Bet. 1974:SkU40

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:125 med förslag till lag om avsättning till arbetsmiljöfond jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1974-05-22
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 40 år 1974

SkU 1974:40

Nr 40

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:125 med förslag till lag om avsättning till arbetsmiljöfond jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:125 har Kungl. Majit (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om avsättning till arbetsmiljöfond.

I propositionen föreslås skyldighet för aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank som huvudsakligen driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk att avsätta 20% av årsvinsten för verksamhetsåret 1974 till arbetsmiljöfond. Avsättningen för företag föreslås maximerad till 70 milj. kr. Företag som har en årsvinst som understiger 100 000 kr. är inte skyldiga att göra avsättning. För belopp som avsätts till arbetsmiljöfond får företaget göra avdrag vid inkomsttaxeringen. Beloppet skall inbetalas till räntelöst konto i riksbanken (arbetsmiljökonto), senast då företaget i normalfallet skall avlämna självdeklarationförl975års taxering,dvs. vanligenden31 mars 1975.

Arbetsmiljöfonden får efter beslut av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen tas i anspråk för investeringar för arbetsmiljön liksom för andra investeringar, som är ägnade att förbättra förhållandena för anställda i företaget. Som exempel kan nämnas investeringar i olika skyddsanordningar eller sanitära anordningar, omklädningsrum, klubbrum, fritidslokaler m. m. För användande av arbetsmiljöfond krävs tillstyrkan av flertalet av arbetstagarsidans ledamöter i företagets skyddskommitté eller företagsnämnd.

De medel som kvarstår på arbetsmiljökontot i riksbanken fem år efter inbetalningen återbetalas till företaget. Beloppet beskattas då hos företaget.

För att stimulera företagen att göra inbetalningar i förtid till riksbanken föreslås att ett extra avdrag skall få göras vid taxeringen till statlig inkomstskatt med 11 % av det belopp som inbetalas före den 1 juli 1974, 7% av det belopp som inbetalas mellan 1 juli och 30 september 1974 och 3% av det belopp som inbetalas mellan den 1 oktober och den 31 december

1974.

Kungl. Majit föreslås få möjlighet att medge dispens från skyldigheten att göra avsättning till arbetsmiljöfond om det finns synnerliga skäl.

I Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 40

SkU 1974:40

2 Författnings förslaget Förslag till

Lag om avsättning till arbetsmiljöfond

Härigenom forordnas som foijer.

1 § Aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank som huvudsakligen driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk skall av årsvinst, som hänför sig till beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1975 eller, om företaget då icke skall taxeras för inkomst, år 1976, göra avsättning till arbetsmiljöfond i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Företag, som avses i första stycket, får vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt göra avdrag för belopp, som avsättes till arbetsmiljöfond. Avdraget göres vid inkomstberäkningen förden förvärvskälla, till vilken företagets huvudsakliga verksamhet hänför sig.

Denna lag gäller icke företag, som år 1976 första gången taxeras för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

2 § Avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med belopp, som motsvarar tjugo procent av företagets årsvinst, dock med högst 70 miljoner kronor. Årsvinsten beräknas enligt andra stycket av anvisningarna till 3 8 förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Sålunda beräknad årsvinst skall ökas med belopp, som tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Understiger årsvinsten efter nyssnämnda justering 100 000 kronor, behöver avsättning till arbetsmiljöfond icke ske.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader, skall vid tillämpning av första stycket årsvinsten jämkas med hänsyn härtill. Skall företaget taxeras för två beskattningsår, sammanlägges årsvinsten för de båda beskattningsåren varefter den jämkas med hänsyn till de båda beskattningsårens sammanlagda längd.

3 § Företaget skall med angivande av firma och postadress inbetala medel, som enligt denna lag skall avsättas till arbetsmiljöfond, till riksbankskontor. Medlen insättes på ett särskilt räntelöst konto (arbetsmiljökonto). Medlen anses inbetalda den dag de kommit riksbanken tillhanda.

4 § Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 8 taxeringsförordningen (1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med

SkU 1974:40

belopp, som motsvarar tjugo procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 ii, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbetsmiljöfond på grund av bestämmelserna i denna lag skall ske med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avlämnas.

Företaget skall senast den dag då det skall göra inbetalning enligt första stycket till länsstyrelsen i det län där företaget skall taxeras till statlig inkomstskatt lämna skriftlig uppgift om den beräkning som ligger till grund för inbetalningen. Uppgift lämnas på blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer. Bestämmelserna i 50 ii taxeringsförordningen (1956:623) om självdeklaration äger motsvarande tillämpning på uppgift som här avses.

Länsstyrelsen fastställer så snart det kan ske storleken av det belopp varmed inbetalning skall göras. Meddelas icke beslut innefattande sådan fastställelse inom två år efter utgången av det kalenderår då inbetalningen skolat ske, anses skyldigheten att göra inbetalning fastställd i enlighet med uppgift, som företaget lämnat enligt andra stycket.

Är det belopp som företaget inbetalat för lågt beräknat med hänsyn till bestämmelserna i 2 ii, förelägger länsstyrelsen så snart det kan ske företaget att inom den tid länsstyrelsen bestämmer inbetala det belopp som fattas jämte ränta enligt 5 ii första stycket. Är det belopp som företaget inbetalat för högt, och föreligger ej anledning till antagande att ökad inbetalningsskyldighet skall uppkomma för företaget till följd av ändring av företagets taxering, förordnar länsstyrelsen om återbetalning av överskjutande belopp från arbetsmiljökontot jämte ränta enligt 5 ii andrastycket.

5 § På belopp, som skall inbetalas enligt 4 ii fjärde stycket, skall företaget erlägga ränta för år räknat med tolv procent från och med månaden efter den då inbetalning skolat ske enligt 4 ii första stycket till och med den månad då inbetalning skall ske enligt länsstyrelsens beslut, dock ej i något fall för längre tid än två år. Räntan tillfaller statsverket.

På belopp, som återbetalas enligt 4 ii fjärde stycket, utgår ränta för år räknat med sju procent från och med månaden efter den då inbetalning skett till och med den månad då förordnande om återbetalning meddelades. Ränta utgår dock ej för tid före april månad 1975.

Har beslut, som föranlett ränta enligt första stycket, ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp om ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen, skall ny beräkning av ränta göras och för mycket påförd ränta återbetalas.

