Med anledning av propositionen 1975/76:19 om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs m. m. jämte motion

Inrikesutskottets betänkande

InU 1975/76: 25

1975/76: 25

med anledning av propositionen 1975/76: 19 om ändring i lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs m. m. jämte motion

I betänkandet behandlas dels propositionen 1975/76: 19 (arbetsmarknadsdepartementet), dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1975/76: 66.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Bengtsson, att riksdagen skall antaga de lagförslag som återges i det följande.

Förslagen innebär vissa ändringar i lönegarantisystemet vid konkurs. Ändringsförslagen syftar bl. a. till att arbetstagarna skall få betalt enligt garantin snabbare än f. n. Sålunda föreslås ändringar i konkurslagen och lönegarantilagen som skall göra det möjligt för kronofogdemyndighet att vid s. k. fattigkonkurser få kännedom om löne- och pensionsfordringar tidigare än som sker nu. Den s. k. gode mannen i fattigkonkurs skall under arbetet med att upprätta konkursbouppteckningen efter hand underrätta kronofogdemyndigheten om sådana fordringar. Tredskande gäldenär kan hämtas eller häktas för att förmås fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt lönegarantilagen.

Vid ordinär konkurs föreslås att konkursförvaltaren snarast efter konkursbeslutet skall underrätta utbetalningsmyndigheten (länsstyrelsen) om fordran på lön för uppsägningstid i den mån fordringen är klar. Underrättelse bör också lämnas om annan fordran som är klar. När underrättelse lämnas om sådana fordringar skall förvaltaren för arbetstagarens räkning bevaka fordringarna i konkursen och underrätta arbetstagaren om bevakningen.

Den nuvarande ordningen att kronofogdemyndigheten kan hänvisa arbetstagaren att väcka talan vid domstol om lönefordran är tvistig slopas. I stället skall talan få föras genom besvär såsom f. n. gäller i övriga fall.

Slutligen föreslås att lönegarantin utvidgas till att omfatta mätningsarvode och facklig medlemsavgift samt underhållsberättigads fordran på underhållsbidrag som innehållits genom införsel. Däremot avvisas med utgångspunkt i en ingående utredning tanken på en utvidgning av garantin till vissa underentreprenörsfordringar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1976.

I propositionen 1975/76: 12 föreslås en höjning av maximibeloppet för lönegarantin från fem till tolv basbelopp per arbetstagare. Propositionen behandlas av lagutskottet (1975/76: 5).

1 Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 25

InU 1975/76: 25

2 Lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs Härigenom

föreskrives att 3, 5—9, 11 och 12 §§ lagen (1970: 74Jj om statlig lönegaranti vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Betalning enligt garantin utgår endast för fordran som bevakats i konkursen eller, i fall som avses i 7 §, blir känd för myndighet som där sägs inom ett år från det att konkursen avskrevs. Har arbetsgivaren tidigare varit försatt i konkurs, utgår icke betalning för fordran som gjorts eller kunnat göras gällande i den konkursen.

Föreslagen lydelse §

Betalning enligt garantin utgår endast för fordran som bevakats i konkursen eller, i fall som avses i 7 §, blir känd för myndighet som där sägs inom ett år från det att beslut om avskrivning av konkursen vunnit laga kraft. Har arbetsgivaren tidigare varit försatt i konkurs, utgår icke betalning för fordran som gjorts eller kunnat göras gällande i den konkursen.

5 §

Garantibelopp betalas av myn- Garantibelopp betalas av myndighet som Konungen bestämmer. dighet som regeringen bestämmer.

Härvid verkställes skatteavdrag Härvid verkställes skatteavdrag

samt avdrag med belopp som skall samt avdrag med belopp som skall

innehållas på grund av beslut om innehållas på grund av beslut om

införsel eller utmätning i lön. införsel eller utmätning i lön.

Garantibelopp får ej betalas förrän beslutet om konkurs vunnit laga kraft och ej heller förrän arbetstagarens fordran har förfallit till betalning. Garantibelopp som avser fordran på lön för uppsägningstid får betalas efter hand under uppsägningstiden. Åberopas motfordran hos arbetstagaren, får garantibelopp, som motsvarar sådan del av motfordringen med vilken kvittning kan ske enligt lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt, betalas först om det utrönes att motfordringen icke föreligger.

