Med anledning av propositionen 1975/76:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76, såvitt propositionen hänvisats till inrikesutskottet, jämte motioner
Inrikesutskottets betänkande
InU 1975/76: 23
1975/76: 23
med anledning av propositionen 1975/76: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76, såvitt propositionen hänvisats till inrikesutskottet, jämte motioner
I betänkandet behandlas
dels propositionen 1975/76: 25 bil. 5 i fråga om anslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. och bil. 9 i fråga om anslagen till Arbetsmarknad och Arbetsmiljö,
dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen, nämligen motionerna 1975/76: 103 av herr Helén m. fl. (fp), 1975/76: 114 av herr Hermansson m. fl. (vpk) samt 1975/76: 115 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c).
SJUNDE HUVUDTITELN
E. Diverse
E 17. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
Propositionen
Under denna rubrik behandlas finansieringen av vissa merkostnader vid inrättande av personliga tjänster för tjänstemän som garanteras fortsatt anställning i Stockholm i samband med myndighets omlokalisering (tjänstemän med s. k. NOM-garanti).
I propositionen föreslås, efter föredragning av statsrådet Sträng, att riksdagen bemyndigar regeringen att från anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. — efter prövning i varje särskilt fall — få anvisa de medel som behövs utöver anvisade reservationsanslag eller obetecknade anslag och för de affärsdrivande verken på grund av utgifter för personliga tjänster för tjänstemän med NOMgaranti.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
ELFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad
B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
Propositionen
Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Leijon, riksdagen att
1 Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 23
InU 1975/76: 23
1. godkänna de grunder för stöd till företag sorn utbildar personal resp. utbildar och anställer ersättare som förordats i propositionen,
2. bemyndiga regeringen att fastställa ram för stöd till företag som anordnar utbildning av anställda kombinerat med anställning av ersättare.
Inledningsvis erinras om att ett reformerat system för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning skall gälla från årsskiftet 1975— 1976. Det nya systemet innebär bl. a. att ungdomar under 20 år, som är berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd, får ett bidrag som med 10 kr. överstiger kontantstödets belopp (f. n. 35 kr. om dagen). Det anmäls att regeringen kommer att höja utbildningsbidraget till 55 kr. per dag under förutsättning av bifall till förslaget i propositionen 1975/ 76: 59 att höja det kontanta arbetsmarknadsstödet till 45 kr. om dagen.
I samband med riksdagens beslut att reformera det studiesociala stödet vid arbetsmarknadsutbildning bemyndigades regeringen att under hösten 1975 justera nuvarande utbildningsbidrag i syfte att överbrygga de tröskeleffekter som skulle kunna uppkomma. Med stöd härav har regeringen för tiden den 16 oktober—31 december 1975 höjt det i utbildningsbidraget ingående grundbidraget med 75 kr. per månad för gift deltagare och med 125 kr. per månad för annan deltagare. Gift och ogift deltagare får härigenom ett lika stort grundbidrag. Samtidigt har nuvarande regler om inkomstprövning av utbildningsbidraget på grund av makes inkomst modifierats, så att helt i stället för som nu halvt grundbidrag skall utgå oberoende av makes inkomst.
Vidare har regeringen beslutat att arbetslösa ungdomar fram till årsskiftet får tas in på vakanta platser vid arbetsmarknadsutbildningscentra. Utbildningen får omfatta kurser på upp till tolv månaders längd, varvid särskilda utbildningsbidrag utgår.
De förslag som läggs fram i propositionen gäller ökat stöd till företagsutbildning. Bidrag utgår f. n. med sex kr. per timme till företag som utbildar personal i stället för att avskeda eller permittera. Bidraget skall enligt riksdagens beslut höjas till åtta kr. per timme från den 1 januari 1976. Under budgetåret 1974/75 omfattade verksamheten ca 4 800 anställda vid sammanlagt ett 100-tal företag.
