Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Jordbruksutskottets betänkande

JoU 1975/76: 33

1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

DRIFTBUDGETEN Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under punkterna A 1—A 4 (s. 14—16) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 10 202 000 kr.,

2. till Lantbruksrepresemanter ett förslagsanslag av 1 602 000 kr.,

3. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 17—19) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24 654 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkten B 2 (s. 19—21) föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 133 293 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 506 av herrar Petersson i Ronneby och Elmstedt (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att ytterligare en tjänst som trädgårdsassistent inrättas vid lantbruksnämnderna och placeras vid lantbruksnämnden i Karlskrona.

U tskottet

I budgetpropositionen gjord beräkning av anslaget till lantbruksnämnderna föranleder ingen invändning från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att 133 293 000 kr. för nästa budgetår anvisas under denna punkt.

I motionen 506 framlagt förslag om viss förstärkning av resurserna 1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

till rådgivningen på trädgårdsområdet i Blekinge överensstämmer med ett förra året till riksdagen motionsledes framfört yrkande. Vid behandlingen av detta erinrade jordbruksutskottet (JoU 1975: 1, p. 3) om att riksdagen i samband med omorganisationen av lantbruksnämnderna år 1967 godkände vissa riktlinjer för trädgårdsnäringens organisation. Dessa innebär att man för att tillgodose trädgårdsnäringens behov har rådgivare som är specialinriktade på olika ämnesområden. Dessa specialister betjänar samtidigt flera län, i vissa fall hela landet. De är främst stationerade i områden dit trädgårdsodlingen är koncentrerad, vilket har medfört att, såsom nämns i motionen, ett antal tjänster finns vid lantbruksnämnderna i Malmö och Kristianstad. Utskottet ansåg att denna stationering borde ge goda möjligheter till kvalificerad rådgivning även till odlarna i Blekinge. I sammanhanget framhölls vidare att det, i den mån nuvarande organisation på något håll leder till brister i rådgivningen till trädgårdsnäringen, ankommer på lantbruksstyrelsen att överväga vilka åtgärder som i form av omdisposition av personalresurserna eller eljest är möjliga för att komma till rätta med bristerna. Utskottet erinrade även om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning enligt sina direktiv hade att överväga bl. a. frågan om dimensioneringen av resurserna för rådgivningen till trädgårdsnäringen. Vid angivna förhållanden fann utskottet motionen inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen följde utskottet härvidlag.

Med anledning av det ånyo framförda yrkandet i ämnet konstaterar utskottet att föreliggande motion liksom den tidigare inte synes åsyfta en ändring i rådande principer för organisationen på trädgårdsrådgivningens område. Som tidigare nämnts ankommer det på lantbruksstyrelsen att svara för organisationens närmare utformning med utgångspunkt i angivna principer. Självfallet är det viktigt att rådgivningen inom ramen för tilldelade resurser organiseras på sätt som bäst gagnar den svenska trädgårdsnäringens effektivitet och konkurrensförmåga. Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen och den till styrelsen knutna rådgivande nämnden i trädgårdsfrågor har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtar åtgärder så att trädgårdsnäringen i Blekinge får erforderlig service. Med hänsyn härtill och under hänvisning till att fortsatta överväganden rörande dimensioneringen av rådgivningsresurserna är att vänta från 1974 års trädgårdsnäringsutredning föreslår utskottet att motionen 506 f. n. lämnas utan åtgärd.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 506 utan åtgärd,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 133 293 000 kr.

JoU 1975/76: 33

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 21—22) och hemställer att

riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 22—24) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 37 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1644 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att göra en utvärdering av de miljövårdande åtgärderna inom jordbruks- och trädgårdsföretag samt att framlägga förslag om förlängning och utökning av den nu pågående stödverksamheten från och med budgetåret 1977/78.

I motionen 1975/76: 1688 av herr Josefson m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att miljövårdsbidrag till investeringar inom jordbruks- och trädgårdsföretag vid förbättring av vatten- och luftvården skall utgå t. o. m. 1978/79.

I motionen 1975/76: 1691 av herr Kronmark m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar 1. hos regeringen anhålla att motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning, 2. att anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering minskas med 1 milj kr. till 36 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

I motionen 1975/76:1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar 2. att bidraget till täckdikning höjs till 50 % av investeringskostnaden.

I motionen 1975/76: 1742 av herr Åsling (c) hemställs att riksdagen beslutar följande ändring i 31 § Kungl. Maj:ts kungörelse (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 § 31 §

För avskrivningslån skall sökan- För avskrivningslån skall sökanden ställa tillfredsställande säker- den ställa tillfredsställande säkerhet. Avskrivningslån får dock be- het. Avskrivningslån får dock be -

JoU 1975/76: 33

viljas utan säkerhet, om lånebeloppet ej överstiger 20 000 kronor eller, beträffande lån till högre belopp, om sökanden på grund av sin ekonomiska ställning har svårigheter att ställa säkerhet och det är sannolikt att han skall uppfylla villkoren för lånet.

viljas utan säkerhet, om lånebeloppet ej överstiger 50 000 kronor eller, beträffande lån till högre belopp, om sökanden på grund av sin ekonomiska ställning har svårigheter att ställa säkerhet och det är sannolikt att han skall uppfylla villkoren för lånet.

Utskottet

I några motioner föreslås ändrade regler för de bidrag som med medel från förevarande anslag utgår till jordbrukets rationalisering. Sålunda förordas bl. a. i motionen 1741, yrkande 2, vidgade bidragsmöjligheter vid täckdikning främst med hänsyn till förhållandena i norra Sverige. Mot bakgrund bl. a. av den allmänna prisutvecklingen hemställs vidare i motionen 1742 om en höjning av den beloppsgräns under vilken avskrivningslån enligt gällande rationaliseringskungörelse kan beviljas utan säkerhet.

Frågan om bidragsgivning till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag tas upp i motionen 1644 vari dels begärs en utvärdering av hittills vidtagna åtgärder på förevarande område, dels yrkas på fortsättning av stödverksamheten efter utgången av budgetåret 1976/77, då den av riksdagen fastställda femårsperioden för ifrågavarande bidragsverksamhet löper ut. Enligt motionärerna talar bl. a. personella resursskäl för att tiden för miljövårdsstödet till jordbruket förlängs. Även i motionen 1688 uttalar man sig för en förlängning av den period under vilken ifrågavarande bidrag skall kunna utgå.

Utskottet vill med anledning av nu redovisade motionsyrkanden hänvisa till att 1972 års jordbruksutredning, sedan riksdagen hade uttalat sig härför i anslutning till vissa motioner rörande stödet till jordbrukets rationalisering (JoU 1974: 6, rskr 1974: 97), år 1974 erhöll tilläggsuppdrag att göra en förutsättningslös översyn av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område och utformningen av stödet till jordbruket i norra Sverige. Samtidigt överlämnades till utredningen ett stort antal motioner i ämnet. De frågor som tas upp i de nyss redovisade motionsyrkandena innefattas i det uppdrag jordbruksutredningen har, varför de inte nu bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller skyddet mot miljöstörande utsläpp från jordbruk och trädgårdsföretag vill utskottet i detta sammahang även fästa uppmärksamheten på att regeringen den 18 mars 1976 tillsatt en utredning för att genomföra en översyn av miljöskyddslagen.

