Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Invandring m. m. jämte motioner

InU 1975/76:36

Inrikesutskottets betänkande 1975/76: 36

med anledning av propositionen 1975/76: 100 såvitt gäller Invandring m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas i propositionen 1975/76:100 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) efter föredragning av statsrådet Leijon gjorda framställningar om anslag under avsnittet D. Invandring m. m. I betänkandet behandlas dessutom sex motioner.

1. Invandringens omfattning

Under år 1975 uppgick antalet utländska medborgare som invandrat till 38 100. Antalet utländska medborgare som utvandrat uppgick samma år till 20 400. Invandringsöverskottet var således 17 700.

Nordiska medborgare svarade för inemot två tredjedelar av in- och utvandringen.

I följande figur redovisas omfattningen av in- och utvandringen av utländska medborgare under perioden 1965-1975.

Figur 1. Omfattningen av in- och utvandringen av utländska medborgare under perioden 31 december 1965-31 december 1975.

invandring —

Antal

utvandring

70 000 .

60 000-

50 000 -

40 000 _

30 000.

20 000.

10 000-

Ar 1965

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 36

InU 1975/76:36

2 Den avmattning i efterfrågan på arbetskraft som inträdde under senare delen av år 1971 och som stod kvar under åren 1972 och 1973 gav upphov till en markant förändring av emigrationstalen under denna tid i förhållande till den höga nettoinvandringen åren närmast dessförinnan. En bidragande orsak till förändringen torde emellertid ha varit att benägenheten att återvända till hemlandet är störst under de första åren efter invandringen. Tillgängliga undersökningar tyder på att 25-30 % av dem som har invandrat ett visst år har återutvandrat inom en treårsperiod därefter. Av de drygt 134 000 utlänningar som invandrade under åren 1969 och 1970 hade närmare 48 000 lämnat vårt land t. o. m. år 1973.

Antalet utländska medborgare i Sverige den 31 december 1975 uppgick till bortemot 410 000. Fördelningen på medborgarskapsland redovisas i figur 2.

Figur 2. Procentuell fördelning av utländska medborgare i Sverige den 31 december 1975 efter medborgarskap.

Finland 45,0 96

..Jugoslavien 10,0 96

övriga 20,5 %

Danmark 9,5 96

Norge 6,5 96

Grekland 4,5 96

Västtyskland 4,0 96

2. Statens invandrarverk

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76:100, bilaga 13, punkten D 1 (s. 131-136) föreslagit riksdagen att till Statens invandrarverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 28 815 000 kr.

Antalet tjänster föreslås öka med tolv, vilket bl. a. motiveras av det stora antalet balanserade ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

InU 1975/76:36

3 Utskottet

Utskottet tillstyrker att anslaget Statens invandrarverk för nästa budgetår förs upp med i propositionen föreslaget belopp.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 28 815 000 kr.

3. Åtgärder för flyktingar

Propositionen

Regeringen har under punkten D2 (s. 136-138) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 32 325 000 kr.

Motion

1975/76:2031, yrkandet 2, av herr Bohman m. fl.(m) vari med hänvisning till motionen 1975/76:1979 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ett samrådsorgan för flyktingfrågor inrättas.

Utskottet

Den kollektiva överföringen av flyktingar och med dem jämställda omfattade under budgetåret 1974/75 ca 1 080 personer. Arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att verksamheten under budgetåret 1976/77 kommer att omfatta överföring av ca 1 000 flyktingar.

På grundval av det behov av sammanföring som har funnits under senare år beräknar styrelsen att ca 200 nära anhöriga kan behöva föras över till Sverige under nästa budgetår.

Under budgetåret 1974/75 har förutom de nämnda överförda personerna ytterligare drygt 800 enskilt inresta utlänningar, som av invandrarverket har jämställts med flyktingar, tagits om hand på styrelsens mottagningsförläggningar. Arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att antalet enskilt inresta utlänningar som kan jämställas med flyktingar skall uppgå till ca 1 000 under nästa budgetår.

Föredraganden räknar med att överföringen av flyktingar kommer att omfatta drygt ett tusental personer samt att medel bör kunna disponeras från anslaget för att bestrida resekostnaderna från vistelselandet till Sverige för ett antal medellösa nära anhöriga till flyktingar som vistas här.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag för nästa budgetår förs upp med i propositionen föreslaget belopp.

I motionen 2031 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att ett samarbetsorgan inrättas för att lösa flyktingarnas speciella problem och underlätta deras

1* Riksdagen 1975/76. IS sami. Nr 36

InU 1975/76:36

anpassning. Behovet av samarbete och samråd har, menar motionärerna, framträtt särskilt under senare år, då de flyktingproblem som Sverige konfronterats med varit av mer skiftande karaktär än tidigare, då flyktingarna huvudsakligen kom från Europa.

