Med anledning av propositionen 1975/76:185 om ytterligare industricenteranläggningar samt vissa andra regionalpolitiska frågor jämte motioner
InU 1975/76:43
Inrikesutskottets betänkande 1975/76:43
med anledning av propositionen 1975/76:185 om ytterligare industricenteranläggningar samt vissa andra regionalpolitiska frågor jämte motioner
I betänkandet behandlas propositionen 1975/76:185 (arbetsmarknadsdepartementet) samt 16 under allmänna motionstiden väckta motioner och nio med anledning av propositionen väckta motioner.
Propositionen
Regeringen har i propositionen 1975/76:185 efter föredragning av statsrådet Bengtsson,
dels föreslagit att riksdagen skall
1. godkänna de grunder för regionalpolitisk! stöd vid marknadsföringsåtgärder som förordats att tillämpas under budgetåren 1976/77 och 1977/78,
2. bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för finansiering av industricenteranläggningar i Ljusdal och Haparanda enligt de grunder som förordats,
dels givit riksdagen till känna vad som anförts om beslutsordningen i fråga om regionalpolitisk! stöd.
I propositionen föreslås att regeringen får besluta om att bygga industricenteranläggningar i Ljusdal och Haparanda. Beslut avses bli fattat när minst hälften av lokalerna i varje ort omedelbart kan hyras ut.
Vidare föreslås att regionalpolitisk! stöd i form av lånegaranti skall lämnas för att täcka marknadsföringskostnader vid introduktion av en ny eller väsentligt vidareutvecklad produkt hos industriföretag inom det allmänna stödområdet. Lånegarantin får uppgå till 80 % av marknadsföringskostnaderna, dock högst 500 000 kr.
Genom propositionen informeras vidare riksdagen om planerna på en decentralisering av beslutanderätten i vissa ärenden om regionalpolitisk! stöd till regional nivå.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden
1975/76:253 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar inrätta ett industricentrum i Ljusdals kommun samt hos regeringen anhåller att den vidtar därav föranledda åtgärder.
1975/76:284 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari yrkas att riksdagen hos
1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 43
InU 1975/76:43
regeringen anhåller om förslag angående etablering av industricentrum i Ånge kommun.
1975/76:285 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ett statligt industricentrum förläggs till Ljusdal med beaktande av de i motionen framförda synpunkterna.
1975/76:379 av herr Nygren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att Vilhelmina särskilt beaktas som lokaliseringsort i det förslag till fortsatt utbyggnad av industricentraanläggningar som aviseras i regeringens proposition 1975/76:87.
1975/76:380 av herr Winberg (m) vari - i yrkandet 3 såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen “till känna vad i motionen anförts om bevarandet och tillskapandet av olika slag av verksamhet i Ånge.
Motionen behandlas i övriga delar i ett senare betänkande.
1975176:657 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag dels om ett industricentrum i Ånge, dels om att medel ställs till projekt Inland Y:s förfogande.
Motionen behandlas beträffande yrkandets andra dels-sats av utskottet i ett senare betänkande.
1975/76:659 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vid inrättande av ytterligare industricentra en lokalisering sker till Torsby kommun i enlighet med vad i motionen anförts.
1975/76:661 av herr Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att Vilhelmina utses som lokaliseringsort vid den fortsatta etableringen av industricentra.
1975/76:855 av herr Hjorth m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att industrilokaler skall kunna uppföras som kommunala beredskapsarbeten även på platser utanför det inre stödområdet med sysselsättningssvårigheter och behov av differentierat näringsliv efter prövning från fall till fall.
1975/76:859 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att ett industricentrum bör byggas i Haparanda.
Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare betänkande.
1975/76:862 av herr Rämgård m. fl. (c) vari yrkas, att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå med 50 % till kommuner i det inre stödområdet för uppförande av industrifastighet.
InU 1975/76:43
1975/76:1838 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen hemställa om förslag till regionalpolitisk! stöd och bidragsverksamhet genom utbyggnad av industricenteranläggningar på Öland och Gotland.
1975/76:1873 av herr Magnusson i Tanum m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att inrätta ett industriellt utvecklingscentrum i norra Bohuslän.
1975/76:1884 av herr Nordgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om uppförande av ett industricentrum i Ljusdal, Arvidsjaur, Vilhelmina och Ånge.
1975/76:1908 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam utredning beträffande uppförande av ett industricentrum i Åre kommun och etablering av statlig industriverksamhet inom Ragunda kommun.
1975/76:2157 av herr Lorentzon (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland förlägga industrier och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsättes inriktning på framtidsbetonade industrier med insättandet av medel ur AP-fonderna och att åtgärderna bör avse bl. a.
a) att ett statligt industricentrum förläggs till Ånge.
Motionen behandlas beträffande yrkandet d i betänkandet InU 1975/76:33. Yrkandena b och c behandlas av utskottet i ett senare betänkande.