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt

JoU 1975/76: 33

kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad senast 1975: 1238), bidrag enligt kungörelsen (1972: 247) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkproduktion, bidrag till jordbruksföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag samt bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond som utfästs före den 1 juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.

I fråga om inre rationalisering har under senare år tillkommit utvidgade bidragsmöjligheter som tillsammans med ett ökat intresse för investeringar medfört ett kraftigt ökat medelsbehov. Det ökade behovet hänför sig främst till miljövårdsbidrag till jordbruket och statsbidrag till rationaliseringsåtgärder i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen anför i sin anslagsframställning att det är angeläget från både jordbruks- och regionalpolitisk synpunkt att investeringsverksamheten i norra Sverige fortsätter i hög takt. En förbättrad miljövård inom jordbruksföretagen bedöms också som betydelsefull från allmän synpunkt. Då bidrag till investeringar av nyssnämnda slag spelar stor roll för investeringsnivån inom hithörande områden är det enligt styrelsen viktigt att till huvudsaklig del kunna tillgodose det föreliggande medelsbehovet. Enligt styrelsen bör den totala bidragsramen för nästa budgetår uppgå till 40 milj. kr., varav 12 milj. kr. bör få disponeras för bidrag till yttre rationalisering och 28 milj. kr. för bidrag till inre rationalisering och miljövård.

Som redovisas under denna punkt har lantbruksstyrelsen härutöver begärt att ramen för bidrag till jordbrukets rationalisering för innevarande budgetår ökas med 4 milj. kr.

I propositionen erinrar föredragande departementschefen om att det statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering huvudsakligen utgår i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag begränsas i huvudsak till att avse åtgärder som har nära samband med strukturrationaliseringen. All bidragsgivning till inre rationalisering i samband med särskild rationalisering samt enligt kungörelsen (1971: 420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk belastar dock anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Med hänsyn till lantbruksstyrelsens framställningar föreslås att bidragsramarna under förevarande anslag ökas med 7 milj. kr. till sammanlagt

37 milj. kr., varav 12 milj. kr. bör avse yttre rationalisering och 25 milj. kr. inre rationalisering. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål. För utbetalningar från anslaget beräknar föredraganden 27 milj. kr.

Utskottet vill understryka i det föregående återgivna uttalanden av lantbruksstyrelsen rörande vikten av en fortsatt bidragsverksamhet på nu berörda områden. Det bör erinras om att utskottet i betänkandet

JoU 1975/76: 33

1975/76: 32 också förordat en uppräkning av innevarande budgetårs ram för statsbidrag till jordbrukets rationalisering från 30 till 34 milj. kr. Med hänsyn härtill anser utskottet att den i budgetpropositionen gjorda beräkningen för nästa budgetår f. n. bör kunna godtas av riksdagen.

Regeringens förslag under förevarande punkt kan utskottet sålunda tillstyrka. Ett i motionen 1691 framlagt förslag syftande till viss inskränkning av bidragsgivningen till samverkansföretag avstyrks i enlighet härmed. Inte heller i övrigt finner utskottet sistnämnda motion böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad gäller stödet till samverkan inom jordbruk och trädgårdsnäring vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som föregående år fastställde riktlinjer härför (prop. 1975: 70, JoU 1975: 15, rskr 1975: 182).

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:1644,

b. 1975/76: 1688,

c. 1975/76: 1741, yrkande 2,

d. 1975/76:1742,

e. 1975/76: 1691, yrkande 1,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag, såvitt nu är i fråga, på motionen 1975/76: 1691, yrkande 2, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 37 000 000 kr.,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag, såvitt i övrigt är i fråga, på motionen 1975/76:1691, yrkande 2, till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 24—25) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 189 000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen har under punkten B 6 (s. 25—27) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 340 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 14 000 000 kr., till rennäringens ra -

JoU 1975/76: 33

tionalisering m. m. 2 500 000 kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 623 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76: 100, bilaga 11, punkt B 6, kreditgarantiramar, beslutar att medge att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering etc. med sammanlagt högst 372 milj. kr., med den fördelning som anges i motionen.

Utskottet

Efterfrågan på kreditgarantier har ökat kraftigt under de båda senaste budgetåren. Särskilt gäller detta för lån till inre rationalisering och driftslån. Med hänsyn till väntad ökning av efterfrågan redan under innevarande budgetår behöver enligt föredragande departementschefen det totala rambeloppet för budgetåret 1976/77 ökas med 37 milj. till 340 milj. kr.

Enligt föredraganden bör budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 50 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 160 milj. kr., för jordförvärvslån med 42 milj. kr., för driftslån med 67 milj. kr., för maskinlån med 4 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 14 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt till lån för inköp av avels- och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare kunna bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.

Som redovisas i propositionen har lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning föreslagit en ökning av det totala ramutrymmet med 69 milj. kr. jämfört med det utrymme som fastställts för budgetåret 1975/ 76. Utskottet, som vill erinra om att utskottet i sitt betänkande 1975/76:

32 förordat en uppräkning av ramen för kreditgarantier för jordbrukets rationalisering för innevarande budgetår med 30 milj. kr., anser sig inte nu ha anledning frångå föredragandens beräkningar i budgetpropositionen rörande behovet av kreditgarantiutrymme för nästa budgetår. Regeringens förslag på denna punkt tillstyrks därför. I överensstämmelse härmed föreslår utskottet att i motionen 623 framlagt yrkande om bifall till den av lantbruksstyrelsen begärda utökningen av kreditgarantiramen lämnas utan åtgärd. Utskottet vill erinra om den möjlighet regeringen har att, om så senare befinns erforderligt, återkomma till riksdagen med eventuella förslag i ämnet.

JoU 1975/76: 33

8 Anslaget bör som anförs i propositionen för nästa budgetår tas upp med oförändrat 1 milj. kr.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 623, yrkande 2, medger att för budgetåret 1976/ 77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 340 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 14 000 000 kr., till rennäringens rationalisering m. m.

2 500 000 kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

8. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Regeringen har under punkten B 7 (s. 28—29) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering med sammanlagt högst 21 000 000 kr.,

2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1646 av herr Boo m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3, att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande vidgade bestämmelser angående B-stödet.

I motionen 1975/76: 1684 av herrar Jonasson och Norrby (båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande vidgade bestämmelser angående B-stödet.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt de särskilda former för stöd till jordbrukets rationalisering som gäller för norra Sverige, nämligen dels stöd till särskild rationalisering (SR), dels bidrag till investeringar vid vissa begränsat utvecklingsbara jordbruk. Dessa stödformer gäller förutom i Norrland även i Kopparbergs och Värmlands län samt i landskapet Dalsland.

Enligt motionerna 1646 och 1684 bör det statliga stödet till begränsat

JoU 1975/76: 33

utvecklingsbara jordbruk utvidgas till att omfatta jämväl nytillträdande jordbrukare, som med nu gällande bestämmelser inte kan komma i fråga för sådant stöd.

