Bet. 1974:SoU40

Socialutskottets betänkande i anledning av motioner angående förskolan m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1974-11-12
Källa: data.riksdagen.se

Socialutskottets betänkande nr 40 år 1974

SoU 1974:40

Nr 40

Motionerna

1)1 motionen 1974:164 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutarom sådan ändring i lagstiftningen om förskoleverksamhet att även av enskild huvudman bedriven förskola skall kunna inräknas i den kommunala förskoleplanen, förutsatt att ifrågavarande enskilt bedrivna förskoleverksamhet motsvarar de krav som ställs på den kommunala verksamheten.

2) I motionen 1974:215 av herr Johansson i Växjö (c) och fröken Pehrsson (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om ett program för gymnastik och idrott i förskolan.

3)1 motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c), hemställs såvitt här är i fråga, att riksdagen

a. hos Kungl. Maj:t begär att riksdagen snarast skall beredas tillfälle att ta ställning till förslag om allmänna målsättningar för den fortsatta förskoleverksamheten,

b. beslutar att i förskolelagen klart skall anges att barn som har särskilda behov och barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan institution skall beredas förskoleplats respektive skall få tillfälle att delta i verksamhet motsvarande förskolan,

c. hos Kungl. Maj:t begära» gruppstorleken i förskolan bestäms till högst

10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en övergångstid till en överinskrivning på högst 20%,

d. hos Kungl. Maj:t begär förslag om sådan ändring i förskolelagen att kommun på de villkor som angetts i motionen skall kunna i sin plan för förskoleverksamheten inräkna verksamhet bedriven av enskild förskola.

4)1 motionen 1974:706 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en snabbutredning för utarbetande av statliga normer för utbyggnad av den kommunala barntillsynen med hänsyn tagen dels till det latenta behovet av barntillsyn, dels till behovet i skilda typer av kommuner.

5) I motionen 1974:1009 av fru Karlsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förtydligande av förskoleverksamheten i glesbygd i enlighet med vad som anförts i motionen.

6)1 motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 40

SoU 1974:40

a. hos Kungl. Majit begär ett förslag till utbyggnadsplan för förskoleverksamheten, varvid en första etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk förskola för sexåringar, allmän förskola för femåringar samt minst 50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar,

b. uttalar att enskilda förskolor - förvaltade av t. ex. församlingar inom svenska kyrkan eller annat samfund samt organisationer - skall ges rätt att driva verksamhet parallellt med de kommunala förskolorna i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

c. hos Kungl. Majit anhåller om förslag snarast till utökad fritidsverksamhet för barn i 7-12-årsåldern.

1973 års förskolerefortn, m. m.

Vid 1973 års höstriksdag fattades beslut om att en allmän förskola för alla sexåringar skall införas år 1975 (prop. 1973:136, SoU 30). Samtidigt fattades beslut om särskilda insatser för förskolebarn med olika former av handikapp samt bestämmelser om utbyggnadsplanering för daghem m. m. Förskola skall utgöra gemensam benämning på daghem och deltidsgrupp (nuvarande lekskola).

Förslagen i propositionen bygger på 1968 års barnstugeutrednings betänkande (SOU 1972:26 och 27) Förskolan, del 1 och 2.

Rörande det närmare innehållet i 1973 års reform hänvisar utskottet till propositionen och utskottsbetänkande! - utskottets hemställan bifölls av kammaren i alla punkter - samt till framställningen nedan under rubriken Utskottet.

Flertalet av de frågor, som behandlats i detta betänkande, behandlades även i samband med förra årets reform; ställningstagandet inom utskottet till dessa frågor kan lättast utläsas med hjälp av registret i SoU 1973:30 (se främst reservationerna 1, 2, 3, 8, 10, 12, 14, 18 och 19 samt särskilt yttrande 1).

Utskottet

Vid 1973 års höstriksdag fattades beslut om att en allmän förskola skall införas nästa år genom att kommunerna får en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. Verksamheten i förskolan skall omfatta minst 15 timmar per vecka och totalt minst 525 timmar om året. Glesbygdskommunerna för möjlighet att anordna förskola med kortare verksamhet per år men i stället omfattande två år, dvs. redan från det barnet fyller fem år.

