Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner
CU 1975/76:23
Civilutskottets betänkande 1975/76:23
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner
Propositionen
Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 14 (bostadsdepartementet) under litt. B 11 (s. 36-41) föreslagit riksdagen att
1. medge att bidrag för energisparande åtgärder i civila statliga byggnader får beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
2. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
3. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
4. medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
5. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisa ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975/76:
673 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att stöd för energibesparande åtgärder m. m. även skall utgå till samlingslokaler som inte har karaktär av allmänna samlingslokaler, t. ex. vissa frikyrkolokaler,
683 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:681 - hemställs
A. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare insatser i syfte att främja hushållningen med energi innefattande bl. a.
1. uppbyggnad av en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar m. m.,
2. genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet från energisynpunkt,
3. genomförande av ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre energiekonomi i det äldre fastighetsbeståndet under vilken tid praktiskt och ekonomiskt stöd bör utgå,
1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 23
CU 1975/76:23
1914 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till en folkrörelsekampanj för energibesparing i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,
1929 av fru Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen begära att energisparkommittén intensifierar sina informationsinsatser om miljövänliga alternativ till konventionell eluppvärmning,
2. att hos regeringen begära sådan förändring av byggnadsstadgan att uppvärmningsformen kan prövas som villkor för byggnadslov,
1960 av herr Petersson i Ronneby m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning angående ett system för att kontrollera byggnaders isolering i enlighet med vad i motionen anförts,
1961 av herr Sjönell m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en sådan ändring i de statliga bestämmelserna för bostadslån och energisparlån att även installation av värmepump berättigar till lån och bidrag,
2038 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till avsnittet Energipolitik i motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen 1979 anförts om önskvärdheten av att utvidga anslagsramen för bidrag till energisparinvesteringar inom hushållen, om i budgetpropositionen föreslagna medel skulle visa sig otillräckliga i förhållande till hushållens efterfrågan,
2121 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:2118 - hemställs att riksdagen beslutar
A. ge till känna
1. vad sorn i motionen anförts beträffande ökat låneunderlag för energibesparande investeringar i bostäder och lokaler,
2. vad som i motionen anförts beträffande efterkontrollen i samband med tillämpningen av Svensk byggnorm,
B. 1. att bidrag och lån under anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadssektorn m. m. kan utgå med högst 9 000 kronor per bostadslägenhet, vilket i förhållande til! gällande bestämmelser är en ökning med 3 000 kronor, varvid bidraget högst kan utgöra 35 %,
2. att bidrag till kommun skall utgå för åtgärder som stimulerar energihushållning inom kommunen i enlighet med vad som anförts i motionen,
C. 1. att medge bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader intill ett belopp av 50 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,
2. att medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kronor under budgetåret 1976/77 inkluderande bidrag till kommuner för åtgärder som stimulerar energihushållning inom hela kommunen.
CU 1975/76:23
3. att medge att bidrag tor energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,
4. att medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,
5. att medge att bidrag till kommunala och landstingskommunala byggnader får beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,
6. att till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 396 000 000 kronor förhöjt reservationsanslag av 722 000 000 kronor.
Utskottet
Grunderna för energisparstödet
Stödet till energibesparande åtgärder i befintliga bostadshus utgår som lån och bidrag enligt kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus (ESK), bostadslån enligt 9 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) (BFF) och förbättringslån enligt 2 a§ kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (FLK). Närmare grunder anges i av (»stadsstyrelsen utfärdade anvisningar. Såvitt gäller stödberättigade åtgärder och belopp för dessa åtgärder är föreskrifterna i huvudsak identiska. Dock gäller att stöd enligt BFF och FLK kan utgå även för fasadskikt i samband med tilläggsisolering.
Vissa uppgifter om lämnat stöd framgår av de i bilagan 1 intagna tabellerna 1-5.
Som stödberättigade åtgärder i detta sammanhang anges värmeproduktion, värmeackumulering, värmemätning, värmereglering, ventilation och värmeisolering. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar utesluter inte en i anvisningarna intagen förteckning över schablonbelopp för vissa vanliga åtgärder att också andra åtgärder kan komma i fråga för lån och bidrag. Länsbostadsnämnden har vid ett sådant beslut att i efterhand underrätta (»stadsstyrelsen.
I motionen 1975/76:1961 (c) föreslås att bostadslån och energisparlån skall kunna utgå även för installation av värmepump.
Stöd kan enligt gällande anvisningar utgå även för installation av värmepump. Sådana beslut har också fattats. Motionens syfte kan alltså anses tillgodosett.
Vissa högsta belopp för bidrag och lån anges i 6$ ESK. Sålunda utgår enligt ESK bidrag med 35 % av godkänd kostnad, dock högst 2 000 kr. för varje bostadslägenhet. Lån utgår med 65 "<> av nämnda kostnad, dock högst med 4 000 kr. per lägenhet. Vid beräkning av låneunderlag för bostadslån eller för förbättringslån gäller inga motsvarande generella begränsningar.
1* Riksdagen 1975/76. lösand. Nr23
CU 1975/76:23
4 Riksdagen föreslås i motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 1, besluta - enligt vad i motionen 1975/76:2118 (s. 14) anförs - att de ovan nämnda högsta stödbeloppen enligt ESK höjs till 3 000 resp. 6 000 kr. för varje bostadslägenhet. Förslaget grundas på syftet att därmed öka stödets stimulanseffekt.
Enligt utskottets bedömning tycks gällande stödformer ha en avsevärd stimulanseffekt. I sammanhanget bör beaktas att de energibesparande åtgärderna också på sikt är kostnadsbesparande - något som får antas i växande omfattning i sig utgöra ett skäl för att vidta dem. Det får också noteras att det inte är något hinder för stöd att kostnaderna överstiger angivet belopp. Om åtgärderna består i endast energibesparande arbeten och kostnaderna överstiger4 000kr. för småhus och 15 000 kr. för flerfamiljshus kan sökanden välja mellan stöd enligt ESK och bostadslån enligt 9 § första stycket BFF. Bidragsdelen enligt ESK utgår också tillsammans med sådant bostadslån. Önskemålet om ett ökat kreditstöd är sålunda redan tillgodosett.
