Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till Bostadstillägg m. m., jämte motioner

Socialutskottets betänkande nr 6 år 1974

SoU 1974:6

Nr 6

Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till Bostadstillägg m. m., jämte motioner.

I propositionen 1974:1, bilaga 14, såvitt bilagan hänvisats till socialutskottet, har Kungl. Maj:t (bostadsdepartementet) under punkten B 4 (s. 15—17) föreslagit riksdagen att till Bostadstillägg m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 095 000 000 kr.

Övriga anslagsframställningar under punkten B Bostadsbyggande m. m. i nämnda bilaga utom förslaget till medelsanvisning under punkten B 3 Statens hyresråd behandlas av civilutskottet i betänkandet CU 1974:14.

Motionerna

1. I motionen 1974:33 av herrar Henmark (fp) och Hyltander (fp) hemställs att riksdagen beslutar att bostadstillägg för låginkomsttagare utgår även till folkpensionärer med den begränsningen att, i det fall även bostadsbidrag enligt lagen 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpension kan utgå, endast det till beloppet högsta av de båda bostadstilläggen utgår.

2. I motionen 1974:434 av fru Landberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av bestämmelserna om statskommunala bostadstillägg i enlighet med vad i motionen anförts.

3. I motionen 1974:694 av fru Andersson i Kumla m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag om sådan ändring av 20 § kungörelsen (1968:425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer att kommuner får möjlighet att bevilja bostadstillägg till ogifta som stadigvarande sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden och har barn som inte är gemensamma.

4. I motionen 1974:707 av herr Lindkvist (s) och fru Andersson i Kumla (s) yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om förslag till ändrade regler för statskommunala bostadstillägg så att inte vissa — i motionen redovisade — inkomstgrupper missgynnas.

5. I motionen 1974:1309 av fru Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt gäller bostadstillägg, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostadstillägg till den fastställda ”beskattningsbara” inkomsten endast skall läggas 10 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.

6. I motionen 1974:1318 av herr Claeson m. fl. (vpk) hemställs

a) att riksdagen uttalar sig för en omläggning av det individuella

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 6

SoU 1974:6

bostadsstödet till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag härom,

b) att riksdagen uttalar sig för en sådan ändring av reglerna om bostadstillägg att kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar under bidragsåret.

7. I motionen 1974:1341 av herr Ullsten (fp) hemställs att riksdagen beslutar att den nedre åldersgränsen för statskommunalt bostadstillägg sänks till 18 år.

Utskottet

Genom de förstärkningar av de statliga och statskommunala bostadstilläggen till barnfamiljer, som genomförts under de senaste åren, har bostadstilläggen fått allt större betydelse för att minska bostadskostnaderna för barnfamiljer med lägre inkomster och därigenom ge dem ökad möjlighet att skaffa sig en tillräcklig och välutrustad bostad. Efter beslut av förra årets riksdag utgår fr. o. m. i år även statsbidrag till statskommunala bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn.

Beträffande innehållet i bidragsreglerna rörande de statskommunala bostadstilläggen må anföras följande. De statskommunala bostadstilläggen utgår med 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger inom de intervaller som upptas i följande sammanställning.

Ensamstående med barn med ett eller två barn med tre eller fyra barn med fem eller flera barn

Makar med barn med ett eller två barn med tre eller fyra barn med fem eller flera barn

300—650 kr./månad 300-800 kr./månad 300—925 kr./månad

400—750 kr./månad 400—900 kr./månad 400—1 025 kr./månad

Ensamstående utan barn 300—550 kr./månad

Makar utan barn 400—650 kr./månad

De inkomstprövningsregler som finns anknyter till den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten och till reduceringsfaktorer, som ökar på visst sätt med ökad inkomst. Bidragsbeloppet börjar reduceras vid 23 000 kr. för barnfamiljer och vid 18 000 kr. för personer utan barn. Vid inkomstberäkningen läggs till inkomsten 20 % av den taxerade förmögenhet som överstiger 50 000 kr. Med makar jämställs personer som utan att vara gifta lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn. Sammanboende ogifta anses, om denna regel inte är tillämplig, som två familjer. Detta innebär bl. a. att bostadskostnaden i princip skall delas lika mellan dem vid beräkningen av bostadstillägg. Statskommunalt bostadstillägg utgår inte till den som åtnjuter kommunalt bostadstillägg till folkpension eller endast på grund av reglerna om inkomstprövningen är utesluten från sådant bostadstillägg.

