Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom kommundepartementets verksamhetsområde jämte motioner
CU 1975/76:15
Civilutskottets betänkande 1975/76:15
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom kommundepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Kommundepartementet m. m.
1. Kommundepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 16 (kommundepartementet) under punkterna A 1-A 4 (s. 7-9) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 4 970000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,
3. till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Räddningstjänst m. m.
2. Statens brandnämnd. Regeringen har under punkten C 1 (s. 74-75) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Statens brandnämnd för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 8 341 000 kr.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1975/76:1926 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att ställa ytterligare 62 306 kr. till statens brandnämnds förfogande för inrättande av en tjänst för kontorsbiträde/kontorist i reglerad befordringsgång.
Utskottet
I motionen 1975/76:1926 (c) hemställs om medel för inrättande av en tjänst för kontorsbiträde/kontorist vid brandnämnden.
I budgetpropositionen (bil. 16 s. 74-75) har kommunministern beräknat medel så att personalförstärkning kan ske med en handläggare och en materialförvaltare vid brandnämnden. Vidare har medel beräknats för engångsanskafTning av materiel samt för timlärare.
Utskottet är inte berett förorda personalförstärkningar utöver dem som förts fram i propositionen varför motionen 1975/76:1926 (c) avstyrks. Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1926 på driftbudgeten under fjortonde
1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 15
CU 1975/76:15
huvudtiteln till Stålens brandnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 8 341 000 kr.
3. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Regeringen har under punkten C 2 (s. 76-77) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 5 651 000 kr.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1975/76:674 av herr Torwald m. fl. (c, m,fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att anhålla att regeringen snarast inrättar ett organ med parlamentariskt inslag för bedömning samt fastställande av krav på de hjälpmedel för oljebekämpning som skall utnyttjas av kustbevakningen och kommunerna samt i övrigt vidtaga de åtgärder som förordats i motionen.
Gällande ordning m. m.
Tullverket svarar för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Verkets ansvar framgår av instruktionen (1973:884, ändrad 1974:409). Inom tullverket handhas bekämpningsuppgiften av kustbevakningen.
Centralt utövas ledningen av kustbevakningen från generaltullstyrelsen medan den regionala organisationen omfattar fyra regioner med tillsammans 15 kustbevakningsområden och inom dessa sammanlagt cirka 50 kustposteringar. Kustbevakningens personalstyrka uppgår - stabspersonalen inräknad - till cirka 500 personer.
Kustbevakningen bekämpar så långt möjligt löskommen olja med mekaniska hjälpmedel. Härför har hittills fem system med olika egenskaper utvecklats inom kustbevakningen. För de flesta systemen gäller enligt generaltullstyrelsen att de kräver tillgång till särskilt byggda eller iordningställda fartyg, oljeskyddsfartyg. För mekanisk upptagning krävs dessutom i regel länsor för att fånga in olja, upptagningsanordningar samt behållare för förvaring av oljan. Om det av olika skäl inte är möjligt att avlägsna oljan från vattnet med mekaniska upptagningsanordningar kan man välja mellan absorbering, dispergering eller bränning av oljan.
Enligt brandlagen (1974:80) svarar kommunerna för räddningstjänsten i kommunen. Detta innebär bl. a. att kommunerna skall handha verksamhet som syftar till att bl. a. avvärja eller begränsa skador vid oljeutflöden. Kommunerna svarar även för sådan verksamhet i hamn. Mot bakgrund av detta ansvar har kommunförbundet bl. a. utformat planläggningsanvisningar för räddningstjänsten. Inom vissa av kommunförbundets länsavdelningar har riktlinjer dragits upp för anskaffningsplaner beträffande räddningstjänstmateriel. För att bl. a. täcka behovet av oljebekämpningsmateriel rekommenderas kommunerna göra vissa gemensamma inköp.
CU 1975/76: 15
3 Riksdagens revisorer undersökte år 1973 oljebekämpningen till sjöss. Resultatet av undersökningen redovisades i en granskningspromemoria6/1973. Promemorian tillställdes för yttrande ett antal myndigheter och organisationer. I skrivelse till Kungl. Maj:t 1974-01-31 redovisades revisorernas synpunkter på granskningspromemorian och remissyttrandena över den. I skrivelsen anfördes bl. a. följande.
