Med anledning av motion om indexreglering av löner m. m.

InU 1975/76: 20

Inrikesutskottets betänkande 1975/76: 20

med anledning av motion om indexreglering av löner m. m.

Motionen

1 motionen 1975:121 av herr Henmark (fp) yrkas att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen föranstaltar om en förutsättningslös utredning rörande användning av basbeloppet som värdemätare vid fastställande av löner och pensioner.

I motionen framhålls bl. a. att även om det med skärpa bör hävdas att lönesättningar och löneformer är förhandlingsfrågor, kan det vara motiverat att en förutsättningslös utredning klargör vilka för- och eventuella nackdelar som är förbundna med en basbeloppsanpassad löne- och pensionsform, vilka områden av arbetslivet som är lämpade för en sådan form etc. I en sådan utredning bör självfallet arbetsmarknadens parter engageras liksom representanter för riksdagens partier.

Indexreglering i Danmark och Norge

I Danmark tillämpas inom lönerörelsen en "dyrtidsregulering” som är ett realindex som motsvarar nominallöneindex dividerat med prisindex.

Man delar in löneutvecklingen i tre komponenter:

1. generella avtalstillägg

2. automatisk ”dyrtidsregulering”

3. löneglidning

Dyrtidsregleringen svarar för mindre än 50 % av den totala lönestegringen under en studerad period 1949-1969. (Undantag 1955-1956 då dyrtidsregleringen svarade för 61 % av lönestegringen.)

Systemet är utformat som ett fast örestillägg per timme, oaktat den enskilde löntagarens eller den enskilda fackliga gruppens aktuella timförtjänst.

Den genomsnittliga löneökningen till följd av dyrtidsregleringen har uppgått till ca tre procent per år över en längre period. Denna löneökning motsvarar ej den årliga prisstegringen, varför dyrtidsregleringen ej givit full täckning för prisökningarna. Huruvida dyrtidsregleringen är inflationspådrivande har undersökts i Danmark 1952 och 1965 av två offentliga kommissioner. Slutsatsen har blivit att den automatiska dyrtidsregleringen inte kan betraktas som en självständig inflationsorsak. Man konstaterar även att den automatiska dyrtidsregleringen enbart i begränsad omfattning kan vara inflationspådrivande.

Även i Norge har man vissa inslag av indexreglering i lönerörelsen. I

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 20

InU 1975/76: 20

allmänhet har det rört sig om en halvautomatisk variant som inneburit att förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden satts i gång då prisökningarna nått en viss nivå.

'"i { )}• r i. M'! V‘ '/ *.i > ' • :,:-i

Utskottet

I motionen begärs en förutsättningslös utredning om användning av basbeloppet som värdemätare vid fastställande av löner och pensioner.

Såsom motionären framhåller är sättet för fastställande av löner och avtalsreglerade pensioner en fråga som avgörs av arbetsmarknadens parter. Om parterna anser att det behövs en offentlig utredning för den tekniska konstruktionen av löne- och pensionssystemen får man utgå från att de på egen hand tar erforderliga initiativ. Då så inte har skett saknas anledning för riksdagen att aktualisera ett utredningsarbete av det begärda slaget. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:121.

Stockholm den 25 november 1975

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s). Nordgren (m). Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Gustafsson i Säffle (c), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Ekinge (fp) och Hallgren (vpk).

GOTAB 75 10374 S Slockholm 1975