6 § Riksbanken lämnar företaget bevis om inbetalning till arbetmiljökonto. Vidare skall riksbanken lämna uppgift om inbetalningen till länsstyrelsen

SkU 1974:40

och arbetsmarknadsstyrelsen. 1 fråga om sådan uppgift äger bestämmelserna i 7 S förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning motsvarande tillämpning. Uppgiften skall innehålla upplysning om tidpunkten för inbetalningen.

Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm föres register över samtliga arbetsmiljökonton.

7 § För inbetalning före den 1 juli 1974 får företaget åtnjuta extra avdrag vid närmast påföljande taxering till statlig inkomstskatt med elva procent av det inbetalda beloppet. Sådant avdrag får åtnjutas även för inbetalning under perioden den 1 juli-den 30 september 1974 med sju procent och under perioden den 1 oktober-den 31 december 1974 med tre procent av det inbetalda beloppet.

Medges extra avdrag, skall taxeringsnämnden skriftligen underrätta länsstyrelsen härom.

8 § Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen får efter ansökan medge att medel, som inbetalats till arbetsmiljökonto under tid och under de villkor i övrigt som därvid bestämmes, får tagas i anspråk för kostnader för investeringar för arbetsmiljö eller som i övrigt är ägnade att förbättra förhållandena för de anställda i företaget. För medgivande kräves att ansökningarna har tillstyrkts av flertalet av arbetstagarsidans ledamöter i det sökande företagets skyddskommitté eller företagsnämnd. Finnes varken skyddskommitté eller företagsnämnd, skall ansökan vara tillstyrkt av skyddsombudet vid företaget eller, om flera skyddsombud finnes, huvudskyddsombudet.

Beslut att medel, som inbetalats till arbetsmiljökonto, får tagas i anspråk tillställes företaget, länsstyrelsen och riksbanken. Efter framställning av företaget skall riksbanken utbetala belopp i enlighet med beslutet från företagets arbetsmiljökonto. Vid utbetalning skall tidigare gjord inbetalning tas i anspråk före senare gjord inbetalning.

Sedan fem år förflutit från den dag då inbetalning till arbetsmiljökonto skett äger företaget efter uppsägning hos riksbanken utfå vad som återstår på kontot av denna inbetalning.

Om utbetalning enligt andra och tredje styckena underrättar riksbanken arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen.

9 § Har medel, som avsatts till arbetsmiljöfond, tagits i anspråk enligt medgivande, utgör medlen icke skattepliktig inkomst för företaget. Å andra sidan får utgifter, till den del de bestritts med sådana medel, vid taxeringen icke avdragas såsom driftkostnad. Har medlen använts för att anskaffa tillgång för stadigvarande bruk, får vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången anses endast den del av kostnaden som icke täckts av vad som sålunda tagits i anspråk.

SkU 1974:40

5 Utbetalas belopp, som avsatts till arbetsmiljöfond, enligt 8 8 tredje stycket, skall beloppet omedelbart tagas upp som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla vari fondavsättningen gjorts.

10 § Har aktiebolag i direkt ägo aktier motsvarande mer än nio tiondelar av aktiekapitalet i ett eller flera aktiebolag, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen medge att arbetsmiljöfond hos ett av bolagen vid tillämpningen av denna lag helt eller delvis övertages av ett annat av bolagen. Därvid anses fondens medel avsatta

1 det övertagande bolaget på tid då det överlåtande bolaget avsatte medlen.

Har beslut om övertagande av arbetsmiljöfond meddelats, skall den myndighet som meddelat beslutet lämna underrättelse härom till länsstyrelsen och riksbanken. Efter framställning av det överlåtande bolaget skall riksbanken överföra medel som innestår på arbetsmiljökonto för bolaget till ett motsvarande konto för det övertagande bolaget. Därvid skall tidigare av det överlåtande bolaget gjord inbetalning tas i anspråk före senare gjord inbetalning. Om överförandet skall riksbanken underrätta de bolag varom fråga är samt länsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.

11 § Medel, som utbetalats från arbetsmiljökonto i enlighet med medgivande, skall företaget återbetala till riksbanken i den mån medlen icke använts enligt medgivandet eller därmed förenat villkor.

Arbetmarknadsstyrelsen meddelar beslut om återbetalning och den tid inom vilken återbetalning skall ske. Beslutet tillställes, förutom företaget, länsstyrelsen och riksbanken. För det beskattningsår, varunder beslut om återbetalning meddelas, skall till beskattning upptas ett belopp motsvarande en tiondel av vad som enligt beslutet skall återbetalas. Föreligger synnerliga skäl, får Kungl. Maj:t medge befrielse från denna beskattningsåtgärd.

12 § Betalar företag icke belopp inom tid eller på sätt som föreskrives i denna lag, skall länsstyrelsen besluta om indrivning enligt de bestämmelser som gäller vid indrivning av skatt enligt uppbördsförordningen (1953:272). Restavgift enligt 58 § 1 mom. förordningen utgår på beloppet, varvid 58 8

2 mom. samma förordning äger motsvarande tillämpning.

13 § Mot beslut av länsstyrelsen enligt denna lag som icke rör anstånd med inbetalning föres talan hos kammarrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall vara inkommen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Mot kammarrättens beslut får talan icke föras. Har talan förts mot länsstyrelsens beslut, får länsstyrelsen, efter hörande av skattechefen, medge anstånd med inbetalningen helt eller delvis. Mot länsstyrelsens beslut i fråga om anstånd får talan icke föras.

Talan mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos Kungl. Maj:t genom besvär. Är beslut om återbetalning enligt 11 8 andra

1 * Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 40

SkU 1974:40

stycket föremål för Kungl. Maj:ts prövning, skall arbetsmarknadsstyrelsen medge anstånd med återbetalningen.

14 § Föreligger synnerliga skäl, får Kungl. Majit medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att göra avsättning till arbetsmiljöfond eller att göra preliminär inbetalning. Kungl. Majit får även medge att inbetalning som avses i denna lag får göras vid senare tidpunkt. I samband med medgivande i sistnämnda hänseende skall ränta enligt 5 $ första stycket utgå för tid som Kungl. Majit bestämmer.

15 § Har företag i samband med skyldighet att göra avsättning till arbetsmiljöfond eller preliminär inbetalning till sådan fond vidtagit åtgärd, som kan antagas ha tillkommit i syfte att undgå eller få lindring i denna skyldighet, fastställer länsstyrelsen det belopp varmed inbetalning skall ske som om åtgärden ej vidtagits.

16 § Har skriftlig uppgift icke lämnats enligt 4 $ andra stycket, skall företaget uppmanas att avge sådan uppgift. I anmaning får vite föreläggas.