Sedan tullverket i början av år 1970 instruktionsmässigt ålagts att handha oljebekämpningen till sjöss och i kustvattnen, har verket såsom redan nämnts successivt byggt upp en beredskapsorganisation för att ta hand om olja som av olika anledningar kommit lös i sådana vatten. Den företagna granskningen har gett ett allmänt intryck av att verket lagt ned ett målmedvetet arbete på att snabbt och till rimliga kostnader lösa denna uppgift. Med hänsyn till den osäkerhet som alltjämt råder beträffande effektiviteten och verkningarna av olika metoder och bekämpningsmedel torde det vara riktigt att söka olika vägar för att lösa uppgifterna och att pröva olika typer av fabrikat och materiel. Granskningen i denna del har gett anledning till förslag endast beträffande ett detaljspörsmål, som gäller verkets kontroll av bekämpningsmateriel.
Tullverket företar regelmässigt praktiska prov av oljebekämpningsmateriel som är avsedd att inköpas i större mängder. Någon skyldighet för verket att fungera som officiell provningsmyndighet föreligger givetvis inte. Med hänsyn till att bekämpningsmaterielen och tekniken för dess handhavande ännu inte är fullt utvecklad är det emellertid samtidigt ett betydande allmänt intresse, att befintliga konstruktioner och fabrikat förbättras och att nya sådana utarbetas och kommer i marknaden. Det är naturligt att tullverkets personal i möjligaste mån medverkar härtill. Det kan i sammanhanget nämnas att utvecklingen på området stöds med bidrag eller lån av statsmedel genom styrelsen för teknisk utveckling. Det synes därför lämpligt att åtminstone de svenska konstruktörer och tillverkare, vilkas materiel provas av tullen, tillställs ett skriftligt utlåtande över provningsresultatet, innehållande sådan information som är av värde för det framtida utvecklingsarbetet, företrädesvis påpekanden om i vilka avseenden den provade materielen brustit i sin funktion. Någon erinran mot dessa synpunkter har inte framställts från tullverkets sida.
1 beslut 1975-07-24 har regeringen överlämnat revisorernas framställning till bl. a. generaltullstyrelsen. Därvid har uppdragits åt styrelsen att vidta de åtgärder som revisorernas förslag kan föranleda.
I skrivelser till kommunministern 1975-09-11 och till statsministern 1975- 12-06 har en person med praktisk anknytning till länstillverkning bl. a. föreslagit att en opartisk prövningsinstans inrättas för att förutsättningslöst utvärdera oljeskyddsmateriel. Skrivelserna har remitterats till generaltullstyrelsen som 1976-01-21 till kommunministern avgivit svar varvid bl. a. anförts om opartisk provning och utvärdering av oljeskyddsmateriel.
Det mest fullödiga sättet att testa sådan materiel är givetvis att använda den vid verkligen inträffade oljeutsläpp. Att i sådana lägen i testningssyfte sätta in tidigare obeprövad materiel kan dock ha sina vanskligheter, av vilket kustbevakningen har viss, inte direkt uppmuntrande erfarenhet.
CU 1975/76: 15
4 En viktig aspekt i sammanhanget är att såväl det praktiska genomförandet av funktionsprov med materiel av detta slag som utvärderingen av härvid uppnådda resultat kräver av den, som genomför proven, kunskap och erfarenhet på oljebekämpningsområdet samt tillgång till för ändamålet lämpliga fartyg och besättningar. Styrelsen vill inte utesluta att det skulle vara möjligt att tillskapa ett fristående organ, allmänt tillgängligt för konstruktörer av oljebekämpningsmateriel för ”opartisk utprovning”. Det torde ligga i sakens natur att kostnader åtminstone för prov som inte har samband med myndighets eller annan köpares upphandling får bäras av den fabrikant sorn önskar anlita organet i fråga. I konkurrensen med utländsk materiel skulle en sådan provningsanstalt dock knappast få någon betydelse, eftersom man inte kan tvinga utländska företag att prova sin materiel i Sverige. Fördelen med en dylik instans skulle emellertid kunna bli att mindre seriösa svenska tillverkares produkter kunde rensas ut ur marknaden.
Styrelsen räknar således med att framdeles prova för upphandling tänkbar oljeskyddsmateriel efter i huvudsak samma grunder som hittills vilket innebär minst lika omsorgsfulla prov som sker i något annat land. Därest tillverkaren härvid önskar ta med utomstående expertis av något slag har styrelsen intet att erinra mot detta under förutsättning att tillverkaren/försäljaren står för härmed förenade extra kostnader.
