Med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret jämte motion
Föll 1975/76: 33
Försvarsutskottets betänkande 1975/76: 33
med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret jämte motion
I propositionen 1975/76:143 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter föredragning av statsrådet Holmqvist - lagt fram slutliga förslag beträffande anslagen till forskning och utveckling inom flygvapnet och till värnpliktsverket. Det förra anslaget har utskottet behandlat i betänkandet FöU 1975/76:32. I detta betänkande behandlas anslaget till värnpliktsverket.
1 propositionen har regeringen under punkten F 7 (s. 7-25) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för värnpliktsverkets organisation som föredragande statsrådet har förordat,
2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i värnpliktslagen (1941:967),
3. till Värnpliktsverket för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 43 260 000 kr.
Med anledning av propositionen i denna del har väckts motionen 1975/76:2272 (c).
Propositionen
Värnpliktsverket inrättades genom beslut av vårriksdagen år 1968 (prop. 1968:34, SU 1968:92, rskr 1968:214) och är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten. Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve utanför Göteborg, Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskrivningscentral i Karlstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund med Övre Norrlands inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
Inskrivningsavdelningen vid Norra värnpliktskontoret betjänar även inskrivningscentralen för Övre Norrland. Avdelningens helårsanställda personal är stationerad i Östersund. För att genomföra inskrivningsprövningarna inom Övre Norrlands militärområde flyttar avdelningen från Östersund till Boden 2-3 månader per år.
Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) skall värnpliktsverkets huvudkontor omlokaliseras till Karlstad. Tidpunkten har sedermera bestämts till den 14 juni 1976.
Det uppdrogs i april 1973 åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets ratiorfaliseringsinstitut se över värnpliktsverkets organisation. En delrapport
1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 33
FöU 1975/76:33
om arbetet förelåg i augusti 1974. En slutrapport om organisationsöversynen överlämnades i september 1975.
Enligt värnpliktsverket bör verkets ledning utövas av en verkschef med ett huvudkontor i Karlstad. För att leda huvudkontorets verksamhet föreslås att en särskild chefsbefattning inrättas. Den regionala verksamheten bör bedrivas militärområdesvis och utövas av nedan angivna sex vämpliktskontor som skall vara direkt underställda verkschefen.
Värnpliktskontor Lokalisering
Södra Kristianstad
Västra Göteborg
Östra Solna
Bergslagens Karlstad
Nedre Norrlands Östersund
Övre Norrlands Boden
Cheferna förvämpliktskontoren föreslås bli inskrivningscheferförinskrivningsområden, vilkas gränser stämmer överens med militärområdesindelningen. Inskrivningsskyldiga i Nedre och Övre Norrlands militärområden skall enligt förslaget blir prövade vid en permanent inrättad inskrivningscentral i Umeå. Prövningarna av inskrivningsskyldiga inom övriga militärområden föreslås ske vid värnpliktskontoren.
Enligt de riktlinjer som gällt för översynen skall ett centralt läkarhandlingsregister inrättas och förläggas till Karlstad. Registret skall utgöra ett för värnpliktsverket, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt gemensamt centralt personaktsarkiv förläkarhandlingar, skärmbildshandlingar och psykologiska prövningshandlingar.
Verkets personalbehov har beräknats till 357 tjänster, vilket innebär en minskning med 28 tjänster. Antalet deltidstjänstgörande minskar samtidigt från 90 till 68. Antalet värnpliktiga som tjänstgör vid verket minskar också. Vidare behöver viss av arbetsmarknadsstyrelsen anvisad arbetskraft inte längre tas i anspråk.
I propositionen lämnas (s. 14-19) en redogörelse för de remissyttranden som har avgetts över värnpliktsverkets förslag.
Enligt fö red ra g a n d e statsrådet bör värnpliktsverkets förslag läggas till grund för en omorganisation av verket. Han godtar således den föreslagna organisationen i stort och förordar att den införs successivt från den 1 juli 1976 i samband med huvudkontorets omlokalisering till Karlstad. På ett par punkter har han emellertid ansett sig böra frångå värnpliktsverkets förslag.
När det gäller huvudkontoret innebär förslaget att det vid sidan av verkschefen skall finnas en chef med uppgift att leda huvudkontorets verksamhet. Statsrådet anser det vara osäkert vilka effekter omorganisationen kommer att få på verksamheten i huvudkontoret. Han är därför inte beredd att tillstyrka den föreslagna chefstjänsten.
FöU 1975/76:33
3 Värnpliktsverket har, främst av ekonomiska skäl, inte ansett sig kunna föreslå att fullständiga värnpliktskontor med såväl personalredovisning som inskrivning inrättas i Boden och Östersund. 1 stället föreslås att reducerade värnpliktskontor skall organiseras i Boden och Östersund och att inskrivning för hela Norrland skall ske vid en gemensam inskrivningscentral i Umeå. Försvarsministern förordar emellertid det förra alternativet. Han anför:
Enligt min mening är det av stor vikt att kostnadsminskningar uppnås vid omorganisationer inom försvarsmakten. Värnpliktsverkets förslag till organisation i Norrland tillfredsställer detta krav. Vid val av alternativ måste emellertid i detta fall enligt min mening stor betydelse tillmätas lokaliseringspolitiska skäl, samarbetsmöjligheter mellan värnpliktskontor och militärområdesstab, de inskrivningsskyldigas reseförhållanden och personalens anställningsförhållanden. Mot denna bakgrund förordar jag alternativet med fullständiga värnpliktskontor med såväl personalredovisning som inskrivning i Boden och Östersund trots att det i ekonomiskt hänseende är mindre fördelaktigt än reducerade värnpliktskontor med gemensam inskrivningscentral i Umeå.