Samarbetsorganet föreslås få rådgivande, initiativtagande och samordnande uppgifter. Dess arbete bör enligt motionärerna inte bara inriktas på kollektivt överförda grupper utan även på enskilt inresta flyktingar. Avslutningsvis anförs att det är speciellt värdefullt att ideella organisationer med stor erfarenhet av flyktingproblem får delta i handläggningen av dessa frågor.

Utskottet behandlade i höstas (InU 1975/76:24) ett liknande motionsyrkande, som avstyrktes med hänvisning till att behovet av ett särskilt samarbetsorgan i flyktingfrågor prövas inom arbetsmarknadsdepartementet i samråd med berörda myndigheter.

Resultatet av övervägandena bör avvaktas, innan det kan vara påkallat för riksdagen att ta initiativ av det slag som begärs i motionen. Motionsyrkandet bör därför inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande samrddsorgan flör flyktingfrågor att riksdagen avslår motionen 1975/76:2031, yrkandet 2,

2. att riksdagen till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 32 325 000 kr.

4. Åtgärder för invandrare

Propositionen

Regeringen har under punkten D3 (s. 138-160) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 7 575 000 kr.

Anslagets fördelning på olika poster framgår av följande sammanställning.

InU 1975/76:36

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Invandrar- Före- vcrket1 draganden

1. Bidrag lill Stif- telsen Invandrar- tidningen

1 800 000

+ 627 000

+ 325 000

2. Bidrag till invand- rar- och minoritets- organisationers verksamhet

1 600 000

+ 760 000

+ 200 000

3. Bidrag till av- gränsade projekt m. m

2 200 000

+ 920 000

+ 400 000

4, Informationsverk- samhet m. m.

800 000

+ 820 000

+ 250 000

6 400 000

+ 3 127 000

+ I 175 000

1 Anslagsposten I beräknad av Stiftelsen Invandrartidningen.

Motioner

1975/76:861 av fröken Rogestam (c) och herr Ekinge (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som anförts om rätt för invandraroch minoritetsorganisationer med medlemmar från flera länder att erhålla verksam hetsbid rag,

2. att under anslaget D 3 (bilaga 13), Åtgärder för invandrare, föreslaget bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet uppräknas med ytterligare 560 000 kr. till sammanlagt 2 360 000 kr.

1975/76:2031, yrkandet l,av herr Bohman m. fl. (m), vari med hänvisning till motionen 1975/76:1979 begärs att riksdagen uttalar att i samband med arbetsmarknadsinformation för invandrare upplysning också ges om kollektivanslutningen och dennas innebörd.

1975/76:2130, yrkandet 2, av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari begärs att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 822 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 8 397 000 kr.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 3 av utskottet i senare betänkanden.

Utskottet

Anslaget Åtgärder för invandrare innefattar bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen, till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet, till avgränsade projekt samt till invandrarverkets informationsverksamhet m. m.

Invandrartidningen ges ut av en stiftelse och utkommer f. n. på sex språk

InU 1975/76:36

med 45 nummer per år. Antalet prenumerationer uppgår till ca 38 500, varav 8 500 avser en svensk edition. En mindre prenumerationsavgift tas ut.

Vid några tillfällen årligen utges speciella temanummer i samverkan med någon eller några centrala myndigheter. Vidare producerar stiftelsen som komplement till Invandrartidningen en månadsbulletin på högst sex språk.

Stiftelsen får statsbidrag till tidningens drift. Innevarande budgetår uppgår detta till 1 800 000 kr. Stiftelsen leds av en styrelse som tillsätts av regeringen.

Stiftelsen Invandrartidningen föreslår en utvidgning av de finska och grekiska editionerna samt ytterligare en språkedition. Underskottet i verksamheten med denna uppläggning beräknas öka från 1,8 milj. kr. till drygt 2,4 milj. kr.

I motionen 2130 av herr Ahlmark m. fl. (fp) framhålls att informationen till invandrarna är så väsentlig att stiftelsen bör erhålla begärda resurser. Det föreslås därför att anslaget räknas upp med 302 000 kr. utöver regeringens förslag, vilket innebär en höjning av bidraget med 627 000 kr.

Utskottet anser liksom tidigare att Invandrartidningen har stor betydelse när det gäller att sprida information till invandrare. I enlighet med denna inställning förordade utskottet enhälligt föregående år att bidraget till tidningen skulle höjas med 300 000 kr. utöver regeringens dåvarande förslag. Riksdagen biföll utskottets förslag.