Utskottet vill erinra om att motioner av motsvarande innebörd föregående år prövades av riksdagen utan att föranleda någon åtgärd med hänsyn till att de föll inom ramen för 1972 års jordbruksutrednings uppdrag. Som nämnts i det föregående under punkten 5 fick jordbruksutredningen år 1974 tilläggsuppdrag att bl. a. göra en översyn av utformningen av stödet till jordbruket i norra Sverige. Frågan om ett regionalt jordbruksstöd ingick redan tidigare i utredningens uppdrag. Under hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att motionerna 1646 och 1684, såvitt nu är i fråga, lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt, hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1646, yrkande 3,

b. 1975/76: 1684, yrkande 3,

2. medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering med sammanlagt högst 21 000 000 kr.,

3. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

9. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 29 —31) och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

10. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten B 9 (s. 31—32) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 340 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1725 av herr Stjernström (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående premier till uppfödare av nordsvenska hästar.

I motionen 1975/76: 1726 av herr Stjernström (c) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om uppsägning av avtalet mellan staten och hästsportens organisationer i och för införande av viss statlig prövning av nu gällande avtal mellan staten och sagda organisationer.

JoU 1975/76: 33

10 I motionen 1975/76: 1743 av herr Åsling m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att ett årligt reservationsanslag å 100 000 kr. måtte ställas till förfogande i syfte att säkra Hingstuppfödningsanstalten Wångens existens och därigenom säkerställa produktionen av för i första hand skogsbruket lämpliga draghästar.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Största delen av anslaget avses för sistnämnda stöd.

Enligt riktlinjer som godkändes av riksdagen år 1966 (prop. 1966:1 bil. 11 p. C 13, JoU 1966: 1 p. 21, rskr 1966: 9) utgår stödet till hästaveln till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämj ande åtgärder. Om den närmare utformningen av stödet beslutar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Stödet regleras sålunda i kungörelsen (1966: 560) om stöd åt hästaveln, m. m. samt föreskrifter som lantbruksstyrelsen meddelat. Såsom rådgivande organ i dessa frågor har till lantbruksstyrelsen knutits en hästavelsnämnd. Utskottet uttalade förra året (JoU 1975: 1, p. 9) med anledning av ett motionsyrkande rörande vissa ändringar i premieringssystemet att det, när som då åtta års erfarenhet av gällande system förelåg, kunde vara motiverat att utvärdera effekterna av systemet. Härför talade bl. a. den i viss mån ändrade trenden i utvecklingen i fråga om antalet hästar i landet som kunnat noteras sedan år 1966. Utskottet utgick från att lantbruksstyrelsen borde svara för nämnda utvärdering. Riksdagen gav som sin mening till känna vad utskottet sålunda anfört.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår den förordade översynen f. n. inom lanbruksstyrelsen. Ett första resultat av nämnda översyn torde komma att presenteras innevarande vår. I avvaktan härpå finner utskottet inte anledning förorda någon särskild åtgärd med anledning av i motionen 1725 framfört förslag om vissa ändrade regler beträffande premier till uppfödare av nordsvenska hästar. Det kan tilläggas att det i det följande under denna punkt omnämnda Aktiebolaget Trav och Galopp för verksamhetsåret 1975 beslutat utbetala uppfödarpremier till travsporten, avsedda för såväl varmblodshästar som nordsvenska hästar.

Stödet till uppfödningen av nordsvenska hästar berörs även i motionen 1743 om bidrag till hingstuppfödningsanstalten Wången. I motionen hemställs att ett årligt reservationsanslag av 100 000 kr. ställs till förfogande för att säkra anstaltens existens och därigenom säkerställa produktionen av för i första hand skogsbruket lämpliga draghästar.

Frågan om stöd till hingstuppfödningsanstalten Wången har tidigare vid innevarande riksmöte varit föremål för riksdagens behandling. Där -

JoU 1975/76: 33

vid redovisades (JoU 1975/76:11) att från reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln m. m. enligt de av riksdagen år 1966 fastställda riktlinjerna för stödet till hästaveln årligen bl. a. utgått visst bidrag till verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten Wången, för det dåvarande 100 000 kr. per år. Utskottet framhöll att hingstuppfödningsanstalten enligt dess mening alltjämt hade en angelägen uppgift att fylla, och att den därför i fortsättningen borde kunna påräkna statligt stöd. Utskottet erinrade i samband härmed om att riksdagen våren 1975 vid behandlingen av förslag till riktlinjer för energihushållningen betonade angelägenheten av att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammades av berörda myndigheter och organ, önskemålet härom underströks av riksdagen i en framställning till regeringen (prop. 1975: 30, NU 1975:30, rskr 1975:202). Riksdagens beslut hade den 3 juli 1975 av regeringen getts lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen till känna. Mot bakgrund av vad utskottet anfört och med hänsyn jämväl till den positiva inställning till hithörande frågor som riksdagen nyligen hade gett uttryck åt förutsatte utskottet att regeringen och berörda myndigheter vidtog erforderliga åtgärder för att bereda hingstuppfödningsanstalten Wången tillfredsställande möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Någon anledning för riksdagen att i dåvarande sammanhang gå närmare in på frågan ansåg utskottet inte föreligga. Riksdagen delade utskottets uppfattning och ansåg en i ärendet behandlad motion besvarad med vad utskottet anfört.

Med anledning av den nu väckta motionen i ämnet vill utskottet nämna att bidraget till Wången i år höjts till 125 000 kr. I överensstämmelse med sin tidigare deklarerade uppfattning hälsar utskottet den vidtagna åtgärden med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad i ärendet utretts och till tidigare riksdagsuttalanden i frågan finner utskottet emellertid inte anledning att nu påyrka någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1743.

Utskottet har funnit lämpligt att under förevarande punkt redovisa sitt ställningstagande till ytterligare en motion med viss anknytning till hästaveln, nämligen motionen 1726. I denna yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om uppsägning senast under år 1977 av nu gällande avtal mellan staten och hästsportens organisationer angående totalisatorverksamheten vid trav- och galopptävlingar m. m. I motionen anförs att det enligt avtalet ankommer på Svenska travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund att övervaka ifrågavarande tävlingsverksamhet. Någon möjlighet att påkalla statlig prövning av beslut som fattats med stöd av bestämmelser i avtalet finns ej. Enligt motionären kan det sättas i fråga om privata organisationer skall ha sista ordet i väsentliga frågor som gäller övervakningen av beslut som fattas på grundval av en monopolställning beträffande totalisatorvadhållningen. Möjlighet till överprövning exempelvis hos lantbruksstyrelsen bör enligt motionärens mening övervägas.

JoU 1975/76: 33

12 Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1973 (prop. 1973: 113, JoU 1973:28, rskr 1973:235) godkände nu gällande riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och galopptävlingar. Riksdagen bemyndigade därvid regeringen att träffa avtal med centralförbunden för trav- och galoppsporten om inrättande av en central association för totalisatorverksamheten. Associationen avsågs få formen av ett aktiebolag som bemyndigades att anordna eller låta anordna totalisatorvadhållning vid trav- och galopptävlingar. I enlighet med riksdagens beslut har ett bolag, Aktiebolaget Trav och Galopp, bildats för samordning av totalisatorverksamheten vid ifrågavarande tävlingar. Enligt det avtal som enligt vad nyss nämnts träffats för att reglera bolagets verksamhet och som gäller för tiden den 1 januari 1974 t. o. m. den 31 december 1978, åligger det bolaget att tillse att formerna för vadhållningen och tävlingsverksamheten är betryggande. Tillsynen över totalisatorvadhållningen utövas av riksskatteverket. I bolagets uppgifter ingår vidare att bl. a. verka för att de inom sporten anställda får tillfredsställande arbetsförhållanden och utbildning. Styrelsen för bolaget består av åtta ledamöter, varav regeringen utser fyra, däribland ordföranden. Staten har sålunda ett avgörande inflytande i bolagets styrelse.