Vid en konjunkturavmattning kan behovet av utbildningsinsatser väntas öka väsentligt. De försämrade avsättningsmöjligheter för företagen som ofta följer med en försämrad konjunktursituation kan medföra ökat behov av att bedriva längre utbildningar då möjligheten att snabbt återgå till full produktion eller låta arbetstagarna övergå till andra tillverkningsenheter inom företaget minskar. Sådan längre utbildning medför ekonomiska påfrestningar för företagen. För att stärka företagens möjligheter att bedriva denna form av utbildning under längre tidsperioder föreslås att ett förhöjt bidrag om 12 kr. per timme skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1976 för den del av utbildningen som
InU 1975/76: 23
överstiger 160 och understiger 960 timmar. Verksamheten beräknas omfatta 6 000 personer.
Utöver dessa förslag föreslås ett helt nytt stödsystem som syftar till att under konjunkturavmattning stimulera personalutbildning i företag som inte står inför akuta sysselsättningsproblem. Föredragande statsrådet anför härvid bl. a.:
Ett system som förenar de arbetsmarknadspolitiska och företagsekonomiska målsättningarna synes vara att ge företagen ekonomiskt stöd för vidareutbildning av redan anställd personal samtidigt som arbetslösa går in som ersättare och får fast anställning. Från företagens synpunkt torde detta vara attraktivt dels genom att den fast anställda personalen får en förbättrad yrkesutbildning, dels genom att företaget på ett tidigt stadium får möjlighet att rekrytera den personal som behövs i den kommande högkonjunkturen.
Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt innebär det självfallet en väsentlig fördel om företagens personalrekrytering kan tidigareläggas till en tidpunkt då den allmänna efterfrågan på arbetskraft är begränsad. För att uppnå administrativ enkelhet bör det här av mig diskuterade stödet helt vara inriktat på den som genomgår utbildning. Som villkor för sådant utbildningsbidrag bör gälla dels att av arbetsförmedlingen anvisade arbetslösa tas in som ersättare i en utsträckning som svarar mot stödberättigad utbildning av redan anställda, dels att utbildningen bedrivs efter utbildningsplan som godkänts av länsarbetsnämnd efter samråd med de fackliga organisationerna. Ersättningspersonalen skall ges fast anställning, dvs. utan tidsbegränsning eller andra förbehåll. Avtalsenliga löner m. m. som godkänts av den fackliga organisationen skall utgå till dem som utbildas och till dem som tas in som ersättare. Verksamheten skall även i övrigt ha godkänts av den fackliga organisationen.
Med dessa utgångspunkter föreslår jag att fr. o. m. den 1 januari 1976 införs ett bidrag till företag, som låter anställda genomgå utbildning och samtidigt ökar antalet anställda i däremot svarande utsträckning. Bidraget bör utgå med 15 kronor per utbildningstimme. Bidragsberättigad utbildning bör avse fortbildning, omfatta minst halvtid och pågå under viss minsta tid inom maximiramen, vilken liksom i övriga fall av företagsutbildning bör vara sex månader. Som förutsättning för bidrag till utbildning bör gälla att företaget nyanställer ersättare för den som utbildas. Huvudregeln bör därvid vara, att en ersättare nyanställs för varje person som företaget erbjuder utbildning.
Om det med hänsyn till förhållandena i företaget är lämpligare att erbjuda kortare utbildningar för flera anställda — jämsides eller efter varandra — bör emellertid nyanställningskravet sättas lägre. Om i sådant fall utbildningen för varje anställd omfattar kortare tid än 720 timmar bör en nyanställning krävas för varje inom företaget påbörjad utbildningsperiod om 720 timmar. Vid exempelvis en utbildningstid för varje anställd av 160 timmar kan då en utökning av personalstyrkan med två personer ge utrymme för bidragsberättigad utbildning av nio redan anställda.
Den person som genomgår utbildning bör ha fyllt 25 år eller ha minst fem års yrkeserfarenhet. Företräde till utbildningen bör ges åt anställda som har kort grundutbildning och/eller saknar yrkesutbildning. Vid val av ersättare bör i första hand prövas möjligheten att anställa ungdom under 25 år.
tl Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 23
InU 1975/76: 23
4 Motionen
I motionen 1975/76: 103, yrkandet 1, av herr Helén m. fl. (fp) begärs att riksdagen godkänner de grunder (8 kr./timme) för stöd till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar och kvinnor i enlighet med vad i motionen 1975/76: 102 anförts samt bemyndigar regeringen att fastställa härför erforderlig ekonomisk ram.
