Med anledning av motion om huvudmannaskapet för den militära sjukvården

FöU 1975/76: 29

Försvarsutskottets betänkande 1975/76: 29

med anledning av motion om huvudmannaskapet för den militära sjukvården

I motionen 1975/76:1166 av herr Måbrink (vpk) och fru Ryding (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i syfte att tjänsterna som läkare, psykiatrer, psykologer jämte personalvårdsdetaljens anställda skall vara underställda landstingens huvudmannaskap.

Utskottet

Det finns långt framskridna planer på att införa företagshälsovård inom försvaret. Regeringen har den 15 maj 1975 uppdragit åt försvarets sjukvårdsstyrelse att ta fram underlag för utformning och organisation av företagshälsovård inom försvarets förbandssjukvård. Utredningsarbetet bedrivs i samråd med överbefälhavaren, värnpliktsverket, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, landstingsförbundet, utredningen om företagshälsovården för den civila statliga sektorn, arbetsgruppen från 1975 års värnpliktskonferens och berörda personalorganisationer.

Enligt de direktiv som gäller för uppdraget skall förbandssjukvården ledas av en heltidsanställd företagsläkare/personalläkare som skall ersätta nuvarande förbands-, tjänste- och anvisningsläkare och ha sådana arbets- och anställningsvillkor som enligt avtal gäller för vissa statliga företagsöverläkare och företagsläkare. De värnpliktiga läkarnas medverkan i fredssjukvården skall successivt avvecklas. Direktiven berör också behovet av samordning med den civila sjukvården:

Det är av stor betydelse att kontakterna med landsting och kommuner fördjupas så att tillgänglig personal m. m. kan utnyttjas gemensamt. Detta gäller såväl läkare som sjuksköterskor och kan även avse t. ex. jour och beredskap. Möjligheterna till samordning av verksamheten med landsting och kommuner måste därför särskilt uppmärksammas.

De förslag som nu läggs fram i motionen 1975/76:1166 går ett steg längre.

Förbandsläkaren bör enligt motionärerna vara anställd direkt av landstinget med månadslön och reglerad arbetstid. Så anses också böra vara fallet med psykiatrer och psykologer som anlitas av försvaret för att undersöka de värnpliktigas hälsa. Även förbandens tjänstemän för personalvård bör vara anställda av landstingen, anser motionärerna.

Utskottet anser att förbandssjukvården även i fortsättningen bör vara en försvarets angelägenhet. Enligt utskottets mening gäller detta också personalvården i sin helhet. Det får dock inte hindra att man - så långt det

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami Nr 29

FöU 1975/76:29

är praktiskt möjligt - genom köp av tjänster eller på annat sätt utnyttjar tillgängliga civila resurser.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76:1166.

Stockholm den 9 mars 1976

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Konradsson (s), fru Ekelund (c) och fru Hammarbacken (c).

GOTAB 51456 Stockholm 1976