Med anledning av motion om fullständigt föreningsrättsskydd för arbetstagare

InU 1975/76:4

Inrikesutskottets betänkande 1975/76:4

med anledning av motion om fullständigt föreningsrättsskydd för arbetstagare

I motionen 1975:651 av herrar Ullsten (fp) och Ahlmark (fp) yrkas att riksdagen skall begära förslag om sådan ändring i lagen om förenings- och förhandlingsrätt att fullständigt föreningsrättsskydd tillkommer alla arbetstagare.

Motionärerna behandlar olika problem som rör omfattningen av föreningsrätten och förhandlingsrätten. De nämner det s. k. mätningsmonopolet, minoritetsorganisationers ställning, föreningsrättsskyddet för arbetssökande och organisationsklausuler.

Nuvarande ordning

Förhandlingsrätt

I 4 § lagen om förenings- och förhandlingsrätt betecknas förhandlingsrätten som en ”rätt att påkalla förhandling rörande reglering av anställningsvillkoren ävensom rörande förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Förhandlingsrätt tillkommer åena sidan arbetsgivare eller förening av arbetsgivare, vari han är medlem, samt å andra sidan förening av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagarna är medlemmar. Ingen av parterna för vägra att gå in i saklig diskussion av tvistefrågan med motparten. Förhandlingsrätt föreligger för varje arbetstagarförening, oavsett hur många arbetstagare de representerar på en arbetsplats.

Syftet med förhandlingar är givetvis att nå en överenskommelse. 5 5 i lagen innehåller allmänna regler om gången av förhandling, hur förhandling skall påkallas, när sammanträde skall hållas och hur protokollet skall föras.

En part har däremot inte någon förpliktelse att träffa en uppgörelse. Parten har alltså fullgjort sin förhandlingsskyldighet även om han vägrar att sluta kollektivavtal med motparten. Denna ståndpunkt har av arbetsdomstolen i en dom (1946 nr 46) framhållits som "en logisk nödvändighet i ett rättssystem som vårt, vilket icke genombrutit avtalsfrihetens princip genom bestämmelser om obligatorisk skiljedom i intressetvister”. Arbetsdomstolen har i två senare utslag, AD 1969 nr 14 och 1972 nr 5, bekräftat denna ståndpunkt.

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 4

InU 1975/76:4

2 Föreningsrätt

Genom lagen om förenings- och förhandlingsrätt tillförsäkras arbetsgivare och arbetstagare rätt att tillhöra facklig organisation, utnyttja medlemskap i sådan organisation samt verka för sådan förening eller för bildandet därav. Föreningsrätten skall lämnas okränkt.

Kränkning av föreningsrätten föreligger, om på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan åtgärd vidtages mot någon på andra sidan för att förmå honom att icke inträda i eller att utträda ur förening eller att icke utnyttja medlemskap i förening eller att icke verka för förening eller för bildandet av sådan, så ock om på ena sidan, till skada för någon på andra sidan, åtgärd vidtages på grund av hans medlemskap i förening eller utnyttjande av detta eller hans verksamhet för förening eller för bildandet av sådan. Kränkning av föreningsrätten skall anses föreligga, även om åtgärden vidtagits till uppfyllande av bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan dylik rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtalet eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig. Kränkning av föreningsrätten kan medföra skadeståndsskyldighet.

Lagstiftningen om föreningsrättsskyddet reglerar endast rätten att tillhöra förening (positiva föreningsrätten), ej rätten att stå utanför förening (negativa föreningsrätten). Lagstiftningen är vidare i princip begränsad till att gälla de fall där det föreligger ett anställningsförhållande. Lagstiftningen ger alltså inte skydd för person som söker arbete. I vissa fall finns emellertid ett skydd för arbetssökande enligt den nya lagstiftningen om anställningstrygghet. Företrädesrätt till ny anställning enligt 25 - 28 5S lagen om anställningsskydd gäller oberoende av föreningstillhörighet. Vid fall av arbetsförmedlingstvång enligt lagen om anställningsfrämjande åtgärder skall arbetsförmedlingen anvisa arbetskraft oavsett föreningstillhörighet.

Föreningsrätten brukar betecknas som absolut. Den kan sålunda inte med laga verkan efterges eller sättas ur spel genom kollektivavtal eller andra avtal. I kollektivavtal förekommer stundom s. k. organisationsklausuler som vanligen innebär företrädesrätt till arbete för medlemmar i den arbetstagarorganisation som slutit avtal. Dylika organisationsklausuler är i och för sig giltiga. Organisationsklausul innebär i allmänhet i första hand att arbetsgivare enbart får nyanställa arbetstagare, som tillhör den företrädesberättigade organisationen. Organisationsklausulemas verkningar begränsas emellertid genom lagstiftning när det gäller redan anställd personal. En arbetsgivare gör sig sålunda skyldig till föreningsrättskränkning, om han för att uppfylla en organisationsklausul avskedaren arbetstagare, som tillhör en annan organisation än den vars medlemmar är företrädesberättigade. Inte heller kan en oorganiserad arbetstagare med hänvisning till en organisationsklausul sägas upp under åberopande av att han inte tillhör en viss organisation. Ett sådant skäl anses inte utgöra en saklig grund för uppsägning enligt lagen om anställningsskydd. Även vid tillämpning av turordnings -

InU 1975/76:4

reglerna vid uppsägning, permittering eller företrädesrätt till ny anställning enligt denna lag har verkningarna av organisationsklausuler begränsats. Det anses rättsstridigt att tillämpa reglerna på ett sådant sätt att endast vissa organisationers medlemmar eller oorganiserade slås ut från en arbetsplats. Organisationsklausuler förekommer inte inom SAF:s avtalsområde.

