Med anledning av motioner rörande expropriationslagen (1972:719) och förköpslagen (1967:868), m. m.
CU 1975/76: 11
Civilutskottets betänkande 1975/76: 11
med anledning av motioner rörande expropriationslagen (1972:719) och förköpslagen (1967:868), m. m.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975/76:
666 av herr Gillström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av gällande forköpslag (1967:868) för att ge kommunerna förköpsrätt även då mark ingår som del vid köp av foretag,
1922 av herrar Fridolfsson (m) och Adolfsson (m) såvitt däri hemställs att riksdagen beslutar (2) att avskaffa förköpsrätten i saneringsfall,
1963 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen av regeringen begär förslag som underlättar för de hyresgäster som så önskar att ta över förvaltningsansvaret i hyreshus genom att hyresrätten omvandlas till bostadsrätt,
1969 av herrar Sörenson (s) och Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att den överser lagen om förköp i syfte att täcka förekommande kryphål och därigenom upprätthålla dess väsentliga syfte,
2036 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet "Bostadspolitik” i motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen (5.) hos regeringen anhåller om sådana författningsändringar att hyresgäster ges förstahandsrätt vid överlåtelse av fastighet de bor i, allt i enlighet med vad i motionen anförts,
2037 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet "Markpolitik" i motionen 1975/76:1979- hemställs att riksdagen beslutar
1. att upphäva förköpslagen (1967:868),
2. att 2 kap. 1 § expropriationslagen med bestämmelser om tätbebyggelseexpropriation skall erhålla följande förändrade lydelse:
Nuvarande lydelse
1 $. Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga över mark sorn med hänsyn till den framtida utvecklingen kräves för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning eller för att an -
Föreslagen lydelse
1 $. Expropriation får ske för att säkerställa att mark på skäliga villkor är tillgänglig för tätbebyggelse och därmed sammanhängande anordningar.
1 Riksdagen 1975/76. 19 sand. Nr II
CU 1975/76: 11
2 Nuvarande lydelse
nars i kommunens ägo överföra mark för upplåtelse med tomträtt.
Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark som är belägen inom kommunens eget område eller inom området för det kommunblock som kommunen eller dess huvuddel tillhör.
Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om det med skäl kan antagas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen får rådighet över marken.
Med motsvarande tillämpning av första-tredje styckena får expropriation ske till förmån för landstingskommun eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.
2K)5 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975/76:2104 - hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att frågan om en begränsning av expropriationsresp. kommunala förköpslagen till att gälla enbart områden, inom vilka en ytterligare samhällsutbyggnad är aktuell, blir föremål för utredning och förslag.
Utskottet
Expropriaiionslayen (ExL)
Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 2, om ändrad lydelse av 2 kap. I !; ExL innebär till en början att tomträusexpropriation inte skall anges som fristående expropriationsgrund. En redovisning av tidigare överväganden har tagits in i betänkandet CU 1975:15 (s. 2-7).
Utskottet har inte funnit övertygande skäl för att frångå tidigare bedömningar att tomträusexpropriation bör anges som en fristående expropriationsgrund, varigenom tomträttsinstitutets betydelse stryks under. Även
CU 1975/76: 11
då denna grund åberopas kvarstår det allmänna kravet att marken behövs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordningar. Praktiskt innebär gällande ordning i denna del att bevisningen om detta markbehov dådet gäller obebyggd och glesbebyggd mark kan inskränkas till kommunens uttalade avsikt att upplåta marken med tomträtt. Motionsyrkandet avstyrks därför i motsvarande del.
Det nämnda motionsyrkandet såvitt det gäller ändrade grunder för tätbebygpelseexpropriation i övrigt avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden.
I motionen 1975/76:2105 (c) föreslås såvitt nu är i fråga utredning och förslag om en begränsning av expropriationsmöjligheterna till områden inom vilka en ytterligare samhällsbyggnad är aktuell. Motionärerna anger att ett skärpI aktualitetskrav bör innebära en begränsning av expropriationsrätten till områden där enligt översiktliga planer en samhällsutbyggnad är aktuell inom de närmaste 10 eller eventuellt 15 åren.