Genom yrkandet A 1 i den nämnda motionen 1975/76:2121 (c) föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen 1975/76:2118 anförs beträffande ökat löneunderlag för energibesparande investeringar i bostäder och lokaler. I denna sistnämnda motion anförs (s. 15) bl. a. att lånebestämmelserna är så utformade att många hindras att bygga energisnålt.
Motionsyrkandet torde närmast avse de schablonbelopp för beräkning av låneunderlag m. m. som enligt regeringens bemyndigande beslutas av bostadsstyrelsen. Dessa belopp har setts över senast i december 1975. Låneunderlag för lokaler beräknas ur bl. a. samma tilläggsbelopp som gäller för bostäder.
Utskottet anser inte att vad i motionen anförts kan anses grunda en tillstyrkan till förslaget. Beloppen bör som hittills fastställas utan riksdagens medverkan. Det har inte anförts något skäl för ett antagandeatt hittillsvarande bevakning av beloppen inte stått i överensstämmelse med av riksdagen godtagna allmänna riktlinjer.
Energisparstöd till samlingslokaler utgår som bidrag enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (K AS). Bidrag utgår under förutsättning att åtgärder avser allmän samlingslokal för vilken utgått statligt lån eller bidrag eller för vilken statligt lån eller bidrag kan lämnas till ombyggnad eller upprustning, Sådana lån eller bidrag utgår för samlingslokaler som opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor hålls tillgänglig för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller grupp med organiserad verksamhet. Bidrag utgår - med hänsyn till villkoren för upprustningsbidrag - med 50 % av godkänd kostnad, dock med högst 150 000 kr. för varje projekt.
I motionen 1975/76:673 (fp) föreslås att riksdagen beslutar att energisparstöd skall utgå även till samlingslokaler som inte har karaktär av allmänna samlingslokaler, t. ex. vissa frikyrkolokaler. Frikyrkolokaler kan av särskilda skäl ofta inte hållas tillgängliga så att de faller in under begreppet allmänna samlingslokaler. Trots detta är dessa kyrkor, enligt motionärerna,
CU 1975/76:23
i regel lokaler som utnyttjas inte endast för gudstjänstbruk utan även genom andra aktiviteter för t. ex. barn, ungdomar eller pensionärer.
En i väsentliga delar motsvarande fråga behandlades senast i betänkandet CU 1975:28. Utskottet ansåg enhälligt att då föreslagen och nu gällande ordning kunde anses tillgodose de även nu hävdade intressena. Dessa överväganden återfördes till bedömningar i betänkande CU 1974:37.
En av de grundläggande utgångspunkterna för stödvillkorens utformning måste vara att de initierade åtgärderna skall leda till så stora energibesparingar som möjligt. Detta, liksom andra hänsyn, kan i sin tur leda till att åtgärder i lokaler, som endast sporadiskt hålls fullt värmda eller som av andra skäl inte kan ur energisynpunkt förbättras till rimliga kostnader utan att andra värden eftersätts, får lägre prioriteringsgrad. Inom en sålunda angiven ram kan det på godtagbara grunder hävdas att begränsningar för andra stödformer inte skall påverka energisparstödet. Med hänsyn därtill har utskottet anslutit sig till motionärernas mening att upplåtelseskyldigheten som sådan inte vidare skall beaktas i detta sammanhang. Stöd bör därför kunna utgå också utan denna förutsättning. Om så sker förs i prövningen in en ytterligare grupp lokaler. Av administrativa skäl torde dock även detta stöd böra handläggas i samma ordning som stödet till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler. Regeringen bör ha att utfärda närmare bestämmelser om grunderna för ett sålunda vidgat stöd, även i vad avser svenska kyrkans lokaler. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunal byggnader föreslås varken i propositionen eller i motioner några ändringar i grunderna för stödet.
Forskning och information m. m.
1975 års riksdag (CU 1975:28 s. 12) godkände riktlinjer för ett stöd till prototyp- och demonstrationsverksamhet på lokalkomfortområdet. Riktlinjerna innebär i huvudsak att medel ställs till förfogande för statens råd för byggnadsforskning (BFR) för att i samråd med statens planverk utnyttjas för bidrag. Bidragen skall utgå för att demonstrera effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar - vilka svarar för uppvärmning av 67 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 85 % av småhusen - och för att skapa förebilder för samordning av energiplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen i kommunerna. BFR genomför landsomfattande demonstrationer i fråga om trimning av värmeanläggningar. BFR har i sin anslagsframställning framhållit att bidragen kan avse många projekt, t. ex. att kartlägga energiförbrukningen i en kommun, utforma information till fastighetsägare, lokalisera s. k. värmesänkor eller tillvarata värmeöverskott från industrin.
Regeringen har uppdragit åt BFR att i samråd med bostadsstyrelsen och
CU 1975/76:23
planverket handha verksamhet för energihushållning genom rationell pannskötsel och drift av värmeanläggningar i småhus och mindre flerfamiljshus. Även Kommunförbundet är representerat i den kommitté som tillsatts - EDP-kommittén. Syftet är att genom demonstration i pannrummen stimulera fastighetsägare och värmeskötare att justera värmeanläggningarna och sedan vidmakthålla den uppnådda förbättringen. Samtidigt informeras om andra sparåtgärder, t. ex. inreglering av radiatorer, tätning av fönster, sparsamhet med varmvatten.
I detta sammanhang bör noteras att genom det under industridepartementet (s. 224 ff) upptagna och av näringsutskottet handlagda anslaget Energiforskning finansieras huvuddelen av det treåriga programmet för forskning och utveckling inom energiområdet. Huvudprogrammet är uppdelat på sex program, varav ett är Energianvändning för lokalkomfort. Detta är i sin tur indelat i fem delprogram: Klimathygien, Byggnaden, Installations- och apparatteknik. Entreprenader, Systemfrågor. Programansvarigt organ är BFR. Frågor om industriellt utvecklingsarbete inom programmet handläggs av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom delprogrammet Systemfrågor planeras bl. a. ett systematiskt arbete kring frågor av betydelse för kommunal energiplanering. Inom delprogrammen Byggnader och Installations- och apparatteknik avses särskilda medel bli avsatta för industriellt utvecklingsarbete.
Delegationen (I 1975:02) för energiforskning tillkallades i juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och en uppföljning av dem. Delegationen har huvudansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier.