I propositionen föreslås nu att stiftelsen skall få ytterligare 325 000 kr. Utskottet utgår från att det därmed skall bli möjligt för stiftelsen att driva sin verksamhet på minst den nivå som utskottet förra året utgick från i sitt enhälliga beslut. Med hänsyn härtill godtar utskottet propositionens anslagsberäkning på denna punkt och avstyrker motionen.

Bidraget till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet utgår till föreningar som är att anse som riksorganisationer och vars huvudsakliga verksamhet är förlagd till Sverige. Som ytterligare villkor gäller att organisationen skall vara demokratiskt uppbyggd och själv svara för en del av kostnaderna för verksamheten.

Anslaget för innevarande budgetår uppgår tilli 600 000 kr. Enligt uppgifter från invandrarverket har ansökningar om bidrag inkommit från ett 50-tal organisationer. Enligt verkets bedömning måste stödet till varje organisation vara relativt stort om syftet med verksamheten skall uppnås. Stödet skall nämligen göra det möjligt för organisationerna att hålla ett centralt kansli med lokal och anställd personal. Verket har från den utgångspunkten tvingats göra ett starkt begränsat urval bland de många ansökningarna som inkommit. För innevarande budgetår har verket valt att prioritera större riksorganisationer, vilka bygger på etnisk eller språklig grupptillhörighet. Ett tiotal riksorganisationer har litt verksamhetsbidrag.

Som framgår av det föregående föreslår regeringen att bidraget skall höjas med 200 000 till 1 800 000 kr. för budgetåret 1976/77.

InU 1975/76:36

7 I motionen 861 av fröken Rogestam (c) och herr Ekinge (fp) kritiseras att invandrarverket begränsat bidragsgivningen till organisationer som bygger på etnisk eller språklig grupptillhörighet. Motionärerna anser att denna inskränkning ej överensstämmer med riksdagens beslut och begär därför att riksdagen som sin mening ger till känna att organisationer med medlemmar av flera nationaliteter inte skall vara utestängda från möjligheten att erhålla verksamhetsbidrag.

Motionärerna anser det också befogat att räkna upp verksamhetsbidraget med det belopp invandrarverket föreslår, nämligen 760 000 kr., vilket således innebär 560 000 kr. utöver propositionens förslag.

Invandrarnas och språkliga minoriteters organisationer är en del av folkrörelserna i Sverige. Dessa organisationer tillfredsställer ett särskilt identitetsbehov hos sina medlemmar samtidigt som de har viktiga praktiska funktioner som informationskanaler och språkrör för olika grupper.

Mot denna bakgrund är det angeläget att organisationerna tillförs resurser för att exempelvis bygga upp en viss administration för sin verksamhet. Ett sådant stöd föreslås också, som framgår av det föregående, utgå med 1,8 milj. kr. för nästkommande budgetår.

Med anledning av den här aktuella motionen vill utskottet framhålla att det enligt riksdagens beslut (InU 1975:6) ankommer på invandrarverket att i form av anvisningar utforma de närmare reglerna för bidragsgivningen. Verket har därvid valt att under inledningsskedet av bidragsgivningen prioritera organisationer som bygger på etnisk eller språklig grupptillhörighet. Utskottet har inte något att erinra häremot, men vill betona att exempelvis organisationer som består av medlemmar från flera nationer i och för sig ej bör vara uteslutna från bidrag om de uppfyller övriga här angivna förutsättningar.

Med det anförda har utskottet besvarat motionsyrkandet om principerna för bidragsgivningen. Motionen bör i den delen inte föranleda någon åtgärd.

Med hänsyn till att verksamhetsbidraget är en nystartad stödform är utskottet inte berett att förorda en anslagshöjning utöver regeringens förslag. Även det andra aktuella motionsyrkandet avstyrks således.

Projektbidrag kan utgå till bl. a. invandrar- och minoritetsorganisationer, trossamfund, svenska ideella organisationer och institutioner, fackliga organisationer, kommuner, landsting samt till tidningar och tidskrifter på annat språk än svenska.

Stödet till tidningar och tidskrifter infördes förra året på förslag av utskottet (InU 1975:6) mot bakgrund av att presstödsreglerna inte ansågs vara ändamålsenliga när det gäller stöd till publikationer vilka ges ut av olika invandrar- och minoritetsgrupper. Utskottet föreslog därför att de dåvarande medlen för olika projekt skulle räknas upp med 400 000 kr.