I fråga om fullgörande av skyldighet att avge uppgift äger 47 S taxeringsförordningen (1956:623) motsvarande tillämpning. Lämnas ej uppgift eller kan det belopp varmed inbetalning skall göras icke tillförlitligen beräknas med ledning av uppgiften, uppskattar länsstyrelsen inbetalningen till skäligt belopp.

17 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om inbetalning enligt denna lag avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att sådan inbetalning sker med för lågt belopp dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som med avsikt att inbetalning skall ske med för lågt belopp underlåter att avge handling och därigenom föranleder att för låg inbetalning sker.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första stycket.

Ansvar enligt första stycket inträder ej för den som frivilligt vidtager åtgärd, som leder till att inbetalningen kan ske med rätt belopp.

18 § Företag, som gjort avsättning till arbetsmiljöfond eller övertagit sådan fond, är pliktigt att lämna sådana uppgifter som anges i 25 S förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Beträffande sådana uppgifter äger 26 och 27 SS nämnda förordning motsvarande tillämpning.

19 § Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelse skall förås register över arbetsmiljöfonder.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1974:40

7 Motionerna

I anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1974:1848 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar

1. att skyldigheten för aktiebolag m. fl. företag att under vissa förutsättningar göra avsättning till arbetsmiljöfond skall fastställas till 15% av årsvinsten för verksamhetsåret 1974,

2. att företag som är skyldiga att göra avsättning till arbetsmiljöfond jämväl skall erlägga en tillfällig arbetsmiljöavgift till en särskild fond med 5 % av årsvinsten för verksamhetsåret 1974, samt

3. att hos Kungl. Majit anhålla om förslag till 1975 års riksdag beträffande regler för bidrag till investeringar på arbetsmiljöområdet ur de medel som inflyter genom den tillfälliga arbetsmiljöavgiften i enlighet med vad som anförts i motionen;

1974:1849 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

A. att riksdagen uttalar

1. att vid tillämpning av lagen om avsättning till arbetsmiljöfond liksom beträffande arbetsmiljöfrågor i övrigt skall tillämpas juridiskt bindande låga hygieniska gränsvärden och att arbetsmiljöinsatserna jämväl skall omfatta den psykiska arbetsmiljön bl. a. genom fastställande av från de anställdas synpunkt godtagbara nivåer för arbetsintensiteten,

2. att företagsbeskattningen bör skärpas, samt

3. att erforderliga omedelbara anordningar i arbetsmiljöförbättrande och olycksfallsförebyggande syfte icke får uppskjutas till senare år eller till dess fondmedel kan tas i anspråk;

B. att riksdagen beslutar

1. att förslagen i prop. 1974:125 angående stadgandet i 2 ^ om den övre gränsen för avsättning av vinstmedel till arbetsmiljöfond till maximerat belopp av 70 milj. kr. utgår, så att 2 5j första meningen får följande lydelse:

2 § Avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med belopp, som motsvarar tjugo procent av företagets årsvinst.

2. att förslaget i 8 rörande de anställdas inflytande över arbetsmiljöfonden fåren sådan utformning, att de anställdas lokala fackliga organisationer ges ovillkorlig rätt att disponera respektive företags medel i arbetsmiljöfonden och deras utnyttjande inom ramen för tillgängliga medel i denna fond och att till följd därav 8 t; första stycket erhåller följande lydelse:

SkU 1974:40

8 Sådan ansökan tillkommer de anställdas lokala fackliga organisation ensamt ättinge. Åtgärder, för vilka medel ur arbetsmiljökontot ansökts, skall av företaget verkställas inom ramen för tillgängliga medel.

1974:1850 av herr Sellgren (fp) vari hemställs

att riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1974:125 uttalar sin mening rörande tillämpningen av bestämmelserna i propositionens 8 5;

1974:1851 av herrar Söderström (m) och af Ugglas (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att

a) 2 5, första stycket, lagen om avsättning till arbetsmiljöfond skall ha följande lydelse:

2 § Avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med belopp, som motsvarar 20% av företagets årsvinst, dock med högst 70 miljoner kronor. Årsvinsten beräknas enligt andra stycket av anvisningarna till 3 ii förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Sålunda beräknad årsvinst skall ökas med belopp, som tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller för koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Årsvinsten skall sänkas med belopp som mottagits som utdelning eller som koncernbidrag till den del koncernbidraget lämnats utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Understiger årsvinsten efter nyssnämnda justering 200 000 kronor, behöver avsättning till arbetsmiljöfond icke ske.

b) 3 S, samma lag, skall ha följande lydelse:

3 § Företaget skall med angivande av firma och postadress inbetala medel, motsvarande 50% av vad som enligt denna lag skall avsättas till arbetsmiljöfond, till riksbankskontor. Medlen insättes på ett särskilt räntelöst konto (arbetsmiljökonto). Medlen anses inbetalda den dag de kommit riksbanken till handa.

c) 4 5, första stycket, samma lag, skall ha följande lydelse:

4 § Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 5 taxeringsförordningen (1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar 10% av den årsvinst, beräknad enligt 2 5, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbetsmiljöfond på grund av bestämmelserna i denna lag skall ske med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avläm - nas.

SkU 1974:40

9 Till utskottet har ingivits skrivelser med anledning av propositionen från Kooperativa förbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska tändsticksaktiebolaget, Svenska bankföreningen och Industriens skattesakkunnige, Dag Helmers. Vidare har gemensamma skrivelser ingivits från Försäkringsaktiebolaget Skandia och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia samt från Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam.

Utskottet

Inledning

Den för näringslivet gynnsamma konjunktur- och prisutvecklingen har särskilt för de större företagen förbättrats avsevärt år 1973 och beräknas öka ytterligare innevarande år. Detta har gjort det möjligt för de företag, som haft gynnsam vinstutveckling, att konsolidera sig och öka sin självfinansieringsgrad men har också medfört och kan väntas medföra höjda utdelningar till aktieägarna. I det läget har det ansetts ligga i såväl företagens som samhällets intresse att en del av de ökade företagsvinsterna används till investeringar och förbättringar av arbetsmiljön. Det är mot den bakgrunden man får se den i propositonen föreslagna tillfälliga lagstiftningen om skyldighet för företagen att göra avsättningar till arbetsmiljöfonder.

