Socialutskottets betänkande i anledning av motion om fastställande av behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor (sjukskötare)

Socialutskottets betänkande nr 9 år 1974

SoU 1974:9

Nr 9

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om fastställande av behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor (sjukskötare).

Motionen

I motionen 1974:160 av herr Henmark (fp) yrkas att riksdagen beslutar att beträffande behörighetsföreskrifter för sjuksköterskor ge Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motion 1974:170.

I nämnda motion 1974:170 påpekas att på grund av brist på kvalificerad personal vårdavdelningar har måst hållas stängda tidvis samt att — på grund av brist på vidareutbildade sjuksköterskor — grundutbildade sjuksköterskor åläggs ansvarstjänster för vilka de inte äger tillräcklig kvalifikation samtidigt som de av denna tjänstgöring förhindras undergå den utbildning som skulle kvalificera dem för tjänsterna. Motionären anför mot denna bakgrund att det är angeläget att behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor utfärdas utan tidsutdräkt. Det framhålls att härigenom kan man få klarhet om hur många vidareutbildade sjuksköterskor inom olika områden som erfordras för att fylla inom landets sjukvårdsorganisation behövliga tjänster samt att en på fakta grundad behovsuppgift är önskvärd framför allt från de grundutbildade sjuksköterskornas synpunkt — för val av specialitet — men borde också vara bra ur huvudmannasynpunkt. Dessutom framhålls att det inger en trygghetskänsla för alla att sjukvården är bemannad med personal med betryggande utbildning. Motionären påpekar att om avvikelse från behörighetskravet erfordras, måste dispens sökas.

Utbildning, befattningar och behörighetsföreskrifter för sjuksköterskor (sjukskötare)

I betänkandet SoU 1973:21 har utskottet lämnat en närmare redogörelse för bestämmelser om befattningar för sjuksköterskepersonal, för utbildningen av sjuksköterskor (sjukskötare) m. fl. personalkategorier inom hälso- och sjukvården samt för socialstyrelsens föreskrifter beträffande behörighet m. m. för sjuksköterskor (sjukskötare) och barnmorskor. Utskottet hänvisar till redogörelsen.

Gällande behörighetsbestämmelser finns i ett av socialstyrelsen — med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande — i februari 1970 utfärdat cirkulär (Medicinalförfattningar, MF 1970:4) med råd och anvisningar beträffande behörighet m. m. för sjuksköterskor (sjukskötare) och barnmorskor.

1 cirkuläret anges de tjänster beträffande vilka gäller krav på

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 9

SoU 1974:9

vidareutbildning utöver svensk legitimation. Det påpekas emellertid att socialstyrelsens behörighetsföreskrifter utfärdas tills vidare som råd och anvisningar och i det inledande avsnittet i cirkuläret anförs bl. a. följande.

Sjuksköterska, som genomgått den nya grundutbildningen, förutsätts kunna tjänstgöra inom hela det område, som betecknats ”vård av medicinsk eller kirurgisk karaktär”, samt i psykiatrisk vård. För innehav av tjänst i ledande ställning samt inom vissa speciella områden bör dock erfordras vidareutbildning enligt vad som anges i det följande.

Socialstyrelsen är medveten om att svårigheter — bl. a. med hänsyn till rådande personalsituation — kan komma att föreligga att till innehavare av vissa tjänster inom specialområden m. m. utse sökande, som genomgått för området avsedd vidareutbildning. Det kan därför bli nödvändigt att dylika tjänster får uppehållas på vikariat av legitimerad sjuksköterska, som inte genomgått sådan vidareutbildning. I detta sammanhang måste dock beaktas, att den pågående omstruktureringen inom sjukvården har medfört, att arbetsområdet för den grundutbildade sjuksköterskan, som förutsätts tjänstgöra på assistentsköterskenivå — dvs. under ansvarig sjuksköterskas ledning — blivit mer begränsat. Arbetsorganisationen på sjukhus bl. a. vid stora avdelningar och kopplade avdelningar ställer mycket stora krav på sjuksköterskan när det gäller självständigt ställningstagande och arbetsledning. För den nylegitimerade sjuksköterskan med en relativt begränsad praktisk erfarenhet av sjukvårdsarbete kan arbetsuppgifterna vid sådana avdelningar bli alltför krävande. Detta gäller även nattjänst. Ur säkerhetssynpunkt är det därför angeläget, att hälso- och sjukvårdens huvudmän tillser, att ifrågavarande sjuksköterskor får erforderlig anpassningstid, innan de sätts till arbetsuppgifter, för vilka de saknar fullständig utbildning och erfarenhet. Detta gäller även vikariat i öppen vård.

Om den kommande utvecklingen skulle ge vid handen, att ändringar av de här givna anvisningarna erfordras, t. ex. i form av fastare reglering av vissa behörighetskrav, kommer socialstyrelsen att ta erforderliga initiativ. Styrelsen kommer givetvis också att — om så visar sig nödvändigt — utfärda mer preciserade riktlinjer för de fall, då särskilda avsteg från anvisningarna bör ifrågakomma.

