vattendraget eller äro påverkade av genomförd årsreglering, dels till sådan framtida årsreglering som med sannolikhet väntas bliva genomförd dels ock till möjligheten att efter vattenfallets utbyggnad där anordna korttidsreglering eller tillgodogöra sig en reglering av dylikt slag, vilken närbeläget kraftverk anordnat. Vatten, som

1 Senaste lydelse 1950:122.

3. Till ledning vid bestämmandet av marknadsvärdet av vattenfall med tillhörande byggnader skola gälla de grunder som angivas i denna punkt.

Marknadsvärdet av outbyggt vattenfall (fallvärde) uppskattas efter storleken av en beräknad, hela vattenkralten i fallet motsvarande effekt (taxeringseffekt) och ett beräknat värde per effektenhet.

SkU1974: 35

3 Nuvarande lydelse

på grund av förpliktelse, vilken åvilar fastigheten såsom sådan, måste avstås till samfärdsel och andra behov, medräknas ej i den mån vattenkraftens värde därigenom minskas.

Vid uppskattning av värdet per effektenhet fastställes ett normalvärde med ledning av priset på vattenkraft för orten. Det sålunda fastställda normalvärdet jämkas uppåt eller nedåt med hänsyn dels till utbyggnadsförhållandena vid fallet såsom dess höjd och långsträckthet samt grundens beskaffenhet och transportkostnader m. m., dels till kostnaderna för anordnandet av sådan årsreglering, som beaktats vid beräkning av taxeringseffekten, dels ock till överföringsavstånd och avsättningsförhållanden. I det sålunda jämkade normalvärdet vidtages härefter den nedsättning, som betingas av den tid, vilken väntas förflyta innan fallet blir utbyggt.

Outbyggt vattenfall, som ej kan tillgodogöras tillsammans med annat vattenfall, kan anses sakna självständigt värde, om dess fallhöjd understiger en meter. Vattenfall, som ej kan förväntas bliva utbyggt inom överskådlig framtid, kan jämväl anses sakna särskilt värde.

Värdet av kraftverk, varmed avses såväl kraftverk för elektrisk kraftproduktion som kraftverk till direkt drivna anläggningar, kan uppskattas med utgångspunkt från den avkastning, som med hänsyn till den för anläggningen naturliga kundkretsen bör

lf Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 35

Föreslagen lydelse

ten, som på grund av förpliktelse, vilken åvilar fastigheten såsom sådan, måste avstås till samfärdsel och andra behov, medräknas ej i den mån vattenkraftens värde därigenom påtagligt minskas. Vid beräkning av bruttofallhöjden för vattenfall, vars fallhöjd till en del ingår i ett årsregleringsmagasin, skall nämnda del av fallhöjden upptagas med ett i skälig mån nedsatt värde.

Vid uppskattning av värdet per effektenhet fastställes för olika flodområden ett normalvärde på grundval av kostnaderna för produktion av elektrisk kraft inom landet och flodområdets belägenhet. Normalvärdet jämkas uppåt eller nedåt i den mån så är påkallat av hänsyn dels till överföringsavstånd och avsättningsförhållanden, dels ock till utbyggnadsförhållandena vid fallet samt kostnaderna för anordnandet av sådan årsreglering, som beaktats vid beräkning av taxeringseffekten. Därjämte vidtages den nedsättning av normalvärdet, som betingas av den tid, vilken väntas förflyta innan fallet blir utbyggt. Vattenfall och falldelar, som ej kunna förväntas bliva utbyggda inom överskådlig framtid, kunna anses sakna särskilt värde.

SkU 1974: 35

4 Föreslagen lydelse

varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa på regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Då emellertid tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i föregående stycke angivna värderingsmetoden vanligen ej torde stå till förfogande, bör marknadsvärdet av vattenkraftverk i regel uppskattas enligt nedan angivna metod.

Vattenfallet uppskattas såsom om det vore outbyggt. Finnes grundad anledning att antaga, att vattenkraften i fallet inte kommer att tillgodogöras efter det att det befintliga kraftverket blivit nedslitet och tagits ur drift, vidtages dock sådan ytterligare jämkning av normalvärdet per effektenhet att värdet av vattenfallet kommer att avse endast kraftverkets återstående drifttid.

