Med anledning av i propositionen 1975/76:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Finansutskottets betänkande
FiU 1975/76:24
1975/76: 24
med anledning av i propositionen 1975/76:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
SJUNDE HUVUDTITELN
FINANSDEPARTEMENTET M. M.
1. Finansdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkten Al (s. 9-10) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Finansdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 533 000 kr.
2. Gemensamma ändamål för departementen. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten A 2 (s. 10-11) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Gemensamma ändamål för departementen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 45 290 000 kr.
3. Ekonomiska attachéer m. fl. aaslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A3-A5 (s. 11-12) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av 1 298 000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 675 000 kr.
ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M.
4. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 13-14) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 11 082 000 kr.
5. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 38-39) och hemställer
att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 334 000 kr.
1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 24
FiU 1975/76: 24
6. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 39-43) och hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.
7. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s. 43-44) och hemställer
att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
8. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 44—45) och hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
9. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 45-49) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.
10. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkten B 10 (s. 49-55) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats om inrättande av en styrelse för byggnadsstyrelsen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
I propositionen framhålls att byggnadsstyrelsen har en omfattande och skiftande verksamhet som direkt berör den civila statsförvaltningen och påverkar förutsättningarna för dennas effektivitet och personalens arbetsmiljö. Då det bedöms angeläget att tillföra verket erfarenhet, sakkunskap och stöd utifrån och att ge sådana intressenter som berörs av myndigheternas verksamhet möjlighet till insyn i och påverkan på myndighetens arbete föreslås att en lekmannastyrelse inrättas för byggnadsstyrelsen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot de framlagda förslagen, hemställer att
riksdagen
1. godkänner vad i propositionen förordats om inrättande av en styrelse för byggnadsstyrelsen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
FiU 1975/76:24
11. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten Bil (s. 55-56) och hemställer
att riksdagen till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
12. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 56-64) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.
13. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 13 (s. 64-65) och hemställer
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 053 000 kr.
14. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 14 (s. 65-67) och hemställer
att riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 032 000 kr.
15. Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning. Regeringen har under punkten B 15 (s. 67-68) föreslagit riksdagen att till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 241 000 kr.
Enligt riksdagens beslut utges fr. o. m. innevarande år en för departementen och riksdagen gemensam tidning (KU 1975:21, rskr 1975:228). Som administrativ huvudman fungerar nämnden för samhällsinformation. I anslaget för innevarande budgetår finns medel beräknade för omfattande informationsåtgärder i samband med introduktionen av den nya tidningen. Dessa kostnader bör kunna minskas under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 241 000 kr.
FiU 1975/76:24
4 SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN
16. Myntverket: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 3-C 5 (s. 87-90) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 4 801 000 kr.,
2. till Myntverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
3. till Myntverket: Utrustning ett reservationsanslag av 500 000 kr. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA
17. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 120) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 355 000 kr.
18. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Regeringen har under punkten D 2 (s. 120-123) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 870 000 000 kr.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1975/76:692 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att skattekraftsgarantin för kommunerna Säffle, Åmål och Filipstad skall vara 100 96,
1975/76:693 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt skatteutjämningssystem, med hänsynstagande till i motionen angivna synpunkter,
1975/76:930 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag, senast i samband med kompletteringspropositionen våren 1976, om åtgärder, i enlighet med vad som framförts i motionen, för att sanera ekonomin i de hårdast drabbade expansionskommunerna i Stockholms län,
1975/76:935 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av procentsatsen för den garanterade skattekraften,
2. att riksdagen hos regeringen begär en höjning av procentsatsen för Ljusdals och Ånge kommuner till 120 96.