Tidigare behandling av frågan om fastställande av behörighetsbestämmelser Svensk

sjuksköterskeförening framförde år 1972 krav till socialstyrelsen om utfärdande av behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor, varvid dock från huvudmannahåll påpekades att en skärpning av behörighetskraven skulle medföra mycket stora praktiska svårigheter. I skrivelse i mars 1973 till Sjuksköterskeföreningen meddelade socialstyrelsen att styrelsen ansett att förutsättningar saknades för en ändring av styrelsens råd och anvisningar på området. Personalsituationen vållade fortfarande enligt styrelsens mening bekymmer. Socialstyrelsen framhöll att den var beredd att fortsätta diskussionerna med Sjuksköterskeföreningen om problemen. Överläggningar mellan representanter för socialstyrelsen och Sjuksköterskeföreningen ägde rum i april och i augusti 1973.

Det motionsyrkande, som behandlades i betänkandet SoU 1973:21, var likartat med det som framförs i motionen 1974:160. Riksdagen

SoU 1974:9

avslog på hemställan av utskottet motionsyrkandet. Utskottet anförde bl. a. följande.

Socialutskottet är medvetet om de problem som kan uppstå inom sjuk- och hälsovården på grund av att för olika tjänster för sjuksköterskor personal inte finns med den utbildning som förutsatts. Utrymme har emellertid skapats för en ökning av utbildningskapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor. Vidare är frågan om en fastare reglering av behörighetskraven föremål för prövning hos socialstyrelsen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet, som vill framhålla betydelsen av att en lösning av behörighetsfrågan snabbt kommer till stånd, att motionen 1973:904 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Socialstyrelsens arbetsgrupp för vissa med sjuksköterskeutbildningen sammanhängande frågor

Efter riksdagsbehandlingen av utskottets betänkande SoU 1973:21 har socialstyrelsen i november 1973 beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att dels granska vissa frågor anknutna till genomförandet av vidareutbildningen av sjuksköterskor, dels undersöka förutsättningarna för översyn och ändring av socialstyrelsens cirkulär beträffande behörighet m. m. för sjuksköterskor. I arbetsgruppen ingår representanter för socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. För utredningsarbetet har bildats två beredningsgrupper, av vilka den ena skall undersöka förutsättningarna för översyn och ändring av förutnämnda cirkulär. Inom ramen för utredningsarbetet skall bl. a. genomföras en undersökning beträffande bemanningssituationen inom hälso- och sjukvård avseende tillämpning av cirkuläret. Det har förutsatts att arbetsgruppens arbete skall genomföras med snabbhet.

Utskottet

För den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna slutna och öppna sjukvården gäller enligt sjukvårdskungörelsen (1972:676) att tjänst som sjuksköterska får tillsättas endast med den som har legitimation. Med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande har socialstyrelsen år 1970 utfärdat råd och anvisningar beträffande behörighet m. m. för sjuksköterskor (sjukskötare) och barnmorskor (MF 1970:4). Däri anges de befattningar inom sjukvården och hälsovården, vilkas innehavare bör ha vidareutbildning utöver grundutbildningen, som berättigar till legitimation. Socialstyrelsen påpekar att föreskrifterna beträffande behörighet tills vidare utfärdas som råd och anvisningar men att — om utvecklingen skulle ge vid handen, att ändringar av anvisningarna fordras, t. ex. i form av fastare reglering av vissa behörighetskrav - socialstyrelsen kommer att ta erforderliga initiativ. Det förutsätts i dessa råd och anvisningar att det med hänsyn till personalsituationen kan bli nödvändigt att vissa tjänster inom specialområden får uppehållas på vikariat av legitimerad sjuksköterska, som inte genomgått vederbörlig vidareutbildning.

SoU 1974:9

4 I motionen 1974:160 av herr Henmark begärs att behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor skall fastställas. 1 motiveringen till yrkandet framhålls att härigenom kan man få klarhet om hur många vidareutbildade sjuksköterskor inom olika områden som erfordras för att fylla inom sjukvårdsorganisationen behövliga tjänster och att detta är till fördel såväl för de grundutbildade sjuksköterskorna då de skall välja specialitet som för sjukvårdshuvudmännen.

En motion med ett närliggande yrkande behandlades vid 1973 års riksdag. På hemställan av utskottet avslogs motionen (SoU 1973:21). Utskottet hänvisade till att utrymme skapats för en ökning av utbildningskapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor samt att frågan om en fastare reglering av behörighetskraven var föremål för prövning hos socialstyrelsen efter det Svensk sjuksköterskeförening år 1972 framfört krav härom. Utskottet framhöll emellertid betydelsen av att en lösning av behörighetsfrågan snabbt kom till stånd.

I november 1973 tillsatte socialstyrelsen en arbetsgrupp med uppdrag att granska vissa frågor anknutna till genomförandet av vidareutbildningen för sjuksköterskor och att undersöka förutsättningarna för översyn och ändring av socialstyrelsens cirkulär beträffande behörighet m. m. för sjuksköterskor. I arbetsgruppen ingår bl. a. representanter för sjukvårdshuvudmännen och för Svensk sjuksköterskeförening. Med hänsyn till det anförda och då det förutsatts att arbetsgruppens arbete skall genomföras med snabbhet är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:160 inte erforderlig. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:160.

Stockholm den 19 mars 1974

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c) och herr Karlehagen (c).

GOTAB 74 7180 S Stockholm 1974