Betalning enligt garantin av fordran som avses med underrättelse enligt 6 § första stycket första eller andra meningen får dock ske utan hinder av att beslutet om konkurs icke vunnit laga kraft.

6 §

När bevakad fordran som om- Konkursförvaltaren skall snafattas av garantin lämnats utan rast efter konkursbeslutet underanmärkning i konkursen eller se- rätta myndighet som avses i 5 §

InU 1975/76: 25

3 Nuvarande lydelse

nore blivit utdelningsgill, skall konkursförvaltaren utan dröjsmål underrätta myndighet som avses i 5 § om fordringen.

Handlägges konkurs enligt 185 § konkurslagen (1921:225) och finnes anledning antaga att fordran, som omfattas av garantin, kan göras gällande, skall konkursdomaren genast sända underrättelse därom till kronofogdemyndigheten i den ort som avses i 7 $ första stycket samma lag. Sedan tid för gäldenärens edgång har bestämts, skall myndigheten underrättas därom. Myndigheten har behörighet som borgenär, även om staten icke innehar fordran hos gäldenären.

f2 Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 25

Föreslagen lydelse

om fordran på lön för uppsägningstid i den mån fordringen enligt förvaltarens bedömande är klar. Underrättelse bör lämnas även om annan fordran som omfattas av garantin under samma förutsättning. 1 övrigt skall underrättelse lämnas utan dröjsmål när fordran som omfattas av garantin efter bevakning blivit utdelningsgill.

Underrättelse som avses i första stycket behöver icke lämnas i den mån arbetstagaren får lyfta betalning för sin fordran enligt 143 § konkurslagen (1921:225), beträffande fordran på lön för uppsägningstid på fordringens förfallodag och beträffande annan fordran utan dröjsmål sedan fordringen blivit utdelningsgill.

När underrättelse lämnas enligt första stycket första eller andra meningen skall konkursförvaltaren samtidigt för arbetstagarens räkning bevaka fordran som avses med underrättelsen. Bevakning sker genom att förvaltaren tillställer konkursdomaren två kopior av underrättelsen med angivande av att denna avser bevakning. Förvaltaren skall i sådant fall genast underrätta arbetstagaren om bevakningen,

§

Handlägges konkurs enligt 185 § konkurslagen (1921:225) och finnes anledning antaga att fordran, som omfattas av garantin, kan göras gällande, skall konkursdomaren genast sända underrättelse därom till kronofogdemyndigheten i gäldenärens hemortskommun. Sedan tid för gäldenärens edgång har bestämts, skall myndigheten underrättas därom. Myndigheten har behörighet som borgenär, även om staten icke innehar fordran hos gäldenären.

InU 1975/76: 25

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Första stycket gäller i tillämpliga delar, när konkursdomaren mottagit anmälan som avses i 186 § konkurslagen (1921: 225) utan att underrättelse som avses i 6 § lämnats dessförinnan.

8 §

Det åligger kronofogdemyndighet som får underrättelse enligt 7 § att skyndsamt pröva i vad mån betalning enligt garantin skall utgå för fordran i konkursen. Detta gäller även när fordran i konkursen på annat

sätt blir känd för myndigheten.

Kronofogdemyndigheten skall utan dröjsmål underrätta den i 5 § avsedda myndigheten angående fordran som vid prövning enligt första stycket funnits vara betalningsgrundande.

9 Bestrider arbetsgivaren att arbetstagaren har fordran och framgår ej vid kronofogdemyndighetens prövning enligt 8 § att fordringen föreligger, skall myndigheten hänvisa arbetstagaren att inom en månad väcka talan mot arbetsgivaren, vid äventyr att arbetstagaren förlorar sin rätt till betalning enligt garantin. Om ar -

Arbetsgivare är skyldig att vid kronofogdemyndighetens prövning enligt första stycket på anfordran lämna uppgift om arbetstagares anställnings- och avlöningsförhållanden eller pensionsförhållanden. Undandrager sig arbetsgivaren att fullgöra detta, kan han efter omständigheterna hämtas eller häktas.