Utskottet vill för sin del framhålla att den omständigheten att sportens egna organisationer har ansvaret för bl. a. övervakningen av tävlingsverksamheten inte är något unikt för hästsporten. Vid 1973 års riksdagsbehandling uttalade också föredragande departementschefen att enligt hans mening borde organisationerna inom trav- och galoppsporten ha ett gemensamt intresse av att tävlingsverksamheten i landet bedrivs på ett sätt som svarar mot publikintresset. Han fann det därför riktigt att dessa organisationer fick ett ökat ansvar för verksamhetens bedrivande. Mot detta uttalande hade riksdagen inte något att invända. Mot bakgrund av vad här anförts finner utskottet inte tillräckliga skäl att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1726.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot regeringens förslag under förevarande punkt, hemställer att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1725,

b. 1975/76: 1726,

c. 1975/76: 1743,

2. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1976/

77 anvisar ett reservationsanslag av 1 340 000 kr.

11. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet samt Bidrag till statens hingstdepå och stuteri. Utskottet tillstyrker regeringen förslag under punkterna B 10 och B 11 (s. 32—33) och hemställer

JoU 1975/76: 33

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag av 350 000 kr.

12. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Regeringen har under punkten B 12 (s. 33—34) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 815 av fru Andersson i Hjärtum och fru Göthberg (båda c) hemställs att riksdagen till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling (bil. 11, B 12) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 315 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag med 200 000 kr. till främjande av biskötsel och med 15 000 kr. till främjande av växtodling. Anslagsposten till främjande av biskötsel används till utbildning av bitillsynsmän, försök med vandringsbiskötsel, undersökningar om binas utnyttjande i pollineringen m. m. samt till bidrag åt Sveriges biodlares riksförbund. I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.

I motionen 815 hemställs om en ytterligare anslagsanvisning under denna punkt av 100 000 kr. I motionen erinras om binas oumbärlighet när det gäller pollinering av för människan och djurriket livsviktig växtlighet och om deras värde som känsliga indikatorer för olika slags giftstoff m. m. Motionärerna påpekar att bina mer och mer utnyttjas som provtagare i luftvårdens tjänst och därigenom i framtiden kommer att få en ännu större betydelse än nu. De svenska biodlarna har trots detta svårt att ta ut erforderliga priser för honungen då de har att möta hård konkurrens utifrån. Enligt motionärerna är det en viktig fråga inom den svenska binäringen att kunna hålla de ursprungliga raserna rena i deras naturliga utbredningsområden. Ett stort steg i svensk biodlings utveckling är enligt motionen startandet av en avelsstation för bin i Sveriges biodlares riksförbunds regi. Den begärda anslagsuppräkningen skulle ge riksförbundet möjlighet att genomföra projektet.

Utskottet vill vitsorda biodlingens betydelse för såväl växtodlingen som för miljövården. Det kan erinras om att riksdagen år 1974 på utskottets tillstyrkan godkände vissa riktlinjer, innefattande bl. a. ett utvidgat ekonomiskt stöd till biodlingen (prop. 1974: 24, JoU 1974: 8, rskr 1974:

JoU 1975/76: 33

146). Sålunda beslöts att den del av förevarande reservationsanslag sorn avser främjande av biskötsel skulle höjas från 81 000 kr. till 200 000 kr. Vidare beslöts att vissa kostnadsökningar till intensifierad bisjukdomsbekämpning skulle bestridas från förslagsanslaget Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Riksdagen godkände samma år dessutom att för regleringsåret 1974/75 stöd till biodlingen utgick med 500 000 kr. inom ramen för jordbruksprisregleringen (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275). Av nämnda belopp avsåg 250 000 kr. medel inom fördelningsplanen och ett lika stort belopp medel utanför denna plan. Medlen skulle tillföras en fond, vars behållning skulle användas till kollektiva åtgärder för näringen. En sådan fond har upprättats, som förvaltas av lantbruksstyrelsen. För frågor rörande bin har en särskild rådgivande nämnd inrättats vid styrelsen. Förra året beslöt riksdagen (prop. 1975: 55, JoU 1975:11, rskr 1975: 166) att ytterligare 500 000 kr. på motsvarande sätt skulle tillföras fonden.

Enligt vad utskottet erfarit har fondmedel tilldelats Sveriges biodlares riksförbund för det med motionen 815 avsedda ändamålet. Motionens syfte är därmed tillgodosett.

Med hänsyn till vad nu anförts och då regeringens förslag i övrigt under förevarande punkt inte föranleder någon utskottets erinran hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 815 till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.

13. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll och Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 13 och B 14 (s. 34—35) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av 170 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag av 575 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

14. Främjande av rennäringen och Kompensation för bensinskatt till rennäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 15 och B 16 (s. 35—37) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av 730 000 kr.,

2. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag av 231 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JoU 1975/76: 33

15 Jordbruksprisreglcring

15. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 2 och C 4 (s. 38—40) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag av 1 379 000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. ett förslagsanslag av 47 961 000 kr.

16. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkten C 5 (s. 41) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisstödet till rennäringen,

2. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 634 av herrar Ångström och Sellgren (båda fp) hemställs att riksdagen beslutar att prisstödstillägget för renkött fr. o. m. budgetåret 1976/77 uppräknas till 100 kr./ren vilket medför att anslaget C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige uppräknas med 1,5 milj. kr.

I motionen 1975/76:1646 av herr Boo m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen beslutar 1. att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15 procent, 2. att prisstödet till jordbruket i norra Sverige görs värdebeständigt genom anknytning till produktionsmedelsindex.

I motionen 1975/76:1684 av herrar Jonasson och Norrby (båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen beslutar

1. att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15 procent, 2. att prisstödet till jordbruket i norra Sverige görs värdebestän digt genom anknytning till produktionsmedelsindex.

I motionen 1975/76:1701 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen under C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige anvisar ett anslag av summa kronor 118 750 000.

JoU 1975/76: 33

16 I motionen 1975/76: 1723 av herr Petersson i Gäddvik (m) hemställs att riksdagen beslutar att fr. o. m. budgetåret 1976/77 pristillägget för renkött skall uppräknas till 100 kr./ren, medförande ett ökat anslagsbehov under punkten C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige med 1,5 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1731 av herr Takman m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen vid behandling av budgetpropositionen måtte besluta den ändringen att prisstödet till renkött sätts till 100 kr. per slaktad ren och att medelsbehovet för höjningen beräknas till 1 500 000 kr.

I motionen 1975/76: 1737 av fru Wiklund och herr Carlsson i Vikmanshyttan (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att prisstödstilllägget för renkött fr. o. m. budgetåret 1976/77 uppräknas till 75 kr./ren.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids utgifterna för dels pristillägg till jordbruket i norra Sverige enligt kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk (omtryckt 1974: 420), dels pristillägg enligt kungörelsen (1973: 508) om prisstöd till rennäringen (ändrad 1974: 474).