Förslaget innebär i huvudsak följande. Aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank, som huvudsakligen driver rörelse jordbruk eller skogsbruk, skall med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen avsätta 20% av årsvinsten för verksamhetsåret 1974, dock högst 70 milj. kr., till arbetsmiljöfond. Företag, som har en årsvinst understigande 100 000 kr., är inte skyldigt att göra sådan avsättning. Om synnerliga skäl föreligger kan Kungl. Maj:t medge dispens helt eller delvis från avsättningsskyldigheten. Det avsatta beloppet skall inbetalas till räntelöst konto (arbetsmiljökonto) i riksbanken senast när företaget skall avlämna självdeklaration för 1975 års taxering. På ansökan av företaget får fondmedlen efter beslut av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen tas i anspråk för investeringar i sociala anordningar och i arbetsmiljön vid företaget. För medgivande krävs dessutom att ansökan tillstyrkts av flertalet av arbetstagarsidans ledamöter i företagets skyddskommitté eller företagsnämnd. De investeringar i arbetsmiljöförbättrande anordningar som görs med fondmedlen skall anses omedelbart avskrivna med det ianspråktagna beloppet. Medel, som kvarstår på arbetsmiljökontot fem år efter inbetalningen, skall återbetalas till företaget och tas upp till beskattning. För att stimulera företagen att göra inbetalningar till riksbanken snarast möjligt medges vid 1975 års taxering till statlig inkomstskatt ett extra avdrag motsvarande 11 % av det belopp som inbetalas före den 1 juli 1974. Extra avdrag medges också för inbetalning under perioden den 1 juli —den 30 september 1974 med 7% och under perioden den 1 oktober-den 31 december 1974 med 3% av det inbetalade beloppet.

SkU 1974:40

10 Enligt riksrevisionsverkets beräkningar kommer aktiebolagens skattepliktiga inkomster att öka från 3,8 miljarder kr. verksamhetsåret 1973 till drygt 4,3 miljarder kr. verksamhetsåret 1974 eller med ca 15 %. Arbetsmiljöfrågorna har som en följd av förändringarna i samhället kommit alltmer i blickpunkten. Mot bakgrund härav anser utskottet det rimligt att en del av de ökade företagsvinsterna avsätts till investeringar, som direkt kommer de anställda tillgodo men som på längre sikt också innebär fördelar för företagen. Departementschefen har beräknat att genom förslaget inemot 1 miljard kr. kommer att avsättas till arbetsmiljöfonder, vilket medför att betydande insatser relativt omgående kan göras för att förbättra arbetsmiljön inom företagen. Förslaget, som ligger helt i linje med de aktuella strävandena att ge de anställda ökat inflytande över förhållandena på arbetsplatsen, har uppenbara fördelar från fördelningspolitisk synpunkt, men man bör inte heller bortse från de konjunkturutjämnande effekterna av förslaget. Enligt utskottets bedömning bör den föreslagna skyldigheten att avsätta vinstmedel till arbetsmiljöfonder inte negativt påverka företagens möjligheter till fortsatt normal konsolidering och vinstutdelning till aktie- och andelsägarna. Utskottet tillstyrker således i princip den föreslagna lagstiftningen.

Lagförslaget är utformat efter förebild från systemet med investeringsfonder för konjunkturutjämning. Utskottet är medvetet om att en obligatorisk skyldighet att avsätta vinstmedel till arbetsmiljöfond inte är helt jämförbar med en frivillig avsättning till konjunkturutjämningsfond. Den föreslagna lagstiftningen bör emellertid betraktas som en försökslagstiftning, och om den förlängs eller aktualiseras vid senare tillfälle, kan det bli nödvändigt att med beaktande av de vunna erfarenheterna från den praktiska tillämpningen göra vissa ändringar och kompletteringar av bestämmelserna.

Utskottet behandlar härefter de yrkanden som framförts i motionerna och i till utskottet ingivna skrivelser.

Företag som är skyldiga att göra avsättning till arbetsmiljöfond

Enligt förslaget är aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker skyldiga att göra avsättning till arbetsmiljöfond.

I skrivelser från Försäkringsaktiebolaget Skandia och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia samt från Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam begärs att försäkringsbolag, som drivs i aktiebolagsform, skall undantas från lagens tillämpningsområde med hänsyn till de speciella redovisningsförhållanden och vinstfördelningsprinciper, som gäller för dessa försäkringsbolag.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att de företag, som är skyldiga att göra avsättning till arbetsmiljöfond, är desamma som enligt förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning har rätt att göra avsättning till investeringsfond. I den mån ett livförsäkringsaktiebolags skyldighet att göra avsättning till arbetsmiljöfond inkräktar på de rättigheter,

SkU 1974:40

som enligt försäkringslagstiftningen tillkommer försäkringstagarna, har försäkringsbolaget möjligheter att hos Kungl. Majit begära befrielse helt eller delvis från avsättningsskyldigheten. Dispensregeln kan också bli aktuell när ett företag drabbats av ekonomiska svårigheter men även i de fall då avsättningsskyldigheten avsevärt begränsar företagets möjligheter att fullgöra lagstadgade eller i annan ordning föreskrivna, från samhällets synpunkt angelägna uppgifter. På grund härav och med hänvisning till vad ovan anförts om lagstiftningens karaktär av forsökslagstiftning, vill utskottet, som med hänsyn till syftet med lagstiftningen inte är berett tillstyrka generella undantag från avsättningsskyldigheten, framhålla angelägenheten av en något större generositet vid dispensgivningen än departementschefen förutsatt i propositionen.

A vsättning till arbetsmiljöfond m. m.

Som tidigare nämnts skall avsättning till arbetsmiljöfond göras med 20% av årsvinsten för verksamhetsåret 1974, dock högst 70 milj. kr. Om årsvinsten understiger 100 000 kr. behöver avsättning inte göras.

I motionen 1974:1848 yrkas att avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med 15% av årsvinsten och att företag, som är skyldigt att göra avsättning till sådan fond, också skall erlägga en tillfällig arbetsmiljöavgift till en särskild statlig fond med 5% av årsvinsten. Vidare begärs förslag till 1975 års riksdag om regler för bidrag till investeringar på arbetsmiljöområdet med medel, som inflyter genom den tillfälliga arbetsmiljöavgiften. Motionärerna anser, att förslaget i propositionen inte är ägnat att utjämna skillnaderna mellan företag med olika vinstnivå, när det gäller förutsättningarna att förbättra arbetsmiljön. Enligt motionärernas mening måste därför en viss del av företagens vinster omfördelas till mindre företag och till andra inte vinstgivande företag via en särskild arbetsmiljöavgiftsfond. Ur fonden skall bidrag kunna lämnas till alla typer av företag oberoende av företagsform, storlek och näringsverksamhet för investeringar på arbetsmiljöområdet under budgetåren 1975/76—1978/79. Motionärerna i motionen 1974:1849 tillstyrker med vissa ändringar förslaget i propositionen som ett provisorium och begär dessutom ett riksdagsuttalande om att företagsbeskattningen skall höjas för att mindre vinstgivande företag genom sålunda ökade statsinkomster skall få möjlighet till en bättre arbetsmiljö.