Beslut om hämtning eller häktning meddelas av konkursdomaren efter framställning från kronofogdemyndigheten. Kostnaden för hämtning eller häktning utgår av allmänna medel. 1 övrigt gäller beträffande sådan åtgärd 95 § konkurslagen (1921:225) i tilllämpliga delar.

Kronofogdemyndigheten skall utan dröjsmål underrätta den i 5 § avsedda myndigheten angående fordran som vid prövning enligt första stycket funnits vara betalningsgrundande. Förekommer anledning därtill får kronofogdemyndigheten återkalla sitt beslut, om det sker innan utbetalning har ägt rum.

§

InU 1975/76: 25

5 Nuvarande lydelse

betsgivaren bestrider en del av fordringen, har vad som nu sagts motsvarande tillämpning på den delen.

Finner kronofogdemyndighet i annat fall än som avses i första stycket att arbetstagarens fordran icke omfattas av garantin, får arbetstagaren föra talan mot beslutet genom besvär. I fråga om sådan besvärstalan har bestämmelserna i utsökningslagen (1877: 31 s. 1) om klagan över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hovrätts beslut får dock talan icke föras.

11 Överlåtes fordran, har förvärvaren rätt till garantibelopp enligt denna lag endast om förvärvet skett sedan konkursbeslutet meddelats och förvärvaren är arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem eller fond i vars förvaltning organisationen deltar.

12 Har någon genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att betalning enligt denna lag utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon i annat fall obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som betalats för mycket. Föreligger särskilda skäl, får återbetalningsskyldighet efterges helt eller delvis.

Föreslagen lydelse

Finner kronofogdemyndighet att arbetstagarens fordran icke omfattas av garantin, får arbetstagaren eller den till vilken fordran övergått enligt 11 § föra talan mot beslutet genom besvär. I fråga om sådan besvärstalan har bestämmelserna i utsökningslagen (1877: 31 s. 1) om klagan över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hovrätts beslut får dock talan icke föras.

§

Överlåtes fordran, har förvärvaren rätt till garantibelopp enligt denna lag endast om förvärvet avsett av arbetsgivaren innehållet, ej utbetalt mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller facklig medlemsavgift eller förvärvet skett sedan konkursbeslutet meddelats och förvärvaren är arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem eller fond i vars förvaltning organisationen deltar.

Rätt till garantibelopp enligt lagen tillkommer underhållsberättigad för underhållsbidrag som har innehållits genom införsel. Sådan rätt tillkommer dock ej kommun som har utgivit bidragsförskott för underhållsbidrag.

§

Har någon genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att betalning enligt denna lag utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon i annat fall obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som betalats för mycket.

InU 1975/76: 25

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har betalning enligt garantin skett med tillämpning av 5 § tredje stycket och upphäves därefter konkursbeslutet genom beslut som vinner laga kraft, skall den som erhållit betalningen återbetala uppburet belopp.

Föreligger särskilda skäl, får återbetalningsskyldighet enligt första eller andra stycket efterges helt eller delvis.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. I fråga om fordran som har gjorts eller kunnat göras gällande i konkurs i vilken konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet gäller 11 § i sin äldre lydelse.

2 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom föreskrives att 101 och 185 §§ konkurslagen (1921: 225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

101 §

Inom den för bevakning av fordringar utsatta tid har borgenär att hos konkursdomaren skriftligen anmäla sin fordran; gör borgenär anspråk på förmånsrätt, skall han i bevakningsinlagan jämväl angiva den rätt han i sådant avseende vill göra gällande. Vid inlagan foge borgenär i huvudskrift eller styrkt avskrift de handlingar han vill åberopa till stöd för sin talan.

I bevakningsinlaga bör borgenärens namn, yrke, boningsort och postadress angivas.

Bevakningsinlaga jämte därvid fogade handlingar skall ingivas i två exemplar.

Att fordran som omfattas av lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs i vissa fall bevakas genom förvaltaren är särskilt föreskrivet.

185 §!