FiU 1975/76:24
5 Utskottet. Den 1 december 1975 tillkallade regeringen en ny utredning om skatteutjämningsbidragen (se Kommittéberättelsen 1976, s. 257 ff.). Enligt direktiven bör en utgångspunkt för de sakkunnigas arbete vara att skatteutjämningssystemet fortfarande skall utgöra en viktig del av regionalpolitiken. Det konstateras att utgifterna för den kommunala verksamheten påverkas av befolkningens ålderssammansättning. Hög andel pensionärer och stor andel barn drar med sig högre kostnader. Även andra faktorer - geografiskt läge, bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomststruktur m. fl. - inverkar på kostnaderna. Vidare sägs i direktiven att riktpunkten för de sakkunniga bör vara att söka åstadkomma större individuell rättvisa kommunerna emellan utan att systemet blir alltför detaljbetonat.
Med den utformning direktiven för den nya skatteutjämningsutredningen fått utgår utskottet ifrån att den ej kan undgå att pröva skatteutjämningsproblemen för de kommuner som nämnts i motionerna 692 och 935. Riksdagen bör avvakta resultaten av denna prövning, innan åtgärder för enskilda kommuner av den art som motionärerna föreslår vidtas. Utskottet avstyrker därför bifall till desamma.
1 motionen 693 krävs att regeringen skall lägga fram förslag till ett nytt skatteutjämningssystem, som baseras på såväl geografisk belägenhet som åldersstrukturen i respektive kommun. Såvitt utskottet förstår synes detta krav i allt väsentligt ha tillgodosetts genom skatteutjämningsutredningens tillsättande. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Även de problem rörande den ekonomiska situationen inom Botkyrka och Haninge kommuner, som tas upp i motionen 930, har samband med skatteutjämningsproblematiken. Enligt motionärerna har den snabba storstadsexpansionen försatt ett antal kommuner i Stockholms län i en ohållbar situation. Samtidigt inrymmer länet några av landets rikaste kommuner med påfallande hög skattekraft, goda kommunala resurser och en jämförelsevis låg kommunalskatt. En viktig reform måste därför enligt motionärernas mening vara en effektivare skatteutjämning, som kan bidra till att förbättra de expanderande och skattesvaga kommunernas möjligheter att garantera sina innevånare en godtagbar kommunal standard.
Utskottet utgår ifrån att även detta är ett problem som måste utredas av skatteutjämningsutredningen. I dess direktiv heter det nämligen att ”de sakkunniga bör undersöka om speciellt stöd behövs även till snabbt växande kommuner och om bidragsregler härför kan byggas in i skatteutjämningssystemet”.
Motionärerna föreslår emellertid också att regeringen bör få riksdagens uppdrag att genom en engångsinsats helt eller delvis avlyfta de berörda kommunernas ackumulerade budgetunderskott. Detta bör kunna ske i form av direkta driftbidrag till vissa kommuner eller genom att staten övertar de lån som nu belastar dessa kommuner. Enligt motionärerna torde den ekonomiska ramen för dessa åtgärder kunna beräknas till ca 100 milj. kr.
FiU 1975/76:24
6 Enligt utskottets uppfattning måste den nuvarande prekära situationen för Botkyrka och Haninge - liksom för med dem jämförliga kommuner - ses som en följd av den snabba utbyggnaden av storstadsregionerna. Kommunerna själva har endast i begränsad utsträckning kunnat påverka denna utveckling, som medfört både sociala problem och ekonomiska svårigheter.
Det är mot denna bakgrund man får se att regeringen, som motionärerna också framhåller, beviljat såväl Botkyrka som Haninge kommuner extra skatteutjämningsbidrag inom ramen för de av riksdagen fastslagna riktlinjerna. Botkyrka kommun har vidare fått tillstånd att uppta ett långfristigt lån på 25 milj. kr. Även Stockholms kommun har på olika sätt stött kommunerna. 1 dagarna har slutligen inom Stockholms läns landsting föreslagits en utvidgad regional inkomstutjämning på länsbasis, vilken i betydande utsträckning skulle komma de nu nämnda kommunerna till del.
