Med anledning av propositionen 1975/76:198 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte i ämnet väckta motioner

CU 1975/76: 30

Civilutskottets betänkande 1975/76: 30

med anledning av propositionen 1975/76:198 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte i ämnet väckta motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76:198 föreslagit riksdagen att anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

Lagförslaget innebär att bostäder avsedda för annat än fritidsändamål skall utformas så att de blir tillgängliga för och kan nyttjas av personer med handikapp. Förslaget innebär en komplettering av gällande bestämmelser i byggnadsstadgan om handikappanpassad utformning av offentliga lokaler och arbetslokaler. 1 propositionen föreslås vidare att den skälighetsprövning som nuvarande bestämmelser möjliggör avskaffas.

Flerfamiljshus i två våningar samt en- och tvåfamiljshus får enligt förslaget liksom hittills uppföras utan hiss.

Byggnadsnämnd föreslås kunna medge undantag från kravet på tillgänglighet till flerfamiljshus i högst två våningar samt en- och tvåfamiljshus, om det är påkallat med hänsyn till terrängförhållandena.

Enligt förslaget skall byggnadsnämnden även beträffande arbetslokaler kunna medge undantag, om så påkallas med hänsyn till arten av den verksamhet, för vilken lokalen är avsedd.

För att säkerställa att de föreslagna ändringarna kan tillämpas vid ombyggnadsåtgärder föreslås vidare att byggnadsstadgans bestämmelser rörande ombyggnad kompletteras.

De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1977. Enligt förslaget får dock viss typ av bostadsbyggnad i tre våningar uppföras utan hiss, om byggnadslov för byggnaden söks före den 1 januari 1981.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:

JSS av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari såvitt här är i fråga hemställs (2.) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1975/76:383 (s. 2-3) anförts om bostädernas tillgänglighet för handikappade,

1947 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 42 a S byggnadsstadgan så snart som möjligt får den utformning som statens planverk och bostadsstyrelsen i skrivelse till regeringen begärt,

1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 50

CU 1975/76:30

1971 av herr Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att nu gällande råd och anvisningar i fråga om den offentliga miljöns handikappanpassning överarbetas och ges formen av bindande föreskrifter till byggnadsstadgan,

1973 av herr Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpta krav på hiss i flervåningshus för erhållande av statliga lån,

dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1975/76:

2528 av herr Claeson m. fl. (vpk), vari föreslås att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:198 i övrigt beslutar

1. att med ändring i regeringens förslag lagen träder i kraft den 1 juli 1977 och att därvid inget undantag för viss typ av bostadsbyggande medges,

2. att hemställa hos regeringen om förslag till bestämmelser för handikappanpassning av befintligt bostadsbestånd, i enlighet med vad i motionen anges.

Utskottet

Enligt nuvarande lydelse av 42 a § byggnadsstadgan (BS) gäller att de utrymmen i byggnad, till vilka allmänheten äger tillträde eller som utgör arbetslokal, i skälig omfattning skall utformas så att de blir tillgängliga för och kan nyttjas av personer vilkas rörelseförmåga är nedsatt till följd av ålder, invaliditet eller sjukdom. De till stadgandet knutna bestämmelserna i Svensk byggnorm (SBN) innehåller i denna del som enda bindande föreskrift att till bl. a. de angivna utrymmena skall anordnas minst en förflyttningsväg så utformad att den kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Enligt samma föreskrift får undantag medges om kostnadsökningen bedöms som oskälig.

Det riksdagen nu förelagda lagförslaget innebär i första hand att tillgänglighetskravel vidgas att avse även bostäder för permanent boende. Planverket har i samråd med bostadsstyrelsen utarbetat ett förslag till föreskrifter för tillämpningen av 42 a 5 med avseende på bostäder. Förslaget syftar till att nyproducerade bostäder skall kunna besökas och tillfälligt bebos samt efter begränsad ombyggnad permanent bebos av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det ankommer på regeringen att pröva om dessa föreskrifter kan fastställas.

