Med anledning av motioner om ökat antal sedelvalörer samt om nya motiv på sedlar

FiU 1975/76:7

Finansutskottets betänkande 1975/76:7

med anledning av motioner om ökat antal sedelvalörer samt om nya motiv på sedlar

I detta betänkande behandlas de vid föregående riksmöte väckta motionerna 1.

1975:229 av herr Hjorth (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en samlad översyn av vilket system av valörer å rikets sedlar som bör finnas samt

2. 1975:1031 av herr Lorentzon (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en utredning enligt i motionen angivna riktlinjer.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från fullmäktige i riksbanken. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Utskottet. 1 motionen 229 framhålls att man bör undersöka sedelhanteringen vid olika typer av penningtransaktioner för att utröna hur antalet sedlar, som byter ägare vid transaktionen, sammanhänger med vilka sedelvalörer som finns att tillgå. Undersökningen skulle mynna ut i förslag om vilka sedelvalörer som bör finnas framgent.

Fullmäktige i riksbanken anser i sitt yttrande över motionen att det inte finns anledning till utredning, då det enbart är två förändringar av sedelvalörerna som skulle kunna bli aktuella - dels slopande av 5-kronorssedeln, dels införande av en 500-kronorssedel.

Beträffande slopandet av 5-kronorssedeln föreligger förslag om att det skall ske i samband med att ett nytt 5-kronorsmynt introduceras. Denna fråga kommer därför att behandlas av fullmäktige när det nya 5-kronorsmyntet kommit i cirkulation.

Utskottet behandlade år 1971 frågan om införande av en 500-kronorssedel. I sitt av riksdagen godkända betänkande (FiU 1971:35) framhöll utskottet att man vid den tidpunkten ej såg behov föreligga av en sedel av valören 500 kr. men att det borde ankomma på fullmäktige i riksbanken att följa utvecklingen på området.

I sitt yttrande framhåller fullmäktige att skälen för en 500-kronorssedel visserligen kan sägas ha fött ökad tyngd genom inflationen och den kraftiga ökningen av antalet 100-kronorssedlar i omlopp. Fullmäktige framhåller dock att en utökning av sedelsortimentet skulle medföra en ökad belastning för sedelhanteringen såväl inom riksbanken som inom det övriga penningväsendet. Något intresse för en ytterligare valör bland dem som yrkesmässigt hanterar sedlar föreligger därför inte.

Utskottet bedömer mot den bakgrunden att det ej finns motiv att företa

1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 7

den utredning angående sedelvalörerna som föreslås i motionen 229. Det bör dock även framgent ankomma på fullmäktige i riksbanken att följa utvecklingen på området.

Utskottet har i detta sammanhang även prövat yrkandet i motionen 1031. I motionen krävs att en utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till nya motiv för våra sedlar, avsedda att ersätta kungabilderna. Motionären anser att de nya motiven bör hämtas ur folkets skapande liv.

Fullmäktige i riksbanken har i sitt yttrande över motionen bl. a. pekat på att kostnaderna för att enbart låta utarbeta nya sedlar skulle uppgå till ca 3 miljoner kronor. Vidare har i den nuvarande sedelstocken investerats ett belopp motsvarande 40 å 50 miljoner kronor. Fullmäktige framhåller även andra problem som skulle vara förknippade med en förändring av sedlarnas utseende, bl. a. merarbete inom riksbanken och penningväsendet i övrigt.

Utskottet finner de argument som fullmäktige anfört vägande och kan därför ej tillstyrka bifall till motionen 1031.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:229,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1031.

Stockholm den 4 november 1975

På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp). Larsson i Karlskoga (s). Fågelsbo (c), Jansson (s). Söderström (m). Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), af Ugglas (m), Bergman i Nyköping (s), Rämgård (c) och Ångström (fp).

Reservation

av herr Hermansson (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”motionen 1031” bort ha följande lydelse: Utskottet finner ej de argument som fullmäktige anfört vägande. Motionen 1031 yrkar sålunda ej att hela den nuvarande sedelstocken omedelbart skall förstöras, såsom antyds i fullmäktiges yttrande. Destruktion av vissa sedelmängder tillhör ju däremot riksbankens löpande hantering. Nya se -

FiU 1975/76:7

deltyper framtages också med vissa mellanrum I detta sammanhang bör enligt utskottets mening de i motionen 1031 anförda synpunkterna efterföljas. Såsom förberedelse bör lämpliga motiv utredas.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1031 hos regeringen begär tillsättandet av en utredning enligt i motionen angivna riktlinjer.

FiU 1975/76:7

4 Bilaga

Yttrande Sver motionen

Fullmäktige i riksbanken (1975-06-19)

Sedan tillfälle beretts fullmäktige i riksbanken att yttra sig över vid innevarande års riksdag väckta motioner, 1975:229 om ökat antal sedelvalörer, och 1975:1031 om nya motiv på sedlar, får fullmäktige anföra följande.

I motionen nr 229 om ökat antal sedelvalörer begäres ”en samlad översyn av vilket system av valörer å rikets sedlar som bör finnas”. Vid en sådan utredning bör enligt motionären göras "teoretiska och praktiska studier över sedelhanteringen vid olika typer av penningtransaktioner för att utröna hur antalet sedlar, som byter ägare vid transaktionen, sammanhänger med vilka valörer som finns att tillgå och att på så sätt avgöra om antalet sedlar vid givet belopp kan minskas”.

Enligt fullmäktiges mening saknas anledning att göra en sådan teoretisk studie över sedelhanteringen som motionären synes önska. Utan utredning torde nämligen kunna fastslås att det i dag blott är två förändringar av sedelvalörerna som skulle kunna aktualiseras, nämligen slopande av 5-kronorssedeln och införandet av 500-kronorssedel.