Den kraftverksägaren tillhöriga mark å land, som tages i anspråk för anläggningen med bostadshus, upptages till skäligt värde (utmålsvärde). Till mark, som nu nämnts, må ej hänföras mark, som användes för jordbruk eller skogsbruk eller eljest för annat ändamål än det som med anläggningen avses.

Värdet å kraftverket i övrigt bestämmes med ledning av de å dess anläggande nedlagda kostnaderna.

Såframt ej annat följer av vad i nästföljande stycke sägs, skola därvid tagas i betraktande samtliga dessa kostnader. Hit hänföras alltså bland annat kostnader för: konstruktionsarbeten, administration, ersättningar för skada å mark och andra ersättningar för skada eller intrång, anordningar till skydd för fisket eller till förhindrande av olägenheter för flottningen m. m., uppförandet av kraftsta -

Marknadsvärdet av kraftverket i övrigt (värde av byggnader) bestämmes med ledning av kostnaderna för anläggandet av kraftverket. Samtliga dessa kostnader skola medräknas i den mån ej annat följer av vad som sägs i nästföljande stycke. Sålunda skola medräknas bland annat kostnader för skade förebyggande åtgärder ersättningar för skada eller intrång samt kostnader för provisoriska åtgärder i samband med anläggandet av kraftverket. Den omständigheten att kostnaderna avse fas -

Nuvarande lydelse

normalt kunna påräknas från en dylik anläggning, samt normala omkostnader för verkets årliga drift under beaktande av dels anläggningens påräkneliga varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa å regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Då emellertid tillfredsställande uppgifter för bedömande av de i det föregående angivna förhållandena vanligen ej torde stå till förfogande, bör vid taxering av kraftverk följande värderingsmetod i regel komma till användning.

Vattenfallet uppskattas såsom om det vore outbyggt.

SkU1974: 35

5 Nuvarande lydelse

tionsbyggnad med maskinell, till fastighet hänförlig utrustning samt övriga för kraftverkets drift erforderliga byggnader, bostadshus för personal därunder inbegripna, dammbyggnader, i övrigt å jorden eller i vattnet uppförda konstruktioner av olika slag — däribland skadeförebyggande invallningar,

ställverk samt vägar och broar, vilka uteslutande eller delvis tjäna kraftverkets behov — tunnlar eller andra utrymmen under jorden, åstadkomna genom sprängning eller annorledes, samt rensningar. Den omständigheten att kostnaderna avse fastighet, som ej ingår i den taxeringsenhet varå kraftverket är beläget, eller att kostnaderna avse provisoriska anordningar för kraftverksbyggnadsarbetets bedrivande såsom provisoriska bostäder för arbetarna eller andra provisoriska byggnader eller provisoriska vägar, broar och lastningsplatser, eller att kostnaderna äro att anse såsom allmänna kostnader för sjukvård, semester, renhållning m. m. är ej i och för sig av beskaffenhet att hindra deras hänförande till taxeringsvärdet påverkande kostnader.

Till kostnader av sistberörda slag räknas däremot icke kostnader för förvärv av sådan rätt till vattenfall och utmål, till vilken hänsyn skall tagas vid fallvärdets och utmålsvärdets bestämmande, kostnader för framställande eller förvärv av för kraftverkets drift erforderliga föremål av lös egendoms natur samt kostnader för byggnader eller arbeten, till vilkas värden hänsyn skall tagas vid taxering av annan taxeringsenhet än den, varå kraftverket är beläget.

Det sammanlagda beloppet av de kostnader, som enligt vad i nästföregående båda stycken sägs hänföras till de taxeringsvärdet påverkande kostnaderna, beräknas utgöra den faktiska anskaffnings -

Föreslagen lydelse

tighet, som ej ingår i den taxeringsenhet på vilken kraftverket är beläget, utgör ej hinder mot att kostnaderna medräknas.

Till kostnader, som påverka värdet av kraftverket, räknas icke kostnader för förvärv av sådan rätt till vattenfall och utmål, till vilken hänsyn skall tagas vid fallvärdets och utmålsvärdets bestämmande, samt kostnader för byggnader eller arbeten, till vilkas värden hänsyn skall tagas vid taxering av annan taxeringsenhet än den, på vilken kraftverket är beläget.