Med anledning av generaltulIstyrelsens remissvar har förslagsställaren i brev till kommunministern 1976-02-15 inkommit med påminnelser i vilka bl. a. anförts att det torde vara möjligt att ålägga utländska tillverkare av oljebekämpningsmateriel att genom prover visa att materielen uppfyller svensk standard samt att fördelen med en opartisk prövningsinstans är att inköp av icke fungerande oljeskyddsanordningar undviks. Mot bakgrund av hittillsvarande erfarenhet anses det i påminnelserna vara ett samhällsintresse att kustbevakningen inte gör inköp utan att oljebekämpningsmaterielen först godkänts av fristående objektiv och kompetent prövningsinstans.
Ärendet är f. n. under beredning i kommundepartementet.
I budgetpropositionen föreslås (prop. 1976/77:100 bil. 16 s. 76-77) som ovan angivits att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. anvisar 5 651 000 kr. för nästa budgetår. Av generaltullstyrelsens petita med senare kompletteringar framgår att delposten Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. kommer att medge inköp av bl. a. länsor till ett värde av 265 000 kr. under nästa budgetår om propositionsförslaget bifalles. Detta innebär att tullverket kommer att 1977-06-30 ha anskaffat 90 procent av de länsor som enligt uppgjord materielanskaffningsplan anses erforderliga. Sålunda kommer vid ovannämnda tidpunkt drygt hälften av beståndet av högsjölänsor att finnas, praktiskt taget hela behovet av absorberande länsor samt hela behovet av kustlänsor. För nästa budgetår har generaltullstyrelsen vidare planerat anskaffa oljeupptagare till ett värde av drygt 420 000 kr. samt hanteringsmateriel till ett värde av 115 000 kr. Totalt beräknas alltså oljebekämpningsmateriel till ett värde av ca 800 000 kr. komma att upphandlas.
I sammanhanget bör erinras om att 6,5 milj. kr. under hösten 1975 ställts till tullverkets förfogande försysselsättningsskapande åtgärder. Dessa medel
CU 1975/76: 15
beräknas disponeras för inköp av oljeskyddsfartyg. Vid utgången av nästa budgetår beräknas tullverket för oljebekämpning ha fyra större oljeskyddsfartyg, tio medelstora, fem katamaraner och tretton arbetsbåtar. Kvar att anskaffa enligt planerna skulle vara ett medelstort fartyg samt två arbetsbåtar.
Utskottet
Till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. förbudgetåret 1976/77 föreslås riksdagen anvisa ett förslagsanslag av 5 651 000 kr. Som framgår ovan avses 800 000 kr. därav användas för anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m.
1 motionen 1975/76:674 (c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att ett organ med parlamentariskt inslag inrättas för att bedöma och fastställa de krav på hjälpmedel för oljebekämpning som skall utnyttjas av kustbevakningen och kommunerna. Kostnaderna för verksamheten bör betalas genom omfördelning inom ramen för anslaget.
Som redovisats ovan undersökte riksdagens revisorer år 1973 oljebekämpningen till sjöss varvid bl. a. tullverkets provningsverksamhet behandlades. Med hänsyn till att oljebekämpningsmaterielen inte var fullt utvecklad fann revisorerna det naturligt att tullverkets personal medverkade i provningsverksamheten. Revisorernas allmänna intryck av verksamheten varatt verket lagt ned ett målmedvetet arbete på att snabbt och till rimliga kostnader lösa frågan om oljebekämpningen till sjöss m. m.
Som även framgått av den ovan lämnade redogörelsen kommer bl. a. den i motionen upptagna frågan att övervägas av regeringen. Enligt vad utskottet erfarit kommer därvid bl. a. de i motionen exemplifierade provningsmyndigheterna att kontaktas. Utskottet Enner med anledning härav inte skäl tillstyrka motionen och kan ej heller förorda någon omdisponering inom anslaget.
I motionen anförs även att anskaffningen av oljeskyddsfartyg bör anstå tills ett betryggande förråd av fungerande högsjölänsor föreligger.
Ovan har angivits att tullverket 1977-06-30 beräknas ha 90 procent av de länsor som verket enligt gällande materielanskaffningsplan anser erforderliga. Under nästa budgetår avser verket köpa 3 000 meter länsor. Vidare härverket under hösten 1975 erhållit 6,5 milj. kr. försysselsättningsskapande åtgärder. Dessa medel avses disponeras för inköp av oljeskyddsfartyg.
Utskottet finner inte anledning föreslå någon ändrad fördelning av de av verket föreslagna inköpen varför motionen 674 även avstyrks såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
1. beträffande ett provningsorgan att riksdagen avslår motionen 1975/76:674,
2. beträffande anskaffning av materiel att riksdagen avslår motionen 1975/76:674 i vad den ej behandlats ovan.
