Med anledning av motion om stöd till produktionen av vissa draghästar
JoU 1975/76:11
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76:11
med anledning av motion om stöd till produktionen av vissa draghästar Motionen
Yrkande m. m.
I motionen 1975: 2000 av herr Åsling m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975: 30 hos regeringen anhåller om åtgärder som syftar till att säkerställa produktionen av i första hand för skogsbruket lämpliga draghästar och att därmed bidra till att tillgodose skogsbrukets energibehov i enlighet med vad i motionen anförts.
Motionen, som ursprungligen hänvisats till näringsutskottet för beredning i anslutning till propositionen 1975: 30 om energihushållningen m. m., har enligt överenskommelse mellan näringsutskottet och jordbruksutskottet överlämnats till sistnämnda utskott för behandling.
Motivering
I motionen framhålls att alla möjligheter att spara energi måste inventeras och tillvaratagas. Det är särskilt viktigt att ansträngningar görs för att utnyttja inhemsk energi och hålla tillbaka beroendet av importerad energi. Inom skogsbruket kan därvid användning av draghästar ha betydelse.
En förutsättning för att hästar av god kvalitet skall kunna produceras är ett tillräckligt och högklassigt hingstmaterial. För produktion av hästar för skogen och det mindre jordbruket verkar sedan år 1903 hingstuppfödningsanstalten Wången i Jämtland. Som huvudmän för anstalten fungerade från verksamhetens början fram till 1967 Västernorrlands,
Gävleborgs, Kopparbergs och Jämtlands läns hushållningssällskap. Efter 1967 är Jämtlands läns hushållningssällskap ensamt huvudman. Till Wången inköps varje höst 15 hingstföl. Vid premieringsnämndens slutgallring, när hingstarna är 4 år, säljs dessa till hästavelsföreningar och privatpersoner i hela landet. Från Wången har sedan verksamheten startade utgått 630 hingstar. Inemot hälften av landets i dag verksamma nordsvenska hingstar (ca 80) har uppfötts vid Wången.
Hingstuppfödningsanstalten åtnjuter sedan år 1914 statsbidrag till driftkostnaderna. Bidraget uppgick de första åren till 10 000 kr. per år men har successivt höjts och har under senare år utgått med 100 000 kr. per år. Dessa medel utgår ur anslaget Befrämjande av husdjursaveln:
Stöd åt hästaveln.
I motionen anförs att Wången arbetar inom mycket snäva ekonomiska ramar. Lönekostnaderna har stigit mycket snabbare än de priser man
1 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 11
JoU 1975/76: 11
kan få ut för avelshingstarna. Kostnadsutvecklingen medför enligt motionärerna risk för att den 73-åriga hingstuppfödningsanstalten Wången inom en snar framtid får läggas ner om kompensation för de stegrade driftkostnaderna ej kan erhållas.
Det betonas att de stora problemet i vad gäller Wångens ekonomi — förutom att statsanslaget numera är otillräckligt — är att anslaget beviljas för endast ett år i sänder medan det tar fyra år att få fram en avelshingst från fölköpet till försäljningen. Behovet av en specialbudget av typen Flyinge för Wången framstår enligt motionen som alltmer angeläget. En sådan budget skulle kunna ekonomiskt överbrygga ”dåliga” och ”goda” år för anstalten och skulle därmed säkra denna viktiga institutions fortbestånd.
1975 års riksmöte
I anslutning till propositionen 1975: 30 om energihushållningen väcktes bl. a. två motioner som berörde draghästens roll framför allt inom skogsbruket. Den ena var den motion, varom nu är i fråga. Den andra, 1975: 1905 av herr Jadestig m. fl. (s, c, m, fp, vpk) innefattade dels ett yrkande att riksdagen i samband med behandlingen av energihushållningsfrågorna som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av hästar som dragkraft inom skogsbruket, m. m., dels ett yrkande att medel skulle ställas till förfogande för utprovning av lämpliga redskap och transportmedel för en ökning av den levande dragkraftens användning inom skogsbruket. Motionen behandlades av näringsutskottet som i sitt betänkande 1975: 30 anförde följande (s. 61).
Draghästar i skogsbruket
En energiform som inte berörs i propositionen tas upp i motionen 1975: 1905. Det är ”den levande dragkraften”, närmare bestämt draghästar för tjänst inom skogsbruket. Om man vill hålla tillbaka förbrukningen av olja är det angeläget, menar motionärerna, att undvika att bli helt beroende av mekaniska hjälpmedel. Även om hästarnas betydelse i skogsbruket är marginell bör den dock inte underskattas, hävdar motionärerna och pekar särskilt på att det från beredskapssynpunkt är värdefullt att ha tillgång till ett bestånd av draghästar. För att hästar skall kunna utnyttjas i skogsbruket krävs lämpliga redskap och transportmedel. Motionärerna understryker behovet av ekonomiska resurser för utprovning av sådan utrustning. De berör slutligen frågan hur nuvarande hästcentra, på vilka hästaveln är baserad, skall kunna bestå.