Det sammanlagda beloppet av de kostnader, som enligt nästföregående båda stycken skola upptagas såsom kostnader för anläggande av kraftverket, beräknas utgöra den faktiska anskaffnings -

SkU 1974: 35

6 Nuvarande lydelse

kostnaden för kraftverkets byggnader. Denna anskaffningskostnad, fördelad på byggnadsarbeten, turbinutrustning, elektrisk utrustning och maskinutrustning i övrigt, omräknas till värdet vid den tidpunkt taxeringen avser (värde ä byggnader). Omräkningen skall ske under hänsynstagande till dels prisändringar, som ägt rum sedan de tidpunkter, då anskaffning skett, arbeten utförts eller ersättningsbelopp utgivits, dels ock erforderlig avskrivning å kostnaden för verkställda arbeten, turbinutrustning, elektrisk utrustning och maskinutrustning i övrigt. Beträffande kostnad, avseende ersättningar för skada å mark och andra ersättningar för skada eller intrång gäller, att avskrivning för sådan kostnad ej må beräknas. I regel bör avskrivning icke heller beräknas för kostnad för arbeten, vilka äro av beståndande karaktär och tillika kunna antagas bliva nyttiggjorda jämväl vid en förnyelse av anläggningen.

Därest med hänsyn till anläggningens ålder eller mindre goda utförande eller på grund av exceptionellt goda och väl tillvaratagna utbyggnadsbetingelser eller av andra orsaker tillämpandet av ovan sist angivna värderingsmetod i visst fall leder till ett uppenbarligen oriktigt resultat, må värdet jämkas efter ty som skäligt finnes.

I fråga om kraftverk till direkt drivna anläggningar — till övervägande delen bestående av kvarnar, sågar och liknande smärre anläggningar — gäller vidare att, därest anläggningen lämpligen kan i sin helhet uppskattas enligt de för taxering av fastighet i allmänhet gällande grunderna, reglerna i denna anvisningspunkt icke böra erhålla tillämpning.

Vid uppskattning av kraftverks värde må — oavsett vilkendera av de i denna anvisningspunkt an -

Föreslagen lydelse

kostnaden för kraftverkets byggnader med vad därtill hör. Denna anskaffningskostnad, fördelad på det antal kostnadsgrupper som finnes erforderligt, omräknas till värdet vid ingången av året före taxeringsåret. Omräkningen skall ske under hänsynstagande till dels prisändringar, som ägt rum sedan de tidpunkter, då anskaffning skett, arbeten utförts eller ersättningsbelopp utgivits, dels ock erforderlig avskrivning. Avskrivning får ej beräknas för kostnad, som avser ersättningar för skada eller intrång, eller för därmed sammanhängande utrednings- och rättegångskostnader.

Den enligt nästföregående stycke omräknade anskaffningskostnaden jämkas uppåt i den mån så finnes skäligt med hänsyn till, å ena sidan, kraftverkets produktionsförmåga och dess läge i förhållande till betydelsefulla avsättningsområden och, å andra sidan, kostnaderna för kraftverket och för däri nyttiggjorda regleringar.

I fråga om vattenkraftverk till direkt drivna anläggningar — till övervägande delen bestående av kvarnar, sågar och liknande smärre anläggningar — gäller vidare att, om anläggningen lämpligen kan i sin helhet uppskattas enligt de för taxering av fastighet i allmänhet gällande grunderna, reglerna i denna anvisningspunkt icke böra tillämpas.

Vid uppskattning av vattenkraftverks marknadsvärde må — oavsett vilkendera av de i denna

SkU1974: 35

7 Nuvarande lydelse

givna värderingsmetoderna, som kommer till användning — avdrag ske för skyldighet att leverera ersättningskraft, grundad på vattenlagen; rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten kan utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid dess taxering. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som utgör underhålls- och driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden ingående anläggningskostnaden, som vid den tidpunkt taxeringen avser ännu icke erlagts.