Motioner väckta med anledning av prop. 1975/76:185
1975/76:2374 av herrar Rämgård (c) och Boo (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam utredning beträffande uppförande av industricentra i Älvdalens kommun och kommundelen Särna.
1975/76:2375 av herr Sellgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om etablering av ett industricentrum i Ånge kommun.
1975/76:2380 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari yrkas att riksdagen vid behandling av propositionen 1975/76:185 uttalar att industricentrum byggs i Vilhelmina.
1975/76:2395 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att formuleringen i propositionen: "Beslut avses bli fattat, när minst hälften av lokalerna omedelbart kan hyras ut” ej har ett så bindande innehåll att anpassning till konjunkturläge och lokala förhållanden omöjliggörs och att regeringen bör ha möjlighet att fatta beslut vid lägre andel uthyrd yta om detta bedöms lämpligt samt
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.
1* Riksdagen 1975/76. 18 samt. Nr 43
InU 1975/76:43
1975/76:2399 av herr Ekinge m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att bygga en industricentrumanläggning i Hemse.
1975/76:2400 av herr Jonsson i Mora (fp) vari yrkas att riksdagen måtte besluta att vid den fortsatta utbyggnaden av industricentraanläggningar ett industricentrum förlägges till Moraregionen i Kopparbergs län
1975/76:2401 av fru Marklund (vpk) vari yrkas att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1975/76:185 uttalar att en industricentrumanläggning även skall uppföras i Vilhelmina kommun.
1975/76:2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen begära att Stiftelsen Industricentra får i uppdrag att lämna förslag om riktlinjer för mindre industricenteranläggningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för finansiering av industricentraanläggningar i Ljusdal, Haparanda och Vilhelmina i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att med bifall till regeringens förslag uttala att regionalpolitiskt stöd för marknadsföringsåtgärder utgår enligt de riktlinjer som anförts i motionen,
4. att hos regeringen begära att statens industriverk ges i uppdrag att ta initiativ för att i regionalpolitiskt syfte ge förutsättningar för en aktiv näringspolitisk planering i vissa kommuner enligt vad som anförts i motionen,
5. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande den fortsatta möjliga omfattningen av lokaliseringsbidrag och avskrivningslån.
1975/76:2403 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Stridsman (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att byggande av industricenteranläggningar kan påbörjas, även om inte hälften av den totala ytan är uthyrd, enligt de riktlinjer som anförts i motionen.
Utskottet
Industricentra
Sedan år 1973 pågåren försöksverksamhet med statliga industricentra i regionala centra i det inre stödområdet. Syftet med verksamheten är att vidga de regionalpolitiska insatserna genom att tillhandahålla industrilokaler för uthyrning. Huvudman för verksamheten är Stiftelsen Industricentra.
Industricenteranläggningar har enligt 1973 års riksdagsbeslut uppförts i Strömsund och Lycksele. Riksdagen har nyligen beslutat att bygga ut de båda anläggningarna,som vardera ursprungligendimensionerades förcal50arbetsplatser och en lokalyta på ca 6 000 m2 till i princip 300 arbetsplatser (prop.
InU 1975/76: 43
1975/76:87, InU 1975/76:27, rskr 1975/76:167). Det är regeringens sak att bestämma när utbyggnadsarbetena skall sättas i gång. Utbyggnad bör ske när regeringen bedömer att minst hälften av de nya lokalerna i resp. ort omedelbart kan hyras ut.
I industricenteranläggningarna skall hyran ligga på en nivå som motsvarar företagens kostnader för att bygga egna lokaler med statligt lokaliseringsstöd. Anläggningarna i Strömsund och Lycksele har finansierats med statliga lokaliseringsbidrag och lån från anslagen för regionalpolitisk! stöd. Vidare har Stiftelsen Industricentra tillförts stiftelsekapital från samma anslag.
Sammanlagt har staten hittills lämnat stöd till stiftelsen med ca 16 milj. kr. för investeringarna i Strömsund och Lycksele. Vidare har flera av de företag som hyr lokaler i anläggningarna fått statligt lokaliseringsstöd i samband med etableringen. Lokalerna i de bådaanläggningarnaär nu till störredelen uthyrda. Med stöd av uppgifter från de företag som hyr lokalerna kan antalet arbetsplatser i de båda anläggningarna beräknas gå upp till totalt 250-300 efter en inkörningsperiod. F. n. sysselsätts ca 85 personer.
Departementschefen framhåller att även om industricenterverksamheten hittills har gett i huvudsak positiva resultat så har det ännu gått för kort tid för att några säkra slutsatser skall kunna dras om värdet på längre sikt av inJustricentra som regionalpolitisk! medel. Han anser dock att det kan finnas skäl att nu planera för en begränsad utvidgning av försöksverksamheten. I likhet med stiftelsen menar departementschefen att verksamheten bör underlättas om lokaler i industricenteranläggningar kan erbjudas i flera orter än f. n. I enlighet härmed föreslår han att sådana anläggningar skall byggas i ytterligare två orter, nämligen Haparanda och Ljusdal: Valet av lokaliseringsorter motiveras med att en av anläggningarna bör ligga i Norrbottens län och den andra anläggningen längre söderut än de båda nuvarande anläggningarna.