I fråga om begreppet arbetslokaler har utskottet utgått från att det i kommande normer preciseras så att det täcker även normala biutrymmen, t. ex. hygienrum på permanenta arbetsplatser.

Lagförslaget innebär vidare bl. a. att uttrycket invaliditet ersatts med uttrycket handikapp.

Lagförslaget innebär också att den nu gällande begränsningen av tillgänglighetskravet att gälla endast i skälig omfattning skall bortfalla. Bostadsministern anför emellertid att det knappast är möjligt att avstå från varje dis -

CU 1975/76:30

pensmöjlighet och föreslår att paragrafen kompletteras med bestämmelser om dispens - bestämmelser som inte getts en generell utformning eftersom risken då finns att undantagen då blir fler än vad som är både rimligt och önskvärt. Förslaget innefattar därför specifika dispensbestämmelser i nya tredje och fjärde styckena i 42 a $ BS. Bestämmelserna innebär att byggnadsnämnden får efterge kravet på tillgänglighet till vissa mindre bostadsbyggnader - men inte från kravet på tillgänglighet i byggnaden. De innebär också att undantag får medges beträffande arbetslokaler när verksamhetens art påkallar det.

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det i propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser 42 a § första stycket samt tredje och fjärde styckena BS. Utskottet ansluter sig därvid till de motiv som förts fram i propositionen och i vissa motioner.

Det i motionen 1975/76:388 (fp) föreslagna tillkännagivandet innebär i denna del ett allmänt uttalande för att tillgänglighetskraven bör vidgas till att omfatta bostäder och göras mer långtgående. Det under allmänna motionstiden väckta förslaget får enligt utskottets mening anses helt tillgodosett genom propositionsförslaget och inte kräva någon riksdagens ytterligare åtgärd i motsvarande del.

Utskottet har vidare uppfattat förslaget i motionen 1975/76:1947 (c) som helt tillgodosett, även om den fortsatta beredningen av planverkets och bostadsstyrelsens förslag resulterat i en något annan utformning än den motionärerna uttalat sig för. Motionens syfte har sålunda antagits vara att påkalla förslag av den typ som sedermera lagts fram av regeringen.

I ett i propositionen föreslaget nytt andra stycke i 42 a i; BS anges att bostadsbyggnad i två våningar och bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter får uppföras utan hiss eller motsvarande anordning. Enligt föreslagna ikraftträdandebestämmelser skall bostadsbyggnad i tre våningar, som innehåller högst sex bostadslägenheter per trapphus utöver dem som är belägna på entréplanet, dock få uppföras utan hiss om byggnadslov för byggnaden söks före den 1 januari 1981.

Förslaget i motionen 1975/76:388 (fp), yrkandet 2 i motsvarande del, innebär (mot. 1975/76:383 s. 2) att riksdagen skall ge regeringen till känna bl. a. att det viktigaste kravet i fråga om tillgänglighetsnormer för bostäder gäller hiss och att hiss måste bli normal standard i flervåningshus, åtminstone vid nybyggnad. 1 motionen 1975/76:1973 (fp) föreslås ett tillkännagivande som skulle innebära att statliga bostadslån inte bör lämnas om inte hiss sätts in i hus med fler än tre våningar. Slutligen föreslås i motionen 1975/76:2528, yrkandet l.att kravet på hiss som det formulerats i lagförslaget skall träda i kraft utan någon särskild övergångstid för vissa typer av trevåningshus.