Speciella insatser skall göras för barn med särskilda behov av stöd och stimulans - handikappade barn, invandrarbarn och socialt isolerade barn.

SoU 1974:40

3 Eftersom det bedömts vara viktigt att skapa förutsättningar för en fortsatt snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar skall det i varje kommun finnas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov i form av daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.

Riksdagen tog i sammanhanget även ställning till vissa frågor rörande förskoleverksamhetens innehåll och organisation. Därvid bestämdes att förskoleverksamhet liksom hitintills i princip skall handhas av barnavårdsnämnd eller social centralnämnd i kommunen och att socialstyrelsen skall vara central tillsynsmyndighet. Förbättrade statsbidragsmöjligheter infördes för att underlätta för kommunerna att genomföra förskolereformen.

De grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamheten togs in i en särskild lag om förskoleverksamhet (förskolelag). Lagen träder i kraft den 1 juli nästa år.

Flertalet av de motionsyrkanden, som behandlas i detta betänkande, avser frågor, som ingående diskuterades i samband med 1973 års förskolereform.

Alternativa förskolor

Kommun skall i den omfattning som närmare anges i förskolelagen bedriva förskoleverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommun eller som stadigvarande vistas där (3-7 §§). I enlighet med vad som inledningsvis angivits skall alla barn anvisas plats i förskolan - daghem eller deltidsgrupp - fr. o. m. höstterminen det år barnet fyller sex år (allmän förskola). Det skall också ingå i kommunens skyldigheter att i god tid innan barnet börjar i förskolan informera föräldrarna om förskolans syfte, innehåll och arbetssätt.

Som tidigare angivits skall i varje kommun antas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten (10 §).

I tre motioner- 1974:164 av herr Werner i Malmö m. fl. (m), 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) och 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) - framställs yrkanden som med smärre inbördes avvikelser syftar till att andra huvudmän än kommuner, exempelvis församlingarna i svenska kyrkan, fria samfund och ideella organisationer, skall få driva förskolor som skulle utgöra alternativ till de kommunala förskolorna. En förutsättning härför skulle vara att de uppfyllde bl. a. de pedagogiska krav som ställs på de kommunala förskolorna och ställdes under samma tillsyn som dessa. De alternativa förskolorna skulle inräknas i de förskoleplaner som kommunerna skall göra upp. De skulle vidare -genom förmedling av kommunerna-kunna bli berättigade till statsbidrag.

Socialutskottet behandlade i sitt betänkande förra året i anledning av propositionen om förskolereformen ett antal motionsyrkanden som hade i huvudsak samma innehåll som de i det föregående redovisade. Utskottet ansåg att ett sådant system med alternativa förskolor som föreslagits skulle vara äg -

SoU 1974:40

nät att motverka ett av huvudsyftena med den allmänna förskolan, nämligen att förhindra en uppdelning av barnen efter t. ex. föräldrarnas livsåskådning eller efter deras tillhörighet eller anknytning till viss organisation; som framhållits i propositionen hade de ideella organisationernas förskoleverksamhet av naturliga skäl ofta en speciell inriktning. Med hänsyn till det anförda avstyrkte utskottet motionerna samt tillstyrkte förslaget i propositionen att den allmänna förskolan skall drivas av kommunerna och att kommunerna inte skall äga fullgöra sina skyldigheter i detta eller i annat avseende enligt förskolelagen genom att överlåta driften av förskoleverksamheten på annan huvudman.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör skäl till en omprövning av utskottets ställningstagande i den aktuella frågan. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet förra året också uttalade att den skyldighet som enligt förskolelagen kommer att åvila kommunerna att anordna viss förskoleverksamhet inte medför någon begränsning - vare sig då det gäller den tidsmässiga förläggningen eller i annat avseende - i fråga om rätten för församlingarna att inom ramen för den kompetens som församlingsstyrelselagen ger ordna kristen verksamhet bland barn i förskoleåldern. Nämnda skyldighet för kommunerna begränsar inte heller i något avseende rätten för andra trossamfund än svenska kyrkan eller för ideella organisationer att driva förskoleverksamhet. Med utgångspunkt i de överväganden som ligger bakom ställningstagandet för en allmän förskola är det emellertid, uttalade utskottet, viktigt att på det lokala planet en nära kontakt finns mellan kommunen och berörda församlingar och organisationer så att inte onödigtvis konkurrens uppstår mellan de olika formerna av verksamhet för förskolebarn, en konkurrens som skulle kunna skada verksamheten i dess helhet. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att det hos alla huvudmän kommer att finnas en positiv vilja att i samverkan lösa de frågor som uppstår.