Utskottet förutsätter att de akuta ekonomiska problem som drabbat flera av kommunerna inom Stockholms län också beaktas såväl av den kommunalekonomiska utredningen som av skatteutjämningsutredningen. Problemen i Stockholms län är emellertid inte unika utan har sin motsvarighet även i andra delar av landet. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till sitt samtidigt avgivna betänkande 1975/76:25 med anledning av motioner angående kommunernas ekonomi. Det bör också erinras om motionen 1975/76:940 av fru Söder m. fl. (c) om en provisorisk inomregional skatteutjämningsreform, vilken av utskottet remitterats till Stockholms kommun och Stockholms läns landsting för yttrande.
Utskottet vill understryka vikten av att de i motionen 930 aktualiserade problemen utreds och bringas till en lösning men är med hänvisning till vad som ovan anförts inte berett att tillstyrka bifall till motionens yrkande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:692 och 935,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:693,
3. att motionen 1975/76:930 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,
4. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 870 000 000 kr.
19. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D3 (s. 123-124) och hemställer
att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 950 000 000 kr.
20. Särskilt bidrag till kommunerna. Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D4-D5 (s. 124-125) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Särskilt bidrag till kommunerna ett anslag av 122 000 000 kr.,
FiU 1975/76:24
2. till Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner ett anslag av 600 000 000 kr.
DIVERSE
21. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens under punkterna E 1-E 3 (s. 126-127) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 7 589 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. ett förslagsanslag av 2 205 000 kr.,
3. till Statens krigsforsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av 64 000 kr.
22. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E6 (s. 128-129) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 470 000 kr.
23. Viss informationsverksamhet. Regeringen har under punkten E9 (s. 129-130) föreslagit riksdagen att till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1975/76:526 av herrar Alsén (s) och Gadd (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en kartläggning samt eventuellt förslag om riktlinjer för den statliga tidskriftsutgivningen.
Föredraganden anför att informationsåtgärder bör ses som en integrerad del av myndigheternas verksamhet. Informationsfrågorna bör således inte behandlas isolerade utan ses som ett av flera medel för att uppnå målen för en viss verksamhet. I första hand bör därför medel för informationsverksamhet anvisas över myndigheternas ordinarie anslag. Då emellertid kraven på snabba och breda informationsinsatser i anslutning till beslut av statsmakterna och till ikraftträdandet av nya lagar ökar förordar föredraganden en uppräkning av de medel som är avsedda för bidrag till informationsprojekt under detta anslag.
Motionärerna anför att statliga myndigheter och verk f. n. utger ca 100 tidskrifter. Det finns emellertid inte någon fastlagd policy för staten som tidskriftsutgivare. Reglerna för utgivningen och målsättningarna för tidskrifterna tycks vara utomordentligt skiftande.
FiU 1975/76: 24
8 Mot den bakgrunden anser motionärerna det angeläget att en översyn av statens tidskriftsutgivning företas. De frågor som därvid särskilt bör uppmärksammas är:
Det verkliga behovet av tidskrifterna, hur de läses, utgivarnas ambitioner etc.
Kostnadsaspekter.
Konkurrensförhållandet mellan av staten utgivna tidskrifter och övriga på marknaden.
Journalisternas ställning gentemot verksledningar.
Ansvariga utgivarnas förhållande till ”ägarna” av tidskrifterna.
Möjligheterna att rationalisera och effektivisera utgivningen.
Tidskrifternas roll i framtiden med tanke på utvecklingen på mediaområdet, bl. a. dagspresskoncentration och utbyggnad av lokalradion.
Utskottet. Vid tillskapandet av nämnden för samhällsinformation underströk finansutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1971:23 det angelägna i att samordna samhällsinformationen och att samhällets resurser för informationsverksamhet utnyttjas rationellt. I motionen 526 pekar motionärerna på den inte obetydliga del av samhällsinformationen som de statliga tidskrifterna svarar för. Utskottet finnér det angeläget att även denna del av samhällets informationsspridning kartläggs och analyseras i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:526 beslutar att hos regeringen anhålla om en kartläggning samt eventuellt förslag om riktlinjer för den statliga tidskriftsutgivningen.