Projektbidraget, som för innevarande budgetår uppgår till 2 200 000 kr., föreslås i propositionen höjt med 400 000 kr., varav 200 000 kr. är avsedda för stöd till tidningar och tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska.

InU 1975/76:36

8 I motionen 2130 av herr Ahlmark m. fl. (fp) framhålls att starka principiella skäl talar för att presstöd och tidskriftsstöd skall vara tillgängliga även för tidningar och tidskrifter, som utges i Sverige på andra språk än svenska. Med hänvisning till det stora behovet och till att tidningar för invandrare ej erhåller normalt presstöd föreslår motionärerna att anslaget till avgränsade projekt räknas upp med ytterligare 520 000 kr.

Utskottet anser att ett fortsatt stöd till invandrarnas publikationer är värdefullt. När det gäller storleken av stödet föreslås en inte obetydlig höjning i budgetpropositionen. Utskottet biträder detta förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Anslaget till informationsverksamhet m. m. innefattar medel för bl. a. produktion av studiematerial om aktuella invandringsfrågor, utgivning av facktidskriften Ny i Sverige samt för samordningsprojektet Invandrarpaketet, som produceras tillsammans med vissa andra myndigheter. Från bidraget utgår medel till uppföljning och utvärdering av invandrarverkets insatser på hela anpassningsområdet. Regeringen föreslår att anslaget till informationsverksamheten höjs från 800 000 kr. under innevarande budgetår till 1 050 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna uppräkningen av anslaget till informationsverksamheten.

Vikten av en allsidig och objektiv information om Sverige och svenska förhållanden på invandrarnas eget språk tas upp i motionen 2031 av herr Bohman m. fl. (m) med hänvisning till motionen 1979. Motionärerna framhåller bl. a. att information om kollektivanslutningen via fackklubbar till det socialdemokratiska partiet bör lämnas i samband med arbetsmark nadsintroduktion och upplysning i fackliga frågor. Informationen bör omfatta vad kollektivanslutningen innebär, rätten att reservera sig samt riksdagens beslut i frågan.

Med anledning av motionen vill utskottet framhålla att samhällets information till invandrare, i fråga om både text- och bildmaterial, självfallet skall vara objektiv och adekvat. När det gäller den i motionen upptagna frågan har utskottet kunnat konstatera att invandrarverket ger ut informationsmaterial som ger upplysning om kollektivanslutningens innebörd. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå någon åtgärd på grund av motionsyrkandet.

I propositionen redovisas en rapport - Zigenare i Sverige - om försöksverksamheten för utomnordiska zigenare samt förslag till åtgärder (Ds A 1975:8).

1 rapporten konstateras inledningsvis att målen för arbetet med zigenare överensstämmer med de mål statsmakterna satt upp för den svenska invandrar- och minoritetspolitiken, där inriktningen formulerats med utgångspunkt i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Zigenarna tillhör en av de socialt mest handikappade grupperna i samhället. Med hänsyn härtill bedömer expertgruppen det befogat med speciella stödåtgärder för

InU 1975/76:36

zigenare i vissa fall. Arbetet med förändring och förbättring av zigenarnas förhållanden skall ske i samarbete med zigenarna själva. I vårt land finns enligt rapporten ca 3 700 zigenare, varav 1 200 betecknas som svenska zigenare, ca 1 500 som finska och omkring 1 000 som utomnordiska zigenare.

De flesta utomnordiska zigenare har kommit till vårt land via enskild invandring, dvs. de har ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd efter inresan hit. Ett mindre antal har kommit till Sverige genom organiserad överföring från huvudsakligen Italien och Frankrike. En av anledningarna till att zigenare från andra länder söker sig hit är möjligheten för dem att här få fast bostad.

Expertgruppen påtalar att de enskilt inresta zigenare som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd först sedan de kommit hit ofta måste vänta mycket lång tid på beslut. Då detta förhållande får destruktiva och demoraliserande konsekvenser för zigenarna föreslår utredningen att de snarast möjligt bereds tillfälle att delta i meningsfull verksamhet under väntetiden.

Expertgruppen anser vidare att reglerad, organiserad överföring av utomnordiska zigenare bör förekomma även fortsättningsvis.

Av rapporten framgår vidare att den starka koncentrationen av zigenare till vissa bostadsområden i en del fall har förorsakat problem och medverkat till en negativ inställning till zigenare. För att hjälpa zigenarna till en god anpassning i en ny bostadsmiljö är det därför nödvändigt med en bred samverkan mellan zigenarna och skola, socialvård, hyresvärdar, grannar m. fl.

Expertgruppen förordar att den familjepedagogiska verksamheten, som på olika håll bedrivits bland utomnordiska zigenare, fortsättningsvis integreras i den kommunala socialvården.