Ytterligare vill utskottet nämnda följande. Socialstyrelsen har under innevarande år genomfört en brett upplagd information där aktuella frågor om förskolan behandlats. Under innevarande månad kommer socialstyrelsen att i ett omfattande s. k. faktablad redovisa en rad synpunkter beträffande den förskoleplan som skall antas av kommunfullmäktige. I detta sammanhang berörs också frågan om samverkan mellan kommunens förskoleverksamhet och berörda församlingars eller organisationers barnverksamhet. Socialstyrelsen kommer därvid att uppmana kommunerna att ta kontakt med församlingar och organisationer för att åstadkomma en samordning som syftar till att göra det möjligt för barnen att även efter den allmänna förskolans genomförande delta i av församlingar och/eller organisationer bedriven barnverksamhet. På grund av det anförda skulle således ett bifall till de aktuella motionsyrkandena medföra att det påbörjade planeringsarbetet i kommunerna finge påbörjas på nytt och från andra utgångspunkter än vad som nu gäller.

Utskottet vill i förevarande sammanhang också framhålla att den omständigheten att kommun får skyldighet att driva viss i lagen preciserad försko -

SoU 1974:40

leverksamhet inte utgör hinder för kommunerna att - inom ramen för sin allmänna kompetens - stödja ideell verksamhet som bedrivs bland barn i förskoleåldern.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

Vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet

I 5 § förskolelagen regleras skyldigheten för kommun att anvisa plats i förskolan för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Det anges att plats ”så långt möjligt” skall anvisas tidigare än enligt huvudregeln - dvs. från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år -om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt. Vidare stadgas i 8 § nämnda lag att, om barn vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, huvudmannen för anstalten skall sörja för att barnet ”så långt möjligt” för tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola. I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) framställs ett yrkande som innebär att i envar av paragraferna orden ”så långt möjligt” skall tas bort.

Enligt utskottets mening finns det anledning räkna med att kommunerna kommer att göra kraftfulla insatser för att tillgodose önskemålet att prioritera förskoleverksamheten för de eftersatta barngrupper, som här är aktuella. Även då det gäller barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt finns det anledning räkna med att huvudmännen kommer att göra ansträngningar för att söka tillgodose barnens behov av att fö delta i verksamhet av förskolekaraktär. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att ändra förskolelagen i här aktuella delar. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utbyggnaden av förskolan

I flera motioner tas upp frågan om åtgärder för att fö till stånd en snabb utbyggnad av förskoleverksamheten utöver den utbyggnad som krävs för att kommunerna skall kunna iaktta sin skyldighet att genomföra den allmänna förskolan. I motionen 1974:706 av fru Lantz m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen skall begära tillsättandet av en snabbutredning för utarbetande av statliga normer för utbyggnad av den kommunala barntillsynen med hänsyn tagen dels till det latenta behovet av barntillsyn, dels till behovet i skilda typer av kommuner. I motionen 1974:1319 av fru Frankel (fp) vill motionären att riksdagen skall begära förslag till utbyggnadsplan för förskoleverksamheten, varvid en första etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk förskola för sexåringar, allmän förskola för femåringar samt minst 50- procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.

Ett bifall till sistnämnda motionsyrkande skulle samtidigt innebära ett principbeslut om införande av obligatorisk förskola för sexåringar. Utskottet

SoU 1974:40

behandlade denna fråga i samband med 1973 års reform på området. Utskottet anförde att det enligt utskottets mening otvivelaktigt kunde finnas risk för att - om frivilliglinjen valdes - de barn som bäst behövde den stimulans som förskolan ger inte skulle komma att omfattas av verksamheten. Utskottet hade emellertid blivit övertygat om att det borde finnas goda möjligheter att genom aktiva insatser från kommunens sida bibringa även familjer,där insikt saknas om betydelsen av att låta barnet gå i förskola, förståelse för att verksamheten i förskolan är viktig för barnets utveckling. Utskottet finner inte skäl till omprövning av detta ställningstagande. Utskottet är därför inte för närvarande berett att förorda att en obligatorisk förskola införs eller att principbeslut fattas därom.

