Bet. 1974:SkU65

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:185 med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag, m. m. jämte motion

Typ: Betänkande
Datum: 1974-12-09
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 65 år 1974

SkU 1974: 65

Nr 65

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:185 med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag, m. m. jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1974: 185 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I propositionen läggs fram förslag om att de nyligen av riksdagen beslutade lättnaderna vid förmögenhets- och arvsbeskattningen av familjeföretag skall, med vissa inskränkningar, tillämpas även vid gåva. De föreslagna bestämmelserna avses skola träda i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas på gåvor efter den 24 juni 1974. Vidare föreslås vissa ändringar beträffande värderingen av vattenfallsfastigheter såvitt gäller s. k. andelskraft. De föreslagna reglerna avses skola tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 65

SkU1974: 65

2 Författningsförslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas att 23 och 43 §§ lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av 20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktie, obligation eller därmed jämförlig värdehandling uppskattas, där värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs, till det noterade värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden, till pris, som vid dylik försäljning kan påräknas. Sådan värdehandling, som icke noteras å börs, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid, som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, som innestå på skogs- Medel, som insatts på skogskonkonto, upptagas till halva värdet, to eller investeringskonto för skog,

Av medel, som avsatts till investe- upptagas till halva värdet. Har

ringsfond för förlorade inventarier medel avsatts till fond för särskilt

eller lagertillgångar eller till fond ändamål enligt föreskrift i lag eller

som avser avyttrat fartyg, får som annan författning och har avdrag

skuld upptagas halva beloppet. vid inkomstberäkningen medgivits

för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Där rättighet, som belastar

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

J Senaste lydelse 1974: 312.

SkU 1974: 65

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar, utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

Inventarier, som äro avsedda för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, liksom lager upptagas till det värde som kunnat godtagas vid inkomstberäkning enligt kommunalskattelagen (1928: 370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av det värde som framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.

43 §3

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6—9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och 3 morn., 14, 20 §§, 22 § med undantag av 1 mom. andra stycket, 23 § med undantag av F andra stycket, 24—27 §§, 28 § med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas, ävensom 32 §; och skall därvid den i 32 § f) förekommande hänvisningen till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928: 370) i jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller genom juridisk person, skall, utöver

3 Senaste lydelse 1974: 312. lf Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 65

SkU 1974: 65

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelserna i första stycket, även 22 § 1 mom. andra stycket och 23 § F andra stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren inom fem år efter det skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan nedsatts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och äger tillämpning där skattskyldighet inträtt efter den 24 juni 1974.

2 Förslag till

Lag örn ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till förordningen (1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan. Bestämmelserna i 22 § 1 mom. andra stycket och 23 § F andra stycket skall äga motsvarande tillämpning även där inkomst av jordbruksfastighet icke redovisas enligt bokföringsmässiga grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas där skattskyldighet inträtt efter den 24 juni 1974.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

SkU 1974: 65

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar lill 3 och 4 §§

3.2 Medel, som innestå på 3. Medel, som insatts på skogs skogskonto,

upptagas till halva konto eller investeringskonto för

värdet. Av medel, som avsatts till skog, upptagas till halva värdet.

investeringsfond för förlorade in- Har medel avsatts till fond för

ventarier eller lagertillgångar eller särskilt ändamål enligt föreskrift i

till fond som avser avyttrat fartyg, lag eller annan författning och har

får som skuld upptagas halva be- avdrag vid inkomstberäkningen

loppet. medgivits för avsättningen, får hal va

det avsatta beloppet upptagas som skuld.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till förordningen (1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt3 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då för- två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad ordningen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling och Svensk författningssamling och

tillämpas i fråga om 6 § första tillämpas i fråga om 6 § första

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159.

* Senaste lydelse 1974: 311.

• Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

SkU1974: 65

6 Föreslagen lydelse

gången vid 1976 års taxering och i övrigt vid 1975 års taxering. Äldre bestämmelser gäller såvitt avser 6 § vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år och i övrigt vid 1974 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1974 eller tidigare år. Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§, skall äga motsvarande tillämpning även där inkomst av jordbruksfastighet icke redovisas enligt bokföringsmässiga grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 9 §

31. Till ledning vid bestämmandet av marknadsvärdet av vattenfall med tillhörande byggnader skola gälla de grunder som angivas i denna punkt.

Marknadsvärdet av outbyggt vattenfall (fallvärde) uppskattas efter storleken av en beräknad, hela vattenkraften i fallet motsvarande effekt (taxeringseffekt) och ett beräknat värde per effektenhet.