De zigenska barnen är, med svensk bedömning, i flera avseenden understimulerade. Expertgruppen anser att de zigenska barnen tillhör den grupp som har särskilt behov av tidig placering i förskola.

De skolpliktiga barnens situation är i flera avseenden otillfredsställande. De zigenska barnen är troligen den elevkategori som har de största skolsvårigheterna, och de zigenska ungdomarna i gymnasieåldern hör till de sämst utbildade och är de minst utbildningsmotiverade. För dessa föreslås att särskilda anordningar prövas i större utsträckning än hittills. Även de zigenska elevernas möjligheter att utveckla sitt modersmål, romanés, måste understödjas kraftigare.

Expertgruppen anser att vuxenundervisningen liksom hittills huvudsakligen bör bedrivas inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Målet för denna skall vara att successivt öka zigenarnas förutsättningar att fritt välja utbildning, yrke och levnadsform samt stärka deras identitetskänsla i det samhälle de lever i.

Man konstaterar vidare, att de traditionella zigenska yrkena inte längre är gångbara på svensk arbetsmarknad. Ytterligare åtgärder måste till för att skapa arbetstillfällen för zigenarna. Fortfarande innebär det tydligen en

InU 1975/76:36

stor påfrestning för den enskilde individen att bryta sig loss från tryggheten i det zigenska kollektivet och gå in i ett främmande kollektiv som en svensk arbetsplats representerar, skriver expertgruppen.

Gruppen understryker dock att målet inte är att zigenarna skall assimileras i det svenska samhället, utan att de skall kunna behålla de delar av sin kultur som de bedömer som värdefulla och utveckla denna. Rädslan för assimilering tycks dock vara stor, konstaterar man.

Avslutningsvis föreslår expertgruppen inrättandet av en samrådsgrupp med representanter för berörda centrala verk och Kommunförbundet med uppgift att främja samverkan mellan myndigheter på olika nivåer beträffande samtliga zigenska grupper i vårt land. Gruppen föreslås få följande uppgifter: an vara ett forum för samråd mellan bl. a. berörda ämbetsverk och representanter för zigenarna ari medverka i information om zigenarfrågor och stimulera till gemensam utbildning av berörda personalgrupper all följa och vid behov initiera forskning, försöksverksamhet och utbildning inom området att främja tillkomsten av zigenska föreningar att följa zigenarfrågans internationella utveckling.

Gruppen framhåller också lämpligheten av lokala samordningsorgan i kommuner med stort inslag av zigenare.

Föredragande statsrådet anser i likhet med ett stort antal remissinstanser att expertgruppens förslag i tillämpliga delar bör omfatta även de svenska och finska zigenarna i Sverige. Statsrådet delar vidare expertgruppens uppfattning att åtgärder till förmån för zigenarna bör företas inom ramen för de generella reformer som gäller övriga invandrar- och minoritetsgrupper.

Föredraganden är dock inte beredd att biträda expertgruppens förslag att det skall göras särskilda insatser för att aktivera enskilt inresta utomnordiska zigenare under den tid de avvaktar beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. Denna fråga bör i stället angripas med utgångspunkt i problemets orsak, nämligen de långa handläggningstiderna för tillståndsärenden, framhåller föredraganden. En utredning för översyn av utlänningslagen skall med förtur överväga åtgärder för att förkorta handläggningstiderna.

I likhet med expertgruppen och nästan alla remissinstanser förordas i propositionen att organiserad överföring av utomnordiska zigenare bör förekomma även fortsättningsvis.

Beträffande förslaget om inrättande av en särskild samrådsgrupp för zigenarfrågor framhåller föredraganden att det är av synnerlig vikt att en samverkan i zigenarfrågor kommer till stånd mellan ansvariga myndigheter. Initiativet till en sådan samverkan, i vilken också kommunerna bör medverka, bör tas av invandrarverket. Det är enligt föredraganden också angeläget att verksamheten bedrivs i så nära kontakt som möjligt med representanter för zigenarna. Med hänsyn till bl. a. de ytterligare arbetsupp -

InU 1975/76:36

gifter som härigenom läggs på invandrarverket föreslås att samordningsbyrån tillförs fyra tjänster.

Avslutningsvis kan nämnas att en hel del förslag från expertgruppens sida berör andra departement än arbetsmarknadsdepartementet.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredraganden anfört i zigenarfrågan.

Inte heller i övrigt har utskottet något att anföra under denna anslagspunkt, och utskottet tillstyrker därför att anslaget Åtgärder för invandrare för nästa budgetår förs upp med i propositionen föreslaget belopp.