De nya anläggningarna bör enligt departementschefen dimensioneras på samma sätt som skedde förden första etappen i Strömsund och Lycksele. Samma beslutsordning bör tillämpas som för utbyggnaden av den andra etappen i Strömsund och Lycksele. Det innebäratt riksdagen nu tar ställ ning till ortsvalet samt till riktlinjerna för finansiering av anläggningarna. Regeringen beslutar därefter när investeringarna skall göras. Beslut härom bör fattas först när minst hälften av lokalerna i resp. ort bedöms omedelbart kunna hyras ut. Med en sådan ordning kan stiftelsen genast börja planera förde nya anläggningarna och bl. a. söka träffa överenskommelse med företag om uthyrning av lokalerna.
Investeringarna bör finansieras efter samma principer som anläggningarna i Strömsund och Lycksele. Därför föreslåsatt riksdagen bemyndigar regeringen att från anslagen för regionalpolitisk! stöd ta i anspråk medel för lokaliseringsbidrag, annuitetslån och kapitaltillskott till Stiftelsen Industricentra för att finansiera anläggningarna i Ljusdal och Haparanda.
Det föreslagna villkoret att uppförandet av de nya anläggningarna skall påbörjas först när minst hälften av de nya lokalerna i resp. ort hyrts ut kritiseras
InU 1975/76: 43
i motionerna 2395 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och 2403 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Stridsman (c). Man vill att regeringen skall kunna fatta beslut om igångsättningen i ett tidigare skede. Det hänvisas bl. a. till att det visat sig vara avsevärt lättare att hyra ut lokaler som snabbt är färdiga att tas i bruk.
Erfarenheterna av den hittillsvarande industricenterverksamheten ger vid handen att det finns goda skäl att ha garantier (oren viss beläggning innan byggnadsinvesteringarna påbörjas. Utskottet vill emellertid framhållaatt kravet om att minst hälften av den totala ytan är uthyrd innan uppförandet påbörjas inte får uppfattas som en absolut gräns utan närmast ses som en riktpunkt för regeringens handlande. Med det anförda har utskottet besvarat yrkandena i motionerna 2395 och 2403.
Utskottet tar härefter upp frågan om valet av lokaliseringsorter för industricentra. Förslag härom har, som framgår av nedanstående uppställning, lagts fram i ett stort antal motioner.
Motionens nr
Motionärer
Föreslagen loka- sering
herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m)
Haparanda
herr Nordgren m. fl. (m)
Arvidsjaur
herr Nygren m. fl.(s)
Vilhelmina
herr Ångström (fp)
herr Nordgren m. fl. (m)
herr Nilsson i Agnäs (m)
fru Marklund (vpk)
herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c)
herrar Åsling (c) och Stjernström (c)
Åre
herr Olsson i Sundsvall (c)
Ånge
herr Winberg (m)
herr Olsson i Timrå m. fl. (s)
herr Nordgren m. fl. (m)
herr Lorentzon (vpk)
herr Sellgren (fp)
herr Olsson i Järvsö m. fl. (c)
Ljusdal
herr Westberg i Ljusdal (fp)
"
herr Nordgren m. fl. (m)
”
herrar Rämgård (c) och Boo (c)
Älvdalen, Särna
herr Jonsson i Mora (fp)
Moraregionen
herr Persson i Karlstad (s)
Torsby
herr Magnusson i Tanum m. fl. (s)
norra Bohuslän
herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c)
Öland och Gotland
herr Ekinge m. fl. (fp)
Hemse
De erfarenheter man fått från den hittillsvarande industricenterverksamheten visaratt den ingalunda är problemfri. Det har visat sig vara förenat med betydande svårigheter att få hyresgäster till lokalerna trots stora insatser från stiftelsens sida. Vad hittills förekommit ger alltså anledning till en viss försiktighet vid bedömning av i vilken takt satsningar skall göras. Riksdagen har tidigare beslutat om utbyggnad av industricenteranläggningarna i Strömsund
InU1975/76: 43
och Lycksele. Den ytterligare expansion som nu föreslås i form av två nya anläggningar får mot bakgrund av det anförda anses rimligt avvägd.
Vid valet av orter har utskottet gjort en ingående bedömning med ledning av uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt av Geografiska institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen. Utskottet har därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering av två nya centra i Haparanda resp. Ljusdal. Därutöver vill utskottet föreslå att i nästa etapp prioritet ges åt Ånge och Vilhelmina.
De val av orter som utskottet nu stannat för innebär inte att det skullesaknas skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna. Tvärtom får läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant att andra regionalpolitiska satsningar är angelägna. Utskottet vill därför i sammanhanget framhålla betydelsen av att möjligheterna att ge annat regionalpolitisk stöd tillvaratas även i framtiden.