Mål som avser tillämpning av förenings- och förhandlingsrättslagen avgörs av arbetsdomstolen. Detsamma gäller om lagen om anställningstrygghet, dock att tingsrätt är första instans då mål rör oorganiserad arbetstagare.

Bestämmelser i kollektivavtal om mätningsavgift

Enligt det mellan Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska byggnadsarbetareförbundet upprättade riksavtalet för byggnadsindustrin skall uppmätning och uträkning av ackordsarbete i regel utföras gemensamt av respektive organisationers mätningsmän. Arbetsgivare är på begäran skyldig att av ackordsöverskott innehålla och till Byggnadsarbetareförbundets lokala organisation överlämna ett belopp utgörande ersättning för mätningsarbetet, s. k. mätningsarvode. Såsom mätningsarvode får allenast upptagas belopp, som svarar mot den lokala organisationens kostnader för mätningen. Om högre belopp tas ut för att exemplevis täcka arbetstagarorganisationens allmänna kostnader kan det utgöra en föreningsrättskränkning.

Som allmän princip gäller att en arbetsgivare gentemot avtalsslutande fackorganisation är skyldig att tillämpa ingånget kollektivavtal även på arbetstagare som är oorganiserade eller tillhör annan organisation. En av byggnadsavtalet bunden arbetsgivare är alltså skyldig att följa reglerna om mätning även i de fall då samtliga medlemmar i ett ackordslag är oorganiserade eller tillhör annan organisation än Byggnadsarbetareförbundet. Detta innebär att mätningsavgift enligt ovanstående avtal utgår exempelvis vid arbete utfört av arbetare organiserade i den syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Systemet har stundom betecknats som ”mätningsmonopolef'.

Tidigare riksdagsbehandling

De i motionen upptagna frågorna har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Här må hänvisas till InU 1971:13, 1972:16 och 1974:22. Vid det sistnämnda tillfället anförde inrikesutskottet i ett enhälligt betänkande att de aktuella frågorna behandlades av arbetsrättskommittén och att sakdiskussion i ämnet borde anstå till dess resultatet av kommitténs arbete förelåg.

A rbet srättskommi ttén

Kommittén lade vid det senaste årsskiftet fram sitt huvudbetänkande Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1). Betänkandet innehåller förslag till en lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Lagförslaget innehåller

InU 1975/76:4

bl. a. regler om föreningsrätt av i huvudsak samma innebörd som de som ingår i den gällande lagen om förenings- och förhandlingsrätt.

I betänkandet behandlas utförligt förenings- och förhandlingsrättens innebörd och omfattning. Bl. a. belyses de problem som tas upp i den aktuella motionen. Kommittén stannar emellertid för att inte föreslå någon ändring i förenings- och förhandlingsrättens omfattning på de områden som aktualiseras i motionen.

I en reservation till betänkandet uttalade herr Ekinge att det borde ha varit en naturlig uppgift för kommittén att bygga ut föreningsrättsskyddet till ett "fullt lagligt föreningsrättsskydd för arbetssökande”. I en annan reservation hävdade herr Oskarson att frågan om den negativa föreningsrätten i hela dess vidd snarast borde göras till föremål för utredning med inriktning på lagstiftning på området.

Vid remissbehandlingen har frågorna om föreningsrättens innebörd och minoritetsorganisationers ställning enligt den föreslagna lagstiftningen tagits upp av flera remissinstanser. Därvid har aktualiserats bl. a. frågor av det slag som motionärerna behandlar.

Arbetsrättskommitténs förslag bereds f. n. i regeringens kansli. En lagrådsremiss beräknas föreligga vid slutet av året, och proposition har aviserats till våren 1976.

Utskottet

Den förevarande motionens syfte är att förstärka skyddet för föreningsrätten. Motionärerna tar upp olika frågor som hänger samman med föreningsrättens omfattning och vill att riksdagen skall begära ändring i lagstiftningen i enlighet med de önskemål som förs fram i motionen.

Rätten att tillhöra och utnyttja medlemskap i arbetsgivar- eller arbetstagarförening utan att bli utsatt för påtryckningar eller annan obehörig inblandning från motpart i arbetsförhållandet är en av hörnstenarna i vårt arbetsrättsliga system, och skyddet av denna rättighet är en viktig uppgift för lagstiftaren.

De föreningsrättsliga frågorna tillhör de ämnen som man arbetar med i regeringens kansli vid färdigställandet av en proposition på grundval av arbetsrättskommitténs förslag till lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Kommittén har tagit upp bl. a. de frågor som aktualiserats i motionen, och dessa frågor har blivit ytterligare belysta vid remissbehandlingen. Propositionen har aviserats till våren 1976. Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att avvakta det material och de förslag som läggs fram i propositionen innan man tar ställning till hur sakfrågorna skall lösas. Med hänsyn härtill bör motionen inte leda till något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att motionen 1975:651 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

InU 1975/76:4

5 Stockholm den 21 oktober 1975

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), fru Ludvigsson (s), herr Oskarson (m), fru Berglund (s), herrar Ekinge (fp), Andréasson i Falkenberg (s), Ulander (s), fru af Ugglas (m), fru EkholmFrank (s), herrar Rämgård (c) och Hallgren (vpk).

Särskilt yttrande

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp):

Vi delar herrar Ullstens och Ahlmarks uppfattning att lagstiftningen om föreningsrätt bör byggas ut. Föreningsrättsskydd bör sålunda tillkomma även arbetssökande och organisationsklausuler bör göras verkningslösa.

Med hänsyn till att förslag om ny lagstiftning om bl. a. föreningsrätt väntas under våren 1976 avstår vi nu från att ställa yrkanden. I den mån lagförslaget inte tillgodoser våra synpunkter kommer vi att på nytt aktualisera frågan.

GOTAB 75 10081 Stockholm 1975