Utredningen (I 1975:03) om kommunal energiplanering skall utarbeta förslag till lag i detta ämne. Byggforskningsrådets programgrupp Kommunal energiplanering har lagt fram förslag beträffande FoU angående kommunal energiplanering och dess samband med fysisk riksplanering.
Vad gäller information m.m. för inledningsvis noteras att energisparkommittén (I 1974:05) tillkallats för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i energisparande syfte. Information och rådgivning skall i första hand åligga de organ som på respektive områden har reguljära kontakter med energianvändarna. I tilläggsdirektiv i juni 1975 anförde industriministern bl. a. att det är angeläget att kommittén samråder med berörda myndigheter och branschorganisationer för att bl. a. komma fram till lämpligaste arbetsfördelning. Regeringen har i oktober 1975 uppdragit åt kommittén att dels bedöma och redovisa den aktuella utvecklingen, dels undersöka förutsättningarna för införande av en mera regelbunden inspektion av eldningsanläggningar, dels undersöka förutsättningarna för att på vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning. Kommitténs slutförda, pågående och planerade insatser samt inriktningen av kampanjerna framgår av bilaga 2.
CU 1975/76:23
7 Förslaget i motionen 1975/76:1914 (c) innebär att riksdagen skall begära förslag till en Jölkrörelsekampanj för energibesparing. Motionärerna utgår från meningen att centraliserade informationsinsatser alltid har begränsat värde i förhållande till vad satsningar på uppsökande verksamhet lokalt genom samhälleligt stöd till folkrörelser skulle kunna ge. Mot bakgrund av ett exempel på uppsökande verksamhet från styrelsen i en bostadsrättsförening föreslås att samhället bör ge ekonomiskt stöd till bl. a. lokala bostadsrättsföreningar, bostadsstiftelser, villaföreningar och lokala kontaktkommittéer inom hyresgäströrelsen.
Ett förslag att begära att energisparkommittén intensifierar sina informationsinsatser om miljövänliga alternativ till konventionell eluppvärmning förs fram i motionen 1975/76:1929 (c), yrkandet 1. Motionärerna anför bl. a. att det är viktigt att skapa medvetande om de negativa följderna av att i stor skala gå in för konventionell eluppvärmning av nybyggda hus. Mycket anses tala för att det mest ergo-ekonomiska sättet att värma hus i tätort är genom kraftvärmeverk eller annan fjärrvärme, t. ex. genom att utnyttja spillvärme från industrier på orten.
Utskottet har för sin del inte funnit anledning föreslå riksdagen några särskilda uttalanden om informationens inriktning. Lämpligheten av att beakta de i motionerna anförda synpunkterna får bedömas av energisparkommittén. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1975/76:1914 (c) och 1929 (c), yrkandet 1.
I motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 2, föreslås att inom ramen för här behandlat anslag skulle utgå även bidrag till kommun för åtgärder som stimulerar energihushållning inom hela kommunen. Förslaget utvecklas i motionen 1975/76:2118 (s. 5). Bidragen avses utnyttjas för information, undersökningar och vägledning. Motionärerna åberopar att avsevärda fördelar torde vinnas om samhällets informations- och utbildningsverksamhet i högre grad bedrivs på kommunal nivå. De hänvisar även till situationer när det är aktuellt med utbyggnad av energiproduktion i kommunal regi. Allmänt sett förs dessa förslag fram mot bakgrund av uppfattningen att ambitionsgraden i fråga om information och kursverksamhet är för låg.
1 fråga om motionens huvudsakliga syfte - att främja information på kommunal nivå - hänvisar utskottet till bedömningarna här ovan angående energisparkommitténs arbete. Med hänsyn därtill och till att ett eventuellt ytterligare medelsbehov också bör täckas på annat än föreslaget sätt avstyrks motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 2.
I motionen 1975/76:683, yrkandet A, föreslås riksdagen hos regeringen begära ytterligare insatser i syfte att främja hushållningen med energi. I yrkandet anges en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar m. m., ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet och ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. Vidare förordas i motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet A 2, en vidgad efterkontroll.
1** Riksdagen 1975/76.19sami Nr23
CU 1975/76:23
8 En utredning om ett system för kontroll av byggnaders isolering föreslås i motionen 1975/76:1960 (c). Förslaget innebär att kommunerna, alternativt ett bolag för byggnadsisolering ägt av byggnadsindustrin, kooperationen och staten anställer en stab tekniker med uppgift att besiktiga om möjligt alla byggnader. Varje byggnad besiktigas vart femte år - bostadshusen dock endast på begäran av fastighetsägaren. Iakttagna brister skall redovisas och förslag till åtgärder skall lämnas. Ekonomiskt stöd skall lämnas för åtgärderna. Förutom motivet att spara energi åberopas sysselsättningssynpunkter såväl beträffande en stor grupp byggnadsinspektörer som ett stort antal hantverkare och företag.
Syftet med förslaget om ett tioårsprogram får i sak anses tillgodosett. Bedömningarna får emellertid löpande göras i budgetsammanhang.
Energisparkommittén har bl. a. fått uppdraget att undersöka om man kan införa en obligatorisk besiktning av eldningsanläggningar. Ett förslag om en återkommande inspektion som skulle ge avsevärda besparingseffekter har nyligen lagts fram.
Utskottet är som tidigare inte berett förorda ett fastlagt system för kontroll av det äldre bostadsbeståndet. Stödets stimulanseffekt och informationsåtgärder verkar i samma riktning. Utrymme finns också för lokalt begränsade initiativ enligt syftet med motionerna om kontroll och efterkontroll.
Byggnadslagstiftningen
I yrkandet 2 i motionen 1975/76:1929 (c) följs den angivna linjen upp med förslaget att byggnadsstadgan (BS) bör ändras så att uppvärmningsformen kan prövas som villkor för byggnadslov. Inte annat än i undantagsfall bör man tillåta konventionell elvärme i nybyggda hus.
Riksdagen har (prop. 1975:30 bil. 2, CU 1975:28) antagit lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringarna innebär bl. a. att i en ny 44 a § stadgas att byggnad skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 1976. Planverket har upprättat förslag till tillämpningsbestämmelser.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte i detta sammanhang ta ställning till bestämmelsernas innehåll på sätt som förordats i motionen. Frågan har också ett direkt samband med utredningen om den kommunala energiplaneringen. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Anslag
I budgetpropositionen (bil. 14 s. 36-40) föreslås ramar och anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1976/77. Häremot ställs förslag om vidgade ramar och ökat anslag i motionen 1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6. De olika förslagen framgår av följande tabell (belopp i milj. kr.)