24. Vinstutlottning i lönsparandet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 10 (s. 131) och hemställer
att riksdagen till Vinstutlottning i lönsparandet m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 17 400 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
25. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten 11:11 (s. 140-150) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 285 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1975/76:1843 av fröken Eliasson m. fl. (c) i vad avser hemställan under 2. att riksdagen
FiU 1975/76: 24
beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokaler som friställs i samband med utflyttningarna av statlig verksamhet i största möjliga utsträckning skall överföras till bostadsändamål.
I propositionen anförs att arbetena med nybyggnader för de myndigheter som skall omlokaliseras fortskrider planenligt. Kostnaderna för de nyuppförda lokalerna på omlokaliseringsorterna bedöms ligga avsevärt under kostnaderna för motsvarande objekt i Stockholmsområdet. För nu färdigställda eller pågående nybyggnader uppskattas minskningen av lokalkostnaderna till 20 milj. kr. per år jämfört med kostnaden för motsvarande lokaler i Storstockholmsområdet.
Beträffande kostnadsramen Diverse objekt påtalas att denna framgent kan komma att utnyttjas i större utsträckning för finansiering av ombyggnadsarbeten som är av den omfattningen att fastighetens värde påtagligt ökar.
För övrigt presenteras i propositionen kostnadsramar för vissa nya byggnadsprojekt.
I motionen hävdas att byggnadsstyrelsens planering leder till fortsatt expansion av den statliga verksamheten i Stockholmsområdets centrala delar. Man påpekar att en betydande del av den centrala statliga förvaltningen ligger i bostadszon enligt Zonplan 70. Man fastslår vidare att i samband med utflyttningen av statliga verk från Stockholm kommer ca 30 000 kvadratmeter lokalyta i innerstadens bostadszon inte att utnyttjas. Motionärerna finner det angeläget att möjligheterna att för bostadsändamål ta i anspråk de lokaler som friställs genom utflyttningarna noga inventeras.
Utskottet delar i princip den syn på utvecklingen av Stockholms centrala delar som framförs i motionen. Den tilltagande kontoriseringen, de växande trafikströmmarna och markprisstegringen är några exempel på koncentrationens avigsidor.
När det gäller det konkreta yrkandet i motionen angående byggnadsstyrelsens planering tycks emellertid denna spela endast en mindre roll i detta sammanhang. Enligt de uppgifter som framförs i motionen skulle byggnadsstyrelsen disponera ca 7 000 kvadratmeter lokalyta inom innerstadens bostadszon, vilka skulle kunna omvandlas till bostäder.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att ansvaret för fördelning av lokalanvändning mellan bostäder och kontor vilar på kommunen. Byggnadsstyrelsen kan således ej påverka den framtida användningen av inhyrda lokaler som lämnas i samband med omlokaliseringen. Att överföra användningen av dessa kontorslokaler till bostäder synes vara en kommunal uppgift.
Mot bakgrund av vad ovan anförts synes det mindre lämpligt att riksdagen gör något uttalande på sätt som yrkas i motionen 1843 moment 2.
FiU 1975/76:24
10 Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 285 000 000 kr.,
3. att motionen 1975/76:1843 moment 2 ej föranleder någon riksdagens åtgärd.
26. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 11:12 (s. 150-151) och hemställer
att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
27. Vissa projekteringskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VILI (s. 153-154) och hemställer
att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
DIVERSE KAPITALFONDER
28. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Regeringen har under punkten IX:5 (s. 154-156) föreslagit riksdagen att
1. medge att datamaskinutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 125 000 000 kr.,
2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 115 000 000 kr.
I motionen 1975/76:941 av herr Söderström (m) hemställs att riksdagen beslutar
1. att alla datainvesteringar överstigande 1 milj. kr. skall underställas riksdagens prövning,
2. att ge regeringen till känna att beslutade dispositioner årligen redovisas riksdagen i efterhand.