Taxeringseffekten beräknas efter en på grundval av medelvattenföringen bestämd vattenföring (taxeringsvattenföring) samt efter bruttofallhöjden vid medelvattenföring. Taxeringsvattenföringen skall bestämmas så, att en däremot svarande, året runt tillgänglig effekt kan anses likvärdig med hela den i vattenfallet ekonomiskt uttagbara vattenkraften. Vid bestämmande av taxeringsvattenföringen skall hänsyn tagas dels till vattenföringens växlingar under året, oavsett om dessa bero enbart på naturliga förhållanden i vattendraget eller äro påverkade av genomförd årsreglering, dels till sådan framtida årsreglering som med sannolikhet väntas bliva genomförd dels ock till möjligheten att efter vattenfallets utbyggnad där anordna korttidsreglering eller tillgodogöra sig en reglering av dylikt slag, vilken annat uppströms liggande kraftverk anordnat. Vatten, som på grund av förpliktelse, vilken åvilar fastigheten såsom sådan, måste avstås till samfärdsel och andra behov, medräknas ej i den mån vattenkraftens värde därigenom påtagligt minskas. Vid beräkning

1 Senaste lydelse 1974: 295.

Nuvarande lydelse

SkU1974: 65

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av bruttofallhöjden för vattenfall, vars fallhöjd till en del ingår i ett årsregleringsmagasin, skall nämnda del av fallhöjden upptagas med ett i skälig mån nedsatt värde.

Vid uppskattning av värdet per effektenhet fastställes för olika flodområden ett normalvärde på grundval av kostnaderna för produktion av elektrisk kraft inom landet och flodområdets belägenhet. Normalvärdet jämkas uppåt eller nedåt i den mån så är påkallat av hänsyn dels till överföringsavstånd och avsättningsförhållanden, dels ock till utbyggnadsförhållandena vid fallet samt kostnaderna för anordnandet av sådan årsreglering, som beaktats vid beräkning av taxeringseffekten. Därjämte vidtages den nedsättning av normalvärdet, som betingas av den tid, vilken väntas förflyta innan fallet blir utbyggt. Vattenfall och falldelar, som ej kunna förväntas bliva utbyggda inom överskådlig framtid, kunna anses sakna särskilt värde.

Marknadsvärdet av vattenkraftverk, varmed avses såväl kraftverk för elektrisk kraftproduktion som kraftverk till direkt drivna anläggningar, kan uppskattas med utgångspunkt i avkastningen därav under beaktande av dels anläggningens påräkneliga varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa på regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Då emellertid tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i föregående stycke angivna värderingsmetoden vanligen ej torde stå till förfogande, bör marknadsvärdet av vattenkraftverk i regel uppskattas enligt nedan angivna metod.

Vattenfallet uppskattas såsom om det vore outbyggt. Finnes grundad anledning att antaga, att vattenkraften i fallet inte kommer att tillgodogöras efter det att det befintliga kraftverket blivit nedslitet och tagits ur drift, vidtages dock sådan ytterligare jämkning av normalvärdet per effektenhet att värdet av vattenfallet kommer att avse endast kraftverkets återstående drifttid.

Den kraftverksägaren tillhöriga mark å land, som tages i anspråk för anläggningen med bostadshus, upptages till skäligt värde (utmålsvärde). Till mark, som nu nämnts, må ej hänföras mark, som användes för jordbruk eller skogsbruk eller eljest för annat ändamål än det som med anläggningen avses.

Marknadsvärdet av kraftverket i övrigt (värde av byggnader) bestämmes med ledning av kostnaderna för anläggandet av kraftverket. Samtliga dessa kostnader skola medräknas i den mån ej annat följer av vad som sägs i nästföljande stycke. Sålunda skola medräknas bland annat kostnader för skadeförebyggande åtgärder, ersättningar för skada eller intrång samt kostnader för provisoriska åtgärder i samband med anläggandet av kraftverket. Den omständigheten att kostnaderna avse fastighet, som ej ingår i den taxeringsenhet på vilken kraftverket är beläget, utgör ej hinder mot att kostnaderna medräknas.

Till kostnader, som påverka värdet av kraftverket, räknas icke kostnader för förvärv av sådan rätt till vattenfall och utmål, till vilken hänsyn skall tagas vid fallvärdets och utmålsvärdets bestämmande, samt kostnader för byggnader eller arbeten, till vilkas värden hänsyn skall tagas vid taxering av annan taxeringsenhet än den, på vilken kraftverket är beläget.