Finner konkursdomaren, då beslut om konkurs meddelas, anledning till antagande, att gäldenärens bo icke förslår till bestridande av konkurskostnadema, och ställes ej genast säkerhet för sagda kostnader, skall vad förut i denna lag är stadgat om vidtagande av åtgärder då konkurs uppstått icke äga tillämpning, utan gälle vad här nedan föreskrives:

1 Senaste lydelse 1975: 244.

InU 1975/76: 25

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1) Konkursdomaren skall om konkursen genast utfärda kungörelse med uppgift om dagen, då konkursansökningen ingivits; och varde i kungörelsen dessutom anmärkt, att anledning finnes till sådant antagande, som ovan sagts. Kungörelsen skall ofördröjligen anslås i rättens kansli samt genast eller nästa postdag avsändas för att en gång införas i allmänna tidningarna ävensom en eller två tidningar inom orten; varjämte konkursdomaren har att om konkursen genast underrätta allmänna åklagaren i orten samt, om gäldenären är ämbets- eller tjänsteman, hans närmaste förman.

2) Konkursdomaren skall, där det prövas erforderligt, förordna en god man att taga vård om gäldenärens bo. Har icke till konkursdomaren ingivits av gäldenären under edsförpliktelse underskriven förteckning över hans tillgångar och skulder med uppgift om dels varje borgenärs namn och postadress, dels i vad mån skuld avser lön eller pension och dels de böcker och andra handlingar, som röra boet skall god man alltid förordnas. Det åligger i sådant fall gode mannen att ofördröjligen upprätta och till konkursdomaren inkomma med förteckning, som nyss sagts. Vid bouppteckningsförrättningen skall gäldenären vara tillstädes och under edsförpliktelse redligen uppgiva boet.

2) Konkursdomaren skall, där det prövas erforderligt, förordna en god man att taga vård om gäldenärens bo. Har icke till konkursdomaren ingivits av gäldenären under edsförpliktelse underskriven förteckning över hans tillgångar och skulder med uppgift om dels varje borgenärs namn och postadress, dels i vad mån skuld avser lön eller pension och dels de böcker och andra handlingar, som röra boet, skall god man alltid förordnas. Det åligger i sådant fall gode mannen att ofördröjligen upprätta och till konkursdomaren inkomma med förteckning, som nyss sagts, samt att så snart kunskap vunnits om löne- eller pensionsskuld genast anmäla detta till kronofogdemyndigheten i gäldenärens hemortskommun. Finnes ej löne- eller pensionsskuld skall detta anmärkas i förteckningen. Vid bouppteckningsförrättningen skall gäldenären vara tillstädes och under edsförpliktelse redligen uppgiva boet.

3) Framgår ej av bouppteckningen, att tillgång finnes till bestridande av konkurskostnadema, kalle konkursdomaren genast gäldenären att inställa sig för att fästa bouppteckningens riktighet med sådan ed, som i 91 § sägs. Edgången må ej utsättas att äga rum tidigare än en vecka efter det beslutet om konkurs meddelades. Har konkursansökningen gjorts av borgenär, varde underrättelse om tiden för edgången med posten översänd till honom.

Edgångsyrkande, varom stadgas i 93 §, må jämväl i fall, varom nu är fråga, av borgenär framställas.

Vad 4 kap. i övrigt föreskriver i avseende å edgång likasom ock vad i samma kapitel stadgas om påföljd för gäldenär av tredska att vid bouppteckningsförrättning vara tillstädes och uppgiva boet skall i fall, som här avses, äga motsvarande tillämpning.

4) Varder ej genom tillägg vid bouppteckningensi beedigande eller el -

InU 1975/76: 25

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jest ådagalagt, att tillgång finnes till bestridande av konkurskostnadema, och ställes ej heller säkerhet för sagda kostnader, meddele konkursdomaren beslut om avskrivning av konkursen. Innan gäldenären beedigat bouppteckningen eller annan fullgjort edgång, som må hava förelagts honom, må konkursen ej avskrivas, där ej hinder föreligger för edgångs fullgörande inom skälig tid och konkursdomaren finner anledning saknas till antagande, att genom edgången tillgång till kostnadernas bestridande skulle yppas.