Vissa av de i motionerna behandlade frågorna har kommit i ett nytt läge genom att chefen för arbetsmarknadsdepartementet nyligen bemyndigats att i enlighet med vårriksdagens beslut (SoU 1974:4, rskr 78) tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om stimulansåtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom industrin och lägga fram förslag i så god tid att proposition i ämnet om möjligt kan föreläggas riksdagen våren

1975. Enligt utredningsdirektiven skall de sakkunniga undersöka möjligheterna att i gällande system för samhällsstöd till företagens investeringar

SkU 1974:40

ge arbetsmiljösynpunkterna ökad tyngd samt överväga hur de anställda genom sina fackliga organisationer skall IS ett vidgat inflytande över utformningen av företagens investeringar. De sakkunniga skall undersöka i vilken form ett utökat stöd för arbetsmiljöförbättrande åtgärder bör lämnas och hur stödet bör vara konstruerat för att komma de mest angelägna områdena inom arbetsmiljön till del. Vidare framgår av direktiven att de sakkunniga har att utgå från att de kostnader, som kan följa med ett genomförande av förslagen, skall finansieras kollektivt av företagen genom avgifter.

Av utredningsdirektiven framgår att syftet med motionen 1974:1848 till huvudsaklig del kommer att bli tillgodosett inom en inte alltför avlägsen framtid. Utskottet anser sig därför varken ha anledning biträda lagstiftningsyrkandena eller utredningsyrkandet i motionen. Utskottet avstyrker också bifall till berörda yrkande i motionen 1974:1849.

Den sistnämnda motionen innehåller också ett yrkande om att den föreslagna maximigränsen för avsättning till arbetsmiljöfond, 70 milj. kr., skall slopas, och i motionen 1974:1851 yrkas att fondavsättning inte skall behöva göras, om årsvinsten understiger 200 000 kr.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att en övre gräns bör bestämmas för skyldigheten att göra avsättning till arbetsmiljöfond. Det kan givetvis råda delade meningar om var maximi- och minimigränserna för avsättningsskyldigheten skall sättas. Utskottet finner för sin del de i propositionen föreslagna gränsbeloppen väl avvägda och avstyrker därför berörda yrkanden i motionerna 1974:1849 och 1974:1851.

Beräkning av årsvinsten

Årsvinsten skall enligt förslaget beräknas på samma sätt som enligt bestämmelserna i förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Det innebär, att med årsvinst menas årsvinsten enligt vederbörligen fastställd balansräkning efter avdrag för avskrivningar, tantiemer, avsättning till pensionsstiftelse m. fl. fonder, som rätteligen är att hänföra till omkostnader i näringsverksamheten — även om de formellt utgått av vinstmedel — men utan avdrag för avsättning till reservfond, skuldregleringsfond, dispositionsfond, investeringsfond m. fl. fonder. Avdrag skall inte heller ske för allmänna skatter. Den omständigheten att årsvinsten i deklarationen endast delvis redovisas som inkomst i en förvärvskälla och återstoden som inkomst i annan förvärvskälla saknar betydelse vid fastställandet av avsättningens storlek. Det är vidare utan betydelse, om årsvinsten inte alls eller endast till viss del utgör skattepliktig inkomst vid taxeringen.

I motionen 1974:1851 yrkas att årsvinsten före bokslutsdispositioner skall minskas med belopp, som mottagits som utdelning eller koncernbidrag till den del koncernbidraget lämnats utöver vad som godtas vid inkomsttaxeringen. Motionärerna anser att det företag, som mottar koncernbidrag, inte

SkU 1974:40

skall räkna in koncernbidraget i den årsvinst som skall ligga till grund för avsättningen. För att undvika dubbelavsättning bör inte heller mottagna utdelningar från annat företag inräknas i avsättningsunderlaget.

Liknande synpunkter framförs i flera av de till utskottet ingivna skrivelserna. Industriens skattesakkunnige anser, att avsättningen till arbetsmiljöfond skall grundas på den skattepliktiga nettointäkten ökad med belopp, som tagits i anspråk för av- och nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som godtas vid inkomsttaxeringen samt med avsättningar till arbetsmiljö- och konjunkturutjämningsfonder. Nettointäkten skall dock inte ökas med avsättningar till nyanskaffnings-, återanskaffnings-, fartygs- eller eldsvådefonder.

I skrivelser från försäkringsbolagen och deras intresseorganisation hemställs att belopp, som avsatts till utjämningsfond i skadeförsäkringsaktiebolag, inte skall räknas in i den årsvinst, som skall ligga till grund för fondavsättningen.

Principen att grunda skyldigheten att avsätta medel till arbetsmiljöfond på den bokföringsmässiga årsvinsten har, som tidigare nämnts, hämtats från förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Även om vissa invändningar kan riktas mot denna metod för beräkning av avsättningen, har den, såvitt utskottet har sig bekant, inte medfört några praktiska svårigheter vid tillämpningen av investeringsfondslagstiftningen. Det bör också framhållas att skyldigheten att avsätta vinstmedel till arbetsmiljöfond endast avser verksamhetsåret 1974 och att det därför endast i fall av anteciperad utdelning kan ifrågakomma att utdelning från exempelvis ett dotterbolag till ett moderbolag inräknas i avsättningsunderlaget hos både dotterbolaget och moderbolaget. Om antecipation av dotterbolagets utdelning inte sker, vilket är det vanliga, uppkommer ingen dubbelavsättningseffekt. Utskottet vill också framhålla, att i den mån avsättningsskyldigheten blir alltför betungande för företaget eller avsevärt begränsar företagets möjligheter att fullgöra sina i annan ordning föreskrivna uppgifter finns möjlighet att erhålla dispens från avsättningsskyldigheten.

Av det anförda framgår att utskottet inte anser tillräckliga skäl föreligga att frångå den i 2 5 lagförslaget förordade metoden för beräkning av underlaget för avsättning till arbetsmiljöfond. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker ovannämnda yrkande i motionen 1974:1851.