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamhetsbidrag till vissa organisationer att motionen 1975/76:861, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. beträffande information om kollektivanslutning till politiskt parti att riksdagen avslår motionen 1975/76:2031, yrkandet 1,

3. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2130, yrkandet 2, och 1975/76:861, yrkandet 2, till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 575 000 kr.

5. Översättningsservice

Propositionen

Regeringen har under punkten D4 (s. 160-161) föreslagit riksdagen att till Översättningsservice för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att anslaget Översättningsservice för nästa budgetår förs upp med i propositionen föreslaget belopp och hemställer

att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr.

6. Övriga frågor

Under denna rubrik tar utskottet upp fyra under allmänna motionstiden väckta motioner som ej är direkt hänförliga till olika anslagspunkter.

Invandrarrådet

Motion

1975/76:336 av fru Tillander (c) och herr Olsson i Sundsvall (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts

InU 1975/76:36

beträffande komplettering av invandrarrådet med företrädare för riksdagspartierna.

Utskottet

1 propositionen 1975:26 om invandrar- och minoritetspolitiken föreslogs inrättandet av ett permanent rådgivande organ i invandrarfrågor. Riksdagen anslöt sig till förslaget.

Det rådgivande organet, som fick namnet invandrarrådet, inrättades sedermera av regeringen under hösten föregående år. Rådet är knutet till arbetsmarknadsdepartementet och dess ordförande är statsrådet Anna-Greta Leijon. I rådet ingår företrädare för invandrarorganisationer, berörda statliga

r

och kommunala instanser och arbetsmarknadens parter. Rådet har sammanlagt 21 ledamöter, varav tolv är företrädare för olika invandrargrupper och fackligt aktiva invandrare.

I motionen 336 av fru Tillander (c) och herr Olsson i Sundsvall (c) uttalas att rådet lider av en påfallande brist genom att de politiska partierna, frånsett regeringspartiet, helt saknar företrädare. Motionärerna anser att denna brist i rådets sammansättning är märklig med hänsyn till de intressen invandrargrupperna representerar och har anledning att bevaka och sprida information om. En ändring, så att riksdagspartierna blir företrädda, skulle enligt motionen ha en ömsesidigt positiv effekt, för partierna genom att deras kontaktutbyte med invandrarorganisationerna vidgas och för invandrargrupperna genom att synpunkter i olika aktuella frågor kan nå och påverka riksdagspartierna.

Utskottet är inte berett att nu föreslå ändring i de principer för invandrarrådets sammansättning som utskottet godtog förra året. Sedan man fått någon tids erfarenhet av rådets verksamhet får det bedömas huruvida det är lämpligt med förändringar i rådets sammansättning. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Invandrarnas situation på arbetsmarknaden

Motion

1975/76:2146, yrkandet 1, av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari begärs att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillsätts, i vars direktiv bör ingå att kartlägga förekomsten av diskriminering av invandrare vad gäller typer av arbete, löneförhållanden, anställningsvillkor, arbetsmiljö och övriga arbetsrättsliga problem. Särskild tyngdpunkt bör läggas på de invandrare som är anställda i tunga och slitsamma yrken.

I motionen framhålls att de invandrade arbetarna under efterkrigstiden utgjort och alltjämt utgör en mycket stor del av storfinansens arbetskraftsreserv. Invandrarnas arbete präglas enligt motionen i stor omfattning av

InU 1975/76:36

tungt arbete, låg lön, sociala problem och språklig och kulturell isolering. Motionärerna framhåller vidare att material under åren presenterats som tyder på att invandrarna är utsatta för systematisk diskriminering på arbetsmarknaden i form av bl. a. lägre löner och dålig arbetsmiljö.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att invandrarnas situation på arbetsmarknaden utreds.

Utskottet

Då statsmakterna förra året tog ställning till invandrarfrågorna i stort beslöts att ett särskilt organ skulle tillskapas för forskning på invandrarpolitikens område. Detta organ, expertgruppen för invandrarforskning (IFO), har nu satt i gång sin verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att gruppen tar upp forskningsprojekt av den typ som berörs i motionen. Någon särskild åtgärd med anledning av motionsyrkandet är enligt utskottets uppfattning inte erforderlig.

Tillgången på tolkar m. m.

Motioner

1975/76:2146, yrkandet 2, av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari begärs att riksdagen beslutar uttala att åtgärder skall vidtas för en avsevärd ökning av tillgången på tolkar med specialkunskaper, främst inom sjukvården, rättsväsendet och den sociala servicen.