Det kan tilläggas att industricentraverksamheten ännu befinner sig i början av sin utveckling och att den under överskådlig framtid kommer totalt sett att ha en begränsad betydelse som regionalpolitisk medel.
Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 253,285,859 och 1884. Det innebär också att motionerna med yrkanden om Vilhelmina och Ånge i viss mån är tillgodosedda.
Utskottet tar härefter upp motionsyrkanden om en del principfrågor som rör industricentra.
I motionen 2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) framhålls att det är angeläget att man inom ramen för Stiftelsen Industricentras verksamhet ger utrymme även för mindre anläggningar, industrihus och liknande. Sådana anläggningarskulle bättre vara anpassade efter mindre orters och kommuners behov. Regeringen bör därför ge stiftelsen i uppdrag att ange riktlinjer för sådana mindre anläggningar, menar motionärerna. Slutligen poängteras att det är viktigt att man inom den pågående försöksverksamheten skaffar sig erfarenheter av industricenteranläggningar också i mindre orter.
Liknande synpunkter redovisas även i motionen 2374 av herrar Rämgård (c) och Boo (c).
Deställningstaganden i fråga om ortsval som utskottet ovan gjort innebär att utskottet inte frångått den nuvarande ordningen att industricentra skall placeras i regionala centra i inre stödområdet. Utskottet haren viss förståelse för förslag som innebär att stöd i någon form skall kunna ges till uppbyggnad av industrihus även i mindre orter. Riksdagen öppnade förra året på utskottets förslag en möjlighet till att på utsatta orter i inre stödområdet ge stöd till kommunala industrihus genom att sådana får uppföras som beredskapsarbeten.
Enligt utskottets uppfattning talar övervägande skäl för att anlita beredskapsarbete som stödform för de mindre anläggningar som det här i regel blir fråga om. Utskottet har emellertid inte något att erinra mot att frågan om hur stöd till industrihus i framtiden lämpligen skall kanaliseras tas upp till bedömning i ett större regionalpolitisk perspektiv. Bl. a. börén samordning komma
InU 1975/76: 43
till stånd beträffande principerna för hyressättning i olika typerav industrihus. Undersökningen bör ske sedan någon tid gått och man fått erfarenheter av hur de nuvarande stödformerna i fråga om industrihus verkar.
Med det anförda har utskottet också besvarat de under allmänna motionstiden väckta motionerna 862 av herr Rämgård m. fl. (c) och 855 av herr Hjorth m. fl. (s). Dessa motioner går båda ut på vidgade möjighetertill stöd för uppförande av industrihus som beredskapsarbete. Frågorav den typen bör tas upp i samband med de överväganden som utskottet ovan förordat.
Utskottet tar i det här sammanhanget även upp motionen 1908 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c), i vilken begärs etablering av statlig industriverksamhet i Ragunda kommun.
Utskottet har föreståelse för sysselsättningsproblemen i denna kommun. Problemen får emellertid lösas inom ramen för de förstärkta regionalpolitiska stödåtgärder som står till buds för kommunerna i Norrlands inland. Utskottet kan således inte biträda motionsyrkandet.
Regionalpolitiskt stöd vid marknadsföringsåtgärder
Enligt gällande regler för statligt regionalpolitiskt stöd kan företag inom det allmänna stödområdet få statlig lånegaranti för att anskaffa rörelsekapital i samband med sådan utbyggnad eller nyetablering som sker med lokaliseringsstöd. Lånegarantin får uppgå till högst 50 % av det beräknade behovet av rörelsekapital. Rörelsekapitalet kan användas bl. a. för att täcka marknadsföringskostnader.
Inrikesutskottet uttalade våren 1974 att regeringen närmare borde överväga i vilken form ökat stöd till marknadsföringsåtgärder skulle komma till stånd. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (InU 1974:7, rskr 1974:204). Frågan har därefter beretts inom arbetsmarknadsdepartementet.
I propositionen föreslår nu departementschefen att statlig lånegaranti får lämnas för marknadsföringsåtgärder enligt samma regler som gäller för sådan garanti som är avsedd för anskaffning av omsättningstillgångar. Det innebär bl. a. att garanti skall lämnas endast om sökanden saknar tillräckliga säkerheter för vanligt banklån.
Stöd föreslås utgå endast för marknadsföringsåtgärder i samband med introduktion av en ny eller väsentligt vidareutvecklad produkt. I stödunderlaget skall kunna inräknas de kostnader som direkt hänför sig till marknadsintroduktionen och som avser marknadsföringens tre delfunktioner marknadsanalys, marknadsplanering och marknadsbearbetning. I stödunderlaget bör däremot inte ingå kostnader av typ lagerhållning och distribution eller kostnader för speciella förpackningar eller för särskilda priskampanjer. Stödet bör lämnas endast till industriföretag inom det allmänna stödområdet.
Den särskilda statliga lånegarantin för finansiering av marknadsföringsåtgärder föreslås uppgå till högst 80 % av stödunderlaget. Det totala garantibeloppet bör vidare begränsas till högst 500 000 kr. för varje projekt. Härigenom kommer stödet att få betydelse främst för de små och medelstora företagen.