Det sammanlagda beloppet av de kostnader, som enligt nästföregående båda stycken skola upptagas såsom kostnader för anläggande av

SkU 1974: 65

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kraftverket, beräknas utgöra den faktiska anskaffningskostnaden för kraftverkets byggnader med vad därtill hör. Denna anskaffningskostnad, fördelad på det antal kostnadsgrupper som finnes erforderligt, omräknas till värdet vid ingången av året före taxeringsåret. Omräkningen skall ske under hänsynstagande till dels prisändringar, som ägt rum sedan de tidpunkter, då anskaffning skett, arbeten utförts eller ersättningsbelopp utgivits, dels ock erforderlig avskrivning. Avskrivning får ej beräknas för kostnad, som avser ersättningar för skada eller intrång, eller för därmed sammanhängande utrednings- och rättegångskostnader.

Den enligt nästföregående stycke omräknade anskaffningskostnaden jämkas uppåt i den mån så finnes skäligt med hänsyn till, å ena sidan, kraftverkets produktionsförmåga och dess läge i förhållande till betydelsefulla avsättningsområden och, å andra sidan, kostnaderna för kraftverket och för däri nyttiggjorda regleringar.

I fråga om vattenkraftverk till direkt drivna anläggningar — till övervägande delen bestående av kvarnar, sågar och liknande smärre anläggningar — gäller vidare att, om anläggningen lämpligen kan i sin helhet uppskattas enligt de för taxering av fastighet i allmänhet gällande grunderna, reglerna i denna anvisningspunkt icke böra tillämpas.

Vid uppskattning av vattenkraftverks marknadsvärde må — oavsett vilkendera av de i denna anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna, som användes — avdrag ske för skyldighet att leverera ersättningskraft, grundad på vattenlagen (1918: 523); rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten kan utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid dess taxering. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som utgör underhålls- och driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden ingående anläggningskostnaden, som vid ingången av året före taxeringsåret ännu icke erlagts.

Vid uppskattning av vattenkraftverks marknadsvärde må — oavsett vilkendera av de i denna anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna, som användes — avdrag ske för skyldighet att leverera andelskraft som avses i 2 kap. 6 § vattenlagen (1918:523) och ersättningskraft enligt vattenlagen i dess lydelse närmast före den 1 juli 1974; rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten kan utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid dess taxering. Värdet av andelskraft skall bestämmas med utgångspunkt i kraftverkets värde före avdrag för skyldighet att leverera andelskraft och motsvara andelskrafttagarens del i den vattenkraft som skall tillgodogöras i anläggningen. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som utgör underhålls- och driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden ingående anläggningskostnaden, som vid ingången

SkU 1974: 65

9 Nuvarande lydelse

Vad ovan sägs angående ersättningskraft grundad på vattenlagen (1918: 523) skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättningskraft, som enligt avtal utgår såsom vederlag för av kraftverkets ägare förvärvad ägande- eller servitutsrätt till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, under förutsättning att skyldigheten att tillhandahålla ersättningskraften är knuten till kraftverket och rätten till kraften knuten till i avtalet angiven fastighet samt att kraftleveransen icke begränsats till att avse endast viss tid.

Föreslagen lydelse

av året före taxeringsåret ännu icke erlagts.

Vad ovan sägs angående ersättningskraft enligt vattenlagen (1918: 523) skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättningskraft, som enligt avtal utgår såsom vederlag för ägande- eller servitutsrätt till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, under förutsättning att skyldigheten att tillhandahålla ersättningskraften är knuten till kraftverket och rätten till kraften knuten till i avtalet angiven fastighet samt att kraftleveransen icke begränsats till att avse endast viss tid.

Vid uppskattning av marknadsvärdet av regleringsdamm med tillhörande mark skola i tillämpliga delar gälla de regler, som enligt vad ovan stadgats gälla i fråga om vattenkraftverk vid uppskattning av utmålsvärde samt värde av byggnader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Motionen

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1974: 2014 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

att riksdagen beslutar avslå förslagen till skattelättnader vid gåva av familjeföretag i prop. 1974: 185.

Utskottet

De i våras genomförda lättnaderna i kapitalbeskattningen beträffande förmögenhetstillgångar i jordbruk, skogsbruk eller rörelse innebär i korthet att lager och inventarier får tas upp till det lägsta värde som kan godtas vid inkomstberäkningen. Dessa regler får dock inte leda till att förvärvskällan tas upp till lägre belopp än 60 % av det värde som kan framräknas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet för inventarier efter avdrag för skälig värdeminskning och det verkliga värdet på lagret i dess helhet. Vidare får medel på skogskonto tas upp till halva värdet.

Skattelättnaderna omfattar arvs- och förmögenhetsskatten men inte gåvobeskattningen. Vid sin behandling av dessa frågor fann emellertid utskottet (SkU 1974: 38) att motsvarande lättnader borde genomföras

SkU 1974: 65

också beträffande gåvobeskattningen bl. a. för att de nya reglerna inte oavsiktligt skulle motverka planerade överlåtelser under livstid. Enligt utskottets uppfattning borde man eftersträva likformighet också på detta område, även om möjligheterna till skatteflykt borde begränsas på lämpligt sätt, exempelvis genom att medge skattelättnader endast vid överlåtelse av hel förvärvskälla. I enlighet med utskottets hemställan begärde riksdagen förslag från Kungl. Maj:t i angivet syfte.