Med anledning av en framställning av Svenska samernas riksförbund om ökning av prisstödet till rennäringen förordar föredraganden att pristillägget per slaktad och besiktigad ren i avvaktan på översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige, med hänsyn till pris- och kostnadsutvecklingen, höjs med tio kr. till 47: 50 kr. För övriga utgiftsändamål under anslaget beräknas medel enligt de stödnivåer och den områdesindelning som beslöts av riksdagen år 1974.1 propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med 96 milj. kr., vilket innebär en ökning med en milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

I flera motioner framhålls att den i propositionen föreslagna höjningen av pristillägget för renkött är för liten för att möjliggöra att rennäringen får en med jordbruksnäringen i norra Sverige likvärdig behandling. I motionerna påpekas bl. a. att prisstoppet på vissa baslivsmedel negativt påverkat prisbildningen på renkött. Enligt motionerna 634, 1723 och 1731 bör sålunda pristillägget per ren höjas från 37: 50 till 100: — kr. per ren och anslaget i enlighet härmed räknas upp med ytterligare 1,5 milj. kr. I motionen 1737 stannar man för att begära en höjning av pristillägget till 75 kr. per ren. Med anledning härav får utskottet anföra följande.

Prisstöd till rennäringen infördes den 1 juli 1973 enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232). Prisstödet fastställdes i form av pristillägg till 35 kr. per slaktad och besiktigad ren. Enligt beslut av 1974 års riksdag (JoU 1974:29, rskr 1974: 275) höjdes pristillägget till 37: 50 kr. per ren inför kommande

JoU 1975/76: 33

treårsperiod. Bakgrunden till riksdagens beslut var bl. a. den uppräkning av stödet till jordbruket i norra Sverige sorn riksdagen samtidigt beslöt och att rennäringen förutsatts böra få en analog behandling i förevarande avseende. Det i prop. 1975/76: 100 föreslagna beloppet 47: 50 beräknas ungefär motsvara det pristillägg om 1:35 kr. per kg nötkött som f. n. utgår inom de tre nordligaste länen. Kostnaderna för höjningen har beräknats till ca 0,4 milj. kr. per år.

Utskottet vill erinra om att det pristillägg som inledningsvis fastställdes för renkött när förevarande stödform infördes, 35 kr. per ren, var avpassat för att ungefär motsvara då gällande pristillägg på 1 kr. per kg för nötkött i renskötselområdet. Vid beräkningarna utgick man sålunda från en medelslaktvikt av ca 35 kg per ren. Under förutsättning att medelslaktvikten håller sig runt nämnda tal är den i propositionen gjorda beräkningen helt i överensstämmelse med de principer som av riksdagen godtagits i fråga om nu behandlade stödform. Emellertid har det vid utskottets beredning av förevarande ärende framkommit att betydande skillnader beträffande slaktvikten är vanliga. Statistiken är inte så utbyggd att man med absolut säkerhet kan fastställa den riktiga siffran härvidlag. Föreliggande uppgifter tyder emellertid på att en medelslaktvikt av ca 40 kg inte är osannolik. Detta talar för att pristillägget skulle behöva uppräknas till i runt tal 55 kr. per ren för att bättre motsvara prisstödet till den norrländska nötköttsproduktionen. Utskottet har mot bakgrund av vad nu anförts inte något att erinra mot att pristillägget för renkött höjs till sistnämnda belopp. Någon ytterligare anslagsuppräkning på grund härav finner utskottet inte nödvändig.

I avvaktan på resultatet av 1972 års jordbruksutrednings prövning av grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige är utskottet inte berett att i övrigt förorda någon särskild åtgärd med anledning av motionerna 634, 1723, 1731 och 1737. Detta gäller också motionerna 1646, 1684 och 1701, såvitt i dessa yrkats anslagsuppräkningar eller ändringar av villkoren för ifrågavarande stöd till jordbruket i norra Sverige.

Utskottet vill i förevarande sammanhang fästa uppmärksamheten på att jordbruksutredningen, som anges i årets kommittéberättelse, beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

Då utskottet i övrigt biträder regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76: 634, 1975/76: 1723, 1975/76:1731, samtliga såvitt nu är i fråga, och motionen 1975/76: 1737 godkänner vad utskottet förordat i fråga om prisstödet till rennäringen,

2 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 1646, yrkande 1, 1975/76: 1684, yrkande 1, och 1975/76:1701 samt, såvitt nu är i fråga, motionerna 1975/76: 634, 1975/76: 1723 och 1975/76: 1731, till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 96 000 000 kr.,

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1646, yrkande 2,

b. 1975/76: 1684, yrkande 2.

17. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. Regeringen har under punkten C 6 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1710 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag får utgå även till minkuppfödare som måst nedlägga sina farmar.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår bl. a. ersättningar enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrukare. Enligt föredraganden bör anslaget i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag föras upp med 2,5 milj. kr. Utskottet har inte något att erinra häremot.

Med anledning av det i motionen 1710 framlagda förslaget om att bidrag enligt kungörelsen (1967: 422) bör tillämpas även för minkfarmare vill utskottet erinra om att utskottet tidigare (JoU 1972: 34) konstaterat att pälsdjursuppfödning enligt gällande tillämpningsföreskrifter till jordbrukets rationaliseringskungörelse ej räknas till jordbruksproduktion och således ej heller erhåller stöd enligt sagda kungörelse. Motsvarande bör gälla i fråga om kungörelsen (1967: 422), som får anses som ett komplement till rationaliseringskungörelsen.

I sammanhanget må dock även erinras om att statens jordbruksnämnd tidigare, senast regleringsåret 1973, fick ta i anspråk avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödarna av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som var hänförlig till införselavgiftema på fodermedel. Med hänsyn till rådande pris- och avgiftsförhållanden behövdes under regleringsåret 1973/74 inte någon återbäring. Medel har inte ansetts behövliga under de senaste regleringsåren.

JoU 1975/76: 33

19 Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1710 utan åtgärd,

2. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

18. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkten C 7 (s. 42—44) föreslagit riksdagen att 1. godkänna vad i propositionen förordats om vissa ändringar i skördeskadeskyddet, 2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1643 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär 1. att nuvarande system för normskördeberäkningarna omprövas, 2. att en uppjustering av normskördarna verkställs för Gävleborgs län, inberäknat 1975 års skörd.

I motionen 1975/76: 1690 av herr Kristiansson m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar uttala att i motionen anförda synpunkter skall beaktas vid den av regeringen aviserade översynen av skördeskadeskyddet.

Utskottet

I budgetpropositionen redovisas under förevarande punkt de förslag från skördestatistiska nämnden rörande skördeskadeskyddet som nämnden i april 1975 presenterade i en rapport Bättre skördeskadeskydd och vilka tidigare berörts av utskottet i dess betänkande 1975/76: 1 med anledning av motioner om översyn av skördeskadeskyddet, m. m.