InU 1975/76: 43
9 Som underlag för beslut om stöd skall företaget presentera en detaljerad marknadsplan. Av planen skall framgå målsättning, innehåll, organisation och kostnader både för den löpande marknadsföring som företaget bedriver och för den marknadsintroduktion som företaget söker stöd för.
Det utvidgade stödet vid marknadsföringsåtgärder bör enligt departementschefen prövas under en tvåårig försöksperiod från den 1 juli 1976.
1 propositionen framhålls vidare att lånegarantier för finansiering av marknadsföringsåtgärder bör rymmas inom samma ram som anvisas för statlig kreditgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital. Ramen har fastställts till 25 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Kostnader för att infria garantierna bör, liksom infriande av lånegarantier för anskaffning av omsättningstillgångar, täckas från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet.
Synpunkter på förslaget till stöd åt marknadsföringsåtgärder läggs fram i motionen 2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c).
Motionärerna anser bl. a. att även kostnaderna för marknadsplanen bör ingå i stödunderlaget för att stödet till marknadsföring skall bli verkningsfullt. Man anser vidare att det är nödvändigt att skapa sådana regler att företagen själva inte behöver stå hela risken för marknadsföringskostnaderna vid en misslyckad lansering av en produkt. Detta bör enligt motionärerna lösas på så sätt, att företagen erhåller lån med villkorlig återbetalning upp till 50 96. I motionen föreslås vidare att regionalpolitisk stöd för marknadsföring skall kunna utgå även till ett försäljningsföretag som ägs av flera småföretag.
Slutligen understryks i motionen behovet av en mera aktiv näringsplitisk planering i många kommuner. Det gäller att ta fram nya produkter, undersöka marknadsförutsättningar, bedöma förutsättningen för produkten i den aktuella kommunen med avseende på naturförutsättningar m. m. Detta kan vara svårt i orter med svag industriell tradition. Detsamma kan även gälla en hel region. Att tillvarata en outnyttjad produktidé innebär också ett direkt nyskapande av arbetstillfällen.
Enligt motionärernas mening är det därför angeläget att de grundläggande förutsättningarna för en etablering i de mest sysselsättningssvaga områdena kan bli föremål för regionalpolitisk stöd. En sådan verksamhet bör kunna drivas i samråd mellan kommunerna och företagareföreningen med statens industriverk som central huvudman. Regeringen bör ge industriverket i uppdrag att medverka till en sådan stödverksamhet ekonomiskt och på annat sätt, slutar motionärerna.
Utskottet vill erinra om att vad som föreslås i propositionen är en försöksverksamhet under en begränsad tid. Enligt utskottets uppfattning kan det vara klokt att starta på den nivå och på det sätt som föreslås i propositionen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de förslag om utbyggnad av stödet m. m. som läggs fram av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. Motionen avstyrks alltså.
InU 1975/76: 43
10 Decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd
Regionalpolitisk! stöd lämnas f. n. som lokaliseringsstöd, introduktionsstöd, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd samt flyttningsstöd till personal med kvalificerad yrkesutbildning. För stödverksamheten är landet indelat i ett allmänt stödområde och ett inre stödområde.
Beslutsordningen för de olika stödformerna följer vissa regler. I propositionen redovisar departementschefen för riksdagens kännedom vissa ändringar i denna beslutsordning som han avser föreslå regeringen senare i vår. Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas under en försöksperiod på ca två år. När det gäller beslutsbefogenheterna för de regionala organen, dvs. länsstyrelserna, skall enligt förslaget nedan redovisade ordning gälla.
Lokaliseringsstöd utges i form av lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, lånegaranti och ersättning vid flyttning av företag. Stöd lämnas i första hand inom det allmänna stödområdet. Lokaliseringsbidrag och avskrivningslån får uppgå till sammanlagt högst 35 % eller, om särskilda skäl föreligger, 50 % av stödunderlaget. Föreligger synnerliga skäl får lokaliseringsbidrag och avskrivningslån uppgå till sammanlagt högst 65 % av stödunderlaget vid byggnadsinvesteringar inom det inre stödområdet. Bidrag, avskrivningslån och lokaliseringslån får i allmänhet uppgå till högst två tredjedelar av stödunderlaget. Lånegaranti uppgår till högst 50 96 av det rörelsekapital som behövs under verksamhetens inledningsskede. Ersättning vid flyttning av företag lämnas med belopp som motsvarar skälig kostnad för nedmontering, transport och uppmontering av maskiner, arbetsredskap och verktyg.
AMS beslutar i ärenden om lokaliseringsstöd. Styrelsen skall dock överlämna det slutliga avgörandet till regeringen, bl. a. om stödet avser verksamhet utanför det allmänna stödområdet eller den sammanlagda kostnaden för investeringar och anskaffning av omsättningstillgångar uppgår till 5 milj. kr. eller mer.