I propositionen föreslås nu att nämnda lättnader i kapitalbeskattningen skall omfatta även gåvobeskattningen. För att undvika missbruk av dessa skattelättnader skall emellertid lättnaderna enligt förslaget omfatta endast förbehållslösa gåvor, som avser all givarens rätt till ett jordbruk, ett skogsbruk eller en rörelse. För att ytterligare försvåra missbruk krävs att gåvotagaren behåller förvärvskällan under en femårsperiod.

I motionen 1974: 2014 yrkas att de i propositionen föreslagna skattelättnaderna vid gåva av företag avslås, eftersom reglerna ger företag, som har möjlighet att lämna gåvor, skattemässiga fördelar, medan motionärerna i stället kräver skärpningar av beskattningen av stora förmögenheter, arv och gåvor.

Som uppmärksammats i olika sammanhang förekommer det i vissa fall att skattskyldiga genom köp, gåva eller andra transaktioner delar upp en förmögenhet på flera händer för att vinna fördelar bl. a. vid inkomstbeskattningen. Det bör framhållas att åtgärder av detta slag visserligen kan medföra betydande, ej avsedda skattelättnader — en fråga som f. n. uppmärksammas inom företagsskatteberedningen — men att möjligheterna att uppnå obehöriga favörer av detta slag inte påverkas av de i våras beslutade lättnaderna i kapitalbeskattningen. Det nu föreliggande förslaget torde inte kunna anses medföra nya förmåner för företagen. Med den utformning propositionen fått behöver det enligt utskottets mening inte heller befaras att möjligheterna till skatteflykt av ovan antytt slag ökar. Med hänvisning härtill och till att propositionen förverkligar utskottets intentioner i våras tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen 1974: 2014.

I sammanhanget tar departementschefen också upp vissa andra detaljer. Genom ett tillägg i övergångsbestämmelserna till den tidigare lagstiftningen slås i propositionen fast att jordbrukare med kontantmässig och bokföringsmässig redovisning skall behandlas lika när det gäller skattelättnader vid kapitalbeskattningen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Vidare föreslås en del smärre ändringar i fråga om behandlingen av skogskontomedel och vissa fondmedel vid kapitalbeskattningen. Som anförs i propositionen bör medel på sådant investeringskonto för skog, som föreslås i prop. 1974: 177, få tas upp till halva värdet på samma sätt som medel på skogskonto. Departementschefen anser också att in -

SkU 1974: 65

sättningar för beskattningsåret på sådana konton skall få omfattas av samma regler, även om insättningen sker först efter beskattningsårets utgång.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i fråga om medel på investeringskonto för skog och på skogskonto men föreslår en redaktionell ändring i författningstexten beträffande kontomedlen i förtydligande syfte.

Mot de delar av propositionen, som utskottet inte behandlat i det föregående, har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1974: 2014 och med anledning av propositionen 1974: 185 antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt med den ändringen att 23 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

23 §

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller skedd försäljning.

B. Aktie, obligation angivna grund.

C. Fordran uppskattas tabellen I.

Osäker fordran äro tillämpliga.

Medel, som insatts på skogskon- Medel, för vilka uppskov med to eller investeringskonto för skog, inkomstbeskattning åtnjutes enligt

upptagas till halva värdet. Har me- bestämmelserna oni skogskonto

del avsatts till fond för särskilt eller investeringskonto för skog,

ändamål enligt föreskrift i lag el- upptagas till halva värdet. Har meler annan författning och har av- del avsatts till fond för särskilt än drag

vid inkomstberäkningen med- damål enligt föreskrift i lag eller

givits för avsättningen, får halva annan författning och har avdrag

det avsatta beloppet upptagas som vid inkomstberäkningen medgivits

skuld. för avsättningen, får halva det av satta

beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig år uppgått.

Nyttjanderätt eller prövas skäligt.

Kapitalvärdet av år motsvarar.

Är rättighet yngstes ålder.

E. Värdet av skall ske.

F. Annan lös skedd försäljning.

Inventarier, som latent skatteskuld.

2. lag om ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

SkU1974: 65

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med den ändringen att punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Utskottets förslag

Anvisningar

till 3 och 4 §§

3. Medel, som insatts på skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.

3. Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.

Är fordran förhandenvarande värde (4 §).

4. lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Stockholm den 9 december 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås* (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo* (fp), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling (s), Westberg i Hofors* (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s) och fru Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »74 740044