Värdet av reglering sd a m m med tillhörande mark uppskattas enligt de regler, som enligt vad ovan stadgats gälla i fråga om kraftverk vid uppskattning av dels mark å land, som tages i anspråk för anläggningen med bostadshus, dels ock i kraftverk ingående byggnader. I beräknad anskaffningskostnad för regleringsdamm ingå således jämväl ersättningar för skada å mark och andra ersättningar för skada eller intrång samt kostnader för rens -

Föreslagen lydelse

anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna, som användes — avdrag ske för skyldighet att leverera ersättningskraft, grundad på vattenlagen {1918: 523); rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten kan utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid dess taxering. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som utgör underhållsoch driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden ingående anläggningskostnaden, som vid ingången av året före taxeringsåret ännu icke erlagts.

Vad ovan sägs angående ersättningskraft grundad på vattenlagen {1918: 523) skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättningskraft, som enligt avtal utgår såsom vederlag för av kraftverkets ägare förvärvad ägande- eller servitutsrätt till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, under förutsättning att skyldigheten att tillhandahålla ersättningskraften är knuten till kraftverket och rätten till kraften knuten till i avtalet angiven fastighet samt att kraftleveransen icke begränsats till att avse endast viss tid.

Vid uppskattning av marknadsvärdet av regleringsdamm med tillhörande mark skola i tilllämpliga delar gälla de regler, som enligt vad ovan stadgats gälla i fråga om vattenkraftverk vid uppskattning av utmålsvärde samt värde av byggnader.

SkU 1974: 35

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningar och skadeförebyggande åtgärder m. m.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1975.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1974:

1802 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:116 beslutar, att punkt 3 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen skall ha följande lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

Motionärernas förslag

Anvisningar

till 9 §

3. Till ledning särskilt värde.

Marknadsvärdet av vattenkraftverk, varmed avses såväl kraftverk för elektrisk kraftproduktion som kraftverk till direkt drivna anläggningar, kan uppskattas med utgångspunkt i avkastningen därav under beaktande av dels anläggningens påräkneliga varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa på regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Då emellertid tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i föregående stycke angivna värderingsmetoden vanligen ej torde stå till förfogande, bör marknadsvär -

Marknadsvärdet av vattenkraftverk, varmed avses såväl kraftverk för elektrisk kraftproduktion som kraftverk till direkt drivna anläggningar, uppskattas med utgångspunkt i avkastningen därav under beaktande av dels anläggningens påräkneliga varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa på regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Om tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i föregående stycke angivna värderingsmetoden ej står till förfogande, bör marknadsvärdet av vattenkraftverk

SkU 1974: 35

det av vattenkraftverk i regel upp- uppskattas enligt nedan angivna

skattas enligt nedan angivna me- metod.

tod.

Vattenfallet uppskattas av byggnaden.

1974:1832 av herr Söderström (m) vari hemställs

att riksdagen förordar att avskrivning på vattenkraftbyggnader beräknas efter 3 % vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

I detta betänkande behandlar utskottet också den vid riksdagens början väckta motionen

1974: 964 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag beträffande anvisningarna för värdering av kraftverk och regleringsdammar i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

På grundval av en inom finansdepartementet upprättad promemoria (Ds Fi 1973: 15) angående taxering av vattenfallsfastigheter föreslås i propositionen vissa ändringar av bestämmelserna för taxering av sådana fastigheter, dvs. vattenfall, kraftverk och regleringsdammar. Bl. a. förordas en förenkling av regelsystemet på så sätt, att huvudprinciperna för värderingen regleras i kommunalskattelagen (KL), medan detaljföreskrifterna tas in i anvisningar, som utfärdas av riksskatteverket. De föreslagna ändringarna innebär i övrigt en anpassning till de nya bestämmelserna för fastighetstaxeringen, som antogs av 1973 års höstriksdag, och vissa justeringar i värderingsmetodiken för att åstadkomma större enhetlighet och rättvisa vid taxeringen.