Kooperativa förbundet har i sin skrivelse bl. a. framhållit, att årsvinsten för kooperativa föreningar bör minskas med insatsränta och återbäring.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att kooperativa föreningar vid inkomsttaxeringen är berättigade till avdrag för insatsränta och återbäring till kunderna. Av den i 2 5 i lagförslaget gjorda hänvisningen till bestämmelserna i andra stycket av anvisningarna till 3 § förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning framgår, att omkostnader, som är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen, skall dras av från den bokföringsmässiga årsvinsten vid beräkning av belopp, som skall avsättas till arbetsmiljöfond.

SkU 1974:40

14 Inbetalning till arbetsmiljökonto i riksbanken

Enligt förslaget i propositionen skall till arbetsmiljöfond avsatt belopp i sin helhet insättas på räntelöst arbetsmiljökonto i riksbanken.

I motionen 1974:1851 yrkas att inbetalning till arbetsmiljökonto skall göras med 50 % av till arbetsmiljöfond avsatt belopp. Som motivering för yrkandet anförs att företag, som redan gjort rimliga arbetsmiljöinvesteringar, kommer att åsamkas stora förluster genom att medlen står inne på räntelöst konto under fem år.

Avsikten med förslaget i propositionen är bl. a. att delvis sterilisera de övervinster företagen erhållit på grund av den goda vinstkonjunkturen. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionärernas förslag men vill på nytt erinra om att Kungl. Maj:t kan medge dispens helt eller delvis från skyldigheten att göra avsättning till arbetsmiljöfond eller att göra preliminär inbetalning till riksbanken, om avsättningsskyldigheten blir alltför betungande för företaget. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker berörda yrkande i motionen 1974:1851.

A rbetsmiljöinvesteringarna

Enligt 8 $ i lagförslaget får medel från arbetsmiljökonto tas i anspråk för kostnader för investeringar för arbetsmiljön eller för att förbättra förhållandena för de anställda i företaget.

I motionen 1974:1849 begärs ett riksdagsuttalande av innebörd att vid tillämpningen av lagstiftningen juridiskt bindande låga hygieniska gränsvärden skall användas, att miljöinsatserna även skall omfatta den psykiska arbetsmiljön och att omedelbara anordningar i arbetsmiljförbättrande och olycksfallsförebyggande syfte inte får uppskjutas till år då fondmedel kan tas i anspråk.

Som exempel på investeringar, som kan göras med medel från arbetsmiljöfond, nämns i propositionen skyddsanordningar av olika slag, förbättrad ventilation, ljusförbättrande åtgärder, åtgärder för att minska buller m. m. men också andra åtgärder, som avser att förbättra förhållandena för de anställda, såsom sanitära anordningar av olika slag, ny- och ombyggnad av matsalar, omklädningsrum, studiehem, klubbrum, fritids- och andra lokaler, som kommer de anställda till godo. Departementschefen framhåller särskilt att arbetsmiljöfonderna inte är avsedda att bekosta sådana åtgärder som yrkesinspektionen som ett led i sin tillsynsverksamhet ålägger ett företag att utföra. Det är tvärtom angeläget att företagen vidtar åtgärder för att förbättra arbetsmiljön utan att avvakta ingripande av yrkesinspektionen.

Av uttalandena i propositionen framgår att fondmedlen skall användas för investeringar, som är meningsfulla från arbetsmiljösynpunkt. Med anledning av vad motionärerna anfört vill utskottet endast tillägga, att det givetvis inte föreligger hinder att använda fondmedlen för att förbättra den psykiska miljön

SkU 1974:40

på arbetsplatsen. Om ett företag redan beslutat att göra omedelbara investeringar i arbetsmiljöförbättrande syfte ankommer det i första hand på arbetstagarrepresentanterna i skyddskommitté eller företagsnämnd att se till att investeringarna inte uppskjuts i avvaktan på att fondmedlen får tas i anspråk. I sista hand kan arbetsmarknadsstyrelsen efter eventuellt samråd med arbetarskyddsstyrelsen vägra att medel från arbetsmiljöfonden får tas i anspråk för investeringar, som företaget beslutat redan före ikraftträdandet av den förevarande lagstiftningen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat berörda yrkanden i motionen 1974:1849.

Arbetslagarnas inflytande på arbetsmiljöinvesteringarna

För att arbetsmiljöfond skall få tas i anspråk för investeringar krävs enligt 8 § i lagförslaget att till Kungl. Majit eller arbetsmarknadsstyrelsen ställd ansökan tillstyrkts av flertalet av arbetstagarsidans ledamöter i företagets skyddskommitté eller företagsnämnd. Om sådan kommitté eller nämnd inte finns, skall ansökan ha tillstyrkts av skyddsombud eller, om flera sådana finns, av huvudskyddsombud.

I motionen 1974:1849 yrkas att bestämmelserna i 8 S ändras, så att de anställdas fackliga lokala organisationer får ovillkorlig rätt att disponera över och utnyttja företagets till arbetsmiljöfond avsatta vinstmedel. Motionären i motionen 1974:1850 begär ett riksdagsuttalande av innebörd att vid investeringar av mer övergripande karaktär ansökan om tillstånd att få ta fondmedel i anspråk för investeringar på arbetsmiljöområdet bör tillstyrkas av arbetstagarrepresentanterna i den företags-, koncern- eller dotterbolagsstyrelse, sorn skall fatta beslut om investeringarna.

Utskottet anser sig inte kunna biträda yrkandet i motionen 1974:1849 om att de anställda ensamma skall ha rätt att disponera över och utnyttja de till arbetsmiljöfonden avsatta medlen, bl. a. med hänsyn till att fondmedlen i vissa fall endast delvis och i undantagsfall inte alls kan utnyttjas för avsedda ändamål. 1 dylika fall skall enligt förslaget det som kvarstår outnyttjat på arbetsmiljökontot fem år efter inbetalningen återbetalas till företaget och tas upp till beskattning.

Med anledning av yrkandet i motionen 1974:1850 vill utskottet framhålla, att det bör ankomma på de lokala fackliga organisationernas företrädare att sinsemellan samråda om hur prioriteringen av arbetsmiljöinvesteringarna mellan företagets olika arbetsplatser och verksamhetsområden bör ske. Om olika önskemål framkommer bör självfallet de från arbetsmiljösynpunkt mest angelägna investeringarna prioriteras. Vid sådana investeringarav övergripande natur, som motionären åsyftar, bör det efter nyssnämnda samrådsförfarande ankomma på arbetstagarrepresentanterna i den centrala företagsnämnden eller — om sådan inte finns — på arbetstagarrepresentanterna i företagets styrelse att tillstyrka företagets ansökan om ianspråktagande

SkU 1974:40

av medel från arbetsmiljökontot. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionen 1974:1850.