Utskottet
Ökade utbildningsinsatser är ett av de bästa arbetsmarknadspolitiska medlen att ta till vid konjunkturavmattning. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse de förslag på utbildningsområdet som läggs fram i propositionen.
I motionen läggs fram förslag om ytterligare insatser att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för två utsatta grupper på arbetsmarknaden: ungdomar och kvinnor. Motionärerna vill att man skall återuppliva det system som gällde vid den förra konjunkturnedgången och som innebar att företag som anställde och utbildade ungdomar och kvinnor fick bidrag under sex månader med ett visst belopp per timme. Tidigare gällde 5 kr. per timme. Motionärerna föreslår nu att beloppet bestäms till 8 kr. per timme.
Utskottet är för sin del berett att tillstyrka motionärernas förslag. Ungdomar under 25 år utgör f. n. nästan hälften av alla arbetslösa och omkring 40 % av de arbetssökande vid förmedlingarna. Problemen är störst i åldrarna 16—19 år och särskilt besvärligt är det för flickor. Generellt är arbetsmarknadsläget för kvinnor betydligt besvärligare än för män. Mot denna angivna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att man tar till vara alla till buds stående medel att öka sysselsättningen för de unga och för kvinnor. Planerna på att öka möjligheten till praktik hos statliga myndigheter måste snarast sättas i verket. Likaså måste möjligheterna till beredskapsarbeten ökas. Därutöver bör man emellertid också pröva den metod motionärerna föreslår. Detta är angeläget bl. a. av det skälet att denna typ av utbildningsstöd kan utnyttjas effektivt även av små företag. De reella kostnaderna för motionärernas förslag torde bli begränsade med hänsyn till att andra åtgärder av socialpolitiskt och liknande slag eljest i ökad omfattning måste sättas in.
B 3. Svsselsättningsskapande åtgärder
Propositionen
Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Bengtsson, riksdagen att till Sysselsättningsskapande åtgärder på tillläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 585 000 000 kr., varav förslagsvis 70 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
InU 1975/76: 23
5 Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) beslutade regeringen den 23 oktober 1975 att AMS från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter med högst 585 milj. kr. Utgifterna skall användas till följande ändamål.
300 milj. kr. har avsatts för att bereda ca 25 000 personer arbete i beredskapsarbeten under vintern. Ytterligare 30 milj. kr. har avsatts för vissa väg- och broprojekt.
Regeringen har bemyndigat AMS att under tiden den 1 november 1975—den 30 juni 1976 utge förhöjt statsbidrag med 50 % till särskilt anordnade kommunala beredskapsarbeten vilka ger sysselsättning för i första hand arbetslösa ungdomar under 25 år. Kostnaderna för denna höjning av statsbidraget har beräknats till 20 milj. kr.
Regeringen har vidare beslutat utvidga verksamheten med arbetsmarknadsutbildning i kombination med beredskapsarbete inom den kommunala sektorn till att omfatta inte enbart vårdområdet och barnstugeverksamheten utan hela det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdet. Sammanlagt väntas inemot 10 000 personer kunna få utbildning eller arbete på detta sätt. Kostnaderna har beräknats till 15 milj. kr.
Ramen för bidrag till projektering av kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten har vidgats från 20 milj. kr. till 30 milj. kr. Regeringen har slutligen bemyndigat AMS att i samråd med berörda myndigheter och verk lägga ut beställningar och handla upp förnödenheter intill ett belopp av högst 210 milj. kr., varav 10 milj. kr. avser industribeställningar inom beklädnadssektorn.
Motioner
I motionen 1975/76: 103, yrkandet 2, av herr Helén m. fl. (fp) begärs — med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975/76: 102 — att riksdagen beslutar höja statsbidraget till kommuner för särskilda beredskapsarbeten för ungdom till 75 % samt anvisar erforderlig ökning på anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.