SoU 1974:6

3 I flera av motionerna påtalas att de regler som gäller för de statskommunala bostadstilläggen i olika avseenden ger mindre tillfredsställande effekter. Således framhålls i motionerna 1974:33 av herrar Henmark och Hyltander och 1974:434 av fru Landberg m. fl. attén person som åtnjuter folkpension och som har extrainkomster av viss storlek får ett sämre bostadsstöd än en annan person som har samma bostadskostnad och samma inkomst. I motionen 1974:434 belyses den angivna effekten med utförliga tabeller. I nämnda motion liksom i motionerna 1974:694 av fru Andersson i Kumla m. fl. och 1974:707 av herr Lindkvist och fru Andersson i Kumla hänvisas också till andra konsekvenser av reglerna för rätt till statskommunala bostadstillägg, vilka enligt motionärernas mening inte är önskvärda. Det anförs att en ensamstående i vissa fall ljan få högre bostadstillägg än ett pär makar, som har samma hyra och samma familjeinkomst som en ensamstående, något .som är en konsekvens av att en lägre hyresgräns gäller för ensamstående än för makar. Å andra sidan framhålls att i vissa fall sammanboende kan få högre bostadstillägg genom att ingå äktenskap. Detta är en följd av att för sammanboende — som ej bedöms som makar enligt den ovan redovisade regeln — hyran skall halveras. I fråga om ytterligare exempel på effekten av nuvarande regler hänvisar utskottet till motionerna och de ovan redovisade reglerna.

Utskottet vill för sin del framhålla att statsmakterna vid införandet av reglerna om statsbidrag till statskommunala bostadstillägg för låginkomsttagare utan barn var medvetna om att i vissa fall konsekvenserna av reglerna inte skulle bli helt tillfredsställande med hänsyn till innehållet i regelsystemet för bostadstillägg till barnfamiljer. Det ansågs emellertid att de betänkligheter som nämnda konsekvenser kunde väcka borde få vika med hänsyn till det behov av individuellt bostadsstöd som fanns även hos låginkomsttagare utan barn; även denna grupp borde få möjlighet förhyra lägenheter i nyproduktionen och därigenom förbättra sin bostadssituation.

I fråga om personer som uppbar folkpension gjordes den bedömningen att folkpensionärer även framdeles borde erhålla bostadsstöd genom de särskilda lagregler som gäller för kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer.

Utskottet är medvetet om svårigheterna att inom ramen för ett enkelt och lättadministrerat system åstadkomma regler av här aktuellt slag, som inte samtidigt för med sig konsekvenser som i enskilda fall kan te sig mindre nöjaktiga. Detta konstaterande bör emellertid inte hindra att ansträngningar görs för att få till stånd ett regelsystem, vilket innehåller komponenter som så långt möjligt är inbördes förenliga. Det är därför enligt utskottets mening motiverat att en översyn görs av regelsystemet, detta i all synnerhet som närliggande frågor torde komma att aktualiseras vid prövningen av de utredningsförslag på det bostadspolitiska området som framlagts i dagarna. Även frågan om avgränsningen gentemot bostadsstödet för folkpensionärer bör prövas. Regelinnehållet kan även komma att påverkas av det förslag till skattereform som skall föreläggas