Svenska bankföreningen anser det angeläget att till arbetsmiljöfond avsatta medel får användas även för sådana kostnader för arbetsmiljön o. d., som kan omkostnadsföras omedelbart vid taxeringen, och begär att 8 8 i lagförslaget förtydligas i detta syfte.

Den föreslagna utformningen av bestämmelserna i 8 $ utgör enligt utskottets mening inte hinder för att ta medel från arbetsmiljökonto i anspråk för kostnader på arbetsmiljöområdet, som är omedelbart avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Någon ändring av paragrafen är därför inte erforderlig.

I skrivelserna från Svenska bankföreningen och Sveriges Industriförbund begärs att företag, som redan 1974 gör inbetalningar till arbetsmiljökonto, skall fä ta medel i anspråk för investeringar redan detta år.

Det åligger taxeringsnämnden att pröva storleken av det belopp företaget skall avsätta till arbetsmiljöfond. Med hänsyn därtill kan medgivande att ta medel från arbetsmiljökonto i anspråk för investeringar inte lämnas förrän taxeringsnämnden avslutat sitt arbete den 30 juni 1975. Utskottet kan således inte tillstyrka att fondmedlen får tas i anspråk för investeringar redan innevarande år.

Överföring, av arbeismiljöfond mellan företag

Om aktiebolag äger mer än 9/10 av aktiekapitalet i ett eller flera aktiebolag, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen enligt 10 8 i lagförslaget medge att arbetsmiljöfond hos ett av bolagen helt eller delvis får övertas av ett annat av bolagen.

Kooperativa förbundet har i sin skrivelse påpekat, att bestämmelsen är så utformad att den inte medger överföring av arbetsmiljöfond mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar. Förbundet anser inte att det finns rimlig anledning att i detta fall göra skillnad på koncerner, där moderbolaget är aktiebolag, och på koncerner, där moderbolaget är ekonomisk förening.

Den föreslagna bestämmelsen i 10 8 har sin motsvarighet i 20 8 2 mom. första stycket förordningen om investeringsfonder för konjunklurutjämning. Skatteuttaget vid den statliga taxeringen är 40% för aktiebolag och 32% för ekonomiska föreningar. Om arbetsmiljöfonden hos ett dotterbolag fick överföras till ett moderföretag, som är ekonomisk förening, skulle detta kunna utnyttjas för att uppnå opåkallade skattelättnader, när de outnyttjade fondmedlen återförs till beskattning hos moderföretaget efter femårstidens utgång. Utskottet kan därför inte tillstyrka att arbetsmiljöfond får överföras från aktiebolag till ekonomiska föreningar.

SkU 1974:40

17 Åtgärder för att hindra kringgående av bestämmelserna

Har i samband med skyldighet att göra avsättning till arbetsmiljöfond eller att göra preliminär inbetalning till sådan fond foretag vidtagit åtgärd i syfte att undgå eller få lindring i denna skyldighet, skall länsstyrelsen enligt 15 i! i lagförslaget fastställa det belopp varmed inbetalning skall ske som om åtgärden inte vidtagits.

Svenska bankföreningen hemställer i första hand att bestämmelsen i 15 S skall utgå. I andra hand anser Bankföreningen att det i motiven till lagstiftningen bör utsägas att varje avskrivning och nedskrivning och varje koncernbidrag, som godtas vid inkomsttaxeringen, också skall godtas vid tillämpningen av den ifrågavarande lagstiftningen.

Bestämmelsen har tillkommit för att ge myndigheterna möjlighet att justera den bokföringsmässiga årsvinsten, när företaget vidtagit åtgärder i syfte att undgå eller få lindring i avsättningsskyldigheten. Däremot bör 15 $ inte användas för korrigering av åtgärder, som redan godtagits vid inkomsttaxeringen. Bestämmelsen kan exempelvis tillämpas vid vinstöverföringar genom oriktig prissättning från ett svenskt företag till ett intressentföretag i utlandet. Utskottet kan därför inte tillstyrka att bestämmelsen i 15 $ slopas.

De förslag i propositionen, som inte behandlats i det föregående, har inte föranlett några erinringar från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:125 och med avslag på motionerna 1974:1848, 1974:1849,1974:1850 och 1974:1851, i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avsättning till arbetsmiljöfond.

Stockholm den 22 maj 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Josefson (c). Carlstein (s). Sundkvist (c). Wikner (s), Nilsson i Trobro (m). Stadling (s). Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Lundgren (s) och Hörberg (fp).

Reservationer

1. av herrar Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. II med ”Vissa av” och slutar på s. 12 med ”motionen 1974:1849”, bort ha följande lydelse:

SkU 1974:40

18 Utskottet, som i det föregående uttalat sin tillfredsställelse över att en del av de ökade företagsvinsterna kommer att användas för investeringar på arbetsmiljöområdet, ser det som en brist att det föreslagna systemet med arbetsmiljöfönder inte på något sätt bidrar till att utjämna skillnaderna mellan olika företag när det gäller förutsättningarna att förbättra arbetsmiljön. Utskottet anser därför i likhet med vad som anförs i motionen 1974:1848, att skyldigheten att avsätta medel av 1974 års vinst till arbetsmiljöfond i det egna företaget bör kombineras med en viss omfördelning via en särskild avgift. De medel som inflyter genom arbetsmiljöavgiften bör tillföras en särskild fond och utnyttjas för bidrag till mindre företag och andra inte vinstgivande företag för personalsociala och arbetsmiljöfrämjande åtgärder.

Utskottet tillstyrker sålunda yrkandet i motionen 1974:1848, att skyldigheten att avsätta medel till arbetsmiljöfond skall fastställas till 15% av årsvinsten. Företag som omfattas av denna skyldighet skall dessutom erlägga en arbetsmiljöavgift till staten med 5% av årsvinsten. Vinsten beräknas därvid på samma sätt som när det gäller avsättningar till arbetsmiljöfond.

Arbetsmiljöavgiften får sålunda engångskaraktär på samma sätt som när det gäller fondsystemet. Riksdagen har tidigare i år uttalat sig för att statsbidrag skall kunna utgå till företag som förbättrar sin arbetsmiljö, och beslut har nyligen fattats om att utreda denna fråga närmare. Införandet av en tillfällig arbetsmiljöavgift möjliggör att bidrag kan lämnas även innan ett permanent system kommer till stånd. Influtna medel bör disponeras så att bidrag kan lämnas under budgetåren 1975/76-1978/79 enligt de grunder som har angivits i motionen 1974:1848. Löntagarna bör på samma sätt som när det gäller arbetsmiljöfonderna ha ett avgörande inflytande på hur medlen används.