Vad beträffar slopande av 5-kronorssedeln har, som motionären framhåller, en utredning härav gjorts inom ramen för riksbankens organisationsöversyn, som föreslog att denna sedel skulle indragas i samband med att ett modifierat 5-kronorsmynt med ny prägling introducerades. Vid behandling av organisationsöversynens rapport har fullmäktige uppskjutit sitt ställningstagande till förslaget om slopande av 5-kronorssedeln i avvaktan på införande av ett nytt från 1-kronorsmyntet lättare särskiljbart 5-kronorsmynt. Frågan om slopande av 5-kronorssedeln kommer alltså att återupptagas av fullmäktige, då det nya 5-kronorsmynt varom förslag nu framställts kommit i cirkulation.

Vad beträffar frågan om införande av en 500-kronorssedel behandlades denna, såsom påpekas i motionen, vid 1971 års riksdag. Fullmäktige uttalade därvid i avgivet remissyttrande, ”att det enligt fullmäktiges mening icke föreligger något verkligt behov av en sedel i 500-kronorsvalören, som motiverar de kostnader och det merarbete utgivandet av en dylik sedel skulle medföra”. Detta omdöme har enligt fullmäktiges mening alltjämt giltighet. Visserligen kan skälen för en 500-kronorssedel sägas ha fått ökad tyngd genom det ökade omloppet av 100-kronorssedlar. Vid utgången av år 1970 då den föregående motionen skrevs cirkulerade sålunda 6 893 milj. kr. i 100-kronorssedlar, medan motsvarande siffra vid utgången av maj 1975 utgjorde 10 042 milj. kr. Intresset att genom införande av 500-kronorssedel minska antalet cirkulerande sedlar skulle alltså i dag kunna antas vara starkare. Men samtidigt skulle en utökning av sedelsortimentet oundvikligen

1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 9

FiU 1975/76:7

innebära en ökad belastning för sedelhanteringen såväl i riksbanken som inom penningväsendet i övrigt. Något intresse för en ytterligare valör bland dem som yrkesmässigt hanterar sedlar lär därför ej finnas och det torde kunna antas att också allmänhetens intresse för att kunna välja bland ett utökat sortiment är tämligen förstrött.

Ovanstående resonemang har gällt önskvärdheten av ytterligare sedelvalörer. Obestridligt är emellertid att den fortgående penningvärdeförändringen efterhand ökar behovet att i betalningstransaktioner använda högre valör än 100-kronorssedlar, vilket speglas i den ökade användningen av 1000-kronorssedlar. Dessa utgjorde sålunda vid utgången av 1964 19,14 % av sedelomloppet men hade vid utgången av 1974 ökat till 27,28 % härav. Bl. a. på grund härav kommer en ny 1000-kronorssedel att införas som blir lättare hanterbar än den nuvarande. Utvecklingen av denna sedel tar f. ö. i anspråk de resurser som skulle kunna avsättas inom sedeltryckeriet för framtagande av en ny sedel.

Över huvud taget har fullmäktige uppfattningen att frågan om eventuella nya sedlar ej är av den art eller vikt att en särskild utredning härför erfordras. Det torde alltjämt böra överlämnas till riksbanken att följa utvecklingen för att om så befinnes önskvärt ta erforderliga initiativ.

I motionen nr 1031 om nya motiv på sedlar begäres tillsättandet av en utredning för att föreslå nya bilder på sedlar. Sedlarna i Sverige, som ”är ett vackert land, dess folk idogt och strävsamt”, bör nämligen enligt motionären icke bära bilder av ”landets kungar, som ... plundrat landet på de värden som folket skapat” utan i stället ”bilder ur folkets skapande liv” t. ex. ”det vackra Norrland” ... ”med infälld bild av skogsarbetare”. Fullmäktige vill i anledning av motionen blott framhålla att då som en löst sammanhållande ram kring nuvarande sedeltyper valdes att låta varje sedel representera ett århundrade, det legat nära till hands att låta ett avsett sekel representeras också av ett av landets statsöverhuvud från samma period. Vilken historiesyn man än må företräda, torde det f. ö. vara svårt att anse åberopade skäl utgöra tillräcklig anledning för nuvarande sedlars ersättande med ny sedelserie. Enbart kostnaderna för framtagande av nya sedlar på 5 t. o. m. 1 000 kr. ligger i storleksordningen omkring 3 milj. kr. Härtill kommer att ett fullständigt sedelutbyte medför olägenheter för allmänheten samt ett mycket betydande merarbete och härav föranledda kostnader i första hand inom riksbanken men också inom bank- och penningväsendet i övrigt. Även med hänsyn till utlandet är det angeläget att ej onödigtvis förändra sedlarnas utseende. Det värde som investerats i de nuvarande sedlarna är också mycket betydande. Räknat i dagens priser representerar den totala sedelstocken (sedelomlopp + lager) ett värde mellan 40 och 50 milj. kr. Utan att ingå i en värdering av Gustav Vasas m. fl. historiska insatser får fullmäktige därför avstyrka motionen.

FiU 1975/76:7

6 Med åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa att utskottet måtte föreslå att de remitterade motionerna 1975:229 och 1975:1031 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm som ovan

Å Fullmäktiges vägnar:

Allan Hernelius

Eva Jönsson

Bankofullmäktiges sammanträde 1975-06-19

Närvarande: herr Hernelius, ordförande ” Wickman ” Wärnberg ” Bengtson ” Lindahl ” Hammarberg ” Wikström

GOTAB 75 10202 Stockholm 1975