1975/76:378 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att kunskap i språk som talas av invandrare skall kunna räknas som merit vid tillsättning av befattning å ort (i län) där betydande språkliga minoriteter finns.

Utskottet

I motionen 2146 av herr Hermansson m. fl. (vpk) påstås att bristen på tolkar med speciella kunskaper i det närmaste är att betrakta som katastrofal. Detta medför enligt motionärerna att invandrarna ofta får en dålig social service och dålig sjukvård samt får svårt att hävda sig i rättsliga sammanhang. Motionärerna efterlyser därför åtgärder för en avsevärd ökning av tillgången på tolkar med specialkunskaper, främst inom sjukvården, rättsväsendet och den sociala servicen.

Även i motionen 378 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) efterlyses snabba och effektiva åtgärder i syfte att förbättra samhällets tolkservice. Ett sådant sätt vore enligt motionärerna att bereda invandrare med kunskaper i svenska väg till yrken och platser där de samtidigt som de utför sin

InU 1975/76:36

vanliga gärning kan anlitas som tolkar. Kunskaper i språk som talas av invandrare bör därför kunna räknas som merit vid tillsättning av befattningar på orter där betydande språkliga minoriteter finns.

Utskottet instämmer i det syfte som ligger bakom de båda motionerna, nämligen att det är viktigt att i språkligt avseende på olika sätt hjälpa icke svensktalande invandrare. Olika åtgärder med denna inriktning har också vidtagits. Sålunda kan nämnas införandet av ett auktorisationssystem av tolkar och översättare som riksdagen fattade beslut om förra året (InU 1975:6). Vidare kan nämnas att tolkutbildning påbörjats eller planeras i finska, tyska, grekiska och serbokroatiska som ett resultat av universitetskanslersämbetets tolkutredning. Även skolöverstyrelsen anordnar utbildning av tolkar.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om tolkar.

När det gäller frågan om kunskaper i främmande språk skall utgöra tjänstemerit i vissa fall har utskottet förra året (InU 1975/76:15) gjort uttalande som enligt utskottets uppfattning tillgodoser önskemålet i motionen 378.

Utskottet hemställer

1. beträffande invandrat-rådets sammansättning att riksdagen avslår motionen 1975/76:336,

2. beträffande utredning om invandrarnas situation pä arbetsmarknaden att riksdagen avslår motionen 1975/76:2146, yrkandet 1,

3. beträffande tillgängen pä tolkar att riksdagen avslår motionen 1975/76:2146, yrkandet 2,

4. beträffande kunskaper i språk som merit vid tjänstetillsättning att riksdagen avslår motionen 1975/76:378.

Stockholm den 18 mars 1976

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Ostersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar (s), Lorentzon (vpk), Granstedt (c), Strindberg (m), Rämgård (c) och Carlström (fp).

InU 1975/76:36

15 Reservationer

Vid 3. Åtgärder för flyktingar

1. Samrådsorgan för flyktingfrågor

av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar "Utskottet behandlade” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att ett samrådsorgan för flyktingfrågor inrättas.

Inte minst det faktum att de flyktingproblem som vi i dag konfronteras med ofta är av mer komplicerad natur än tidigare medför behov av ett samrådsorgan. Regeringen bör därför snarast inrätta ett sådant organ i enlighet med motionärernas förslag.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande samrådsorgan för flyktingfrågor att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2031, yrkandet 2, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Vid 4. Åtgärder för invandrare

2. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Invandrartidningen är ett mycket värdefullt instrument i fråga om informationsspridning och kontakt med invandrarna. Utskottet delar invandrarverkets och motionärernas bedömning att tidningen bör tillföras ytterligare resurser för att få möjlighet att bygga ut verksamheten. Bidraget till tidningen bör därför som yrkas i motionen höjas med 302 000 kr. utöver regeringens förslag.

3. Verksamhetsbidrag till vissa organisationer

av herrar Eriksson i Arvika (fp). Nilsson i Tvärålund (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar "Med anledning” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Införandet av verksamhetsbidragen till invandrar- och minoritetsorganisationer var en viktig del av den invandrarreform som riksdagen behandlade förra året. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att möjligheterna

InU 1975/76:36

att ge sådana bidrag förbättras, bl. a. bör som motionärerna framhåller organisationer med medlemmar från olika länder kunna komma i fråga. Något principiellt hinder mot att ge bidrag till den typen av föreningar innebär inte fjolårets riksdagsbeslut. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att som begärs i motionen den aktuella anslagsposten räknas upp med 560 000 kr. Vad utskottet anfört om rätten till bidrag för olika typ av organisationer bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande verksamhetsbidrag till vissa organisationer att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:861, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Projektbidrag till tidningar och tidskrifter

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar "Utskottet anser” och slutar ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör stödet till tidningar och tidskrifter som ges ut av invandrar- och minoritetsorganisationer byggas ut. Behovet av den aktuella stödformen kvarstår även om vissa av publikationerna, såsom rimligt är, får del av det allmänna presstödet. Utskottet biträder därför förslaget i folkpartimotionen om uppräkning av anslaget med 520 000 kr. för det berörda ändamålet.

