Med anledning av motioner om utredning angående det enskilda sparandet m.m.
FiU 1975/76:6
Finansutskottets betänkande 1975/76:6
med anledning av motioner om utredning angående det enskilda sparandet m.m.
I detta betänkande behandlas de vid föregående riksmöte väckta motionerna 1.
1975:423 av herr af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om det enskilda sparandet i enlighet med vad i motionen anförts,
2. 1975:1032 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Nilsson i Kristianstad (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning angående a.
inflationens verkningar för småsparare, mindre företagare, låginkomsttagare m. fl., samt
b. värdesäkra sparformer i enlighet med vad i motionen angivits.
Motionerna
1 motionen 423 anför motionärerna att det enskilda sparandets storlek och utveckling är statistiskt bristfälligt belagt. 1 nationalräkenskaperna beräknas detta sparandet som en restpost mellan andra, schablonmässigt beräknade poster. Det har emellertid registrerats så orimliga svängningar i det enskilda sparandet att man torde kunna fastslå att statistiken ej speglar det verkliga förhållandet utan sammanhänger med felaktigheter i beräkningsmetoderna.
Att mäta det enskilda sparandet genom en sammanräkning av olika sparformer har hittills icke varit en framkomlig väg och torde icke heller i framtiden kunna ge ett tillfredsställande statistiskt underlag. Statistiska centralbyrån har sedan länge arbetat med att förbättra kvaliteten på kreditmarknadsstatistiken. Förändringar i sparvanor, betalningssystem och andra faktorer innebär dock att denna statistik inte kan mäta sparandet på ett tillnärmelsevis fullständigt sätt.
Motionärerna bedömer det av stort värde för den samhällsekonomiska utvecklingen om det enskilda sparandets struktur och de attityder och motiv som ligger bakom detta sparande kunde bli bättre kända. En utredning som förenar nationalekonomisk, kreditmarknadsteknisk, statistisk, sociologisk och statsvetenskaplig expertis skulle kunna bidra till att ge bättre instrument för finanspolitiken. Utredningen borde också få i uppdrag att pröva olika metoder att påverka sparandet. Att kunna stimulera sparandet under högkonjunktur och dess användning till konsumtion i det motsatta konjunkturläget skulle vara av konjunkturpolitiskt värde.
1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 6
FiU 1975/76:6
2 I motionen 1032 framhålls att inflationen har varit kraftig under senare år. Denna utveckling har lett till ett enormt tryck på realvärden i mark och fastigheter, vilket innebär att de som för sitt yrke söker jord- och skogsbruksfastigheter ofta ställs helt utanför möjligheterna att kunna konkurrera med det spekulerande kapitalet. På sikt kan detta skapa problem för jordbruksnäringen. Andra stora grupper som förlorar på inflationen är småspararna och de som regelbundet avsätter en del av sin lön för att trygga efterlevandes framtida försörjning genom försäkringar.
Motionärerna finner det utomordentligt angeläget att den kraftiga inflationsutvecklingens verkningar, särskilt för småsparare, mindre företag m. fl. grupper, utreds och att erforderliga motåtgärder kommer till stånd.
I motionen anförs vidare att åtgärder måste vidtas för att inte sparandet genom inflationen skall bli värdelöst eller t. o. m. negativt som det nu i vissa fall är. Sparandet måste också göras mer attraktivt för att avleda spekulationstrycket från fastigheter och mark. Man anser att ett system med indexreglerade sparkonton bör utredas.
Utskottet
Utskottet behandlade år 1974 en motion med praktiskt taget identiskt yrkande som i motionen 423 angående en utredning om det enskilda sparandet (FiU 1974:33). Utskottets majoritet bedömde det därvid som angeläget att en sådan utredning kom till stånd. Kammaren biföll emellertid efter lottning reservanternas avslagsyrkande.
Utskottet finner dock att behovet att förbättra metoderna att mäta hushållssparandet och kartlägga detta sparandes struktur har oförändrat hög aktualitet. Osäkerheten om hushållssparandets utveckling är besvärande för utformningen av den ekonomiska politiken. Detta framgår bl. a. av de stora variationer som under 1970-talet ägt rum i detta sparande, så som det speglas i den offentliga statistiken. Sparkvoten, dvs. förhållandet mellan hushållssparande! och hushållens disponibla inkomster, beräknas i år ligga i intervallet 9-10 %, vilket kan jämföras med en kvot för 1969 omkring 3 %.
I finansdepartementets bedömning av konjunkturutsikterna för 1976 räknar man med att sparandets andel av inkomsterna skall ligga kvar på ungefär oförändrad nivå (Ds Fi 1975:13). Samtidigt framhåller man emellertid att "sparandets höga andel av inkomsterna under senare år har medfört att det ackumulerade sparandet nu ligger på en så hög nivå att relativt små förändringar i detta kan ge betydande utslag på konsumtionens tillväxt”. Härigenom blir prognoser om konsumtionsutvecklingen behäftade med en betydande osäkerhet.
Den kraftiga inflation som kännetecknat den ekonomiska utvecklingen under senare år understryker behovet av bättre kunskap om sparandet. Sedan riksdagen behandlade utskottets betänkande 1974:33 om en utredning angående det enskilda sparandet har emellertid såväl statistiska centralbyrån
FiU 1975/76:6
som Svenska sparbanksföreningen ägnat hushållssparandet ökad uppmärksamhet.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 anför sålunda statistiska centralbyrån att två typer av sparundersökningar bör genomföras. Den ena skulle syfta till olika utbyggnader av finansstatistiken från kreditinstituten m. m. som skulle möjliggöra löpande redovisning av hushållssektorns totalsparande med fördelning på olika spartyper. Den andra skulle syfta till intermittent återkommande undersökningar av de viktigaste komponenterna i vissa hushållstypers sparande, attityder till sparande etc.