Föredragande departementschefen framhåller för egen del att nuvarande system medför att ersättningar som inte står i riktig relation till den verkliga skadan utbetalas i stor utsträckning, ökade problem är dessutom att vänta i framtiden till följd av en alltmer differentierad odlingsteknik. Skördestatistiska nämndens förslag om tilläggsersättningar torde endast kunna lösa problemen delvis, nämligen i de fall då för liten ersättning erhålls. Enligt föredragandens mening bör förslaget därför prövas mot andra former av individuellt skördeskadeskydd. Han ämnar därför begära regeringens bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda frågan om hur jordbrukarnas trygghetsproblem skall lösas vid inkomstbortfall till följd av större skördeskador.

I övrigt tillstyrker föredraganden nämndens förslag om vilka företag som bör ingå i skyddet samt om utbetalningen av mindre ersättningar och finansieringen härav. Nämndens förslag innebär att man vid bestämningen av vilka företag som skall ingå i skördeskadeskyddet skall utgå från arealen brukad åker och ej som f. n. från företagens totala

JoU 1975/76: 33

åkerareal. Vidare bör alla jordbruksföretag som har en skada som ligger i intervallet självrisken ±2 procentenheter få ett ersättningsbelopp som utgör 2 % av normskördevärdet. Ändringen föreslås bli finansierad genom att självrisken vid större skador ökas med i genomsnitt 0,7 procentenheter från 15,5 till 16,2 % av normskördevärdet. Minsta ersättningsbelopp höjs vidare från 100 kr. till 300 kr.

Enligt föredraganden bör anslaget föras upp med oförändrat belopp, 30 milj. kr.

Vad föredraganden anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motionen 1690 hemställs att riksdagen särskilt bör uttala sig för att den av regeringen aviserade översynen också bör innefatta frågan om skördestatistik och behovet härav vid ett eventuellt slopande eller förändring av det nuvarande systemet. Bland de alternativ som bör prövas ingår också, anser motionärerna, ett system med resultatutjämningskonto i kombination med skördeskadelån med låg ränta.

Utskottet finner i motionen anförda synpunkter i och för sig värda beaktande men anser det kunna förutsättas att hithörande problem måste komma att ägnas uppmärksamhet i samband med den kommande utredningen utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Utskottet vill i samband härmed också erinra om att företagsskatteutredningen (Fi 1970: 77), som enligt sina direktiv bl. a. bör kunna överväga att i utjämnande syfte åstadkomma temporära insättningar av vinstmedel på spärrkonto, f. n. omprövar hela det frågekomplex som hänger samman med skattereglerna för resultatutjämning. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen 1690 är utskottet därför inte beredd tillstyrka. Detta gäller också motionen 1643.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1643,

b. 1975/76:1690,

2. godkänner vad i propositionen förordats om vissa ändringar i skörd eskadeskyddet,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 30 000 000 kr.

19. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 8 (s. 44—47) och hemställer att

riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 696 000 kr.

JoU 1975/76: 33

21 Skogsbruk

20. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Regeringen har under punkten D 2 (s. 48—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 61 993 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76:1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen 2. beslutar upphäva lagen om generell skyldighet att anmäla avverkning av skog, 3. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6 000 000 kr. sänkt förslagsanslag av 55 993 000 kr.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslår regeringen en uppräkning av anslaget med 12 750 000 kr. till 61 993 000 kr. Uppräkningen är av automatisk natur och avser pris- och löneomräkning. Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsemas offentliga verksamhet beräknar föredraganden till oförändrat 69 000.

I motionen 1661 yrkas, såvitt nu är i fråga, på ett upphävande av lagen om generell skyldighet att anmäla avverkning och en minskning av anslagsanvisningen under detta anslag med 6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Om anmälningsförfarandet upphör kan de som nu sysselsätts med handläggningen av administrativa göromål i samband med förfarandet frigöras för viktigare arbetsuppgifter, anser motionärerna.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte behandlat motioner med yrkanden om upphävande av den fr. o. m. den 1 januari 1975 i skogsvårdslagen införda bestämmelsen (8 a §) om skyldighet för markägare att underrätta skogsvårdsstyrelsen om avverkning som skall äga rum på hans mark. Utskottet erinrade i nämnda sammanhang (JoU 1975/76: 2) om att riksdagen vid införandet av bestämmelsen utgick från att 1973 års skogsutredning vid sitt fortsatta arbete noga följde tillämpningen av det förordade anmälningssystemet i fråga om avverkningar och om utredningen fann det påkallat framlade erforderliga förslag i ämnet. Det ansågs kunna förutsättas att i motionerna berörda frågor om såväl gränsdragningen med hänsyn till awerkningsarealens storlek som tidpunkten för anmälningsskyldighetens fullgörande härvidlag skulle komma under förutsättningslös prövning.

Mot bakgrund av det anförda fann utskottet lämpligt att de behandlade motionerna överlämnades till skogsutredningen för beaktande i belysning av bl. a. erfarenheterna av tillämpningen av de bestämmelser som skogsstyrelsen utfärdat i ämnet. Riksdagen beslöt i enlighet med ut -

JoU 1975/76: 33

skottets förslag att hos regeringen anhålla om att berörda motioner överlämnades till 1973 års skogsutredning för beaktande.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1661 i nu berörda delar lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

I propositionen gjord medelsberäkning föranleder ingen erinran av utskottet, som alltså hemställer, att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1661, yrkande 2, utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1661, yrkande 3, till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 61 993 000 kr.

21. Bidrag till skogsförbättringar. Regeringen har under punkten D 3 (s. 51—53) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1657 av herr Fransson m. fl. (c) hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels inskränkningar i bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels i vad gäller införande av nyodlingsbidrag, 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt 4 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och till med anslaget i övrigt avsedda ändamål, 3. att riksdagen till Bidrag till skogsförbättringar anvisar ett förslagsanslag om 3 500 000 kr., 4. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående införande av bidrag till nyodlingsverksamhet i jordbruket, 5. att riksdagen till Bidrag för nyodlingsverksamhet under budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag om 3 500 000 kr.

Utskottet

Huvuddelen av förevarande anslag utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidrags -

JoU 1975/76: 33

bestämmelserna för anslaget finns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder.

I propositionen förordas att ramarna för statsbidrag under budgetåret 1976/77 till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och till med anslaget i övrigt avsedda åtgärder tas upp med oförändrat 4,5 milj. kr. resp. 3 milj. kr.

I motionen 1657 föreslås att riksdagen endast medger regeringen att bevilja statsbidrag till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och övriga åtgärder med sammanlagt 4 milj. kr. och att anslaget på motsvarande sätt räknas ned till 3,5 milj. kr. Härigenom frigjorda medel borde enligt motionärernas mening reserveras till nyodlingsbidrag. Motionen innefattar därför en anhållan om utredning och förslag angående införande av bidrag till nyodlingsverksamhet i jordbruket samt yrkande om att ett särskilt anslag om 3,5 milj. kr. anvisas för sådan bidragsverksamhet.