Motionsförslaget får bedömas i första hand mot nu gällande grunder för tätbebyggelseexpropriationen, vilka beslutats av 1971 års riksdag. Dessa innebär som en huvudregel (2 kap. 1 § första stycket) bl. a. (prop. 1971:122 s. 158-159) att kommunen måste göra antagligt att marken behövs för det avsedda ändamålet, även om kravet på denna bevisning inte får sättas alltför högt. Underlaget för denna bedömning kan vara planer enligt byggnadslagen men även t. ex. befolkningsprognoser, bostadsbyggnadsprogram eller industriutvecklingsplaner. Civilutskottet (CU 1971:27 s. 15-16) anförde att anspråken på sannolikhetsbevisning inte får sättas alltför högt vare sig i fråga om behovets exakta omfattning eller i fråga om tidsperspektivet. I en särskild regel om expropriation av tätbebyggd mark (2 kap. 1 § tredje stycket) sägs att expropriation för viss åtgärd endast får ske om det kan antas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av det avsedda ändamålet. Som riktlinje för bedömningen av vad som skall anses som överskådlig tid gäller (prop. 1971:122 s. 159, CU 1971:27 s. 17) ett tidsperspektiv om ett ä två decennier, en period som dock kan förlängas då det gäller mycket omfattande saneringar för vilka det finns konkreta planer.
Motionärerna har till stöd för sin ståndpunkt i huvudsak åberopat att kommuner och byggföretag anses ha förstora markreserver. Enligt utskottets mening bör emellertid bedömningar av denna art inte tas till intäkt för att begränsa kommunernas expropriationsmöjligheter. Det bör noteras att den översiktliga kommunala planeringen kommer att ge bättre utgångspunkter för bedömningarna liksom att markvillkoret för bostadslån ger nya möjligheter att utöva det kommunala inflytandet. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1975/76:2105 i här behandlad del.
I den ovan berörda motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 3, föreslås vidare att 4 kap. 3 § ExL med den däri givna s. k. presumtionsregeln upphävs.
Utskottet avstyrker motionsförslaget med hänvisning till tidigare bedömningar, senast i betänkandet CU 1975:15 (s. 12).
1* Riksdagen 1975/76. 19 sand. Nr II
CU 1975/76: 11
4 Förköpslagen (FL)
Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 1, att FL upphävs, avstyrks. De värderingar som åberopas som grund för förslaget har tidigare prövats och avvisats av riksdagen vid flera tillfällen, senast i anslutning till betänkandet CU 1975:16.
1 motionen 1975/76:1922 (m), yrkandet 2, begränsas det ovan nämnda förslaget till att avse ett avskaffande av förköpsrätten beträffande saneringsföstigheter.
I motionen anförs mot bakgrund av saneringsverksamheten i Stockholm den meningen att en av de viktigaste orsakerna till den låga saneringstakten skulle vara markvillkoret vid bostadslångivningen. Motionsyrkandet motiveras i huvudsak av motionärernas uppfattning att också förköpsmöjligheterna vållar osäkerhet på fastighetsmarknaden och minskar benägenheten att köpa fastigheter för ombyggnad.
Riksdagen har (prop. 1974:152, CU 1974:36 s. 26) antagit ändrad lydelse av 1 § FL, varigenom tillagts att kommun har förköpsrätt även vid försäljning av sådan egendom som behöver rustas upp. Ändringen byggde på att kommunen har ansvar för saneringsverksamheten och att kommunen skall unprätta bostadssaneringsprogram. Ett syfte var att undanröja tvekan om att förköp kan ske inte endast när det är fråga om saneringar som innebär bebyggelseomdaning utan också när det gäller upprustning av enstaka fastighet. Civilutskottet noterade (CU 1974:36 s. 26) att förslaget i denna del anslöt till vad riksdagen tidigare godtagit.
Genom vad i motionen anförts har inte några nya principiella synpunkter tillförts bedömningen av denna fråga. Utskottet avstyrker motionen i denna del.
I den ovan i samband med frågor om expropriationslagen behandlade motionen 1975/76:2105 (c) föreslås utredning och förslag om ett skärpt aktualitetskrav även vid tillämpning av förköpslagen.
Huvudprinciperna beträffande motsvarande yrkande angående expropriation gäller också i fråga om förköp. Redan med hänsyn därtill och till att ett bifall till motionen skulle kunna leda till en faktisk överprövning av de kommunala saneringsplanerna avstyrks motionen 1975/76:2105 även i den del den inte behandlats ovan.