Vad härefter angår frågan om utbyggnaden i övrigt av förskoleverksamheten erinrar utskottet om att det enligt 10 § förskolelagen i varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor - dvs. daghem och deltidsgrupper - familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

I detta avseende bygger förskolelagen på tanken att införandet av en allmän förskola för sexåringar inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersätts. Det har inte ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva att kommunerna skall tillgodose hela behovet av barntillsyn i daghem.

Som utskottet framhöll då förslaget till förskolelagen behandlades förra året bör det krav på upprättande av planer för utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen vara ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser på området. Centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå i utbyggnadstakten bör visserligen inte uppställas, men kommunernas planer bör redovisas till socialstyrelsen och där sammanställas så att det blir möjligt att fortlöpande fl en samlad överblick av utbyggnadsnivån.

Under hänvisning till det anförda och under erinran om att de statsbidrag som utgår till förskoleverksamheten är avsedda att stimulera utbyggnaden av verksamheten avstyrker utskottet motionen 1974:706 och det här aktuella yrkandet i motionen 1974:1319.

Förskola i glesbygd

Enligt förskolelagen skall, som tidigare angivits, den allmänna förskolan för sexåringar omfatta minst 525 timmar om året, vilket motsvarar 15 timmar i veckan. Det har emellertid ansetts angeläget att en möjlighet skapas att anpassa förskolan i glesbygden med hänsyn till de lokala förhållandena. Kommun får därför dela upp förskolan på två år om den på grund av barnens restider eller av andra skäl inte kan bedrivas i nyssnämnda omfattning. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt 700 timmar.

SoU 1974:40

7 I motionen 1974:1009 av fru Karlsson m. fl. (c) framhålls att möjligheten att dela upp den allmänna förskolan i den praktiska tillämpningen medför betydande problem av inte minst organisatorisk natur. Motionen syftar till att noggranna pedagogiska och organisatoriska instruktioner skall utfärdas för allmän förskola, som delats upp på två år.

Enligt vad utskottet inhämtat utarbetas f. n. inom socialstyrelsen en informationsskrift som skall ge underlag för planering av förskola i glesbygd. Skriften kommer att bygga på de erfarenheter som vunnits under den försöksverksamhet som bedrivits på området under de senäte fem åren. Bland de frågor som kommer att belysas är möjligheterna att ordna transporter som inte är alltför långa och påfrestande för barnen. Samordningen med grundskolans skjutsar uppmärksammas härvidlag särskilt. I informationsskriften kommer även att uppmärksammas pedagogiska och organisatoriska aspekter på glesbygdsförskolan. Som erfarenheterna visar måste vid uppläggningen av verksamheten, såvitt avser storleken på grupperna och personalorganisationen, hänsyn tas till skjutsavståndet.

Utskottet har vidare inhämtat att pedagogiska frågor rörande glesbygdsförskolan kommer att behandlas mera ingående i den pedagogiska vägledning för förskolepersonal m. fl. (arbetsplan för förskolan) som socialstyrelsen håller på att utarbeta. 1 anslutning härtill bör nämnas att en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp fått i uppgift att ställa samman erfarenheter från pågående försök angående samverkan mellan förskola och skola i glesbygd.

Då det på grund av det anförda finns anledning anta att motionen kommer att tillgodoses utan något riksdagens initiativ påkallar den inte någon riksdagens åtgärd.

Målsättningen för förskolan

I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen snarast skall beredas tillfälle att ta ställning till förslag om den allmänna målsättningen för den fortsatta förskoleverksamheten.