SoU 1974:6

årets riksdag. Med hänsyn härtill kan det också finnas anledning att i sammanhanget överväga den i motionen 1974:1309 av fru Söder m. fl. upptagna frågan om storleken av förmögenhetsfaktorn vid inkomstberäkningen. Likaledes bör förslaget i motionen 1974:1341 av herr Ullsten om sänkning av åldersgränsen för rätten till statskommunalt bostadstillägg för ensamstående och makar utan barn från 20 år till 18 år övervägas; enligt nuvarande regler får sådant tillägg utgå till den som är under 20 år endast om synnerliga skäl föreligger.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

I motionen 1974:1318 av herr Claeson m. fl. framställs förslag om att det individuella bostadsstödet skall bli en helt statlig angelägenhet. Vidare föreslås i motionen att reglerna för bostadstillägg ändras så att kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar under bidragsåret.

Med hänsyn till kommunalekonomiska utredningens uppdrag påkallar motionen, såvitt avser finansieringsfrågan, inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1318 i denna del.

Frågan om höjning under löpande bidragsår av bostadstilläggen på grund av höjda bostadskostnader har aktualiserats hos Kungl. Maj:t genom en framställning från bostadsstyrelsen, som — i likhet med motionärerna — förordar att kommunerna skall bli skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar. Föredragande departementschefen framhåller att utvecklingen av bostadskostnaderna, inte minst de ökade kostnaderna för värme och varmvatten, medför berättigade krav från de boende på en snabbare anpassning av bostadstilläggen till bostadskostnaderna. Å andra sidan kan det finnas beaktansvärda skäl för kommuner att begränsa kostnaderna för administrationen av bostadstilläggen. I avvaktan på den pågående översynen av bl. a. bostadstilläggens administration bör avvägningen mellan dessa två intressen ankomma på kommunerna. Departementschefen anser sig alltså inte böra förorda bostadsstyrelsens förslag om bindande föreskrifter i ämnet. Det bör emellertid, anför han slutligen, kunna förutsättas att kommunerna vid sådana avvägningar lägger stor vikt vid de boendes behov, särskilt i de fall då hyreshöjningar under bidragsåret är av inte endast obetydlig storlek.

Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning i frågan. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1318 i motsvarande del.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om en översyn i vissa avseenden av reglerna om bostadstillägg att riksdagen i anledning av motionerna 1974:33, 1974:434, 1974:694, 1974:707,

1974:1309, såvitt här är i fråga, och 1974:1341 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstillläggen att riksdagen avslår motionen 1974:1318 i motsvarande del,

SoU 1974:6

3. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret att riksdagen avslår motionen 1974:1318 i motsvarande del,

4. att riksdagen till Bostadstillägg m. m. förbudgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 095 000 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk) och fru Wigenfeldt (c).

Reservationer

1. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstilläggen (punkt 2 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det ekonomiska ansvaret för hela det individuella bostadsstödet bör ligga hos staten, bl. a. för att få enhetliga regler och större rättvisa mellan invånarna i olika kommuner. Betydande administrationskostnader kan därigenom sparas och rationaliseringsvinster kan också göras. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning i frågan, anser att riksdagen bör uttala sig för att kommunalekonomiska utredningen får i uppdrag att i enlighet med vad som föreslås i motionen 1974:1318 i denna del utarbeta förslag till en sådan omläggning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstilläggen att riksdagen i anledning av motionen 1974:1318 i motsvarande del gav Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret (punkt 3 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Frågan om (= utskottet) till bostadskostnaderna.

Utskottet anser det emellertid inte tillfredsställande att endast cirka hälften av kommunerna medger omprövning av bostadstilläggen under

SoU 1974:6

löpande bidragsår, trots att alla landets hyresgäster fått vidkännas betydande hyreshöjningar efter den 1 januari 1974. Utskottet ansluter sig därför till yrkandet i motionen 1974:1318om sådan ändring av reglerna om bostadstillägg att kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar under bidragsåret.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret att riksdagen i anledning av motionen 1974:1318 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 74 7232 S Stockholm 1974