Utskottet kan givetvis inte i detta sammanhang ingå på någon närmare behandling av spörsmål om hästaveln eller om arbetsmetoder inom skogsbruket. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att frågan om tillgången på draghästar och på rationell utrustning för deras utnyttjande i skogsbruket förtjänar att beaktas. Parallellt med att stöd ges åt besparingssträvanden som syftar till att minska energiåtgången i mekaniserat skogsarbete bör vissa insatser för att vidmakthålla och ut -
JoU 1975/76:11
veckla utnyttjandet av draghästar för uppgifter inom skogsbruket kunna komma i fråga.
Utskottet förutsätter att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och andra organ och finner inte skäl att föreslå riksdagen någon särskild åtgärd med anledning av motionen.
I en till näringsutskottets betänkande fogad reservation av utskottets borgerliga ledamöter anfördes bl. a. att sista stycket av nyssnämnda avsnitt av betänkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och organ, önskemålet härom bör enligt utskottets mening understrykas av riksdagen i en framställning till regeringen.
Riksdagen följde vid sin behandling den 28 maj 1975 reservanternas förslag på förevarande punkt.
Det statliga stödet till hästaveln
För budgetåret 1975/76 har under det på nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln m. m. anvisats sammanlagt 1 220 000 kr. Av anslaget disponerar lantbruksstyrelsen till stöd åt hästaveln 590 000 kr., vartill kommer 120 000 kr. av reserverade medel. Stödet koncentreras i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa andra kvalitetsfrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.
I prop. 1966: 1 bil. 11 anförde departementschefen på förevarande punkt bl. a. (s. 68).
I likhet med utredningen vill jag understryka hingsthållningens betydelse för avelsarbetet. Tillgång på goda beskällare är en förutsättning för avel av hög kvalitet. Jag anser därför att hingsthållningsbidrag bör utgå alltjämt även om dessa i viss mån kan betraktas som bidrag till uppfödningskostnader. Av samma skäl är det angeläget att fortsatt stöd lämnas till uppfödningen av nordsvenska hingstar. I likhet med utredningen anser jag att stödet i princip bör utgå till endast en uppfödningsanstalt.
Den åsyftade utredningen var 1963 års hästutredning vilken i sitt betänkande (SOU 1965: 44) föreslagit att stödet till uppfödning av nordsvenska hästar borde koncentreras till uppfödningsanstalten i Wången, som var speciellt inrättad för ändamålet.
Även statens hingstdepå och stuteri i Flyinge utgör ett stöd åt hästaveln. Verksamheten vid hingstdepån avser främst att tillgodose halvblodsavelns behov av goda beskällare. Verksamheten finansieras med avgifter. Målet är att de direkta utgifterna och inkomsterna balanserar. Täckning av underskott sker genom bidrag till verksamheten från ett särskilt reservationsanslag benämnt Bidrag till statens hingstdepå och stuteri. För innevarande budgetår har anvisats 450 000 kr. för sistnämnda ändamål.
JoU 1975/76:11
4 Utskottet
I föreliggande motion hemställs om åtgärder syftande till att säkerställa produktionen av i första hand för skogsbruket lämpliga draghästar. Som framgår av den föregående redogörelsen tar motionen närmast sikte på hingstuppfödningsanstalten Wångens i Jämtland funktion i nämnda sammanhang. Enligt motionen är den ekonomiska situationen vid sagda anstalt sådan att det behövs såväl ökade statsanslag som en i förhållande till verksamheten bättre anpassad finansieringsform om anstalten skall kunna fortsätta sin verksamhet på ett sätt som bl. a. ger personalen den anställningstrygghet den numera har rätt att kräva.
Med anledning av motionen får utskottet anföra följande. Stöd till hästa vein utgår av statsmedel i enlighet med vissa av riksdagen år 1966 godkända riktlinjer. Bl. a. utgår årligen visst bidrag till verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten i Wången. Bidraget utgör f. n. 100 000 kr. per år. Enligt utskottets mening har hingstuppfödningsanstalten alltjämt en angelägen uppgift att fylla, och den bör därför i fortsättningen kunna påräkna statligt stöd.
Utskottet vill i samband härmed erinra om att riksdagen våren 1975 vid behandlingen av förslag till riktlinjer för energihushållningen betonade angelägenheten av att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammades av berörda myndigheter och organ. Önskemålet härom underströks av riksdagen i en framställning till regeringen (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Riksdagens beslut har den 3 juli 1975 av regeringen givits lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen till känna.
Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört och med hänsyn jämväl till den positiva inställning till hithörande frågor som riksdagen nyligen gett uttryck åt förutsätter utskottet att regeringen och berörda myndigheter vidtar erforderliga åtgärder för att bereda hingstuppfödningsanstalten Wången tillfredsställande möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Någon anledning för riksdagen att i nu förevarande sammanhang gå närmare in på frågan anser utskottet inte föreligga.
Utskottet hemställer
att riksdagen anser motionen 1975: 2000 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 18 november 1975
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp)*, herrar Lindberg (s), Pettersson i Lund (s), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c)*, Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Leuchovius (m) och Johansson i Vrångebäck (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l»7S 7500S6