Frågan om en förköpsrätt för hyresgäster tas upp genom motionerna 1975/76:1963 (fp) och 2036 (m), yrkandet 5. I den förstnämnda motionen (fp) anges att en förköpsrätt enligt förköpslagen för hyresgäster som avser att bilda bostadsrättsförening medför problem som troligen måste lösas med särskild lagstiftning. Finansieringsförutsättningarna måste också ses över. Den senare motionen (m) tar, mot bakgrund av kravet att förköpslagen upphävs, sikte på att hyresgäster bör ges möjlighet att träffa överenskommelser med fastighetsägare om förvärv av respektive lägenhet samt om "hembudsrättighet - dvs. förstahandsrätt vid överlåtelse - till det hus de
CU 1975/76: 11
bor i”. Frågan om förvärv av lägenhet får ses mot bakgrund av motionärernas till lagutskottet hänvisade förslag om direkt äganderätt till lägenhet i flerfamiljshus.
Utskottet har tidigare (CU 1974:36 s. 27) avstyrkt motsvarande förslag om förköpsrätt för enskilda och hänvisat till kommunens möjlighet att efter ett förköp överlåta fastigheten till en bostadsrättsförening om detta är förenligt med kommunens intressen. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna har (SOU 1975:51 s. 316-320) därefter belyst härmed sammanhängande frågor om övertagande av saneringsmogna hyreshus i vissa fall, m. m. Utredningarna noterar bl. a. (s. 318) att till följd av markvillkoret måste hyresgästerna överta huset från kommunen eller kommunen ha tillstyrkt dispens om statligt lån skall utgå. Det kommunala inflytandet betecknas som oundgängligt. I en reservation (fp) till utredningarnas förslag har förordats (s. 475) en ytterligare behandling av möjligheterna att med hjälp av FL stärka hyresgästernas ställning.
Vad i motionen 1975/76:1963 (fp) anförts i fråga om införande av en förköpsrätt för annan än kommun har inte gett utskottet anledning att frångå tidigare ställningstaganden. Riksdagen kommer senare att få ta ställning till frågan om att ta in ett ingångsvärde i låneunderlaget vid statligt belånad ombyggnad av flerfamiljshus.
Förslaget i motionen 1975/76:2036 (m) förutsätter i dess första del en inte föreliggande möjlighet att äga lägenhet i flerfamiljshus. Möjligheten att avtala om en bindande förstahandsrätt vid försäljning av fastighet kan inte anses angelägen el ler ens önskvärd från bostadspolitisk synpunkt. Även i detta sammanhang bör det kommunala inflytandet få göra sig gällande genom förköp och eventuell vidareförsäljning.
I motionen 1975/76:666 (s) förordas en översyn av FL i syfte att ge kommunerna förköpsrätt även då mark ingår som del vid köp av företag och sålunda även då t. ex. aktierna i ett markägande bolag överlåts. Samma önskemål åberopas i motionen 1975/76:1969 (s) som grund för en översyn i det allmänna syftet att begränsa möjligheterna att kringgå lagstiftningens syfte.
I prop. 1974:152 (s. 33) konstaterade föredragande statsrådet att det finns möjligheter att kringgå FL eller att förhindra förköp. Bortsett från de fall där rent bedrägliga metoder kommer till användning finns självfallet lösningar som skulle göra FL mer effektiv. Sådana lösningar skulle dock komplicera regelsystemet och motverka den fördel som nu ligger i det enkla förfarandet. Om behov finns av marken återstår möjligheter att expropriera. Riksdagen (CU 1974:36 s. 26-27) anslöt sig till denna mening.
Utskottet noterar att riksdagen (prop. 1975/76:33, CU 1975/76:5) antagit lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m., varigenom kommun fått förköpsrätt vid försäljning av aktier i bostadsbolag.
CU 1975/76: 11
6 Enligt utskottets mening finns inte skäl att frångå tidigare bedömningar i detta ämne. Motionernas syfte får tillgodoses genom tillämpning av expropriationslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande tomträttsexpropriation att riksdagen avslår motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del,
2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt att riksdagen avslår motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i vad det inte behandlats under 1,
3. beträffande ett aktualitetskrav vid expropriation och förköp att riksdagen avslår motionen 1975/76:2105,
4. beträffande presumtionsregeln att riksdagen avslår motionen 1975/76:2037, yrkandet 3,
5. beträffande upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen avslår motionen 1975/76:2037, yrkandet 1,
6. beträffande förköp av saneringsfastighet att riksdagen avslår motionen 1975/76:1922, yrkandet 2,
7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1963 och 2036, yrkandet 5,
8. beträffande en översyn för att hindra att förköpslagens syfte kringgås att riksdagen avslår motionerna 1975/76:666 och 1969.
Stockholm den 17 februari 1976
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s). Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), Adolfsson (m), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru IngvarSvensson (c), herrar Håkansson i Trelleborg (s). Andersson i Gamleby (s) och fru Andersson i Hjärtum (c).