I motionen 1975/76:942 av herrar af Ugglas (m) och Magnusson i Borås (m) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande på 125 milj. kr. för beställning av datamaskinutrustning.
Utskottet. Yrkandet i motionen 942 är detsamma som motionärerna framfört vid flera tidigare riksmöten. De vill att riksdagen hos regeringen skall begära en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av de statliga inves -
FiU 1975/76:24
teringarna i datamaskiner. Enligt deras uppfattning bör riksdagen få ta del av en sådan utvärdering, innan den lämnar ytterligare beställningsbemyndiganden på detta område.
Som utskottet framhållit i tidigare sammanhang - senast i sina betänkanden FiU 1973:11 (s. 16) och FiU 1974:12 (s. 8) - är det viktigt att datateknikens konsekvenser i olika avseenden prövas och utvärderas. En sådan prövning ingår som ett betydelsefullt led i statskontorets löpande verksamhet. Ämbetsverket redovisar resultaten härav i petita och andra framställningar till regeringen samt i särskilda utredningar.
Grundläggande och övergripande frågeställningar beträffande datasystemen utreds inom den 1971 tillsatta datasamordningskommittén. Härvid spelar ekonomiska lönsamhetsbedömningar av det slag som motionärerna torde efterlysa en viktig roll. Kommittén beräknas enligt vad utskottet erfarit avge sitt slutbetänkande i sommar. Sedan betänkandet remissbehandlats torde riksdagen i sedvanlig ordning få tillfälle att ta ställning till utredningens utvärdering av erfarenheterna av de statliga datasystemen.
Då sålunda ytterligare material för en bedömning av dessa frågor är att förvänta inom en nära framtid anser utskottet det ej påkallat att, som motionärerna vill, nu avslå det av regeringen begärda beställningsbemyndigandet.
I motionen 941 framhålls att riksdagens bemyndigande till regeringen beträffande beställning av datamaskinutrustning lämnas utan uppdelning på preciserade ändamål. För att stärka riksdagens kontroll över investeringarna i datamaskiner vill motionären att alla beställningsbeslut på mer än 1 milj. kr. skall underställas riksdagens prövning samt att samtliga beslutade beställningar årligen skall redovisas för riksdagen i efterhand.
Det är i och för sig riktigt att riksdagens medgivande till beställningar av datamaskiner rent formellt endast gäller ett visst belopp i miljoner kronor. Man tillämpar här samma praxis som gäller för de mångdubbelt större militära materielbeställningarna liksom för övrigt också för försvarets delfond för anskaffning av datamaskiner. När utskottet första gången hade att bereda ärenden rörande beställningsbemyndiganden för den civila delen av statens datamaskinfond innehöll den dåvarande statsverkspropositionen inte heller några som helst uppgifter om de projekt som beställningsbemyndigandet skulle gälla. Utskottet inhämtade då uppgift från statskontoret om de olika maskiner och projekt, som bemyndigandet avsåg att täcka. Då upphandlingen av denna utrustning i många fall pågick och i vissa fall inte var påbörjad låg det i sakens natur att åtskilligt av denna information för att inte försämra statskontorets förhandlingsposition måste behandlas som konfidentiell. Motsvarande uppgifter har sedan dess årligen ställts till utskottets förfogande. Viss översiktlig information om vilka projekt begärda beställningsbemyndiganden avser har dessutom sedan dess lämnats i budgetpropositionerna. De regleringsbrev där regeringen ger statskontoret definitiva bemyndiganden att köpa eller hyra datamaskinutrustning som kostar mer
FiU 1975/76:24
än 300000 kr. är vidare offentliga och utskottet erhåller fortlöpande uppgift härom. Dessutom publicerar statskontoret årligen en översikt över samtliga installerade och beställda statliga datorer med fördelning såväl på leverantörer som användande myndigheter.
