Med anledning av motion om plan för vissa miljö- och landskapsvårdande insatser
JoU 1975/76:10
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76:10
med anledning av motion om plan för vissa miljö- och landskapsvårdande insatser
Motionen
Yrkande
I motionen 1975:590 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan - grundad på en omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda eller på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag - för miljö- och landskapsvårdande insatser, vilka kan ges formen av beredskapsarbeten.
Motivering
Inledningsvis framhålls att höjd levnadsstandard inte är detsamma som ökad produktion och växande materiell välfärd. Allt fler ansluter sig till uppfattningen att människan också har rätt till frisk luft, rent vatten och en trygg livsmiljö.
Emellertid kan konflikter uppstå mellan å ena sidan intresset av att skapa förutsättningar för stigande produktion och å andra sidan intresset av att värna om väsentliga miljökvaliteter. Så är fallet på bl. a. energiförsörjningens område, inte minst vid exploateringen av våra älvar och vattendrag.
I motionen erinras om att det tidigare, långt in på 1950-talet, som regel ställdes minimala miljökrav på intressenterna. Dessa ekonomiskt starka grupper kunde genom olika former av ersättningar och exploateringsavgifter till bl. a. mark-, strand- och fiskerättsägare inom ramen för gällande lagstiftning köpa sig fria från skador, som i samband med överdämningar och torrläggningar åsamkades naturen. Den svagare parten, allmänheten, saknade oftast medvetenhet och förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt hävda miljö- och naturvårdsintressena.
Två följder av den på många håll i landet mycket hårdhänta exploateringen förtjänar enligt motionärernas mening att särskilt påtalas. För det första har landskapsbilden på vissa platser förfulats. Anblicken av torrlagda älvfåror och strandplan som är överhopade av bråte möter i åtskilliga älvdalar och inom många reglerade områden. På sina håll har insatser gjorts för att dölja spåren, men insatserna har sällan sträckt sig utöver föreskrivet minimum. I motionen nämns vissa exempel från Ljusnans och Voxnans vattensystem.
Aven om det på många platser i landet gjorts aktningsvärda insatser också från kommuner och miljövårdande organ, finns enligt motionärerna fula lämningar och minnen från den tid då vattenkraftexploateringen skedde
1 Riksdagen 1975/76. 16 sami Nr 10
JoU 1975/76:10
utan nutida omtanke om miljön. Ibland är skadorna ohjälpliga, men i andra fall kan ytterligare insatser göras för att återställa eller nyskapa väsentliga miljövärden. Enligt motionärernas uppfattning bör en del av de önskvärda miljösaneringarna kunna göras som beredskapsarbeten i AMS-regi och med kraftintressenterna som medansvarig part. Som underlag för insatserna bör tjäna en inventering av skadornas omfattning och art inom berörda vattensystem och dalgångar samt en därpå grundad handlingsplan.
En annan följd av älvexploateringarna, som enligt motionen är värd att notera, är deras inverkan på ekologin i älvlandskapet som helhet. I denna del synes det motionärerna nödvändigt med väsentligt förstärkta forskningsinsatser av bl. a. limnologisk expertis. Vidare fordras en väl utbyggd fältorganisation för den kontinuerliga vattenvården. I motionen framhålls att den sistnämnda uppgiften lämpligen bör vila på vattenvårdsförbund med representanter för länsstyrelse, kommuner, kraftintressenter, industrier, fiskevårdsområden, naturskyddsförening m. fl.
Nuvarande ordning, m. m.
Sedan 1967 finns (naturvårdsverkets årsbok 1973) en överenskommelse mellan arbetsmarknadsstyrelsen och naturvårdsverket om samarbete i fråga om att utföra naturvårdsarbeten som beredskapsarbete. Överenskommelsen reviderades våren 1973.
I stort går denna överenskommelse ut på att naturvårdsverket med länsstyrelsernas hjälp erbjuder arbetsmarknadsstyrelsen sysselsättningsobjekt inom natur- och landskapsvård. Man ska sysselsätta sådan arbetskraft som på grund av ålder eller andra skäl inte kan beredas arbete på den öppna marknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar bidrag till kostnaderna såväl för arbetets utförande som för inventeringen och planläggningen av sysselsättningsobjekt.
Naturvårdsverket svarar för inventering och översiktlig planläggning. Arbetet utförs i länsstyrelsens regi. Skogsvårdsstyrelserna gör ofta betydande insatser främst genom sina skogsvårdskonsulenter som besitter en värdefull lokalkännedom. Även andra statliga myndigheter, kommuner, ideella organisationer och enskilda kan delta i eller ge förslag till inventerings- och planeringsarbetet.
De framtagna objekten indelas efter sin art i åtgärder i landskapsvårdande syfte, åtgärder inom nationalparker, naturreservat och vissa andra naturvårdsområden, åtgärder som avser anläggningar för främjande av turism, idrott och friluftsliv samt åtgärder i viltfrämjande syfte. Inventeringsresultaten sammanställs i översiktsplaner. I dessa redovisas kommunvis förteckningar över arbetsobjekt som är lämpliga som beredskapsarbete.