Enligt förslaget skall i fortsättningen de regionala organen kunna fatta dessa beslut inom det allmänna stödområdet. Därvid skall samma begränsningar av stödets storlek som f. n. gäller för AMS gälla för stöd som beslutas på den regionala nivån.
Huvudregeln för avgränsning av beslutanderätt mellan AMS och regeringen bygger på investeringskostnadernas storlek. Enligt förslaget skall samma metod användas för att avgränsa beslutanderätten mellan de regionala organen och AMS. Beloppsgränsen för investeringar m. m. sätts till 1,5 milj. kr., vilket innebär att det största möjliga stödet vid beslut på länsnivå blir 1 milj. kr.
De regionala organens beslutanderätt avses omfatta endast stöd till industri. Undantag kan enligt departementschefen också under viss tid behövas för vissa industribranscher, såsom exempelvis de branscher som omfattas av statliga strukturstödåtgärder.
InU 1975/76: 43
11 Vidare skall beslut om flyttningsersättning och lokaliseringsstöd vid flyttning av verksamhet mellan orter i olika län liksom hittills fattas på central nivå. Likaså skall enligt departementschefen beslut fattas centralt i ärenden om stöd vid etablering av nytt foretag eller av nytt fristående arbetsställe i ort utanför det län där företaget bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Däremot skall de regionala organen få avgöra ärenden om stöd när ett företag vill etablera ett nytt fristående arbetsställe inom det län där det redan bedriver huvuddelen av sin verksamhet.
Statlig lånegaranti kan f. n. lämnas för anskaffning av rörelsekapital som behövs i inledningsskedet av verksamhet som har fått lokaliseringsstöd.
För att tillgodose erforderligt samordningssyfte bör enligt departementschefen beslut om lånegaranti kunna fattas på regional nivå i de fall det totala stödunderlaget för investeringar i anläggnings- och omsättningstillgångar uppgår till högst 1,5 milj. kr. Beslut om lånegaranti för finansiering av marknadsföringsåtgärder skall dock fattas på central nivå.
Departementschefen avser vidare att senare återkomma till regeringen med förslag om rörliga medelsramar för beslut inom resp. län.
Sysselsättningsstöd lämnas till företag i det inre stödområdet som bedriver industriell verksamhet m. m. Stödet omfattar enbart ökningar av arbetskraften och utges under tre år. Förstaårsstödet är 7 000 kr. för varje årsarbetare som sysselsättningen har ökat med. Andra året lämnas ytterligare 7 000 kr. i stöd och tredje året 3 500 kr. Ansökningar om sysselsättningsstöd avgörs av AMS utom i fråga om fall inom ramen för pågående försöksverksamhet utanför det inre stödområdet m. m., vilka avgörs av regeringen.
Departementschefen anmäler i propositionen att beslutanderätt i vissa ärenden om sysselsättningsstöd till industriföretag skall delegeras till regional nivå.
Länsstyrelserna har f. n. det samordnande ansvaret för handläggningen på regional nivå i ärenden om lokaliseringsstöd. De har också ett övergripande regionalt planeringsansvar och en samordningsuppgift när det gäller den regionala utvecklingen. Departementschefen anmäler därför att han har för avsikt att föreslå regeringen att länsstyrelserna skall ha beslutanderätten på regional nivå i ärenden om lokaliseringsstöd.
Ärenden om sysselsättningsstöd avgörs f. n. av AMS. I fortsättningen skall enligt förslaget länsarbetsnämnderna ha den regionala beslutanderätten i sådana ärenden.
Genom tillämpningsföreskrifter kan anvisningarges till de regionala myndigheter som skall besluta i ärenden om regionalpolitisk! stöd. Bland de frågor som bör tas upp i tillämpningsföreskrifter ärenligt departementschefen handläggningen av ansökningar om dispens från könskvoteringsvillkoren vid regionalpolitisk! stöd samt samordningen vid prövning av flera ansökningar från ett och samma företag om stöd vid utbyggnad i olika län.
Beslutanderätten i vissa ärenden anses vidare kunna flyttas över från regeringen till AMS. Det gäller vissa ärenden om lokaliseringsstöd inom
InU 1975/76: 43
den s. k. grå zonen utanför det allmänna stödområdet. Departementschefen avser att återkomma till regeringen med förslag om den närmare avgränsningen av vilka kommuner och vilka ärenden som skall omfattas av AMS beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsstöd utanför det allmänna stödområdet.
I sammanhanget tar utskottet upp ett i motionen 2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) begärt förtydligande när det gäller högsta möjliga bidragsprocent vid lokaliseringsstöd. Motionärerna påpekar att avskrivningslån och bidrag med nuvarande tillämpning kan beviljas upp till 65 %. Utskottet bekräftar att någon ändring i nuvarande regler inte är avsedd. Bidrag och avskrivningslån, vilka sammanlagt överskrider 50 % av investeringskostnaden, skall liksom f. n. beviljas av regeringen.
Med det anförda har utskottet besvarat motionsyrkandet.