Enligt förslaget skall taxeringsvärdet på vattenfallsfastigheter liksom för övriga typer av fastigheter bestämmas till 75 % av marknadsvärdet. Vid uppskattningen av marknadsvärdet av kraftverk (värde av byggnader) och regleringsdammar kan som hittills två alternativa värderingsmetoder tillämpas, nämligen avkastningsmetoden och anläggningskostnadsmetoden. Enligt anläggningskostnadsmetoden, som i praktiken varit den helt dominerande metoden för värderingen, skall de faktiska anläggningskostnaderna, inklusive skadeersättningar o. d., omräknas enligt prisindex till värdet vid ingången av året före taxeringsåret och nedskrivas — utom såvitt avser skadeersättningar o. d. — med hänsyn till den värdeminskning som skett fram till nämnda tidpunkt. Den på angivet sätt till nuvärde omräknade återanskaffningskostnaden innefattar emellertid inte den vinst, som kan påräknas vid en försäljning av kraftverksanläggningen. För att skapa förutsättningar för en taxeringsvärde -

SkU 1974: 35

nivå, som motsvarar 75 % av marknadsvärdet, föreslås därför i propositionen, att den omräknade anläggningskostnaden vid åsättande av värde av byggnader skall, i den mån så anses påkallat, jämkas uppåt enligt en schablon efter indelning från lönsamhetssynpunkt av kraftverken i olika godhetsklasser.

I motionen 1974: 1802 yrkas att taxeringsvärdet av kraftverk och regleringsdammar i första hand skall uppskattas med utgångspunkt i avkastningen och först i andra hand på basis av anläggningskostnaderna. Den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 964 innehåller ett utredningsyrkande av samma innebörd. Som motivering för yrkandena i motionerna har bl. a. anförts att anläggningskostnadsmetoden lett till för låga värden och att taxeringsvärdena sänktes avsevärt för vissa vattenfallsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, trots att taxeringsvärdenivån för andra fastigheter höjdes.

Utskottet vill först erinra om att såväl enligt gällande bestämmelser som enligt förslaget i propositionen värdet av kraftverk och regleringsdammar får uppskattas med utgångspunkt i avkastningen och med beaktande av anläggningens beräknade varaktighetstid. Avkastningsmetoden har emellertid visat sig svår att tillämpa i det praktiska taxeringsarbetet på grund av att enhetliga principer inte utarbetats för användningen av denna värderingsmetod. Anläggningskostnadsmetoden har därför hittills tillämpats så gott som hundraprocentigt vid uppskattningen av värdet av kraftverk och regleringsdammar. Vid tillämpning av anläggningskostnadsmetoden kommer enligt förslaget i propositionen viss hänsyn i fortsättningen att tas till avkastningen vid beräkning av värde av byggnader genom regeln om jämkning av den omräknade anläggningskostnaden med hänsyn till kraftverkets lönsamhet. Även om jämkningsregeln i nuläget innebär en godtagbar lösning för beräkning av marknadsvärdet, är anläggningskostnadsmetoden fortfarande — som framgår av remissyttrandena och motionerna — förenad med vissa brister. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning, att en värderingsmetod, som i princip grundar sig på kraftverksanläggningens beräknade avkastning, är lämpligare för att åstadkomma ett mer rättvisande marknadsvärde. I avsaknad av såväl vägledande bestämmelser som erfarenheter från den praktiska tillämpningen av avkastningsmetoden är utskottet för sin del inte berett förorda, att denna värderingsmetod i första hand tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering, även om utskottet anser att den såvitt möjligt bör tilllämpas i ökad omfattning. Utskottet vill emellertid framhålla angelägenheten av att en övergång till en värderingsmetod, som är mer grundad på avkastningen än på anläggningskostnaderna, övervägs inför senare allmänna fastighetstaxeringar. Frågan bör således utredas med beaktande av erfarenheterna från 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Med anledning av vad i motionerna anförts om undervärdering av

SkU1974: 35

vissa vattenfallsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, vill utskottet framhålla, att det ankommer på riksskatteverket att utforma anvisningarna för taxering av vattenfallsfastigheter på sådant sätt, att taxeringsvärdenivån för kraftverken kommer i paritet med värdenivån för övriga fastigheter vid nästa års allmänna fastighetstaxering. Därtill kommer, som också framhållits i den till grund för propositionen liggande promemorian, att det föreslagna jämkningsförfarandet vid tilllämpning av anläggningskostnadsmetoden är ägnat att skapa ökad rättvisa såväl mellan olika kraftverk inom ett flodområde som mellan kraftverk inom skilda flodområden.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker den föreslagna utformningen av bestämmelserna i femte och sjätte styckena av punkt 3 av anvisningarna till 9 § KL. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1974: 964 och 1974: 1802 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört.