Reservationer
1. beträffande tomträttsexpropriation av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m). Åkerfeldt (c). Strömberg i Botkyrka (fp), Adolfsson (m), fru Ingvar-Svensson (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet har” och på s. 3 slutar med "motsvarande del” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör tomträttsexpropriation inte kvarstå som självständig expropriationsgrund. Utskottet ansluter sig sålunda till vad som anförts och yrkats i motionen 1975/76:2037 (m) i denna fråga. Alla praktiska önskemål om tvångsförvärv kan tillgodoses genom en lydelse av 2 kap.
1 S; expropriationslagen vari upplåtelseformerna inte nämns. Med hänsyn
CU 1975/76: 11
lill all slatsmakterna vid flera tillfallen anslutit sig till meningen att valet av upplåtelseform bör ligga hos kommunerna och till att detta beslut lämpligen inte kan fattas före ansökan om expropriationstillstånd är det även principiellt oriktigt att foga in formuleringar i annat syfte i en lag. Vidare är - även om en praktisk tillämpning därav sägs inte vara avsedd - möjligheten att enligt stadgandets ordalydelse lösa mark för annat än tätbebyggelseändamål ägnad att skapa oklarhet. Beslut om lagändring bör därför fattas av riksdagen. Särskilda övergångsbestämmelser kan inte anses behövliga.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande tomträttsexpropriation att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del, antar som bilaga härtill fogat förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),
2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Det nämnda” och slutar med ”tidigare ställningstaganden” bort ha följande lydelse:
De skärpningar av reglerna om tätbebyggelseexpropriation som beslutats vid 1971 och 1972 års riksdagar syftar bl. a. till att ge kommunenen obetingad företrädesrätt till mark, som behövs för tätbebyggelse och därmed sammanhängande anordningar. Syftena har ytterligare utvecklats genom det s. k. markvillkor som numera förts in i bostadslångivningen. Dessa syften utgår från tesen att samhället inte kan fullgöra sina uppgifter på markoch bostadspolitikens områden utan ett kommunalt markmonopol-en tanke som utskottet tar avstånd ifrån. Tesens helt dogmatiska innehåll får ses som ett utflöde av dunkla fördelningspolitiska motiv av socialistiskt ideologisk karaktär. Avståndstagandet från den enskilda äganderättens fördelar möjliggör allvarliga och godtyckliga ingrepp i legalt förvärvade rättigheter. De berättigade anspråk som samhället kan ställa i fråga om markförvärv för tätbebyggelse bör tillgodoses genom regler av den typ som föreslagits i motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del. Förslag till lagändring bör snarast föreläggas riksdagen.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i vad det inte behandlats under 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
CU 1975/76: 11
3. beträffande ett skärpt aktualitetskrav vid tätbebyggelseexpropriation av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 2 - anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Motionsförslaget får” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Med den bedömning som utskottet gjort beträffande grunderna för tätbebyggelseexpropriation kommer motionsyrkandet att sakna aktualitet i denna del.
4. beträffande presumtionsregeln av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”CU 1975:15 (s. 12)” bort ha följande lydelse:
Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 3, om att presumtionsregeln bör upphävas tillstyrks. Regelns direkta och avsedda syfte är att hindra att full ersättning för exproprierad egendom utgår efter marknadsvärdet. Regeln får därmed ett konfiskatoriskt innehåll som medför att ett ekonomiskt värde - som ibland t. o. m. godtagits av samhället som underlag för skatteuttag - endast delvis ersätts. Detta kan inte förenas med de grundläggande rättsbegrepp som fortfarande omfattas av majoriteten av medborgarna. Målet för all expropriationsvärdering måste vara att sätta markägaren i samma ekonomiska läge som före tvångsförvärvet. En annan ordning kan medföra att även samhällets obestridda rätt att i vissa undantagssituationer hävda intressen i strid mot den enskildes kan komma att mötas med misstro i fråga om angelägna syften.