CU 1975/76:23
9 Ram enl.
Ram enl.
Höjning
prop.
mot.
enl. mot
Civila statliga byggnader
35 Bostäder
250 Samlingslokaler
5 Kommunala byggnader
-(50)
50 Prototyp- och dem. verksamhet
6 Anslag
(672)
(346)
396 Differenserna i motionen mellan ramar och anslag torde bero på att anslaget beräknats mot bakgrund av en ram för kommun och landsting om 100 milj. kr. (mot. 1975/76:2118 s. 15) medan denna ram i yrkandet C 5 tagits upp med 50 milj. kr. Vidare får noteras att den i motionen föreslagna ramen för bostäder avses täcka även kostnader för de bidrag till kommuner som utskottet ovan behandlat. Slutligen får erinras om att beräkningen av sistnämnda ram i motionen utgår bl. a. från höjda maximibelopp för stödet enligt förslag som utskottet också ovan behandlat.
Det förhållandet att propositionen inte tar upp någon ram för kommunala byggnader beror på att tidigare anvisade medel ansetts täcka behovet också under nästa budgetår.
När det gäller ramama för kommuner och landsting samt statliga byggnader har utskottet inte fått anledning till annat antagande än att förslagen i propositionen tillgodoser behoven. Ramen för allmänna samlingslokaler, som härefter bör gälla för samlingslokalerutan angiven begränsning, får i avvaktan på ytterligare erfarenheter av den vidgning av stödet som utskottet ovan förordat anses tillräcklig. 1 fråga om ramen för bostäder har i motionen inte angetts någon beräkning av hur stor del av yrkat belopp som faller på höjda stödgränser och stödet till kommunerna för information m. m., förslag som utskottet ovan avstyrkt. Förslaget i propositionen överensstämmer med bostadsstyrelsens bedömning. Några bärande skäl att, även om anslagsbehovet kan vara svårbedömbart, gå ifrån detta har inte anförts. Ramen för prototyp- och demonstrationsverksamhet kan godtas.
Utskottet har mot bakgrund av vad ovan anförts inte heller funnit anledning tillstyrka förslaget i motionen 1975/76:2038 (m) om ett uttalande beträffande tilläggsanslag. Denna fråga kommer även utan ett riksdagens beslut upp till bedömning i samband med överväganden om anslag på tillläggsbudget.
Utskottet hemställer
1. beträffande stöd för installation av värmepump att riksdagen avslår motionen 1975/76:1961,
2. beträffande högsta belopp för bidrag och vissa lån att riksdagen avslår motionen 1975/76:2121, yrkandet B 1,
CU 1975/76:23
3. beträffande ökat låneunderlag för bostadslån att riksdagen avslår motionen 1975/76:2121, yrkandet A 1,
4. beträffande energisparstöd till vissa ej allmänna samlingslokaler att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:673 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande information m. m. att riksdagen
a. avslår motionen 1975/76:1914 angående förslag till en folkrörelsekampanj,
b. avslår motionen 1975/76:1929, yrkandet 1, angående infor• ■ mation om alternativ till konventionell eluppvärmning,
6. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,
7. beträffande ett tioårsprogram för t i 1 läggs isoleri ng m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:683, yrkandet A 3,
8. beträffande kontroll och tillsyn m. m. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:683, yrkandena A 1 och A 2, 2121, yrkandet A 2, och 1960.
9. beträffande ändring i byggnadsstadgan (1959:612) att riksdagen avslår motionen 1975/76:1929, yrkandet 2,
10. beträffande ramar och anslag att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:2121, yrkandena C 1-6,
a. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader får beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. unddr budgetåret 1976/77,
b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
c. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
e. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisar ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.
11. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna att riksdagen avslår motionen 1975/76:2038.
Stockholm den 8 april 1976
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
CU 1975/76:23
11 Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s).
Reservationer
1. beträffande högsta belopp för vissa bidrag och lån av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru IngvarSvensson (c) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”redan tillgodosett” bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna innebär att särskilda bidrag utgår med 35 % av godkänd kostnad, dock högst med 2 000 kr. för varje lägenhet. Detta bidrag kan i princip kombineras med såväl särskilt lån om högst 4 000 kr. per lägenhet som bostadslån. De särskilda lånen amorteras under 10 år och kan också lämnas utan säkerhet. Avsikten har varit att bostadslåneformen skall täcka kreditbehovet när kostnaderna överstiger 6 000 kr. per lägenhét eller när åtgärderna ingår som en del i ett större ombyggnadsföretag.
Bidragssystemet infördes efter överväganden som redovisades i prop. 1974:69 (s. 7-9). Bostadsministern anförde bl. a. att de energisparande åtgärdernas lönsamhet måste bedömas i längre och mer allmänt perspektiv. Avsikten med bidragen var att de skulle täcka även kostnader som inte på kortare sikt kunde betalas och förräntas genom lägre bränslekostnader.
Mot bakgrund främst av de energisparande åtgärdernas effekt i det längre perspektivet är det enligt utskottets mening av stor betydelse att inte åtgärderna hålls tillbaka genom alltför kortsiktiga kostnadskalkyler. Den närmaste möjligheten att uppnå åsyftad effekt i denna del ligger i att höja bidragstaket i enlighet med motionsförslaget till 3 000 kr. per lägenhet. En sådan åtgärd är motiverad också med hänsyn till stödets allmänna stimulanseffekt samt till kostnadsutvecklingen. Även om möjlighet finns att välja bostadslåneformen bör dock valfrihet föreligga så att upp till kostnader om 9 000 kr. den särskilda och enklare låneformen kart användas. Lån bör därför kunna utgå med högst 6 000 kr.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande högsta belopp för bidrag och vissa lån att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet B 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
CU 1975/76:23
2. beträffande ökat löneunderlag m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”allmänna riktlinjer” bort ha följande lydelse:
Motionsyrkandet innehåller en hänvisning till bestämmelserom låneunderlag men också en hänvisning till motiven i motionen 1975/76:2118 (c), vilka allmänt tar upp svårigheterna att få lån för energibesparande åtgärder vid byggande. Motionen anknyter därmed också till den ovan behandlade motionen 1975/76:1961 (c) om möjligheterna till stöd för installation av värmepumpar.