Att under dessa omständigheter begära att regeringen i särskilda propositioner skall underställa riksdagen alla beställningsbemyndiganden för datamaskiner som överstiger 1 milj. kr. synes utskottet varken nödvändigt eller praktiskt. Det skulle innebära ytterligare ca 15 propositioner per år. Utskottet förutsätter att riksdagen liksom hittills genom särskilda propositioner bereds tillfälle att i god tid ta principiell ställning till alla betydelsefulla statliga dataprojekt. De årliga beställningsbemyndigandena blir därmed i allt väsentligt endast en uppföljning och konsekvens av riksdagens tidigare fattade beslut.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motionen 941. Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:942 medger att datamaskinutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 125 000 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 115 000 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:941.
Stockholm den 25 mars 1976
På finansutskottets vägnar NILS G. ÅSLING
Närvarande: herrar Åsling (c), Ekström (s). Knut Johansson i Stockholm (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp). Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s). Söderström (m). Hermansson (vpk), Mundebo (fp), fru Ström (s), herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rämgård (c).
Reservation
vid punkten 28 (Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner) av herrar Söderström (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) som anser att
dets den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Yrkandet i” och på s. 11 slutar med ”begärda beställningsbemyndigandet” bort ha följande lydelse:
FiU 1975/76:24
13 Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen i samband med budgetarbetet fortlöpande får tillfälle att ta del av de erfarenheter som vunnits vid användningen av datamaskiner inom den statliga förvaltningen. Som framhålls i motionen 942 har upprepade krav på en sådan redogörelse rests i riksdagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en sådan redogörelse bör lämnas innan riksdagen tar ställning till regeringens begäran i propositionen om bemyndigande att beställa ytterligare datamaskinutrustning. Utskottet är därför inte berett att nu bifalla denna begäran.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:942 avslår regeringens begäran att datamaskinutrustning får beställas till en kostnad av - utöver tidigare medgivet belopp - högst 125 000 000 kr.
Särskilda yttranden
1. vid punkten (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.)av herrar Åsling (c), Kristiansson (c). Fågelsbo (c) och Rämgård (c) som anför:
Som utskottet framhåller måste den nuvarande prekära situationen för kommuner som Botkyrka och Haninge ses som en följd av den snabba utbyggnaden av storstadsregionerna. Denna är till stor del resultat av en felaktig riksplaneringoch brist på regionalpolitiska insatser. Regional obalans påverkar snabbt och kraftigt kommunernas ekonomiska utveckling. Det nuvarande läget i bl. a. de nämnda kommunerna understryker behovet av en fortsatt utbyggnad av regionalpolitiken i syfte att uppnå en balanserad tillväxt i alla delar av landet.
2. vid punkten 25 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herrar Åsling (c). Kristiansson (c). Fågelsbo (c) och Rämgård (c) som anför:
Som utskottet framhåller är det i första hand en kommunal uppgift att se till att kontorslokaler som tidigare varit bostäder på nytt tas i anspråk för det ändamålet, när de blir lediga till följd av utlokalisering från Stockholm eller lokalbyte. Byggnadsstyrelsen har också möjligheter att främja en sådan utveckling genom att bl. a. upplysa olika intressenter om vilka lokaler som kommer att bli lediga. En sådan inställning från byggnadsstyrelsens sida skulle underlätta att få till stånd bättre harmoni mellan arbetsplatser och bostäder i Stockholms innerområden.
3. vid punkten 26 (Inköp av fastigheter m. m.) av herr Löfgren (fp) som anför:
FiU 1975/76:24
14 Med hänvisning till tidigare särskilda yttranden, som jag fogat till finansutskottets betänkanden 1975/76:21 och 23, angående kostnaderna för riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen vill jag peka på att även de kostnader under detta anslag som kan uppstå i anslutning till en framtida återflyttning bör beaktas i riksdagens kostnadskalkyler.
■
GOT A B 51497 Slockholm 1976