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande presumtionsregeln att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2037, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande upphävande av förköpslagen av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med "betänkandet CU 1975:16” bort ha följande lydelse:
Som tidigare utvecklats i motioner från moderata samlingspartiet är även förköpslagen ett uttryck för strävanden att på doktrinära grunder skapa ett kommunalt markmonopol. Vidgningen år 1974 och nya förslag om ytterligare vidgningar av ändamålsbestämningarna är djupt oroande. En utgångspunkt för markpolitiken måste vara att legalt skapade intressen skall kunna påräkna ett legalt skydd och att nödvändiga inskränkningar i enskilds rätt till fast egendom skall kunna göras endast efter domstolsprövning i enlighet
CU 1975/76: 11
med före år 1971 gällande expropriationsregler. Förköpslagen bör därför snarast upphävas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2037, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande förköp av saneringsfastighet
a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 5 - anser att
dels det stycke av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I motionen anförs" och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:
Under förutsättning att förköpslagen inte upphävs framstår det dock som synnerligen angeläget att den inte får gälla fastigheter som skall rustas upp. Utskottet delar den i motionen 1975/76:1922 (m), yrkandet 2, hävdade uppfattningen att saneringsinsatserna hämmas bl. a. av den osäkerhet som förköpsmöjligheterna ger. Om det angivna syftet att öka upprustningen av det äldre fastighetsbeståndet skall få ett reellt innehåll, måste i första hand undanröjas direkta hinder för att utnyttja enskilda initiativ i sådan riktning. Utvecklingen i flera områden har besannat de farhågor som tidigare knutits till ett samhälleligt monopol även på detta område. Regeringen bör snarast lägga fram förslag i enlighet med motionens syfte i denna del.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förköp av saneringsfastighet att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1922, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 5 - anser att det stycke av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I motionen anförs” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:
Motionsförslaget har tillgodosetts genom utskottets ställningstagande att förköpslagen skall upphävas.
7. beträffande ett skärpt aktualitetskrav vid tillämpning av förköpslagen av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 5 - anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Huvudprinciperna beträffande" och slutar med "behandlats ovan” bort ha följande lydelse:
Motionärernas intresse tillgodoses genom ett förordat upphävande av förköpslagen.
CU 1975/76: 11
8. beträffande förstahandsrätt och förköpsrätt för hyresgäster
a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vad i” och slutar med ”eventuell vidareförsäljning” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i denna del hävdats i motionen 1975/76:2036 (m), yrkandet 5. Utskottet förordar att formerna för att främja de däri framförda önskemålen ytterligare bereds och att förslag därefter föreläggs riksdagen. Därmed tillgodoses i väsentliga delaräven syftet med förslagen i motionen 1975/76:1963 (fp). Det måste anses som synnerligen angeläget att ta ytterligare steg mot en boendedemokrati på ägandets och bostadsrättens grund.
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2036, yrkandet 5, och med anledning av motionen 1975/76:1963 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 5 - anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Vad i” och slutar med ”av flerfamiljshus” bort ha följande lydelse:
I anslutning till den beredning som sker av förslag från boendeutredningen rörande bostadsrättens roll i boendedemokratin bör enligt utskottets mening prövas även förslagen i motionen 1975/76:1963 (fp). Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att skapa former för en boendedemokrati där en majoritet av hyresgästerna kan uppnå ett direkt inflytande utan att en eventuell minoritets intressen träds för nära. Riksdagen bör därför genom att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört påkalla en sådan ytterligare utredning som omfattar även de delar av motionsförslaget som inte omfattas av boendeutredningens förslag. Förslaget i motionen 1975/76:2036 (m), yrkandet 5, avstyrks.
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1963 och med avslag på motionen 1975/76:2036, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande en översyn av förköpslagen av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 5 - anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”1 prop. 1974:152” och på s. 6 slutar med ”av expropriationslagen" bort ha följande lydelse:
CU 1975/76: 11
11 Genom utskottets ställningstagande att förköpslagen bör upphävas är motionsförslagens innehåll inte längre aktuellt.
CU 1975/76: 11
12 Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrives, att 2 kap. 1 S expropriationslagen (1972:719) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
1 5
Expropriation för ske för att ge Expropriation för ske för att ge kommun möjlighet att förfoga över kommun möjlighet att förfoga över
mark som med hänsyn till den fram- mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen kräves för tätbe- tida utvecklingen kräves för tätbebyggelse eller därmed sammanhang- byggelse eller därmed sammanhängande anordning eller för atr annars i ande anordning.
kommunens ägo överföra mark för upplåtelse med tomträtt.
Expropriation för ändamål som anges i första stycket för avse endast mark som är belägen inom kommunens eget område eller inom området för det kommunblock som kommunen eller dess huvuddel tillhör.
Inom tätbebyggt område för expropriation ske endast om det med skäl kan antagas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen för rådighet över marken.
Med motsvarande tillämpning av första - tredje styckena får expropriation ske till förmån för landstingskommun eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
GOTAB 51314 Stockholm 1976