Propositionens förslag om decentralisering av beslutsordningen vid regionalpolitisk! stöd ligger i linje med vad utskottet tidigare uttalat i denna fråga. Utskottet har därför inte något att erinra mot de i propositionen redovisade förslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande villkoret att före utbyggnad viss del av lokalerna skall vara förhandstecknade att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1975/76:2395 och 1975/76:2403 godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande förslaget till nya industricenteranläggningar att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med anledning av motionerna 1975/76:253,1975/76:285,1975/76:859, yrkandet 1, 1975/76:1884, i denna del och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, bemyndigar regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för finansiering av industricenteranläggningar i Ljusdal och Haparanda enligt de grunder som förordats i propositionen,
3. beträffande framtida utbyggnad av industricentra
A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:284, 1975/76:379,1975/76:380, yrkandet 3 i denna del, 1975/76:657, i denna del, 1975/76:661, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2157, yrkandet a, 1975/76:2375, 1975/76:2380, 1975/76:2401 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Ånge och Vilhelmina,
B. att motionerna 1975/76:659, 1975/76:1838, 1975/76:1873, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:1908, i denna del, 1975/76:2374, 1975/76:2399 och 1975/76:2400 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
4. beträffande byggande av industrihus såsom beredskapsarbete
InU 1975/76: 43
m. m. att motionerna 1975/76:855, 1975/76:862 och
1975/76:2402, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
5. beträffande åtgärder i Ragunda kommun att motionen 1975/76:1908, i denna del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
6. beträffande marknadsföringsåtgärder m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2402, yrkandena 3 och 4, godkänner i propositionen förordade grunder för regionalpolitisk! stöd vid marknadsföringsåtgärder, att tillämpas under budgetåren 1976/77 och 1977/78,
7. beträffande decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd
A. att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om beslutsordningen i fråga om regionalpolitiskt stöd,
B. att motionen 1975/76:2402, yrkandet 5, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1976
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c).
Reservationer
1. Förslaget till nya industricentraanläggningar och framtida utbyggnad av sådana anläggningar
av herr Lorentzon (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”De erfarenheter” och på följande sida slutar ”är tillgodosedda” bort ha följande lydelse: De erfarenheter man fått från den hittillsvarande industricentraverksamheten visar att den ingalunda är problemfri. Det har visat sig vara förenat med betydande svårigheter att få hyresgäster till lokalerna trots stora insatser från stiftelsen. Vad hittills förekommit ger alltså anledning till en viss försiktighet vid bedömning i vilken takt satsningar skall göras. Riksdagen har
InU 1975/76:43
tidigare beslutat om utbyggnad av industricentraanläggningarna i Strömsund och Lycksele.
Vid valet av ytterligare orter har utskottet gjort en ingående bedömning med ledning av uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt av Geografiska institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen. Utskottet har därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering av två nya centra i Haparanda resp. Ljusdal.
Med hänsyn till att Ånge kommun sedan många år varit särskilt utsatt för sysselsättningssvårigheter och avfolkning, föreslår utskottet att ett industricentrum lokaliseras även till denna kommun. Ånge kommun som är en stor jämvägsknutpunkt, belägen mitt i landet, är från transportsynpunkt attraktiv, vilket borde underlätta en lokalisering av de företag det här kan bli fråga om. Utskottets förslag innebär således att ytterligare tre industricentra skall tillkomma utöver nuvarande två centra i Strömsund och Lycksele. Därutöver vill utskottet föreslå att i nästa etapp prioritet ges åt Vilhelmina.
De val av orter som utskottet nu stannat för innebär inte att det skulle saknas skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna. Tvärtom får läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant att andra regionalpolitiska satsningar är angelägna. Utskottet vill därför i sammanhanget framhålla betydelsen av att möjligheterna att ge annat regionalpolitisk! stöd tillvaratas även i framtiden.
Det kan tilläggas att industricentraverksamheten ännu befinner sig i början av sin utveckling och att den under överskådlig framtid kommer totalt sett att ha en begränsad betydelse som regionalpolitiskt medel.
Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 1975/76:253, 284, 285, 380, 657, 859, 1884, 2157 och 2375.
Det innebär också att motionerna med yrkanden om Vilhelmina i viss mån är tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förslaget till nya industricentraanläggningar att ri ksdagen med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1975/76:253,1975/76:284,1975/76:285,1975/76:380, yrkandet 3 i denna del, 1975/76:657 i denna del, 1975/76:859, yrkandet 1,1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2157, yrkandet a, 1975/76:2375 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, bemyndigar regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för finansiering av industricentraanläggningar i Ånge, Ljusdal och Haparanda enligt de grunder som förordats i propositionen.