II § förskolelagen stadgas att förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits. Lagen innehåller härutöver i princip endast vissa förhållandevis kortfattade regler om förskoleverksamhetens organisation. Som utskottet anförde i samband med behandlingen av lagförslaget anser utskottet att den gjorda avgränsningen av frågor som bör regleras i lagen är lämpligt avvägd. Inom ramen för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation, som meddelas i lagen eller tillämpningsföreskrifter till denna och som får sitt närmare innehåll genom det material som presenterats av bamstugeutredningen och i förskolepropositionen, får kommunerna stor frihet att utforma verksamheten. Detta innebär bl. a. att det överlämnats till kom -

SoU 1974:40

munerna att själva ta ställning till många av de frågor som aktualiserats av barnstugeutredningen eller under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som en följd härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information av största betydelse för kommunerna. Sådan information skall enligt 13 § andra stycket förskolelagen utfärdas av socialstyrelsen. Den vägledande informationen bör bli av särskilt värde i den mån den kan grundas på utvärderingar som gjorts av den omfattande försöksverksamhet som nu pågår på förskoleområdet. I enlighet med vad utskottet också anförde förra året finns det skäl för antagandet att det kommer att vara en strävan från socialstyrelsens sida att så snart som möjligt omsätta försöksresultaten i riktlinjer för kommunernas handhavande av förskoleverksamheten. Utskottet grundar detta antagande bl. a. på redovisning som lämnas i socialstyrelsens nyligen avgivna petita för budgetåret 1975/76.

Med utgångspunkt i det material barnstugeutredningen presenterat samt de synpunkter som kommit fram under remissbehandlingen och under den försöksverksamhet som socialstyrelsen bedriver, utarbetar socialstyrelsen i samarbete med skolöverstyrelsen en arbetsplan som pedagogisk vägledning för förskolepersonalen och för dem i kommunen som har att befatta sig med förskolefrågor (arbetsplan för förskolan).

Arbetet med utformningen av arbetsplanen utgör en mycket omfattande uppgift som kräver intensiva insatser. Socialstyrelsen har gjort upp en disposition för arbetet. En basinformation med en översikt över olika problem och frågor som rör förskolans arbetssätt skall enligt planerna redovisas i ett grundhäfte, som bedöms kunna utges i början av nästa budgetår. En fördjupad information om olika viktiga aspekter på förskolans arbetssätt - t. ex. föräldrasamverkan, samverkan mellan förskola och lågstadium, invandrarbarn i förskolan-skall ges i särskilda komplement. Därjämte skall, i enlighet med vad som förutsattes i förskolepropositionen, särskilda ämnesbilagor utges. Den förskoledelegation som inrättats torde komma att fungera som referensgrupp vid utarbetandet av arbetsplanen. Vidare kommer särskilda expertgrupper att medverka.

Utskottet anser att det är väsentligt att tillsynsmyndigheten och huvudmännen för förskoleverksamheten under i vart fall de närmaste åren får möjlighet att söka finna lämpliga former för det praktiska förskolearbetet utan att oroas av övergripande utredningar, som har till syfte eller kan leda till en omedelbar omprövning av de ställningstaganden rörande förskolan som gjordes i samband med förra årets förskolereform. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Gymnastik och idron i förskolan

I motionen 1974:215 av herr Johansson i Växjö (c) och fröken Pehrsson (c) yrkas att riksdagen skall anhålla om ett program för gymnastik och idrott i förskolan.

SoU 1974:40

9 Socialstyrelsen har i sitt yttrande över det förslag av barnstugeutredningen, som ligger till grund för förskolereformen, starkt understrukit vikten av att det inom förskolan skapas bästa möjliga förutsättningar för en gynnsam fysisk utveckling av barnen. Mot denna bakgrund anser utskottet det med fog kunna antas att de synpunkter, som ligger bakom motionsyrkandet, kommer att beaktas då socialstyrelsen utarbetar arbetsplanen för förskolan. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen erfordras därför inte.

Gruppstorlek i daghem

Barnstugeutredningen föreslog att förskolans verksamhet i allmänhet organiseras i småbarnsavdelningar och syskongrupper på följande sätt. Småbarnsavdelning bör omfatta barn från ca sex månaders ålder och upp till omkring två och ett halvt år. Avdelningen bör bestå av två grupper, där de yngsta barnen bildar en egen grupp (om 4 barn) medan de småbarn som lärt sig gå bildaren andra grupp(om 6-8 barn) inom avdelningen. Småbarnsavdelning föreslås omfatta sammanlagt högst 12 inskrivna barn. Syskongrupper föreslås omfatta högst 20 inskrivna barn i åldern två och ett halvt år och upp till skolåldern.