Utskottet avstyrker berörda yrkande i motionen 1974:1849.

dels att utskottet bort hemställa

1. att riksdagen i anledning av propositionen 1974:125 och med bifall till motionen 1974:1848 beslutar

a. att anta de i Bilaga intagna som reservanternas förslag betecknade förslagen till Lag om avsättning till arbetsmiljöfond samt Lag om arbetsmiljöavgift,

b. att hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till 1975 års riksdag beträffande regler för bidrag till investeringar på arbetsmiljöområdet ur de medel som inflyter genom arbetsmiljöavgiften i enlighet med vad utskottet anfört; samt

2. att riksdagen avslår motionerna 1974:1849, 1974:1850 och 1974:1851 i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), vilka - under åberopande av innehållet i motionen 1974:1851 - anser att utskottet bort hemställa

SkU 1974:40

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1851 och med anledning av propositionen 1974:125 samt med avslag på motionerna 1974:1848, 1974:1849 och 1974:1850, i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avsättning till arbetsmiljöfond med de ändringar att 2, 3 och 4 §8 erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

2 8 Avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med belopp, som motsvarar tjugo procent av företagets årsvinst, dock med högst 70 miljoner kronor. Årsvinsten beräknas enligt andra stycket av anvisningarna till

Omfattar beskattningsåret

3 8 Företaget skall med angivande av firma och postadress inbetala medel, som enligt denna lag skall avsättas till arbetsmiljöfond, till riksbankskontor. Medlen insättes på ett särskilt räntelöst konto (arbetsmiljökonto). Medlen anses inbetalda den dag de kommit riksbanken tillhanda.

Reservanternas förslag

3 8 förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Sålunda beräknad årsvinst skall ökas med belopp, som tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Årsvinsten skall sänkas med belopp som mottagits som utdelning eller som koncernbidrag till den del koncernbidraget lämnats utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Understiger årsvinsten efter nyssnämnda justering 200000 kronor, behöver avsättning till arbetsmiljöfond icke ske.

- sammanlagda längd.

3 8 Företaget skall med angivande av firma och postadress inbetala medel , motsvarande femtio procent av vad som enligt denna lag skall avsättas till arbetsmiljöfond, till riksbankskontor. Medlen insättes på ett särskilt räntelöst konto (arbetsmiljökonto). Medlen anses inbetalda den dag de kommit riksbanken tillhanda.

SkU 1974:40

20 Utskottets förslag

4 S Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 S taxeringsförordningen (1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar tjugo procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 S, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbetsmiljöfond på grund av bestämmelserna i denna lag skall ske med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avlämnas.

Företaget skall

Länsstyrelsen fastställer Är det

Reservanternas förslag

4 S Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 § taxeringsförordningen (1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar tio procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 ii, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbetsmiljöfond på grund av bestämmelserna i denna lag skall ske med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avlämnas, här avses.

andra stycket.

SkU 1974:40

21 Bilaga

1 Förslag till

Lag om avsättning till arbetsmiljöfond

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Härigenom förordnas som följer.

3 S förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Sålunda beräknad årsvinst skall ökas med belopp, som tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Understiger årsvinsten efter nyssnämnda justering 100 000 kronor, behöver avsättning till arbetsmiljöfond icke ske.

Omfattar beskattningsåret

4 S Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 S taxeringsförordningen( 1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar tjugo procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 S, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbets -

2 5 Avsättning till arbetsmiljöfond skall göras med belopp, som motsvarar femton procent av företagets årsvinst,dock med högst 70 miljoner kronor. Årsvinsten beräknas enligt andra stycket av anvisningarna till

3 !i förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Sålunda beräknad årsvinst skall ökas med belopp, som tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen. Understiger årsvinsten efter nyssnämnda justering 100 000 kronor, behöver avsättning till arbetsmiljöfond icke ske.

- sammanlagda längd.

4 S Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 $ taxeringsförordningen( 1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning till riksbanken senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar femton procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 ij,som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avsättning till arbets -

SkU 1974:40

22 Utskottets förslag

miljöfond på grund av bestämmelserna i denna lag skall ske med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avlämnas.

Företaget skall

Länsstyrelsen fastställer Är det

Reservanternas förslag

andra stycket.

2 Förslag till Lag om arbetsmiljöavgift

R eservanternas förslag

Härigenom förordnas som följer.

1 |i Aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank, som enligt lagen om avsättning till arbetsmiljöfond (1974:000) har skyldighet att avsätta medel till arbetsmiljöfond, skall jämväl erlägga arbetsmiljöavgift till staten enligt denna lag.

Företag, som avses i forsta stycket, får vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt göra avdrag för erlagd arbetsmiljöavgift. Avdraget göres vid inkomstberäkningen för den förvärvskälla, till vilken företagets huvudsakliga verksamhet hänför sig.

Denna lag gäller icke företag, som år 1976 första gången taxeras för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

2 S Arbetsmiljöavgift skall erläggas med fem procent av företagets årsvinst. Årsvinsten skall beräknas enligt bestämmelserna i lagen om avsättning till arbetsmiljöfond.

3 S Inbetalning skall ske senast den dag då företaget enligt 34 § taxeringsförordningen (1956:623) senast skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret i den ordning som Konungen bestämmer. Skall företaget ej taxeras år 1975, är företaget ändå skyldigt att göra preliminär inbetalning senast den 31 mars 1975 med belopp, som motsvarar fem procent av den årsvinst, beräknad enligt 2 §, som hänför sig till det eller de beskattningsår varför taxering skett år 1974. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1976 års taxering, att avgift skall erläggas med större belopp än vad som preliminärt inbetalats, skall företaget inbetala vad som fattas senast den dag då deklarationen skall avlämnas.

Är det belopp som företaget inbetalat för lågt beräknat med hänsyn till bestämmelserna i 2 8, förelägger länsstyrelsen så snart det kan ske företaget

SkU 1974:40

23 Reservanternas förslag

att inom den tid länsstyrelsen bestämmer inbetala det belopp som fattas. Är det belopp som företaget inbetalat för högt, och föreligger ej anledning till antagande att ökad inbetalningsskyldighet skall uppkomma för företaget till följd av ändring av företagets taxering, förordnar länsstyrelsen om återbetalning av överskjutande belopp.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

GOTAB 74 7666 S Stockholm 1974