I motionen 1975/76: 115 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) yrkas att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76: 25, punkt B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder, beslutar att förhöjt statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten skall utgå med minst 75 % av kostnaderna med möjlighet till jämkning uppåt under tiden 1 november 1975— 30 juni 1976.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen föreslagna anvisningen av anslag.
InU 1975/76: 23
6 När det gäller motionsyrkandena om höjning av bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten får utskottet anföra följande.
Procenttalet har när det gäller beredskapsarbeten som anordnas särskilt för ungdomar genom regeringens beslut höjts generellt från 33 till 50. Med stöd av arbetsmarknadskungörelsen beviljar AMS för ifrågavarande typ av beredskapsarbeten högre bidrag i vissa kommuner med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal. F. n. utgår bidrag med 60 % eller 70 % till kommuner i inre stödområdet samt Gotland. Regeringen har fått fullmakt av riksdagen att för kommunala beredskapsarbeten vid behov ge statsbidrag med 75 %.
Utskottet utesluter inte att det längre fram kan visa sig nödvändigt med ökat statligt stöd till kommunala beredskapsarbeten. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid utvecklingen avvaktas innan man sätter in ytterligare stödåtgärder. Regeringen kan med stöd av tidigare meddelad fullmakt vid behov snabbt höja bidragsprocenten. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
B 4. Stöd till lageruppbyggnad
För innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett förslagsanslag med ett formellt belopp om 1 000 kr.
Propositionen
Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Bengtsson, riksdagen att
1. godkänna de i propositionen redovisade grunderna för förskott på statsbidrag till lagerökning,
2. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om statlig garanti för förluster i samband med län till lageruppbyggnad,
3. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad.
F. n. kan statsbidrag utgå till lagerökningar som inträffar under perioden den 1 juli 1975—den 30 juni 1976. För sågverk gäller tiden den 1 januari 1975—den 31 december 1975 och enligt regeringens beslut den 16 oktober i år dessutom för perioden den 1 januari till den 30 juni 1976.
Ett villkor för stödet är att det i varje enskilt fall har väsentligt intresse från sysselsättningssynpunkt och att sysselsättningen upprätthålls under stödperioden.
Bidraget utgår i allmänhet med 20 % av ökningen av värdet av företagens lager av hel- och halvfabrikat.
Lagerstödet betalas enligt gällande bestämmelser i efterskott sedan den faktiska lagerökningen under stödperioden har redovisats. Det har därför inte någon omedelbar effekt på företagens likviditetssituation.
InU 1975/76: 23
7 I propositionen föreslås att bidraget till 75 % av det troliga lagerstödsbeloppet i varje enskilt fall får betalas ut i förskott. Förskotten skall enligt förslaget förenas med ränta. Eftersom förskotten bör kunna betalas ut så tidigt som möjligt under stödperioden har regeringen redan utfärdat bestämmelser härom och begär nu riksdagens godkännande av grunderna för förskottet. Utgifterna under förevarande anslag har beräknats till 200 milj. kr. under budgetåret.
Lagerstödet föreslås nu bli kompletterat med en möjlighet till statlig garanti för banklån som företagen utöver förskott på statsbidraget tar upp för att finansiera lageruppbyggnad. Garantin föreslås bli utformad som ett statligt ansvarstagande för de förluster som bankerna kan åsamkas. Enligt förslaget tar staten ansvaret för två tredjedelar av eventuella förluster på de aktuella lånen. Statens ansvar föreslås gälla belopp som enligt låneavtalet förfaller till betalning före den 1 januari 1977, förutsatt att förlusterna styrks före utgången av år 1978. Garantin innebär att staten tar huvuddelen av ansvaret för bankernas åtagande.
Regeringen förordar således att AMS får ge förlustgarantier för lån till företag som i preliminärt beslut har beviljats statsbidrag till lagerökning. Garantierna bör kunna avse lån som högst uppgår till den beräknade lagerökningen dock efter avdrag med eventuellt förskott. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör kunna medge eftergift av fordran som uppkommer på grund av garantiåtagande. Eventuella utgifter till följd av statsgarantin bör betalas från förevarande anslag.
Motion
I motionen 1975/76: 114 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen avslår regeringens hemställan under bilaga 9 punkten B. 4 ”Stöd till lageruppbyggnad”.