I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen skall begära att gruppstorleken i förskolan bestäms till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en övergångsperiod till en överinskrivning på högst 20 96.

1 samband med behandlingen av förskolepropositionen anförde utskottet bl. a. att det borde ankomma på tillsynsmyndigheten att på grundval av barnstugeutredningens förslag, remissyttrandena och erfarenheterna från pågående försöksverksamhet utarbeta vägledning för kommunerna i fråga om vilket tal som bör ange den maximala storleken av de olika daghemsgrupperna. Socialstyrelsen har i juli i år i information till bl. a. kommunerna utfärdat rekommendationer angående gruppstorleken i här aktuella fall. Styrelsen har därvid rekommenderat att småbamsavdelning skall omfatta högst 12 barn (4 + högst 8). I syskongrupp bör antalet barn inte överstiga 20. Det förutsätts att överinskrivning inte förekommer. Då en grupp omfattar 20 barn är det enligt rekommendationerna lämpligt att utnyttja en tredjedel av platserna för korttidsverksamhet. Platsantalet bör sänkas bl. a. då barn med särskilda behov ingår i grupperna. I sådana fall bör vidare högre personaltäthet eftersträvas.

Under hänvisning till utskottets ställningstagande föregående år - och då utskottet inte har något att erinra mot de utfärdade rekommendationerna - avstyrks motionsyrkandet.

Fritidsverksamhet för barn i 7-12-årsåldern

Utskottet behandlar slutligen motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp), såvitt däri yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag snarast till utökad fritids -

SoU 1974:40

verksamhet för barn i 7-12-årsåldern.

Sedan motionen väcktes har barnstugeutredningen avgivit betänkandet (SOU 1974:42) Barns fritid. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling. Utskottet, som vill understryka angelägenheten av att förslag rörande fritidshems- och övrig fritidsverksamhet snarast möjligt föreläggs rikdagen, anser med hänsyn till det anförda att någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet inte är påkallad.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa förskolor att riksdagen avslår motionen 1974:164, motionen 1974:425 och motionen 1974:1319, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande delar,

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet att riksdagen avslår motionen 1974:425 i motsvarande del,

3. beträffande utbyggnaden av förskolan att riksdagen avslår motionen 1974:706 och motionen 1974:1319 i motsvarande del,

4. beträffande förskola i glesbygd att riksdagen avslår motionen 1974:1009,

5. beträffande målsättningen för förskolan att riksdagen avslår motionen 1974:425 i motsvarande del,

6. beträffande gymnastik och idrott i förskolan att riksdagen avslår motionen 1974:215,

7. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen avslår motionen 1974:425 i motsvarande del,

8. beträffande fritidsverksamhet för barn i 7-12-årsåldern att riksdagen avslår motionen 1974:1319 i motsvarande del.

Stockholm den 12 november 1974

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s) Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Nordberg (s), Åkerlind (m). Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), herr Signell (s)*, fru Wigenfeldt (c), herrar Bengtsson i Göteborg (c)* och Alftin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SoU 1974:40

11 Reservationer

1. beträffande alternativa förskolor (punkt 1 i hemställan) av herrar Carlshamre (m). Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Åkerlind (m), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 3 med ”Socialutskottet behandlade” och slutar på s. 5 med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Sedan länge bedrivs en värdefull förskoleverksamhet av ideella organisationer, av församlingar inom svenska kyrkan och av andra trossamfund. Verksamheten har varit av betydelse inte minst mot bakgrund av att utbyggnadsgraden i fråga om de kommunala lekskolorna (deltidsgrupperna) hitintills på många håll varit låg. Även på orter där det finns god tillgång på platser i kommunal deltidsgrupp upplever många människor verksamheten vid de enskilda förskolorna som ett värdefullt alternativ till den kommunala verksamheten.Enskilda förskolor med speciell pedagogisk inriktning lämnar också värdefulla bidrag till förskolans utveckling.

Det sagda ger enligt utskottets mening stöd för att även annan än kommun skall få driva förskolor på sådana villkor att de kan utgöra alternativ till de kommunala förskolorna. Utskottet förordar således att kommunerna - för att i första hand under ett utbyggnadsskede alla resurser skall kunna tillvaratas - ges rätt att i den kommunala förskoleplanen räkna in även platser i enskilda förskolor.

