Med anledning av motion om den ekonomisk-politiska målsättningen
FiU 1975/76:3
Finansutskottets betänkande 1975/76:3
med anledning av motion om den ekonomisk-politiska målsättningen I
den vid föregående riksmöte väckta motionen 1975:1027 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) hemställs att riksdagen
1. beslutar att hos regeringen begära förslag om en rensad beräkning av bruttonationalprodukten (BNP), där dess negativa faktorer eliminerats i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. begär att regeringen uppdrar åt långtidsutredningen att närmare belysa de välfardspolitiska avvägningar och restriktioner som krävs vid formuleringen av de ekonomisk-politiska målsättningarna och basera sina ställningstaganden på dessa samt
3. som sin mening uttalar att den ekonomisk-politiska målsättningen ”snabb ekonomisk tillväxt” skall kompletteras med restriktionerna ”utan resursförstöring och utslagning av arbetskraft” enligt vad i motionen anförts.
Utskottet. Som motionärerna understryker behandlade finansutskottet i fjol (FiU 1974:32) samma begäran om en rensad beräkning av bruttonationalprodukten. Bland annat inhämtade utskottet då remissyttranden från de två institutioner i vårt land som främst sysslar med forsknings- och utvecklingsarbete på detta område - statistiska centralbyrån och institutet för social forskning. Såväl remissinstanserna som utskottet ansåg det angeläget att välfärdselementen i den ekonomiska utvecklingen blev belysta. Detta borde emellertid ske i form av mätningar av enskilda välfärdskomponenter. Löpande mätningar härav har påbörjats av statistiska centralbyrån, och de första resultaten kommer inom kort att publiceras. Detsamma gäller institutets för social forskning uppföljning av låginkomstutredningens levnadsnivåundersökning. Som utskottet framhöll i fjol utgör dessa omfattande undersökningar de komplement till nationalräkenskaperna som vi för närvarande har möjlighet att genomföra.
Mot denna bakgrund anser sig utskottet lika litet som i fjol kunna tillstyrka motionsyrkandet under 1.
Även de problem rörande den ekonomiska tillväxten, som hör samman med motionärernas yrkande under 2, har behandlats tidigare av riksdagen och utskottet. I sitt av riksdagen godtagna betänkande (FiU 1972:38, s. 6) framhöll utskottet att det enligt dess mening vore värdefullt om även andra målkonflikter än de stabiliseringspolitiska blev föremål för mer av precisering och utförligare analys i samband med de ekonomiska långtidsutredningarna. De politiska beslutsfattarna - i första hand regering och riksdag - kan beräknas få ett ökat behov av ett beslutsunderlag som belyser
1 Riksdagen 1975/76. 5 samt. Nr 3
FiU 1975/76:3
samband och målkonflikter mellan t. ex. ekonomisk tillväxt och strukturrationalisering å ena sidan och välfärdsutjämning och miljövård å den andra. Det kunde därför enligt utskottet vara lämpligt att regeringen - i form av direktiv eller på annat sätt - preciserade de långsiktiga ekonomiska problem som framstod som politiskt mest relevanta och i behov av utredning. Detta gav riksdagen regeringen till känna som sin mening (rskr 1972:308).
I sitt betänkande angående välfärdsmätningar m. m. (FiU 1974:32, s. 4) förutsatte utskottet i konsekvens härmed att den pågående långtidsutredningen skulle komma att belysa till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem inom den ekonomiska politiken. Långtidsutredningen väntas bli klar före årsskiftet. Vidare kan framhållas att sekretariatet för framtidsstudier ägnat problemen om livskvalitet och tillväxt uppmärksamhet. Ett uttryck härför är det symposium ”Livskvalitet - människans levnadsvillkor i ett framtidsperspektiv”, som sekretariatet anordnade i maj 1974 (Ds Ju 1974:9). Något ytterligare initiativ från riksdagens sida av det slag motionärerna föreslår i moment 2 av hemställan behövs under dessa omständigheter ej enligt utskottets uppfattning.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka det tredje motionsyrkandet - om komplettering av målet ”snabb ekonomisk tillväxt” med restriktionen ”utan resursförstöring och utslagning av arbetskraft”. Riksdagen tog senast ställning till de centrala målen för den ekonomiska politiken i våras i anslutning till sin behandling av finansplanen (prop. 1975:1 bilaga 1, FiU 1, rskr 30). Riksdagen ställde sig därvid på utskottets förslag bakom finansplanens definition av dessa mål: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. I dessa mål innefattades liksom tidigare kravet på bättre regional balans. Av målformuleringen framgår att snabb ekonomisk tillväxt endast är ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken. Såvitt utskottet kunnat finna har man inte från något partis sida hävdat att den ekonomiska tillväxten skall drivas så långt att man genom utslagning av arbetskraft äventyrar den fulla sysselsättningen eller försämrar den regionala resursbalansen.
Utskottet hemställer med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionen 1975:1027.
Stockholm den 28 oktober 1975
På finansutskottets vägnar NILS G. ÅSLING
Närvarande: herrar Åsling (c), Burenstam Linder (m), Knut Johansson i Stockholm (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m). Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Wirtén (fp) och Bergman i Nyköping (s).
FiU 1975/76:3
3 Särskilda yttranden
1. av herrar Åsling (c), Kristiansson (c), Fågelsbo (c) och fru Söder (c) som anfört:
Vi delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen, att det övergripande målet ”snabb ekonomisk tillväxt” måste förenas med krav på hushållning med naturresurserna och sociala bedömningar av verkningarna på arbetsmarknaden. Sådana restriktioner får dock anses inbyggda i den målformulering, som riksdagen vid upprepade tillfällen ställt sig bakom och bör därför i första hand beaktas vid utformningen av olika konkreta ekonomisk-politiska åtgärder.
2. av herr Hermansson (vpk) som anfört:
1. Undersökningar som genomförts i olika länder antyder att det är möjligt att konstruera välfärdsmått, som tar hänsyn till andra faktorer än de som mäts i de vanliga beräkningarna av bruttonationalprodukten. Detta borde också vara möjligt att för närvarande göra i Sverige.
2. Det förefaller oklart om långtidsutredningen verkligen kommer att belysa till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem inom den ekonomiska politiken.
3. Inget politiskt parti kan någonsin väntas formulera som sin målsättning att driva en ekonomisk politik som leder till utslagning av arbetskraft och äventyrar den fulla sysselsättningen eller försämrar den regionala resursbalansen. Det avgörande är emellertid att flera politiska partier varmt försvarar ett ekonomiskt system, som i sina konsekvenser lagbundet leder till utslagning av arbetskraft, äventyrar den fulla sysselsättningen och försämrar den regionala resursbalansen.
GOTAB 75 10163 S Stockholm 1975
i