Propositionens förslag att begränsa det generella kravet på hiss m. m. att gälla hus med mer än två våningar m. m. har biträtts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Utskottet tillstyrker föreslagen ul 1*

Riksdagen 1975/76. 19 sami Nr JO

CU 1975/76:30

formning av 42 a § andra stycket BS. Därmed får också förslaget i motionen 1975/76:388 (fp), yrkandet 2 i motsvarande del, anses helt tillgodosett. Samma bedömning får gälla även motionen 1975/76:1973 (fp) med dess förslag om att kostnader för hiss skal! räknas in i låneunderlaget. Samtliga i byggnormerna föreskrivna åtgärder skall självfallet kunna beaktas vid bostadslångivningen.

Mot förslaget i propositionen att lagändringen skall träda i kraft den 1 juli 1977 och sålunda tillämpas vid samtliga beslut fr. o. m. denna dag har utskottet ingen erinran.

När det gäller propositionens förslag att hisskravet under en övergångstid inte skall gälla vissa trevåningshus och det däremot ställda förslaget i motionen 1975/76:2528 (vpk), yrkandet 1, att inte medge några övergångsvisa undantag har utskottet stannat för följande bedömning.

Förslaget i propositionen i denna del går tillbaka på planverkets och bostadsstyrelsens förslag. Verken hade med utgångspunkt från att de generella bestämmelserna trädde i kraft under år 1976 föreslagit en övergångstid under vilken krav på hiss inte skulle ställas på vissa trevåningshus. Denna övergångsperiod föreslogs anges så att den omfattar ansökan om byggnadslov före utgången av år 1980. Tiden hade beräknats att motsvara den från ett nytt planarbetes start till sökande av byggnadslov. Därmed skulle enligt verken i huvudsak nu fastställda stadsplaner kunna fullföljas och rimlig tid ges för eventuell omställning av produktionsapparaten.

Enligt även utskottets mening är det motiverat att för angivna fall sätta ut en särskild övergångstid. Den fråga det gäller i detta sammanhang är densamma som aktualiseras redan när det gäller att dra den generella gränsen för ett krav på hiss. På ena sidan står det självklara önskemålet att göra husen tillgängliga medan däremot ställs farhågor för att de ekonomiska följderna motverkar uppförande av från bl. a. stadsmiljösynpunkt lämplig bostadsbebyggelse i tre våningar. Bostadsministern har (s. 22) anfört att om så blir fallet i stor utsträckning det kan finnas skäl att ta upp frågan om ytterligare undantag från hisskravet till förnyat övervägande. Om nu emellertid tillgänglighetskraven tillmäts mycket stor tyngd får man också acceptera att valet av hustyp påverkas. Vad som i första hand bör tillgodoses är möjligheterna att ändra en planläggning och projektering som medfört beaktansvärda bindningar. Med hänsyn till att tiden i detta fall får räknas från i vart fall senast riksdagens beslut skulle syftet kunna tillgodoses även om övergångstiden begränsades att gälla ansökan om byggnadslov senast den 1 juli 1979. Utskottet föreslår därför att riksdagen i denna del antar ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen med detta innehåll och av den lydelse som framgår av härvid fogad bilaga. Därmed har motionärernas syfte tillgodosetts i väsentliga delar.

Vidare föreslås i motionen 1975/76:1971 (c) att tillämpningsföreskrifter i fråga om den offentliga miljöns handikappanpassning överarbetas och görs bindande. Motionärerna pekar på brister i miljön utanför byggnad och tomt.

CU 1975/76:30

på trafik- och annan offentlig miljö.

Utskottet noterar att den föreslagna ändringen av 42 a § BS innebär att skälighetsprövningen avskaffas även vad gäller offentliga lokaler - utrymmen i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde. HAKO-utredningen (K 1973:03), som tillkallats för att utreda vissa frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov, har i betänkandet Handikappanpassad trafikmiljö (SOU 1975:68) lagt fram förslag som inte endast omfattar färdmedlen utan också närmiljö och terminaler. Planverkets råd och anvisningar för planering av bostadsbebyggelse - Bostadens grannskap - innefattar samlade kvalitetskrav på utemiljö och service i stads- och byggnadsplaner. Kraven anges här som mått på en under alla omständigheter godtagbar kvalitet som kan underskridas där de lokala förhållandena motiverar det. Däremot får länsstyrelsn vid sin plangranskning inte ställa längre gående krav. Allmänna principer för utformning av trafiknät ges i planverkets publikation nr 5 SCAFT 1968 Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet. Planverket, trafiksäkerhetsverket och vägverket har påbörjat ett utredningsarbete som syftar till en utvidgning och modifiering av föreliggande planeringsriktlinjer.

