Med anledning av motion om lagring av krossglas
FöU 1975/76:30
Försvarsutskottets betänkande 1975/76:30
med anledning av motion om lagring av krossglas
I motionen 1975/76:1172 av herr Signell m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lagring av krossglas.
Utskottet
I motionen framhålls att glas är en vara som är viktig för vårt land.
Sverige har en stor produktion av engångsglas. Eftersom vi inte har en effektiv insamlingsapparat och inte heller lagringskapacitet för krossglas (begagnat glas) används importerade råvaror. Detta innebär att vi inte tar vara på möjligheterna att säkra råvarutillgången i ett avspärrningsläge. De svenska glasbruken har redan i dag svårt att anskaffa krossglas. Att inte samla in och lagra engångsglas medför dessutom miljöproblem. I motionen anförs vidare att insamling och lagerhållning av engångsglas vore ekonomiskt försvarbart med hänsyn till med stor sannolikhet kommande internationell prishöjning på råmaterial. Det framhålls att krossglas är mycket hållbart och lätt att förvara.
Enligt motionärerna bör det uppdras åt överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) att undersöka frågan om insamling och lagring av krossglas.
Utskottet har från ÖEF inhämtat uppgifter om användning av krossglas som ersättning för soda inom glasindustrin.
Glas består huvudsakligen av sand, kalk och soda. Sand och kalk är rena naturråvaror. De är billiga och förekommer i stora mängder. Soda tillverkas av koksalt, som det också finns tillräckligt av i världen. Soda kan dock periodvis bli en bristråvara. År 1974 förelåg en akut brist på soda och priset steg då kraftigt men har sedan åter sjunkit.
Soda tillverkas inte i Sverige och vi är alltså helt beroende av import.
Det beredskapslagras därför soda för såväl glastillverkning som andra processer där soda ingår som råvara. Att lagra soda i form av krossglas vore en fördel när det gäller beredskapen för glastillverkning vid avspärrning.
Både lagring och återvinning av krossglas är relativt enkel att ordna. Utnyttjande av krossglas vid glastillverkning medför lägre energiförbrukning.
Det är endast vid tillverkning av förpackningsglas som insamlat krossglas kan minska behovet av importerad soda. Under år 1974 producerade den svenska glasindustrin ca 256 000 ton förpackningsglas och förbrukade därvid ca 57 500 ton soda. Krossglas i större kvantiteter har hittills använts endast vid PLM:s anläggning i Hammar i Närke. Där producerades under år 1975 ca 61 500 ton förpackningsglas och som råvara ingick ca 11 750 ton krossglas.
Av krossglaset fick man 6 420 ton från glasindustrin, 3 760 ton från bryggerier
1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 30
FöU1975/76:30
m. fl. och 1 570 ton från hushåll.
Det finns inga produktionstekniska svårigheter att för allt vanligt förpackningsglas ersätta huvuddelen av råvarorna med krossglas. Vid anläggningen i Hammar har man på försök använt upp till 80 % krossglas i blandningen. Svårigheterna gäller teknik och ekonomi för insamling av krossglas. Man kan inte räkna med någon nämnvärd ökning av glasavfall från glasindustrier, bryggerier m. fl. utan hela ökningen måste komma från hushållens glasavfall. Försök med återvinning av papper, glas och plåt har under 1973-1974 påbörjats i 27 kommuner med sammanlagt 175 000 hushåll. De båda glasbruken i Surte och Hammar tar emot ca 300 ton glasavfall per månad från hushållen.
Eftersom glas görs av råvaror som hittills varit billiga, har priset på återvinningsglas varit lågt och har haft svårt att bära kostnaden för långa transporter. Försök har därför gjorts att Finna mera närliggande avnämare än vad de fåtaliga glasbruken för förpackningsglas kan utgöra i de flesta fall. Krossglas har sålunda prövats som beståndsdel i vägmaterial, byggmaterial, isoleringsmattor, hönsfoder och mylla. Intresset att utnyttja glas i glastillverkningen har emellertid ökat därför att priset på soda stiger med stigande energipriser. Därmed stiger också priset på krossglas.
Enligt ÖEF kan man från försörjningssynpunkt inte räkna med lagring av krossglas som ersättning för importerad soda eftersom redan nu allt insamlat glas Förbrukas vid produktionen. Däremot innebär en intensiFierad insamling av krossglas att man blir mindre beroende av soda som råvara vid glastillverkning. Liksom i fråga om annan materialåtervinning är detta betydelsefullt för försörjningsberedskapen.
ÖEF anser att det inte åligger överstyrelsen att i fred svara för insamlingsarbetet i samband med materialåtervinning.
Utskottet konstaterar att tillverkningen av förpackningsglas - såväl i den normala fredsproduktionen som vid ett krisläge - bygger på att krossglas ingår som råvara. Under år 1975 återanvändes ca 17 000 ton krossglas eller omkring 10 % av årsproduktionen. I ett krisläge beräknas andelen krossglas kunna ökas till 20 % genom flerdubblad insamling från hushållen. Även om andelen krossglas skulle kunna ökas till en tredjedel av den beräknade produktionen i ett krisläge kvarstår ett betydande behov av soda för tillverkningen. Soda beredskapslagras f. n. i sådan mängd att lagren motsvarar ungefär ett års begränsad produktion under fullständig avspärrning.
Utskottet anser att det f. n. är viktigast att förbättra metoderna för insamling av glas m. m. När tillflödet av krossglas för återvinning har ökat Finns det anledning att undersöka möjligheterna att låta viss del av detta avsättas för uppbyggnad av ett beredskapslager, lämpligen beläget nära en produktionsanläggning för Förpackningsglas. Utskottet förutsätter att ÖEF även i fortsättningen följer råvarubehov och råvarutillgång när det gäller förpackningsglas och att det därför inte är påkallat med något riksdagsbeslut i enlighet med motionen 1975/76:1172. Motionen bör därför avslås.
FöU1975/76:30 3
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1172.
Stockholm den 9 mars 1976
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s). Björk i Gävle (c), Konradsson (s), fru Ekelund (c) och fru Hammarbacken (c).
GOTAB 51451 Stockholm 1976