Läget torde få uppfattas så att gällande anvisningar i och för sig inte hindrar att olika åtgärder läggs till grund för bidrag eller lån. Vid bedömningen av konkreta låneansökningar blir resultatet trots detta negativt. Man hänvisar ofta till att ett visst system innehåller en oprövad teknik, något som kan i sak innebära endast osäkerhet hos beslutsfattarna. Om åtgärden sålunda inte får prövas i praktisk hantering blir ju tekniken för alltid oprövad i den mening som lånemyndigheterna använder. Enligt vad utskottet erfarit grundar sig länsbostadsnämndernas beslut i vissa fall på generella förhandsbesked från bostadssty reisen - besked som inte har anvisningens form men väl samma effekt. Skillnaden är att dessa typer av generella ställningstaganden såvitt känt i regel inte förankras i bostadsstyrelsens styrelse. På motsvarande sätt har lämnats t. ex. även det generella beskedet att bostadsstyrelsen ”inom kansliet” beslutat att inte lämna bidrag eller lån till värmepump inom ramen för energisparkungörelsen - ett besked som sålunda får jämföras med uppgifterna att lån beviljats för samma typ av åtgärd.
Den slutsats utskottet vill dra av det anförda är att regeringen bör utnyttja sina befogenheter att utfärda tillämpningsföreskrifter så att bedömningarna kommer att ske i en mer generös anda, detta även i fråga om bidragsgivning i löpande ärenden och i fråga om en fortlöpande anpassning av låneunderlagsbeloppen. Möjligheterna att utveckla de energibesparande åtgärderna över nya fält kan allvarligt hämmas om sökanden alltid åläggs en för honom övermäktig bevisskyldighet i fråga om åtgärdens rent ekonomiska besparingseffekt med nuvarande energikostnader. Det bör noteras att bidragets syfte bl. a. just är att täcka kostnader som inte på kort sikt kan förräntas.
Till detta knyter direkt an gränsdragningen mellan ett generöst bedömt stöd i vanliga låne- och bidragsärenden, å ena, samt experimentverksamhet, å andra sidan. Enligt utskottets mening bör regeringen också utnyttja sina befogenheter till att vidga bostadsmyndigheternas möjligheter att genom bidrag och lån punktvis stödja projekt där nya lösningar kan prövas. Man bör här sträva efter samordnade bedömningar så att forskningsmedel, bidrag inom energisparstödets ram och bostadslån kan komma till användning. Enligt utskottets mening bör här vidare övervägas dels att öppna möjlighet till kraftigt ökade
CU 1975/76:23
bidrag enligt energisparkungörelsen i särskilda fall och sålunda utöver de generella maximibeloppen, dels att eventuellt för särskilda fall införa ett system med räntefriaoch stående lån som kan uppsägas till förräntning och amortering i den mån åtgärderna visar sig ge avsedd effekt beträffande framtida driftkostnader.
Regeringen bör i nästa budgetproposition för riksdagen redovisa de åtgärder som vidtagits i här berörda hänseenden tillika med en redogörelse förde ytterligare överväganden som då kan pågå. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ökat låneunderlag för bostadslån, m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet A 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru IngvarSvensson (c) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”1 fråga” och slutar ”yrkandet B 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motionärernas mening att medel bör ställas till kommunernas förfogande för avsedda åtgärder. De kommunala åtgärderna i samband med samhällsutbyggnaden binder i stor utsträckning energianvändningen. Kommunerna har också goda förutsättningar att med riktad information och vägledning nå bästa möjliga resultat. Förslaget tillstyrks sålunda.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,
4. beträffande ett tioårsprogram för rilläggsisolering m. m. av herr Strömberg (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Syftet med” och slutar ”i budgetsammanhang” bort ha följande lydelse:
Förslaget i motionen 1975/76:683 (fp), yrkandet A 3, syftar bl. a. till att påkalla en samlad och mer långsiktig bedömning av insatsernas omfattning och inriktning. En sådan bedömning bör också enligt utskottets mening göras. Den bör i enlighet med motionen utgå från ett av riksdagen fastlagt mål att alla hus byggda före år 1960 år 1985 skall ha förts upp till en godtagbar energistandard - ett begrepp som får läggas fast i anslutning till bedömningarna av Svensk byggnorm. Ett sålunda fastställt program kommer att ge åtgärdsinriktningen erforderlig stadga och innebära ett uttryck för ambitionsnivån, utifrån vilket delbedömningar av åtgärdstyper och anslag därefter får göras.
CU 1975/76:23
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:683, yrkandet A 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande kontroll och tillsyn m. nt. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c), Strömberg i Botkyrka (fp) och fru Ingvar-Svensson (c) som anser att
dels den del i utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Energisparkommittén har” och slutar ”och efterkontrol!” bort ha följande lydelse:
När det gäller att fullfölja målsättningarna för energisparandet inom bostadssektorn ärdet enligt utskottets mening av avgörande betydelse att såsnart som möjligt praktiskt kartlägga åtgärdsbehoven och att kontrollera att vidtagna åtgärder haft avsedd verkan. Vad i motionerna 1975/76:683 (fp)och 2121 (c) föreslås i dessa delar bör läggas till grund för konkreta förslag som möjliggör detta. Expertis och teknisk utrustning, bl. a. värmekameror, bör kunna ställas till förfogande för den kommunala organisationen. Närmare bedömningar i denna del bör anknytas till prövningen av föreliggande förslag beträffande Svensk byggnorm. Dessa frågor bör också samordnas med informationsfrågor på kommunal nivå. Överväganden i denna riktning tillgodoser också i väsentlig mån syftet bakom motionen 1975/76:1960 (c).
En effektiv tillsyn av värmeanläggningar har genom energisparkommitténs förslag visats leda till kraftiga besparingar. Utskottet har förutsatt att dessa förslag liksom vad i motionerna 1975/76:683 (fp) och 2121 (c) anförts i hithörande frågor så snart som möjligt läggs till grund för åtgärder.