De frågor som tas upp i förevarande motion faller inom ramen för dels 1972 års jordbruksutrednings, dels 1973 års skogsutrednings uppdrag. I avvaktan på resultaten av nämnda utredningar finner utskottet inte anledning nu påyrka någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt och hemställer därför,

att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:1657, yrkandena 1 och 4,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1657, yrkande 2, medger att under budgetåret 1976/ 77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1657, yrkandena 3 och 5, till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

22. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten D 4 (s. 53—56) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats rörande statsbidrag till skogsvägar i det inre stödområdet,

2. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JoU 1975/76: 33

24 Motionerna

I motionen 1975/76: 433 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs att riksdagen belutar 1. att statsbidraget till skogsvägbyggnad i det inre stödområdet fastställs till 75 procent av godkänd kostnad, 2. att som rambelopp för skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet bevilja 24,8 milj. kr., 3. att för skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre itödområdet bevilja ett rambelopp på 10,4 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1655 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c) hemställs att riksdagen 1. medger att statsbidrag under budgetåret 1976/77 får beviljas från anslaget D 4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo med sammanlagt 38 700 000 kr., 2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76:1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 och 5), att riksdagen 4. för budgetåret 1976/77 medger en i förhållande till regeringens förslag med 19 700 000 kr. förhöjd ram för statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag av

38 700 000 kr., fördelat med 24 800 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet, 10 400 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet, 500 000 kr. till förhöjning av statsbidrag till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt och

3 000 000 kr. till kreditgaranti till skogsvägbyggnadsföretag, 5. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 23 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till vissa skogsoch flottledsbyggnader m. m. (kungörelsen 1943: 530 med senare ändringar) utgår bidrag till skogshuvudväg i allmänhet med högst 50 % eller, om synnerliga skäl föreligger, med högst 75 % av byggnadskostnadema. I fråga om skogshuvudväg av särskild betydelse från fritidssynpunkt kan bidrag utgå med högst 70 % eller, om synnerliga skäl föreligger, med högst 85 % av byggnadskostnadema. Om bidrag utgår med förhöjt procenttal på grund av skogshuvudvägens betydelse för fritidsändamål måste bidragstagaren förbinda sig att inte utan länsstyrelsens medgivande avstänga vägen för trafik. Enligt regler som gällt fr. o. m. den 1 juli 1974 utgår bidrag med 75 % av godkänd kostnad för byggande av skogsbilväg inom det inre stödområdet.

Avsikten med det högre bidraget i det inre stödområdet är dels att förbättra förutsättningarna för skogsbruk i avlägset belägna och ekonomiskt svaga områden, dels att möjliggöra arbeten som på både kort

JoU 1975/76: 33

och lång sikt skapar sysselsättning. Enligt föredragande departementschefens mening bör i fortsättningen större satsningar göras på vägar i områden med utpräglat låg intensitet i skogsbruket. Genom en differentiering av bidraget, så att nämnda projekt erhåller högre bidrag, bör effekten av den högre bidragsprocenten bli större. Föredraganden föreslår således att bidraget till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet bestäms till högst 75 % av den godkända kostnaden.

I fråga om skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet föreslår föredraganden att ramen tas upp med 10,5 milj. kr. För statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet anses ramen böra tas upp med 8 milj. kr. För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt bör tas upp en ram av oförändrat 500 000 kr.

Utskottet har inte något att invända mot de förslag som regeringen under förevarande punkt lagt fram. Utskottet, som tidigare uttalat sin tillfredsställelse över att möjligheter getts till förhöjning av statsbidrag till byggande av skogsvägar i det inre stödområdet, delar föredragandens uppfattning om angelägenheten av större vägsatsningar i områden med utpräglat låg intensitet i skogsbruket. Den ändrade bidragskonstruktionen bör kunna bidra härtill.

Med anledning av de i motionerna 433, 1655 och 1661 framförda farhågorna att bidragsgivningen skall visa sig otillräcklig vill utskottet hänvisa till den betydande resurstilldelning som för hithörande ändamål sker via arbetsmarknadsmyndigheterna. Som redovisas under förevarande punkt i budgetpropositionen ställde regeringen bl. a. genom beslut den 23 oktober 1975 medel till förfogande för allmänna beredskapsarbeten, varav högst 20 milj. kr. skulle användas för nybyggnad av skogsbilvägar på skogar i enskild ägo. Utskottet får liksom tidigare vidare framhålla att regeringen om så skulle befinnas erforderligt givetvis har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan med äskanden om medel på tilläggsbudget.

Med anledning av ett i motionen 1661 framfört yrkande om anvisande av 3 milj. kr. för kreditgarantier till skogsvägbyggnadsföretag vill utskottet hänvisa till att denna fråga f. n. bereds i jordbruksdepartementet. Såsom nämns i budgetpropositionen är för frågans behandling bl. a. av betydelse den översyn av formerna för statsbidrag till enskild väghållning som på regeringens uppdrag utförts av statens vägverk samt den översyn av statsbidrag till skogsbruket som görs av 1973 års skogsutredning.

Utskottet hemställer under hänvisning till det anförda att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 433, yrkande 1, godkänner vad utskottet förordat rörande statsbidrag till skogsvägar i det inre stödområdet,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 433, yrkandena 2 och 3, 1975/76: 1655, yrkande 1, och 1975/76: 1661, yrkande 4, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst

19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 1655, yrkande 2, och 1975/76: 1661, yrkande

5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

23. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen har under punkten D 5 (s. 56—57 föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30 100 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till åtgärder för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken.

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 30 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 373 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen under D 5 Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. i bilaga 11 till budgetpropositionen anvisar 40 100 000 kr. i enlighet med av skogsstyrelsen begärt anslag.

I motionen 1975/76: 1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 6 och 7), att riksdagen 6. för budgetåret 1976/77 medger en i förhållande till regeringens förslag med 9 800 000 kr. förhöjd ram för statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till åtgärder för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

7. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 40 100 000 kr.

I motionen 1975/76: 1724 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs att riksdagen under D 5 Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. i bilaga 11 till budgetpropositionen måtte anvisa 40,1 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen beslutar att för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. anvisas ett förslagsanslag på 40 milj. kr.

JoU 1975/76: 33

27 Utskottet

Från förevarande anslag utgår statsbidrag till markägare i Norrland utom Gästrikland samt inom vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidrag till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige. Viss del används för bidrag inom s. k. samverkansområden i de fyra nordligaste länen, medan en mindre del utgår för att fullfölja tidigare planerade åtgärder inom s. k. skogsvårdsområden i lappmarken. Bidragsbestämmelsema finns i kungörelsen (1974: 472) om statsbidrag till skogsvård i norra Sverige, kungörelsen (1940: 599) angående villkor för statsbidrag till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. (ändrad senast 1974: 523) samt i regleringsbrev för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet åt skogsbruket i övre Norrland.

För åtgärder inom samverkansområden finns för innevarande budgetår upptaget en ram av 9 milj. kr. Enligt skogsstyrelsen kommer ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår att omfatta fullföljande av de utfästelser som gjorts till anslutna skogsägare. Något rambelopp för anslagsdelen behövs alltså inte för budgetåret 1976/77. För statsbidrag till fullföljande av vissa skogsvårdsföretag i lappmarken beräknar styrelsen att det dock behövs en ram av 100 000 kr. För statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige anser skogsstyrelsen att ramen — mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under budgetåret 1974/75, som var det första året då förevarande stödform var tillämplig, och av det bättre planeringsunderlag som numera finns — bör ökas från nuvarande 30 milj. kr. till 40 milj. kr. Regeringen ansluter sig till skogsstyrelsens bedömning när det gäller de båda förstnämnda bidragsändamålen, men har inte ansett sig kunna biträda skogsstyrelsens förslag till ökning av bidragsramen till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige. För nämnda ändamål beräknas i propositionen en oförändrad ram av 30 milj. kr.