För varje objekt gör man en uppskattning av totalkostnaden uppdelad på dagsverks-, maskin- och materialkostnad. Dessutom görs en bedömning av objektets angelägenhetsgrad från naturvårdssynpunkt samt om det är
JolJ 1975/76:10
av allmänt, kommunalt eller enskilt intresse.
Översiktsplanerna som närmast är att likna vid objektkataloger innehåller objekt för ca fem års verksamhet. Planerna revideras och kompletteras kontinuerligt.
Beredskapsarbetena leds i övervägande antal fall av skogsvårdsstyrelserna som har en utbyggd fältorganisation, väl lämpad för denna verksamhet. Arbetena kan även utföras i exempelvis arbetsmarknadsstyrelsens regi.
Statsbidraget till beredskapsarbetena bestäms för varje objekt till ett visst högsta belopp. Detta representerar olika procentsatser alltefter objektens ägarkategori och grad av allmänintresse. Sålunda utgår hundraprocentiga bidrag till objekt i statens ägo och objekt av uteslutande allmänt intresse. Till objekt av enbart kommunalt och/eller enskilt intresse utgår trettiotreprocentiga bidrag.
Som exempel på natur- och landskapsvårdsarbeten som bedrivs i form av beredskapsarbete kan nämnas röjning i träd- och buskvegetation för att skapa utsikter från vägar, rastplatser och utsiktspunkter, röjning för att hålla odlingslandskapet öppet, markarbeten, sådd och plantering för att återställa täktområden där verksamheten lagts ned före 1965, uppsättning av stängsel, färistar, stättor i områden med landskapsvårdande betesdrift, hopsamling av taggtråd, återställningsarbeten i nedlagda flottleder samt bortröjning av vass och annan besvärande vegetation i igenväxande sjöar, vikar och vattendrag.
Vattenlagsutredningen har den 25 maj 1973 i sitt delbetänkande 3. Vattenförbund behandlat frågan om lagstiftning rörande de s. k. vattenvårdsförbunden. I anslutning därtill har utredningen också tagit upp frågan om kostnadsansvaret för vattendragens underhåll och skötsel. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling.
Enligt budgetpropositionen 1975 (bilaga 13) uppgick summan av nedlagda kostnader för allmänna och särskilda beredskapsarbeten för natur- och landskapsvårdsändamål budgetåret 1973/74 till 69,7 milj. kr. varav AMS andel utgjorde 56,5 milj. kr.
Utskottet
1 motionen 1975:590 framhålls behovet av ökade miljö- och landskapsvårdande insatser i syfte att återställa eller nyskapa väsentliga miljövärden i älvdalar och liknande områden som utsatts för betydande förfulning och förslitning genom åtgärder i samband med vattenkraftsexploatering som tidigare skedde utan den omtanke om miljön, som numera får anses självskriven. Motionärerna kräver en plan för sådana insatser, grundad på en omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda och på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag, vilka kan ges formen av beredskapsarbeten.
JoU 1975/76:10
4 Riksdagen har tidigare, senast föregående år (JoU 1974:43), med anledning av motioner med närliggande yrkanden understrukit angelägenheten av att verksamma åtgärder vidtas i syfte att komma till rätta med de olägenheter i form av nedskräpning och förfulning av miljön som blivit följden av bristande röjning eller städning vid genomförandet av vattenreglerings- eller flottningsföretag. Vad sålunda anförts gäller enligt utskottets mening självfallet också den miljösanering i vidare mening som avses med nu föreliggande motion. Det är obestridligt att det på åtskilliga platser i vårt land finns exempel på att landskapsbilden genom vattenkraftanläggningar och andra vattenbyggnadsföretag påverkats på ett sätt som står i uppenbar kontrast mot nu allmänt omfattade värderingar när det gäller behovet att värna vår miljö. Behovet att återskapa drägliga miljöbetingelser särskilt för den närmast berörda befolkningen får därvidlag tillmätas hög angelägenhetsgrad.
Vad gäller den i motionen efterlysta planen för miljö- och landskapsvårdande beredskapsinsatser på förevarande område vill utskottet erinra om att det närmast ankommer på regeringen och berörda myndigheter att svara för den närmare handläggningen av hithörande spörsmål. Av den förut lämnade redogörelsen framgår att beredskapsarbeten i landskapsvårdande syfte sker i betydande omfattning inom ramen för ett sedan flera år fast etablerat samarbete mellan statens naturvårdsverk och arbetsmarknadsstyrelsen. Naturvårdsverket svarar för inventeringen av lämpliga sysselsättningsobjekt samt för planläggningen på central nivå, medan arbetsmarknadsstyrelsen lämnar bidrag till kostnaderna för såväl arbetets utförande som för inventeringen och planläggningen av sysselsättningsobjekt. Planerna hålls fortlöpande aktuella och kan snabbt sättas i verket.
Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet skäl förutsätta att syftet med motionen kommer att tillgodoses utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen anser motionen 1975:590 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 21 oktober 1975
På jordbruksutskottets vägnar UNO HEDSTRÖM
Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s)*, herrar Wachtmeister i Johannishus (m)*, Wictorsson (s), Takman (vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Enlund (fp), Wikner (s)* och Andersson i Ljung (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 75 10112 s Stockholm 1975