Utskottet
Lagerstödet innebär ett värdefullt medel att hålla produktionen uppe i besvärliga konjunkturlägen. Utskottet ställer sig därför bakom de förslag till förstärkningar av stödformen som propositionen innebär. Härav följer att utskottet avstyrker vpk-motionen.
När det gäller förslaget om en statlig förlustgaranti för banklån som företag tar upp för att möjliggöra lageruppbyggnad vill utskottet anföra följande. Utskottet godtar den konstruktion av garantin som föreslås i propositionen. Utskottet förutsätter därvid att detaljreglerna utformas så att det inte ställs alltför höga beviskrav för att förlust skall anses visad och garantin infrias. Det är alltså inte enbart vid konkurs som garantin skall infrias. Kan det på annat sätt göras sannolikt att långivaren lidit eller kommer att lida förlust bör garantin kunna tas i anspråk.
Enligt propositionen skall förlustgarantin gälla belopp som förfaller
InU 1975/76: 23
till betalning före den 1 januari 1977 förutsatt att förlusterna styrks före utgången av år 1978.
Med hänsyn till de bedömningar som nu kan göras om konjunkturutvecklingen bör dessa tidsgränser förlängas något. Utskottet föreslår därför att garantin skall gälla belopp som förfaller till betalning före den 1 april 1977 förutsatt att förlusterna styrks före den 1 april 1979.
C. Arbetsmiljö
C 5. Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m.
Propositionen
I propositionen anmäls att regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) beslutat att för arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. får bestridas utgifter med högst 25 milj. kr. AMS skall efter förslag av berörda verk besluta om dispositionen av medlen. Ett nytt anslag bör föras upp för ändamålet.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Bengtsson, rikdagen att till Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförs och föreslås under denna punkt.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 5, E 17, bemyndigar regeringen att från anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. — efter prövning i varje särskilt fall — få anvisa de medel som behövs utöver anvisade reservationsanslag eller obetecknade anslag och för de affärsdrivande verken på grund av utgifter för personliga tjänster för tjänstemän med NOM-garanti,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9, B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning,
dels godkänner i propositionen förordade grunder för stöd till företag som utbildar personal resp. utbildar och anställer ersättare,
dels bemyndigar regeringen att fastställa ram för stöd till företag som anordnar utbildning av anställda kombinerat med anställning av ersättare,
InU 1975/76: 23
3. beträffande bidrag till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar och kvinnor att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 103, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten för ungdom att riksdagen avslår motionerna 1975: 103, yrkandet 2, och 1975/76: 115,
5. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9, B 3, till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 585 000 000 kr., varav förslagsvis 70 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 25, bil. 9, B 4 Stöd till lageruppbyggnad och med avslag på motionen 1975/76: 114
dels godkänner de i propositionen redovisade grunderna för förskott på statsbidrag till lagerökning,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om statlig garanti för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad i enlighet med vad utskottet anfört,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad,
7. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9, C 5, till Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. på tilläggsbudget I till statbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Stockholm den 4 december 1975
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herr Andréasson i Falkenberg (s), fru af Ugglas (m) fru Ekholm-Frank (s) och herr Hallgren (vpk).
Reservationer
1. Bidrag till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar och kvinnor (punkt 3)
av herr Fagerlund (s), fru Hörnlund (s), fru Ludvigsson (s), fru Berglund (s), herr Andréasson i Falkenberg (s), fru Ekholm-Frank (s) och herr Hallgren (vpk) som anser
InU 1975/76: 23
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet är” och slutar ”sättas in” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionens syfte som är att förbättra sysselsättningssituationen för ungdomar och för kvinnor. Åtskilliga åtgärder för att komma till rätta med problemet har satts in och ytterligare insatser blir en direkt följd av denna proposition. Utskottet hänvisar till vad nedan sägs om kommunala beredskapsarbeten och det ovan skisserade nya utbildningssystemet som syftar till att ge ungdomar arbete som ersättare för anställda som går på utbildning. Därutöver planeras ökade möjligheter till praktik hos statliga verk och myndigheter.