Vidare har inom Svenska sparbanksföreningen inletts en fortlöpande studie- och utredningsverksamhet i avsikt att öka kunskaperna om det enskilda sparandet. Utredningen skall dels belysa sparandets samhällsekonomiska betydelse i ett längre tidsperspektiv, dels dess betydelse för den enskilde individen. 1 projektet ingår bl. a. en kartläggning och analys av de mätoch metodproblem som är förenade både med bestämningen av det enskilda sparandets faktiska omfattning och med bedömningen av de motiv som på längre och kortare sikt påverkar individens och det enskilda hushållets sparbeteende. Till projektet har knutits en referensgrupp bestående av ekonomiska forskare och beteendevetare jämte olika experter inom sparbanksrörelsen. Man har i höst publicerat ett första delbetänkande med titeln Hushållens sparande och samhället. I denna rapport koncentreras framställningen till de stabiliseringspolitiska och i viss mån de hushållsekonomiska aspekterna på sparandet. I detta sammanhang diskuteras metodproblem såsom definitioner, avgränsningar, materialinsamlingsmodeller och modeller för analys av data som samlats in.
Utskottet bedömer de initiativ som tagits för att förbättra kunskaperna om hushållssparandet som viktiga. Utskottet utgår från att regeringen kommer att lämna riksdagen förslag om resurser för statistiska centralbyrån att genomföra föreslagna undersökningar på spårområdet i enlighet med de riktlinjer som skisseras i verkets anslagsframställning. Dylika undersökningar skulle också kunna ge viss kunskap om inflationens förmögenhetsomfördelande effekter i enlighet med de tankegångar som framförs i motionen 1032 moment a.
Sammanfattningsvis ställer sig alltså utskottet bakom de synpunkter på behovet av utredningar på detta område, som framförs i motionerna 423 och 1032 moment a. Utskottet finner dock att riksdagen ej nu bör kräva tillsättande av en speciell utredning utan avvakta vidare resultat från de verksamheter för vilka utskottet redogjort.
1 motionen 1032 ställs också krav på att möjligheterna till värdesäkra sparformer skall utredas. Utskottet vill här erinra om att detta frågekomplex vid flera tillfällen belysts av offentliga utredningar, senast av den s. k. värdesäkringskommittén (SOU 1964:1). Möjligheterna att inrätta indexreglerade sparkonton utreds f. n. inom sparbankerna. Mot den bakgrunden ser utskottet ej skäl att nu tillstyrka bifall till motionen 1032 moment b.
FiU 1975/76:6
4 Utskottet hemställer
1. att motionen 1975:423 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,
2. att motionen 1975:1032 moment a ej föranleder någon riksdagens åtgärd,
3. att riksdagen avslår motionen 1975:1032 moment b.
Stockholm den 4 november 1975
På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp). Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), af Ugglas (m), Bergman i Nyköping (s), Rämgård (c) och Ångström (fp).
Reservation
av herrar Löfgren (fp) och Ångström (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”1 motionen” och slutar med ”1032 moment b” bort ha följande lydelse:
1 motionen 1975:1032 anföres synpunkter beträffande inflationens verkningar för de småsparare som i allmänhet inte har möjlighet att skydda värdet av sparandet genom placering i realvärden. De utmynnar i anhållan om utredning enligt yrkandet b angående värdesäkra sparformer.
Förslag om utredning av detta slag har vid olika tillfällen framförts från folkpartiets sida. Den s. k. värdesäkringskommittén (SOU 1964: 1) föreslog redan 1964 ett försök med indexlån i mindre omfattning. Kommittén framhöll att behovet av en ny värdesäker placeringsform framför allt torde göra sig gällande när det är fråga om hushåll med mindre förmögenheter, dvs. vad som brukar kallas småsparare. Kommitténs förslag har dock ej föranlett någon åtgärd. Utskottet anser det visserligen av värde att sparbankerna utreder frågan om inrättande av indexreglerade sparkonton inom sitt område, men det torde vara ofrånkomligt att sådana sparformer även måste avse andra områden än sparbankernas.
Vid debatten i riksdagen den 29 oktober i år återgavs att statsminister Palme enligt tidningsreferat från ett framträdande vid Sparfrämjandets 50- årsjubileum yttrat: ”1 längden duger det inte att inflationen är större än sparräntan och att den reella räntan därigenom blir negativ. Vi måste hitta en metod att skapa positiv realränta.” Det skulle utan tvekan vara av stort allmänt intresse att veta hur det skall vara möjligt att ”hitta en metod
FiU 1975/76:6
att skapa en positiv realränta”. En utredning torde vara den naturliga vägen att skapa klarhet härom.
Med hänvisning till vad utskottet anfört och i anledning av motionen 1975:1032 delyrkande b hemställer utskottet att riksdagen måtte besluta uppdraga åt regeringen att utreda frågan om lämpliga former för värdesäkrat sparande.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1032 moment b hos regeringen anhåller om utredning angående värdesäkra sparformer i enlighet med vad ovan anförts.
GOTAB 75 10212 S Stockholm 1975