Utskottets ställningstagande innebär att i huvudsak följande regler bör gälla i här aktuellt avseende.

Kommunerna skall ha skyldighet att svara för att barn kan få plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Föräldrarna skall alltid ha rätt att låta sitt barn gå i kommunal förskola. Motsvarande gäller i fråga om de övriga barn, beträffande vilka kommunerna enligt förskolelagen skall bereda plats i förskola. I den plan, som kommun skall anta för förskoleverksamheten för att kunna fullgöra bl. a. nämnda skyldigheter, skall kommun kunna inräkna platser som finns i icke-kommunala förskolor. En förutsättning härför skall vara att dessa förskolor uppfyller de krav som ställs på den kommunala förskolan och står under samma tillsyn som denna. Om kommun i enlighet med det sagda inräknar enskild förskola i sin plan bör statsbidrag kunna utgå för platserna däri. På grund av bidragets konstruktion bör bidraget tillfalla kommunen, som har att besluta om bidrag till enskild förskola.

Vad utskottet i anledning av motionsyrkandena sålunda anfört rörande alternativ till de kommunala förskolorna bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande alternativa förskolor att riksdagen i anledning av motionen 1974:164, motionen 1974:425 och motionen

SoU 1974:40

1974:1319, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande delar, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet (punkt 2 i hemställan) av herrar Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Förskolereformen tar särskilt sikte på barn som är i stort behov av socialt och pedagogiskt stöd såsom t. ex. handikappade barn, invandrarbarn och i olika avseenden isolerade barn. Dessa barn måste prioriteras när det gäller utbyggnaden av förskolan för barn under sex år, vilket måste ske genom en kartläggning av det reella behovet av förskoleverksamhet. På olika sätt bör också intresset stimuleras för att dessa barn skall komma till förskolan. Kommunen bör ha en skyldighet att anvisa dessa barn förskoleplats redan före sexårsåldern.

Det är också mycket angeläget att barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt får del av verksamhet motsvarande den som erbjuds i förskola. Mot denna bakgrund bör det åläggas vederbörande huvudman att sörja för att barnen får del av sådan verksamhet.

Utskottets ställningstagande innebär att 5 och 8 §§ i förskolelagen bör ändras i enlighet med vad som förordas i motionen 1974:425.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet att riksdagen i anledning av motionen 1974:425 i motsvarande del antager följande

Förslag till

Lag ändring i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet

Härigenom förordnas, att 5 och verksamhet skall ha nedan angivna

Nuvarande lydelse

5 Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, skall sd långt möjligt anvisas plats i

5 §§ lagen (1973:1205) om förskolelydelse.

Föreslagen lydelse

Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, skall anvisas plats i förskola tidigare

SoU 1974:40

13 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

än som anges i 4 § forsta stycket, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

förskola tidigare än som anges i 4 § första stycket, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskola enligt första stycket.

8 §

Vistas barn på sjukhus, barnhem Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, skall huvudman- eller annan anstalt, skall huvudman -

nen för anstalten sörja för att barnet sd långt möjligt får tillfälle att deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola.

nen för anstalten sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola.

Bestämmelser om förskoleverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda barn finnes i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

3. beträffande utbyggnaden av förskolan (punkt 3 i hemställan) av herr Romanus (fp), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med ”Ett bifall” och slutar på s. 6 med ”motionen 1974:1319” bort ha följande lydelse:

Ett bifall till yrkandet i motionen 1974:1319 skulle samtidigt innebära ett principbeslut om införande av obligatorisk förskola för sexåringar. Utskottet vill i denna fråga anföra följande.

Förra årets beslut om en allmän förskola innebar ett betydelsefullt led i strävandena att ge alla barn så goda förutsättningar som möjligt för en bra start i livet. I enlighet med vad som framhölls i reservationer till SoU 1973:30 (nr 1 och 3) av företrädare för folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna och i särskilt yttrande till samma betänkande (nr l)av företrädare för centerpartiet innebär emellertid den allmänna förskolan, där deltagandet är frivilligt, en risk för att de barn, som bäst behöver den stimulans som förskolan är avsedd att ge, inte kommer med i verksamheten. Med hänsyn härtill bör en utbyggnad av förskolan ha som klart uttalat mål att förskolan skall vara obligatorisk.