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kontroll och tillsyn m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:683, yrkandena A 1 och A 2, och 2121, yrkandet A 2, samt med anledning av motionen 1975/76:1960, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande ramar och anslag m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru Ingvar-Svensson (c) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "När det” och slutar ”kan godtas” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan prövat vissa förslag om höjda maximibelopp, om en mer generös tillämpning av bidrag till kommun i vissa fall. Ett bifall till dessa förslag skulle i sig medföra vissa ytterligare medelsanspråk. Enligt utskottets mening äremellertid ramar och anslag i dessa sammanhang i första hand inte detaljberäkningar utan närmast uttryck för en ambitionsnivå. Förslagen i motionen 1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6, uttrycker enligt utskottets meningen
CU 1975/76:23
god och godtagbar bedömning av de resurser som bör avsättas för dessa ändamål med hänsyn till deras vikt. 1 den mån fördelningen mellan olika ramar visar sig behöva ändras bör regeringen ha att fatta beslut därom. Det väsentliga är att medel ställs till förfogande vid en sådan tid och i en sådan utsträckning att åtgärder kan initieras och planeras på bästa möjliga sätt. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6.
dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande ramar och anslag att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:2121, yrkandena C 1-6,
a. medgeratt bidrag förenergibesparande åtgärder i civila statliga byggnader får beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
c. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
d. medger att bidrag förenergibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader får beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
e. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
f. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisar ett reservationsanslag av 672 000 000 kr.
7. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”på tilläggsbudget” bort ha följande lydelse:
Även om utskottet sålunda funnit sig kunna godta anslagsförslagen i propositionen bör emellertid, enligt förslaget i motionen 1975/76:2038 (m), därtill knytas ett särskilt uttalande om förnyad prövning av dessa frågor. Det förhållandet att utskottet å ena sidan godtar den allmänna betoningen i motionen 1975/76:2121 (c) av de avsedda åtgärdernas vikt men å andra sidan inte anser sig ha underlag för att nu tillstyrka ett ökat anslag bör fä ett uttryck genom att till anslagsbeslutet knyts ett bifall till motionen 1975/76:2038 (m). Hushållens efterfrågan får visa behovet av ytterligare anslag.
CU 1975/76:23
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2038 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. beträffande information m. m. av herrar Åkerfeldt (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anför:
När det gäller att ge de energisparande åtgärderna genomslagskraft har staten flera framkomstvägar, bl. a. forskning, tvingande regler, ekonomiska stimulansbidrag, lån och kontrollåtgärder samt rådgivning och information. Bland åtgärderna på bostadssektorn, vilka riktar sig till många människor; är informationsinsatser i ett tidigt skede av stor vikt. Tillsättandet av den speciella energisparkommittén med bred förankring är också ett utslag av detta. När det gäller informationsinsatserna är det enligt vår mening av särskild vikt att en så bred kontaktyta som möjligt skapas i opinionsbildningen. Ett sätt att uppnå detta är att i arbetet söka i så stor utsträckning som möjligt engagera befintliga organisationer och folkrörelser som har intresse av dessa frågor. Det är ju ofta dessa som har direkt kontakt med de människor som i praktisk hantering skall initiera konkreta åtgärder. Erfarenheterna visar också hur värdefulla insatser som kan göras genom en sålunda spridd information och aktivering. De synpunkter som förts fram i motionen 1975/76:1914 (c) är därför värda beaktande i energisparkommitténs arbete.
2. beträffande individuell mätning av varmvatten m. m. av herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist (s), Jadestig (s), Häll (s), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i Trelleborg (s)och Andersson i Gamleby (s) som anför:
Som förutsättning för bostadslån gäller enligt 9 a ij 2 bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, paragrafen ändrad 1975:489) att "huset förses med anordningar som gör det möjligt att mäta och debitera leveranser av varmvatten, el och gas särskilt för varje lägenhet, om ej beträffande lån för ombyggnad särskilda skäl däremot föreligga”. Bestämmelserna trädde ursprungligen i kraft den 1 juli 1975 sedan riksdagen(CU 1975:28) efter lottning bifallit en reservation (c, m, fp) i ämnet. Sedan riksdagen åter tagit upp frågan (CU 1975/76:3) har regeringen (1975:959) föreskrivit bl. a. att de citerade bestämmelserna inte skall tillämpas i ärende, vari beslut om lån meddelas före den 1 juli 1976.1 sammanhanget öppnades även en viss ytterligare undantagsmöjlighet.
Genom lag (1975:817) om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) har (prop. 1975:30 bilaga 2, CU 1975:28 s. 21-22) i en ny 44 a S stadgats att byggnad skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning. Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 1976. Förslag till därtill anknytande bestämmelser
CU 1975/76:23
i Svensk byggnorm har presenterats. De har avsetts bli tillgängliga för tilllämpning 1976-07-01 och fastställts att gälla fr. o. m. 1977-01-01. Förslaget innebär bl. a. krav på mätanordningar för volymmätning av varmvatten.
Företrädare för statens planverk har inför utskottet redogjort för de föreslagna bestämmelserna i Svensk byggnorm. En tillämpning av dessa bestämmelser har angetts innebära en besparingseffekt om ca 50 % jämfört med energiåtgången i hus, byggda enligt nu gällande bestämmelser. 1 sammanhanget har noterats att BS och därmed tillämpningsbestämmelserna i sig inte leder till krav på åtgärder i befintliga hus annat än i samband med en ombyggnad.
Från planverkets sida har i detta sammanhang framhållits att det framlagda förslaget i vad det avser anordningar för individuell volymmätning av varmvatten tillkommit mot bakgrund av riksdagens ovan nämnda beslut att sådana anordningar skall utgöra en förutsättning för bostadslån. Besparingseffekterna är svåra att uppskatta men har för en genomsnittlig lägenhet i flerfamiljshus antagits motsvara ca 4 % av det nuvarande totala energibehovet. Med nuvarande energipriser skulle detta motsvara ca 100-160 kr. per lägenhet och år. Det har noterats att frågan om den bestående inverkan av denna typ av åtgärder inte utretts. Vidare har angetts att tillgängliga mätare ofta har dålig kvalitet och kräver regelbunden tillsyn. Det förhållandet att därför krav inte kan ställas på värmemängdsmätare i vanliga hyreshus medför i sin tur att en möjlig volymmätning kommer att kunna ge felaktiga resultat inte endast på grund av brister i volymregistreringen utan också därför att den mätta vattenmängden vid skilda tillfällen har olika temperatur. Detta har vid tillämpning på vissa håll föranlett en taxesättning som lägger en relativt stor del på en grundtaxa och en relativt liten del på förbrukningstaxan, vilket minskar det ekonomiska sparincitamentet. Slutligen har också betonats att föreskrifterna inte når längre än till att mätanordningar installeras och sålunda inte tvingar fram en individuell debitering eller en viss taxatyp. Dessa frågor knyter också delvis an till hyresrättsutredningens arbete.