CU 1975/76: 15
3. att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 651 000 kr.
4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten C 3 (s. 77) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
5. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Regeringen har under punkten C 4 (s. 77-79) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975/76:
519 av fru af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,
868 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att frågan om kommuns skyldighet att efter förordnande av länsstyrelsen vidta kompletterande teleanordningar blir lagreglerad,
2. att kommun tillförsäkras statsbidrag med lägst 90 procent av skälig kostnad för kompletterande teleanordningar som kommun åläggs anskaffa och svara för i fredstid (15 § första stycket).
Utskottet
Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till kostnader för kommunal beredskap av riksdagen räknas upp med 500 000 kr. till 2 milj. kr. att utgå under budgetåret 1976/77. Riksnämnden för kommunal beredskap (RKB) föreslår för nästa budgetår ett anslag av 2,7 milj. kr. RKB beräknar att under nästa år en nyplanläggning av 50 kommuner skall kunna ske. Därvid har RKB föreslagit att utgående bidrag för planläggningen räknas upp med 50 %.
Enligt vad utskottet erfarit kommer ca 50 kommuner att kunna nyplanläggas under nästa budgetår om anslaget bestäms i enlighet med regeringens förslag under förutsättning av oförändrade schablonbidrag.
Utskottet har åren 1972-1975 behandlat motioner om ökade anslag för den kommunala beredskapsplanläggningen i förhållande till i propositioner framförda förslag. Utskottet har vid varje tillfälle uttalat att beredskapsplanläggningen är angelägen men inte ansett sig böra förorda höjningar utöver regeringens förslag.
CU 1975/76: 15
7 Vid utgången av innevarande budgetår återstår knappt 100 kommuner att planlägga. Om det av regeringen föreslagna anslaget bibehålls på i stort sett oförändrad nivå under de två kommande budgetåren kommer den kommunala nyplanläggningen i huvudsak att avslutas i och med utgången av budgetåret 1977/78. Denna målsättning sammanfaller med RKB:s.
Enligt utskottets mening finns mot bakgrund av det ovan anförda inte skäl tillstyrka motionen 1975/76:519 (m) med dess begäran om anslagshöjning utöver regeringens förslag.
I motionen 1975/76:868 (c, m, fp) hemställs att frågan om kommuns skyldighet att vidta kompletterande teleanordning i beredskapssyfte lagfästs samt att statsbidrag utgår med lägst 90 procent av skälig kostnad för sådana anordningar.
I lagen (1964:63 ändrad senast 1971:1168) om kommunal beredskap stadgas bl. a. att kommun efter länsstyrelsens förordnande är skyldig att vidta de reservanordningar för gas-, vatten- och elförsörjningen som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering i kommunen. För dessa kostnader erhåller kommunen statsbidrag med 90 procent eller den större del av kostnaden som regeringen medger om kostnaden anses skälig.
Utskottet behandlade år 1974 (CU 1974:18) en motion med samma innebörd som i motionen 868. Därvid anfördes att kompletterande teleanordningar i beredskapssyfte inte kunde jämföras med sådana anordningar som nämns i den kommunala beredskapslagen. Utskottet avstyrkte motionen.
En av Svenska kommunförbundet gjord framställning som överensstämmer med hemställan i årets motion lämnades av regeringen utan bifall i beslut 1975-10-16.
Utskottet finner inte skäl frångå sitt ställningstagande år 1974. Motionen 1975/76:868 avstyrks alltså.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:519 för budgetåret 1976/77 på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
2. beträffande kompletterande teleanordningar att riksdagen avslår motionen 1975/76:868.
Stockholm den 24 februari 1976
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
CU 1975/76: 15
8 Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s). Claeson (vpk), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s).
Reservation
vid punkten 5 (Bidrag till kostnader för kommunal beredskap) beträffande kompletterande teleanordningar av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c) och fru Ingvar-Svensson (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet finnér” och slutar ”avstyrks alltså” bort lyda:
I likhet med motionärerna och Svenska kommunförbundet anser utskottet att teleanordningar som kommun anskaffar för sin krigsorganisation är av försvarsnatur och bör bekostas av staten. Detta innebär enligt utskottets bedömning att dessa anordningar bör vara statsbidragsberättigade enligt bestämmelserna i lagen om kommunal beredskap. Förslagen i motionen tillstyrks alltså. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort lyda:
2. beträffande kompletterande teleanordningar att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:868 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
GOTAB 51381 Stockholm 1976