De angivna åtgärderna har samtliga inriktning på de grupper som motionärerna vill stödja och enligt utskottets uppfattning är de av utskottet redovisade metoderna effektivare än ett utbildningsstöd av det slag som föreslås i motionen. Tidigare erfarenheter av sådant stöd är nämligen inte odelat positiva och det kan ifrågasättas om systemet har större effekt på företagens benägenhet att rekrytera arbetskraft utöver vad eljest skulle gjorts.
Med hänvisning till det anförda och till den helhetsbedömning finansutskottet gjort om storleken och inriktningen av de av regeringen föreslagna stimulansåtgärderna (FiU 1975/76: 16) avstyrker utskottet motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar och kvinnor att riksdagen avslår motionen 1975/76: 103, yrkandet 1.
2. Bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten för ungdom (punkt 4)
av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser dels
att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet utesluter” och slutar ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Om
det inte är möjligt att skaffa ungdomar arbete på öppna arbetsmarknaden hänger det ofta i praktiken på kommunerna om ungdomarna skall kunna beredas meningsfull sysselsättning. Mot bakgrund härav och med hänvisning till vad tidigare anförts om det angelägna i att på alla sätt stödja sysselsättningen av ungdomar tillstyrker utskottet motionsyrkandena om höjning av bidragsprocenten till 75 % att gälla i hela riket för kommunala beredskapsarbeten som anordnas särskilt för ungdomar under 25 år. Därutöver bör möjlighet finnas att i undantagsfall något jämka procentsatsen uppåt.
InU 1975/76: 23
ir
Det får längre fram under budgetåret bedömas om ytterligare medel: behöver tillföras anslaget på grund av utskottets ställningstagande. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten för ungdom att riksdagen med bifall till motionerna 1975/ 76: 103, yrkandet 2, och 1975/76: 115 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Stöd till lageruppbyggnad (punkt 6)
av herr Hallgren (vpk) som anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Lagerstödet innebär” och på s. 8 slutar ”april 1979” bort ha följande lydelse: Utskottet avstyrker de i propositionen föreslagna åtgärderna och hänvisar som motivering härför följande synpunkter i motionen från vänsterpartiet kommunisterna:
I den omfattande floran av statliga bidrag och subventioner för näringslivet — dvs. dess ägare — spelar det s. k. lagerstödet en icke oviktig roll. Tanken är att stimulera företagen att upprätthålla inköp och produktion genom att de skall öka sina lager. I teorin skulle detta stöd kunna ha en verkan på kort sikt — det skulle en tid kunna dämpa en konjunkturnedgång. Företagen skulle upprätthålla en högre produktion än vad som skulle tyckas motiverat i ett dåligt konjunkturläge. Men det finns gränser för hur stor lagerhållning som företagen kan anse lönsam. Lagerstödet är inte heller något styrmedel för den ekonomiska politiken — kapitalet avgör fortfarande om det vill spekulera i lager. I vissa branscher är möjligheterna till lageruppbyggnad små. På längre sikt får en förhöjd lagerhållning effekten att den dämpar beställnings- eller produktionsökning i bättre konjunkturläge. Lagerstödet är således på sikt sysselsättningsneutralt, påverkar inte produktionstillväxten och minskar inte profitjakten som produktionens mål. Dess enda säkra effekt är att inkomster överförs till kapitalägarnas fickor.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:114 avslår propositionen 1975/76: 25, bil. 9, B 4 Stöd till lageruppbyggnad.
Särskilt yttrande
Beträffande arbetsmarknadsutbildning
av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m):
Med hänsyn till vikten av att i nuvarande sysselsättningsläge underlätta för ungdomar att komma ut i arbetslivet och därvid få praktikutbildning biträder vi förslaget med bidrag med 8 kr. per timme till företag som anställer och utbildar ungdomar. Kostnaderna härför blir mycket begränsade i förhållande till de medel som totalt står till förfogande för arbetsmarknadsutbildning innevarande budgetår. Vi förutsätter att reformkostnaden ryms inom ramen för tillgängliga medel.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 7SOOS8
.iv
*v
I
■ : f .
.