Från planverkets sida har vidare anförts att de föreslagna reglerna också bör sättas i relation till den totala spareffekt som kan uppnås. Med nuvarande nyproduktion och ombyggnad skulle efter en tioårsperiod dessa åtgärder ha medfört en besparingseffekt i storleksordningen 3 %, av den totala energiförbrukningen för bostäder. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de svårigheter som föreligger har det ifrågasatts om bestämmelser av ifrågavarande innehåll bör föras in i Svensk byggnorm.
Enligt även vår mening kan lämpligheten av att nu generellt kräva anordningar för individuell energimätning sättas i fråga - detta vare sig kravet ställs i Svensk byggnorm eller som en förutsättning för bostadslån. Ett ytterligare utredningsarbete skulle inte heller vid ett senare genomförande av åtgärderna på något märkbart sätt påverka den totala energiåtgången på bostadssektorn men förhindra förhastade beslut.
CU 1975/76: 23
18 Inom utskottet har här anförda synpunkter samlat en majoritet (s, vpk). Med hänsyn till principerna för initiativrättens utövande har vi emellertid inte ansett det lämpligt att nu föra fram frågan till ett riksdagens förnyade ställningstagande. Vi har emellertid förutsatta» regeringen fortfarande ägnar uppmärksamhet inte endast åt normerna utan också åt låneförutsättningarna i denna del.
3. beträffande ökat löneunderlag m. m. av herr Claeson (vpk) som anför:
I motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet A 1, har riksdagen föreslagits ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ökat låneunderlag för energisparande investeringar i bostäder och lokaler. Utskottet har vid behandlingen av detta yrkande inte funnit anledning till någon föreslagen åtgärd beträffande låneunderlagsberäkningen som sådan. I reservationen 2 har emellertid reservanterna ansett sig kunna, med tillstyrkan av motionen i denna del, förena också mer allmänna uttalanden om tillämpningen av energisparstödet på bostadssektorn. Jag kan för egen del i väsentliga delar ansluta mig till vad som anförts i denna reservation som sålunda täcker ett vidare fält än utskottets till låneunderlagsfrågorna begränsade yttrande.
Tabell I. Beslut om lån och bidrag enligt energisparkungörelsen samt om lån enligt bostadslånekungörelsen 7 a i och bostadsjinansieringsförordningen 9 § Tabell 1 a. Antal projekt med lån och leiler bidrag samt antal lägenheter
Antal projekt med lån och/eller bidrag
Antal lägenheter
juli-dec.
jan.-juni
juli-dec.
juli-dec. jan.-juni
juli-dec.
74 75
75 Totalt
38 205
59 310
78 472
104 069
Därav småhus
18 299
28 784
35 021
20 507
32 245
39 157
flerfamiljshus
1 614
2 236
3 184
38 803
46 227
64 912
Tabell 1 b. Storleken
av bidragen och länen (1 000 kr.)
Bidrag
Lån enligt energisparkungörelsen
Lån enl. bostadslånekungörelsen eller bostadsfinansieringsförordningen .
juli-dec.
jan.-juni
juli-dec.
juli-dec.
jan.-juni
juli-dec.
juli-dec.
jan.-juni
juli-dec.
75 Totalt
47 404
69 294
65 542
91 lil
5 539
9 443
13 157
Därav småhus
30 177
46 959
58 313
42 518
63 091
79 329
9 620
flerfamiljshus
17 227
22 335
32 717
23 024
28 020
38 326
1 824
2 924
3 537
CU 1975/76:23 20
Tabell 2. Beslut om Jörbättringslån enligt Jörbättringslänekimgörelsen 2 a
juli-dec.
jan.-juni
juli-dec.
75 Antal projekt
1 502
1 618
Antal lägenheter
1 555
1 679
Räntefritt stående lån, 1 000 kr.
4 443
7 177
7 990
Tabell 3. Inneliggande ansökningar (exkl. Jörbättringslån)
Antal ansökningar vid ut-
Antal lägenheter i inneliggande
gången av
ansökningar vid utgången
av
dec. 74 juni 75
dec. 75
dec. 74 juni 75
dec. 75
Totalt
15 317 33 257
41 595 88 053
82 925
Därav småhus
14 251 30 872
13 322
16 010 34 301
15 440
flerfamiljshus
1 066 2 385
2 087
25 585 53 752
67 485
Tabell 4. Godkänd kostnad och beviljade belopp totalt och i genomsnitt per
lägenhet
juli-dec. 74
juli—sept. 75
Milj. kr. Kronor per lägenhet
Milj. kr. Kronor per lägenhet
totalt totalt småhus fler- totalt totalt småhus fler familjs-
familjs hus
hus
Godkänd kostnad 148,2 2 530 4 720 1 360 126,0 2 800 4 910 1 500
Beviljade bidrag 47,7 800 1 490 440 39,5 880 1 500 500
Beviljade lån 65,1 1 110 2 080 600 51,0 1 550 2 070 580
CU 1975/76:23 21
Tabell 5.. Genomsnittliga belopp Jör olika typer av enetgibesparande åtgärder
juli-dec. 74
juli-sept. 75
Åtgärd
Kronor per lägenhet
Kronor per lägenhet
Godkänd
Beviljade belopp
Godkänd
Beviljade belopp
kostnad
Bidrag
lån
kostnad
Bidrag
Lån
Småhus
Endast värme-
anläggning
3 962
1 392
2 041
40)0
1 380
2 050
Endast värme-
isolering
6 316
1 656
1 895
6 540
1 700
1 900
Endast fjärr-
värme
5 739
1 732
2 541
8 100
1 930
3 190
Flera åtgärder
4 720
1 490
2 080
5 810
1 630
2 300
Fler/åmiijshiis
Endast värme-
anläggning
380 Endast värme-
isolering
1 802
1 700
530 Endast fjärr-
värme
1 205
1 670
770 Flera åtgärder
1 363
3 470
1 120
720 Källa Jör samtliga tabeller: Bostadsstyrelsen
CU 1975/76:23
22 Bilaga 2
Energisparkommittén: slutförda, pågående och planerade projekt
1. Avslutade projekt
Sparkampanj budgetåret 74/75 (generell inriktning):
(se även bil. förteckning)
- annonsering i dagspress och fackpress, TV-trailers, affischer, sparmärken
etc.