Det centrala personaktsarkiv, som föreslås bli inrättat i Karlstad, bör enligt statsrådet benämnas centralt läkarhandlingsarkiv.
För att genomföra omorganisationen behövs vissa författningsändringar, som försvarsministern sedermera har tagit upp i propositionen 1975/76:199.
Motionen
I motionen 1975/76:2272 av herr Korpås m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att, i avvaktan på riksdagsbeslut om ökat skydd för enskilda människors integritet, bl. a. genom skärpning av datalagen, avslå propositionen 1975/76:143 i vad avser förslaget om inrättande av ett centralt läkarhandlingsarkiv.
Utskottet
Värnpliktsverket fick sin nuvarande organisation år 1968, då verket inrättades. Verket har nyligen i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut sett över sin organisation och i en slutrapport redovisat resultatet av organisationsöversynen. I propositionen föreslås nu - på grundval av denna rapport och däröver avgivna remissyttranden - en omstrukturering av verket som i korthet innebär följande.
Värnpliktsverkets huvudkontor, som nu ligger i Solna, flyttar enligt tidigare beslut av riksdagen till Karlstad. Den regionala verksamheten föreslås i likhet med vad som nu är fallet skola bedrivas militärområdesvis. I stället för nuvarande organisation med tre värnpliktskontor och tre inskrivningscentraler skall det emellertid finnas sex värnpliktskontor som är direkt underställda verkschefen. Värnpliktskontoren förutsätts ligga i Kristianstad, Göteborg, Solna, Karlstad, Östersund och Boden. De nuvarande inskriv -
FöU 1975/76:33
ningscentralerna i Göteborg, Karlstad och Boden (Sr således ett delvis förändrat lydnadsförhållande och jämställs med övriga värnpliktskontor. De kallas i den nya organisationen Västra värnpliktskontoret, Bergslagens vämpliktskontor och Övre Norrlands värnpliktskontor.
Antalet inskrivningsområden utökas samtidigt från tre till sex. Dessa får samma gränser som militärområdena.
Den föreslagna organisationsstrukturen bör - som föredragande statsrådet framhåller - ge vissa effektivitetsvinster i förhållande till den nuvarande organisationen. Detta kan motivera att man mera än hittills satsar på vämpliktsverkets organisation i Norrland. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot de av statsrådet förordade riktlinjerna för verkets organisation.
Förslaget att inrätta ett centralt läkarhandlingsarkiv i Karlstad behandlas mycket knapphändigt i propositionen. Det förklarar den oro som kommer till uttryck i motionen 1975/76:2272 (c) för att integritetsskyddet skall trädas för nära. Motionärerna erinrar om att riksdagen med anledning av motioner vid 1975 års riksmöte uttalat sig för en samlad översyn av datalagen (KU 1975:11, rskr 1975:103). De anser att riksdagen inte bör besluta om ett centralt läkarhandlingsarkiv som med nu gällande regler kan innebära ett hot mot de registrerades integritet.
Det finns i nuläget åtta register för läkarhandlingar, varav ett i varje militärområde och två i marinstaben. Handlingar om psykologiska prövningar finns förvarade vid försvarets forskningsanstalt. Försvarets sjukvårdsstyrelse förvarar skärmbildshandlingarna. Alla dessa handlingar skall enligt propositionen föras över till läkarhandlingsarkivet, som skall vara gemensamt för värnpliktsverket, försvarets forskningsanstalt och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Enligt vad utskottet har inhämtat är de befintliga arkiven manuella och det finns inte några planer på att föra över handlingarna i det centrala arkivet till data för maskinell bearbetning. För att tillgodose kraven på säkerhetsoch integritetsskydd kommer arkivet att bli särskilt avskärmat i värnpliktsverkets lokaler i Karlstad. Lokalerna kommer även att förses med särskilda lås- och säkerhetsanordningar. Motionen 1975/76:2272 bör, med anledning av vad man nu vet om det föreslagna arkivet, enligt utskottets mening avslås.
Sedan motionen lämnades har regeringen den 11 mars 1976 beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för att se över lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. och utreda frågan om förstärkning av offentlighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningar. Kommittén skall enligt direktiven överväga den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppgifter. Den skall därvid i första hand undersöka de problem som hänger samman med användningen av ADB-tekniken. Den skall emellertid också - och det är av betydelse i detta sammanhang - kunna pröva behovet av offentlig kontroll av sådan registrering av persondata som görs med annan teknik än den
FöU 1975/76:33
elektroniska eller som sker rent manuellt men avser särskilt integritetskänsliga uppgifter.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet eller mot anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2272,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för värnpliktsverkets organisation som föredragande statsrådet har förordat,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i värnpliktslagen (1941:967),
4. att riksdagen till Värnpliktsverkel för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 43 260 000 kr.
Stockholm den 22 april 1976
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Glimnér (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Pettersson i Örebro (c), Gustavsson i Nässjö (s), Olsson i Asarum (s), Gernandt (c). Hedberg (s), Björk i Gävle (c), Konradsson (s), Svartberg (s) och Danell (m).
GOTAB 51786 Stockholm 1976