5. Information om kollektivanslutning till politiskt parti

av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Med anledning” och slutar ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionen vill utskottet framhålla att samhällets information till invandrare i fråga om text- och bildmaterial skall vara objektiv och adekvat. Exempel på motsatsen finns dessvärre. Särskilt viktigt kan det sägas vara att invandrarna får en opartisk och effektiv information om politiska förhållanden. Det olustiga förhållandet att fackföreningar - mot riksdagens uttalade vilja - kollektivt ansluter medlemmar till socialdemokratiska partiet är ett speciellt problem. Myndigheterna bör se till att invandrare effektivt upplyses om konsekvenserna av detta system och om de möjligheter som finns att reservera sig mot medlemskap. Vad utskottet anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande information om kollektivanslutning till politiskt parti att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2031, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975/76:36

6. Medelsanvisningen

under förutsättning av bifall till reservationen 3

av herrar Eriksson i Arvika (fp). Nilsson i Tvärålund (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar "Inte heller” och slutar "föreslaget belopp” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till motionen 861 och då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot anslagsberäkningen föreslår utskottet att anslaget Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 räknas upp med 560 000 kr. i förhållande till propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:861, yrkandet 2, och med avslag på motionen 1975/76:2130, yrkandet 2, samt med anledning av propositionens förslag till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 8 135 000 kr.

7. Medelsanvisningen

under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 3 och 4 av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar "Inte heller” och slutar ”föreslaget belopp” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden till motionerna 861, yrkandet 2, och 2130, yrkandet 2, och då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot anslagsberäkningen föreslår utskottet att anslaget Åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 räknas upp med 1 382 000 kr. i förhållande till propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:861, yrkandet 2, och 2130, yrkandet 2, samt med anledning av propositionens förslag till Åtgärder för invandrare förbudgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 8 957 000 kr.

Vid 6. Övriga frågor

8. Invandrarnas situation på arbetsmarknaden

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att utskottets yttrande på s. 13 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller invandrarnas si -

InU 1975/76:36

tuation i arbetslivet. Det är angeläget att man snarast undersöker vad som kan göras för att komma till rätta med problemen. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets uppfattning angeläget att man snarast utreder frågan i enlighet med motionärernas förslag.

Genom expertgruppen för invandrarforskning (IFO) bör det vara möjligt att ta fram underlag för vidare ställningstaganden.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 2146 i förevarande del. Regeringen bör underrättas om ställningstagandet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inredning om invandrarnas situation på arbetsmarknaden att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2146, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Tillgången på tolkar m. m.

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”om tolkar” bort ha följande lydelse:

De åtgärder för ökad tolkutbildning som utskottet redovisar ovan är inte tillräckliga. I likhet med motionärerna anser utskottet att det härutöver krävs ytterligare åtgärder för att öka tillgången på tolkar med specialkunskaper främst inom sjukvården, rättsväsendet och den sociala servicen. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tillgängen på tolkar au riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2146, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975/76:36

19 Innehållsförteckning

1. Invandringens omfattning 1

2. Statens invandrarverk 2

3. Åtgärder för flyktingar 3

4. Åtgärder för invandrare 4

5. Översättningsservice 11

6. Övriga frågor 11

Invandrarrådet 11

Invandrarnas situation på arbetsmarknaden 12

Tillgången på tolkar m. m 13

Reservationer 15

Vid 3. Åtgärder för flyktingar

1. Samrådsorgan för flyktingfrågor (m) 15

Vid 4. Åtgärder för invandrare

2. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen (fp) 15

3. Verksamhetsbidrag till vissa organisationer (c, fp) 15

4. Projektbidrag till tidningar och tidskrifter (fp) 16

5. Information om kollektivanslutning till politiskt parti (m) 16

6. Medelsanvisningen (c, fp) 17

7. Medelsanvisningen (fp) 17

Vid 6. Övriga frågor

8. Invandrarnas situation på arbetsmarknaden (vpk) 17

9. Tillgången på tolkar m. m. (vpk) 18

GOTAB 51555 Slockholm 1976