- folder med spartips (till alla hushåll)
- Råd och Röns energisparnummer(till skolorna och till ordinarie prenumeranter) -
utställningar hos hemkonsulenterna (i samtliga län)
- folder med sparinformation för industrin (till 40 000 industriföretag)
- lista över kontrollpunkter för energisparande (till samtliga byggarbetsplatsert -
kompendium om energisparande (i samarbete med Kommunförbundet)
Initiativ i form av skrivelser m. m. till myndigheter, organisationer m. fl.
budgetåret 74/75
- skr. till studieförbunden med förhoppning om att energisparandet skall tas upp i studiecirklar
- skr. till kommunförbundet, landstingsförbundet, byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen om samordnade energisparinsatser, inkl. vissa konkreta råd bl. a. om högsta temperatur i kontorslokaler, garage m. m. och om ventilation
- samarbete med LO, TCO, SAF och SI för skr. till företagen med rekommendation att starta energispargrupper
- samarbete med Sveriges köpmannaförbund för skr. till riksbranschorganisationer m. fl. om detaljhandelns medverkan till frivilligt energisparande -
samarbete med hyresmarknadens parter för skr. med energisparråd till de boende
Utredningsverksamhet hösten 1975
- bedömning och redovisning av dels den aktuella energikonsumtionsutvecklingen, dels utvecklingen för år 1976 (rapport 1 dec. 1975)
2. Pågående aktiviteter
Sparkampanj m. m. vintern 75/76
(se även bil. förteckning)
- affischering m. m. (generell inriktning)
- broschyr för beräkning av energiåtgången i enfamiljshus och sparråd i sammanhanget (till alla enfamiljshus och jordbruk)
- projekt EPD-Ekonomisk Pann Drift; information och instruktion betr. intrimning och skötsel av oljepannor (sparkommittén stöder ekonomiskt;
CU 1975/76:23
- byggforskningsrådet genomfor projektet. Ett 40-tal orter i landet omfattas)
- annonsering i fackpress
- handbok för fastfghetsskötare m. fl. i andra än enfamiljshus, t. ex. fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar osv. samt energisparfolder och affischer att sätta upp i fastigheterna
- studiematerial (till alla skolstadier, från förskola till gymnasium; material framtaget i samarbete kommittén-konsumentverket-skolöverstyrelsen)
- sparinformation (spardagar, sparhandbok) till näringslivet via SIND och företagareföreningarna
- sparinformation till arbetsplatser via fackföreningarna
Uppföljning av sparkampanjcr m. m.
- ett par mätningar av kampanjernas effekt görs/kommer att göras av SCB
Utredningsverksamhet
- i enlighet med uppdrag från I:dep. undersöks dels tänkbara restriktioner eller förbud som skulle kunna sättas in med stöd av en energisparlag om energikonsumtionens utveckling inte håller sig inom de av statsmakterna angivna 2 % per år, dels lämpligheten av att införa regelbunden inspektion av eldningsanläggningar
- studier i samarbete med lokaltrafikförbundet av möjligheterna att åstadkomma ökad samåkning med privatbilar och/eller större övergång till kollektivtrafik
Övrigt
- samråd med konsumentverket i verkets utredning betr. hushållens energianvändning -
samråd med planverket i div. byggnadsfrågor
Energisparkommitténs arbete
Verksamheten 75-76 Under det gångna budgetåret har BSK:s arbete inriktats dels på utåtriktade
kampanjer, dels på utredningsarbete.
När det gäller kampanjen har den i stora drag vänt sig till följande målgrupper.
Målgrupp
Allmänheten
Villaägarna
Fastighetsförvaltare uppgångar.
Case till fastighetsritningar.
Tidsperiod Metod
Vintern 75/76 Dagspressannonsering. Affischer på
stortavlor, tunnelbana, bussar och tåg. TV-trailers.
Hösten -75 Broschyr i brevlådan. TV-trailers, An nons
i fackpress
Våren -76 Broschyr som sänds via huvudorgani sationerna.
Affisch att sätta upp i trapp -
CU 1975/76:23
Målgrupp Tidsperiod Metod
24 Kommunal- och Våren -76 landstingsman
Köpmän Våren -76
Opinionsbildare Våren -76
(politiker, fackförenings- och idrottskonsulenter m. fl.).
Bilfolket Våren -76
(samtliga privatbilister) -
Speciellt brev till fastighetsanställdas förbunds medlemmar som är fastighetsskötare och maskinister.
Broschyr som innehåller case och tips på sparande av energi i kommuner och landsting. Distribueras i samråd med respektive parti. Ev. medverkan på centrala och regionala konferenser diskuteras.
Tidningen Köpmannen gör ett specialnummer kring energisparande i butiken. Vi bifogar en affisch som skall sättas upp i butikerna.
Paket med talarstolpar, diabilder och broschyrer. Sänds ut via organisationerna.
Broschyr med information om hur man kör energisnålt m. m.
CU 1975/76:23
25 Motionsyrkandenas behandling
Motion (nr) Yrkande Utskottets Utskottets Reservation Särskilt
yttrande hemställan (nr) yttrande
s. (punkt) (nr)
673 (fp)
4-5
683 (fp)
A 1
7-8
5 A 2
7-8
5 A 3
7-8
1914 (c)
5a
1929 (c)
5b
1960 (c)
1961 (c)
2038 (m)
2121 (c)
A 1
2 A 2
7-8
5 B 1
1 B 2
3 C 1
8-9
6 C 2
8-9
6 C 3
8-9
6 C 4
8-9
6 C 5
8-9
6 C 6
8-9