SoU 1974:40

samhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Förskolelagen bygger i detta avseende på tanken att införandet av en allmän förskola för sexåringar inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersätts. Då kommunerna emellertid inte ålagts någon skyldighet att ge förskoleplanen ett sådant innehåll, att barntillsynsbehovet i dess helhet skall tillgodoses, är värdet av den aktuella bestämmelsen i förskolelagen i viss mån begränsat, låt vara att den kan ha betydelse för den politiska debatten inom kommunen och därigenom kan vara ägnad att påskynda utbyggnaden av barntillsynen.

Av en kommunenkät, som socialstyrelsen gjort tidigare i år, framgår att utbyggnadstakten beträffande daghemmen kommer att gå ner väsentligt under de närmaste åren. Mot bakgrund härav och då det är angeläget att en snabb utbyggnad av såväl deltidsförskolan som daghem och fritidshem garanteras i alla kommuner bör förslag till en bindande utbyggnadsplan - innefattande riktlinjer för kommunerna - föreläggas riksdagen. En första etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk förskola för sexåringar, allmän förskola för femåringar samt minst 50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.

För att så hög utbyggnadstakt, som sålunda angivits, skall kunna uppnås är det nödvändigt att i samband med planen riksdagen föreläggs förslag till väsentligt förbättrade statsbidrag, som garanterar de ekonomiska förutsättningarna för planens genomförande. En översyn av statsbidragskonstruktionen bör också göras.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1974:706 och motionen 1974:1319 i här aktuell del bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbyggnaden av förskolan att riksdagen i anledning av motionen 1974:706 och motionen 1974:1319 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande gruppstorlek i daghem (punkt 7 i hemställan) av herrar Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med ”1 samband” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Socialstyrelsen

har i juli i år i information till bl. a. kommunerna utfärdat rekommendationer angående gruppstorleken i bl. a. småbarnsavdelningar och syskongrupper. Styrelsen har därvid rekommenderat att småbarnsav -

SoU 1974:40

delning skall omfatta högst 12 barn (4 + högst 8). I syskongrupp bör antalet barn inte överstiga 20. Det förutsätts att överinskrivning inte förekommer. Då en grupp omfattar 20 barn är det enligt rekommendationerna lämpligt att utnyttja en tredjedel av platserna för korttidsverksamhet. Platsantalet bör sänkas bl. a. då barn med särskilda behov ingår i grupperna. I sådana fall bör vidare högre personaltäthet eftersträvas.

I de angivna rekommendationerna förordar socialstyrelsen också en övergång från åldersindelade grupper i daghemmen till småbamsavdelningar och syskongrupper. Utskottet anser detta vara till fördel för daghemsverksamheten. Mot bakgrund av att alltför stora grupper försvårar eller omöjliggör individuella insatser - vilka särskilt krävs för barn som av olika skäl är missgynnade i sin hemmiljö - bör emellertid gruppstorlekarna begränsas utöver vad som innefattas i socialstyrelsens rekommendationer. Utskottet förordar därför i enlighet med förslag i motionen 1974:425 och vad som förordats av bl. a. Svenska facklärarförbundet att gruppstorleken bestäms till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en övergångstid till överinskrivning med högst 20 %.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen i anledning av motionen 1974:425 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

beträffande målsättningen för förskolan (punkt 5 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Åkerlind (m), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anfört:

Utskottets ställningstagande till frågan om den allmänna målsättningen för förskoleverksamheten innebär att riksdagen - på skäl som anges i utskottets yttrande - avstår från att f. n. begära en närmare precisering av målsättningen. Enligt vår mening är det angeläget att sedan erfarenheter vunnits av förskolereformen Kungl. Maj:t låter riksdagen ta ställning till vilka delmål som skall uppnås i förskolan inom ramen för det i förskolelagen angivna målet att förskoleverksamheten i nära samarbete med hemmen skall främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos förskolebarnen. Därvid bör självfallet även beaktas resultatet av den omfattande försöksverksamhet på förskoleområdet som pågår. Enligt vår mening bör i sammanhanget särskilt uppmärksammas frågan om relationerna mellan förskolan och grundskolans lågstadium.

GOT A B 74 8239 S Stockholm 1974