I propositionen föreslås vidare att vid tillämpning av anläggningskostnadsmetoden den årliga avskrivningsprocenten för vatten- och husbyggnader skall vara oförändrad 2 %, men att procentsatsen för avskrivning av maskinutrustning skall höjas från 3,5 till 4. Om anläggningskostnaderna undantagsvis inte kan delas upp på de tre kostnadsgrupperna — ej avskrivningsbara tillgångar, vatten- och husbyggnader samt maskinutrustning — får avskrivning ske på hela det sammanlagda beloppet efter 2,5 % per år. Liksom f. n. skall dock anläggningskostnaden för vatten- och husbyggnader samt maskinutrustning efter indexuppräkning inte få avskrivas mer än att tillgångarnas värden efter avskrivning sammanlagt uppgår till 35 % av deras nyanläggningsvärde. 35 %-spärren får emellertid underskridas, då så anses påkallat av sakliga skäl.

I motionen 1974: 1832 yrkas att avskrivning på vattenkraftbyggnader skall beräknas efter 3 %. Motionären anser, att samma procentsats för avskrivning av byggnader bör tillämpas vid fastighetstaxeringen som vid inkomsttaxeringen.

Vid fastställandet av avskrivningsprocenten för vatten- och husbyggnader har beaktats att även större jorddammar, vissa avloppstunnlar och andra jämförbara markanläggningar numera får avskrivas, vilket inte kunnat ske enligt tidigare bestämmelser. Höjningen av avskrivningsprocenten för maskinutrustning har ansetts motiverad med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen och till att en viss utökning skett av den grupp maskiner, vilkas värde skall ingå i underlaget för värde av byggnader genom det nya fastighetsbegreppet i skatterätten.

Med anledning av vad som i motionen anförts till stöd för yrkandet om höjning av avskrivningsprocenten för vatten- och husbyggnader vill utskottet framhålla, att en avskrivningsprocent, som är högre än vad som är betingat av byggnadens förslitning, vid inkomsttaxeringen endast medför att den taxerade inkomsten till en början blir lägre, medan den

SkU 1974: 35

därefter blir högre än vad fallet skulle varit om avskrivningsprocenten anpassats till förslitningen. Vid fastighetstaxeringen däremot är avskrivningen av ett kraftverks byggnader och maskiner en av komponenterna i det förfarande, som avser att beräkna kraftverkets marknadsvärde. En för hög avskrivningsprocent medför att taxeringsvärdet beräknas till ett för lågt belopp, och det minskade värdet kan till skillnad mot vad som gäller vid inkomsttaxeringen inte kompenseras ett senare år. Den omständigheten, att vissa avskrivningsregler tillämpas vid inkomsttaxeringen motiverar således inte i och för sig att samma regler bör gälla för fastighetstaxeringen. Om avskrivningarna skall kunna tjäna som ett led i beräkningen av marknadsvärdet, måste avskrivningsprocenten vid fastighetstaxeringen så noggrant som möjligt anpassas till den varaktighetstid som kan beräknas för byggnader och maskiner. Mot bakgrund härav finner utskottet de procentsatser för avskrivningen, som med beaktande av de ändrade rättsliga och tekniska förutsättningarna föreslås i propositionen, väl avvägda.

Med hänvisning till det anförda och till att 35 %-spärren relativt ofta tillämpas för att undvika att värdet av byggnader blir oskäligt lågt, tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna procentsatserna för avskrivning av vatten- och husbyggnader samt maskinutrustning vid taxeringen av vattenfallsfastigheter. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet i motionen 1974: 1832.

De förslag till ändringar av reglerna för taxering av vattenfallsfastighet, som utskottet inte närmare berört i det föregående, föranleder inga erinringar från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 116 och med avslag på motionerna 1974: 964, 1974: 1802 och 1974: 1832, i den mån motionerna inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Stockholm den 14 maj 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred* (c), Kristenson (s), Carlstein (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro* (m), Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Lundgren (s), Boström (s), Hörberg (fp) och fru Sandéhn (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740044