5) Finnes boet förslå till konkurskostnademas bestridande eller ställes säkerhet för desamma, skall konkursdomaren iakttaga vad som omförmäles i 19 §, därvid likväl de tider, som enligt sagda paragraf skola räknas från det beslutet om konkurs meddelades, i stället skola räknas från dagen för utfärdandet av kungörelse enligt paragrafen. Med konkursen skall jämväl i övrigt så förhållas som i allmänhet är beträffande konkurser föreskrivet; dock att, där bouppteckningsed redan avlagts, det ej åligger gäldenären eller annan, som gått eden, att ånyo fullgöra sådan edgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Förslag till

Lag om ändring i införsellagen (1968: 621)

Härigenom föreskrives att 24 § införsellagen (1968: 621) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

24 Har medel innehållits för fordran som avses il § 2, 3 eller 4 är gäldenären icke vidare betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av innehållet belopp, även om det icke kan tagas ut hos arbetsgivaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre lag skall dock tilllämpas när fordran på medel som innehållits ej omfattas av lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs.

Föreslagen lydelse §

Har medel innehållits för fordran är gäldenären icke vidare betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av innehållet belopp, även om det icke kan tagas ut hos arbetsgivaren.

InU 1975/76: 25

9 Motionen

I motionen 1975/76: 66 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, s, m, fp) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag till en utvidgning av den statliga lönegarantin, innebärande att denna även skall omfatta underentreprenörers anställda i enlighet med vad i motionen anförs.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot de framlagda lagförslagen, som alltså tillstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om utredning och förslag att lönegarantisystemet skall omfatta även underentreprenörs fordran i huvudentreprenörs konkurs, får utskottet anföra följande. Den ifrågasatta vidgade tillämpningen av lagen har på riksdagens begäran utretts, och resultatet redovisas i den departementspromemoria (DsA 1975: 4) som ligger till grund för propositionen. I promemorian avvisas tanken på att lagstiftningen helt eller delvis skall omfatta även underentreprenörers fordringar i huvudentreprenörers konkurs. Så gott som samtliga remissinstanser har godtagit denna ståndpunkt, och departementschefen har samma inställning.

Utskottet har förståelse för det syfte som ligger bakom motionen, nämligen att det är önskvärt att begränsa verkningarna av en huvudentreprenörs konkurs så att inte också underleverantörer till följd av utebliven betalning kommer på obestånd. Enligt utskottets uppfattning är det emellertid inte lämpligt att lösa denna fråga inom ramen för det statliga lönegarantisystemet. Både principiella och praktiska invändningar kan riktas mot motionärernas förslag. Bl. a. skulle avgränsningsproblemen bli betydande. Endast vissa slag av underentreprenörer kan åberopa de sociala skäl som är grunden för lönegarantisystemet. Det kan t. ex. ifrågasättas om större företag och verksamheter drivna i aktiebolagsform bör tas med vid den föreslagna utvidgningen av lagen. Motionärerna tar upp en annan gränsdragningsfråga då de anser att endast den del av underentreprenörens fordran som representerar hans anställdas löner bör omfattas av garantin. Man kan vidare diskutera det berättigade i att göra skillnad mellan underentreprenörer och underleverantörer. De senare omfattas inte av motionsförslaget.

Enligt utskottets mening bör man inte rubba på den bärande principen för lönegarantisystemet att garantin skall förbehållas de fordringar hos konkursgäldenär som anställda har i form av lön eller pension och som omfattas av förmånsrätt i konkursen. Med det anförda avstyrker utskottet motionsförslaget att man på nytt skall utreda frågan om anslutning av underentreprenörer till lönegarantisystemet.

InU 1975/76: 25

10 Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76: 66 bifaller propositionen 1975/76: 19.

Stockholm den 4 december 1975

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Ekinge (fp), Andréasson i Falkenberg (s), fru Ekholm-Frank (s) och herr Hallgren (vpk).

Särskilt yttrande

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

Enligt vår uppfattning finns det behov av ett skydd för mindre underentreprenörer så att de inte drabbas så hårt av en huvudentreprenörs konkurs att de själva kommer på obestånd. I viss omfattning kan det finnas behov av motsvarande skydd även för underleverantörer. Vi är medvetna om att dessa frågor inte kan lösas i förevarande sammanhang men vill samtidigt framhålla nödvändigheten av att problemen snarast tas upp till förutsättningslös prövning.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 7S00S*