Enligt utskottets mening får motionärernas förslag i väsentliga delar anses tillgodosett såvitt rör offentliga lokaler genom det i propositionen framlagda lagförslaget där skälighetsprövningen bortfallit. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det självfallet är mycket väsentligt att den offentliga miljön i övrigt utformas så att även goda framkomstmöjligheter finns mellan de byggnader, vilkas tillgänglighet nu regleras genom Svensk byggnorm. Med hänsyn emellertid till pågående bedömningar i denna del har utskottet inte funnit anledning föreslå någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1975/76:2528 (vpk), yrkandet 2, innehåller vidare förslaget att riksdagen begär bestämmelse om handikappanpassning av befintligt bostadsbestånd. Motionärerna anför att det i stora delar av det nya bostadsbeståndet finns hissar men att det där ändå finns andra hinder för tillgängligheten, hinder som sannolikt kunde tas bort med tämligen marginella insatser.

Ombyggnad - ändring av byggnad - kan enligt terminologin i BS hänföras till begreppet nybyggnad i vissa fall. Nybyggnadsreglerna inklusive 42 a $ gäller därmed direkt för sådan ombyggnad som är att hänföra till nybyggnad, dvs. de i 75 i) första stycket b)-f) angivna fallen. Reglernas giltighet i nyssnämnda fall begränsas genom 48 a i till att avse endast de delar av byggnaden som berörs av ändringen och till att - efter i propositionen föreslagen ändring av lagrummet - åtgärderna endast skall syfta till att "skäliga" anspråk på handikappanpassning skall uppfyllas. 1 fråga om ombyggnad som inte är att hänföra till nybyggnad gäller regeln i 49 $ att bl. a. 42 a i även där skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de delar av byggnaden som berörs av ändringen samt att byggnadsnämnden inom vissa ramar får medge undantag. Den nya lydelsen av 48 a § kommer att kompletteras med föreskrifter

CU 1975/76:30

och anvisningar från planverket.

Det anförda innebär att motionärernas syfte får anses tillgodosett i vad det avser sådana bostadshus där ombyggnadsarbeten vidtas. Motionsförslaget synes emellertid syfta även till en skyldighet för fastighetsägare att under vissa omständigheter vidta anpassningsåtgärder även när ombyggnad inte eljest aktualiseras - möjligen som en motsvarighet lill de skyldigheter som kan uppstå vid tillämpning av bostadssaneringslagen.

Utskottet delar motionärernas ståndpunkt att även brister i det befintliga bostadsbeståndet bör rättas till. Syftet tillgodoses också genom att anpassningsåtgärder krävs i samband med bostadssanering och därmed vidtas i en förhoppningsvis stigande omfattning. Motionärernas syfte är enligt det anförda därmed i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet har därför inte funnit anledning tillstyrka motionärernas förslag att riksdagen nu, utöver vad som här föreslås, skulle begära ytterligare tvingande bestämmelser. Utskottet har vidare förutsatt att reglerna för statlig belåning fortlöpande anpassas så att lån kan lämnas för den typ av kompletterande anpassningsåtgärder som motionärerna pekat på och att motsvarande synpunkter också kommer till uttryck i den information som berör de här aktuella ändringarna. Vidare kan ytterligare synpunkter på dessa frågor komma att bedömas i den översyn som utskottet förordat (CU 1975/76:22) beträffande de äldres bostadsförhållanden. Som civilutskottet tidigare anfört bör kraven på att vidga handikappanpassningen fortlöpande prövas och prioriteras efter angelägenhetsgrad.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget utom ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med anledning av motionerna 1975/76:388, yrkandet 2, och 1975/76:1947 att riksdagen antar det vid propositionen och härvid fogade lagförslaget i motsvarande del,

2. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:2528, yrkandet 1, antar det förslag som i härvid fogad bilaga anges som utskottets förslag,

3. beträffande förutsättningen för bostadslån att riksdagen avslår motionen 1975/76:1973,

4. beträffande anpassning av den offentliga miljön att riksdagen avslår motionen 1975/76:1971,

5. beträffande ytterligare åtgärder för anpassning av befintliga bostäder att riksdagen avslår motionen 1975/76:2528, yrkandet

2.

Stockholm den 6 maj 1976

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

CU 1975/76:30

7 Närvarande: l'ru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Jadestig (s), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s), Andersson i Gamleby (s), fru Andersson i Hjärtum (c) och herr Hägelmark (fp).

CU 1975/76: 30

8 Bilaga

Förslag till Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att 46 § andra stycket 12 skall upphöra att gälla, dels att 42 a och 48 a skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 De utrymmen i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde eller som utgöra arbetslokal skola i skälig omfattning utformas så att de bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer vilkas rörelseförmåga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, invaliditet eiler sjukdom.

48 Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 5 b)-f) är att hänföra

'Stadgan omtryckt 1972:776.

Senaste lydelse av 46 § 1975:817.

2Senaste lydelse 1975:817.

Bostäder för annat ändamål än fritidsändamål och de utrymmen i byggnad tilt vilka allmänheten äger tillträde eller som utgöra arbetslokal skola utformas så att de bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer vilkas rörelseförmåga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, handikapp eller sjukdom.

Bostadsbyggnad i två våningar och bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter får uppföras utan hiss eller motsvarande anordning.

Byggnadsnämnden kan medgiva undantag från kravet på tillgänglighet till bostadsbyggnad i högst tvä våningar och bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter, där så påkallas med hänsyn till terrängförhållandena.

Byggnadsnämnden kan i fråga om arbetslokal medgiva undantagfrån de i första stycket angivna kraven, där så påkallas med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalen är avsedd.

S2

Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 5 b)-f) är att hänföra

CU 1975/76:30

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 ij forsta stycket, 40 och 42-48 tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning, god hygien och trevnad.

1 byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära forhållanden och som innebära så avsevärda olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

till nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 § första stycket, 40 och 42-48 §§ tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, god värmehushållning, god hygien och trevnad.

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Bostadsbyggnad i tre våningar, som innehåller högst sex bostadslägenheter per trapphus utöver dem som är belägna på entréplanet, får dock uppföras utan hiss, om byggnadslov för byggnaden sökes före den 1 januari 1981.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Bostadsbyggnad i tre våningar, som innehåller högst sex bostadslägenheter per trapphus utöver dem som är belägna på entréplanet, får dock uppföras utan hiss, om byggnadslov för byggnaden sökes före den 1 juli 1979.

mämmss

.>■■ -v "

irwJ^sasåSw *

• %-i * ' *>■ ' i " ' '

SÄ

-

«*X l-?ätä&

mm

;i ,- ^-‘ r-v,a

»Sii

safira

>v-» I •' 4 1 ‘ I ’ pf

■

Mitt

:'i: ^ ..'.rr-- '‘■‘•••Ä14 •'.■■■-■!;- :*v:-Z yi:: -r- '>^—>2:

KwPÄi^

:>«#i 4p

ii'.;

'i •' .• .;.>' 'v > ••« • %•■ fr 2 . •'' A • V 3LX-Y

My :

■;-' ■ ':• • .- "...

c

K»

■

g? ■

* ;/. & > . fhfeZ-.&X-''**.' .W • wi- v^V.j