3. beträffande /ramr/t/n utbyggnad av industricentra
A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:379,
InU1975/76:43
1975/76:661, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2380, 1975/76:2401, 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Vilhelmina,
B. att motionerna 1975/76:659, 1975/76:1838, 1975/76:1873, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:1908, i denna del, 1975/76:2374, 1975/76:2399, 1975/76:2400 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
2. Framtida utbyggnad av industricentra
(Motiveringen till mom. 3)
av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”De val” och slutar ”i framtiden” bort ha följande lydelse:
De val av orter som utskottet stannat för innebär inte att det skulle saknas skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna. Tvärtom för läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant att ytterligare regionalpolitiska satsningar är angelägna. Bl. a. företrädare för Stiftelsen Industricentra har framhållit betydelsen av att, genom industriella satsningar i form av mindre industricentraanläggningar även i mindre orter, skapa en god grund för näringsliv och sysselsättning också i dessa. Regionalpolitiken bör utvecklas på sådant sätt att även de i motionerna aktualiserade orterna kan fö del av ett dylikt regionalpolitisk! stöd.
3. Framtida utbyggnad av industricentra
av herr Gustafsson i Säffle (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Vid valet” och på följande sida slutar "är tillgodosedda” bort ha följande lydelse: Vid valet av orter har utskottet gjort en ingående bedömning med ledning av uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt av Geografiska institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen. Utskottet har därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering av två nya centra i Haparanda resp. Ljusdal. Därutöver vill utskottet föreslå att i nästa etapp prioritet ges åt Torsby och Ånge.
De val (= reservationen 2) regionalpolitisk! stöd.
Det kan (= utskottet) regionalpolitisk medel.
Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 253, 285, 859 och 1884. Det innebär också att motionerna med yrkanden om Torsby och Ånge i viss mån är tillgodosedda.
InU 1975/76:43
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande framtida utbyggnad av industricentra
A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:284, 1975/76:380, yrkandet 3 i denna del, 1975/76:657, i denna del, 1975/76:659, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2157, yrkandet a, och 1975/76:2375 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Torsby och Ånge,
B. att motionerna 1975/76:379, 1975/76:661, 1975/76:1838, 1975/76:1873, 1975/76:1884 i denna del, 1975/76:1908, i denna del, 1975/76:2374, 1975/76:2380, 1975/76:2399,
1975/76:2400, 1975/76:2401 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
4. Byggande av industrihus såsom beredskapsarbete m. m.
av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”De ställningstaganden” och på följande sida slutar ”ovan förordat” bort ha följande lydelse:
De ställningstaganden i fråga om ortsval som utskottet ovan gjort skall ses som ett första led i en utveckling av industricentraverksamheten. Genom att öppna möjligheter till industricentraanläggningar även i mindre orter och kommuner skulle den koncentrationseffekt som är en följd av ortsklassificeringssystemet till viss del kunna elimineras. Enligt utskottets mening bör det regionalpolitiska stödet utgå på grundval av kriterier på så sätt att det mest kraftfulla stödet når de områden som har de största sysselsättnings- och serviceproblemen.
Som framhålls i motionen 2402 är det angeläget att inom ramen för Stiftelsen Industricentras verksamhet ge utrymme även för mindre anläggningar, vilka är anpassade efter mindre orters och kommuners behov. Det skulle främja målsättningen om regional balans och den decentralisering som måste vara regionalpolitikens övergripande målsättning. Enligt utskottets mening skulle erfarenheter av industricentraanläggningar i mindre orter också vara en tillgång i det fortsatta arbetet med att utveckla de regionalpolitiska medlen. Det bör poängteras att en utveckling så som utskottet nu förordat inte utesluter andra former av statliga satsningar för en utvecklad industrisektor i de mindre kommunerna.
I motionerna 862 av herr Rämgård m. fl. (c) och 855 av herr Hjorth m. fl. (s) begärs vidgade möjligheter till stöd åt industrihus. Riksdagen bör, med anledning av motionerna 2402, 862 och 855, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört beträffande nödvändigheten av att regionalpolitiken utvecklas till gagn för sysselsättning och service i mindre orter och kommuner.
InU 1975/76:43
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande byggande av industrihus såsom beredskapsarbete m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:855, 1975/76:862 och 1975/76:2402, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Marknadsföringsåtgärder m. m.
av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet vill” och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har det varit en brist i den hittillsvarande regionalpolitiken att stöd för marknadsföringsåtgärder inte kunnat utgå. En utveckling av propositionens förslag så som förordas i motion 2402 torde vara väl ägnad att underlätta nyföretagande och utvecklande av nya produkter eller produktidéer i de sysselsättningssvaga områdena. I kommuner med särskilt stora problem finns skäl att, som motionärerna förordar, gå ytterligare ett steg längre genom statliga intitiativ för att pröva de grundläggande förutsättningarna för industriell produktion inom olika branscher. En försöksverksamhet i detta avseende bör kunna startas i samråd mellan berörda kommuner, företagareföreningen och med statens industriverk som huvudman. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion 2402 som sin mening ge regeringen till känna.
dets att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande marknadsföringsåtgärder m. m. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975/76:2402, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de grunder för regionalpolitisk! stöd vid marknadsföringsåtgärder, som skall tilllämpas under budgetåren 1976/77 och 1977/78.
-J ■ ■
■