I de motioner som behandlas under förevarande punkt uttrycks besvikelse över att regeringen inte ansett sig kunna följa skogsstyrelsens förslag när det gäller bidragsgivningen till intensifierad skogsvård i norra Sverige. Motionärerna anser att såväl virkesbalanssituationen som arbetsmarknadsläget talar för att ytterligare åtgärder sätts in på förevarande område, ökande insatser i nuläget är enligt motionen 373 på längre sikt lönsamma från samhällsekonomisk synpunkt. I motionen 1724 framhålls i sammanhanget att det nu ifrågavarande stödet haft en omvittnad betydelsefull psykologisk effekt för framtidstron i glesbygderna. Även enligt motionen 1661 är regeringens förslag otillfredsställande från skogsvårdssynpunkt. I motionen 1741 slutligen framhålls det stora behov som finns när det gäller medel till skogsdikning. Motionerna utmynnar samtliga i yrkanden av innebörd att skogsstyrelsens förslag bör genomföras.

JoU 1975/76: 33

28 Utskottet vill erinra om att utskottet när frågan om införande av ifrågavarande särskilda stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige behandlades av riksdagen (prop. 1974: 61, JoU 1974:16, rskr 1974: 217) mot bakgrund av tidigare från riksdagens sida framförda önskemål om ett särskilt skogsvårdsprogram för norra Sverige med tillfredsställelse hälsade de förslag i ämnet som då förelädes riksdagen. Utskottet fann i likhet med departementschefen att en intensifierad skogsvård i nämnda område var så betydelsefull både för sysselsättningen och för den framtida virkesproduktionen att åtgärder borde vidtas utan att 1973 års skogsutrednings förslag avvaktades. Riksdagen delade denna uppfattning och godtog med vissa av utskottet förordade jämkningar regeringens förslag.

Enligt utskottets mening har de förhoppningar som ställdes på ifrågavarande bidragsgivning i allt väsentligt infriats. Fortsatta kraftiga insatser på den inslagna vägen torde därför vara väl motiverade. I likhet med motionärerna anser utskottet att man härvidlag bör kunna sträcka sig längre än vad regeringen vid sin allmänna budgetavvägning funnit lämpligt. För egen del kan utskottet så till vida biträda motionärerna att utskottet anser att för nästa budgetår 37 milj. kr. bör tas upp som ram i fråga om åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige. För utbetalning under anslaget beräknar utskottet 37,1 milj. kr.

Då regeringens förslag i övrigt inte föranleder någon invändning från utskottets sida hemställer utskottet, att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1661, yrkande 6, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 37 100 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till åtgärder för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975/ 76: 373, 1975/76: 1661, yrkande 7, 1975/76:1724 och 1975/76: 1741, yrkande 5, till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 37 100 000 kr.

24. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. och Främjande av skogsvård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 6 och D 7 (s. 57—59) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. ett förslagsanslag av 2 019 000 kr.,

2. till Främjande av skogsvård m. m. ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

JoU 1975/76: 33

29 Fiske

25. Kursverksamhet på fiskets område. Regeringen har under punkten E 4 (s. 60—61) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1703 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar höja det föreslagna anslaget till kursverksamhet på fiskets område till 390 000 kr. för budgetåret 1976/77.

I motionen 1975/76:2106 av herr Kronmark m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen beslutar att anslaget Kursverksamhet på fiskets område höjs med 45 000 kr., avseende posten för yrkesutbildning för budgetåret 1976/77.

Utskottet

Anslaget tas i budgetpropositionen upp med oförändrat belopp av 330 000 kr. för nästa budgetår. Regeringens förslag innebär att den post som ställs till fiskeristyrelsens disposition för yrkesutbildning av fiskare m. m. höjs med 25 000 kr. till 310 000 kr. och att en post på 25 000 kr. för fortbildning av fiskeritjänstemän utgår. Som framgår av propositionen har fiskeristyrelsen i sin anslagsframställning hemställt om ytterligare uppräkning av förevarande anslag med 60 000 kr., varav huvuddelen eller 45 000 kr. avser posten till yrkesutbildning av fiskare m. m. Enligt styrelsen krävs uppräkningen av sagda post för att kursverksamheten skall kunna upprätthållas i tillfredsställande omfattning. Återstående 15 000 kr. avser bidrag till vissa organisationer.

Enligt motionen 1703 kommer det föreslagna anslaget att vara otillräckligt, eftersom kursverksamheten på fiskets område sannolikt måste utökas ytterligare under kommande budgetår. En uppräkning är också nödvändig på grund av ökade kostnader för arvoden, reseersättningar m. m. Enligt motionen bör anslaget som fiskeristyrelsen föreslagit höjas till 390 000 kr. Även i motionen 2106 yrkas en höjning av förevarande anslag utöver vad regeringen förordat. Mot bakgrund av väntad fortsatt avgång från yrket under de närmaste åren bedömer motionärerna yrkesutbildningen av fiskare vara en angelägen åtgärd och förordar en höjning av posten härför med 45 000 kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet delar uppfattningen att en ökad statlig satsning på kurser för yrkesutbildning av fiskare i dagens läge är motiverad. För sin del är utskottet berett att sträcka sig något längre än regeringen härvidlag och tillstyrker därför motionsyrkandena om en ytterligare medelsanvisning av 45 000 kr. för ändamålet. I övrigt föranleder regeringens förslag under denna punkt inte någon erinran från utskottets sida.

JoU 1975/76: 33

30 Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1703 samt med bifall till motionen 1975/76: 2106, yrkande 2, till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 375 000 kr.

26. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkten E 5 (s. 61—62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1711 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen beslutar att av medel från det under nionde huvudtiteln anvisade anslaget E 5 Bidrag till fiskehamnar m. m. skall bestridas kostnader för utbyggnad och upprustning av Torekovs hamn.

I motionen 1975/76: 1740 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att höja anslaget till byggande och underhåll av fiskehamnar till 8 mkr., 2. beslutar att för täckande av underskott vid driften av de statliga fiskehamnarna skall utgå 300 000 kr. samt för underhåll och drift av fiskefyrar och utmärkning av fiskegränser 150 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till byggande av fiskehamnar bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar. Enligt bidragsbestämmelserna ankommer det på fiskeristyrelsen att besluta om den närmare medelsfördelningen för nyssnämnda ändamål. Frågor om stöd till byggande och förbättringar av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer bedömas mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens utveckling inom vederbörande region. Denna bedömning åvilar regeringen. Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning för riksdagen att genom särskilt uttalande binda anslagsanvändningen på sätt som ifrågasatts i motionen 1711 beträffande Torekovs hamn. Motionen föreslås således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Föredragande departementschefen beräknar det totala anslagsbehovet till 6,2 milj. kr., vartill kommer den reservation som kan beräknas föreligga vid ingången av nästa budgetår. Vid sin bedömning har föredraganden beräknat bl. a. 2 140 000 kr. för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m. Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår en anslagsuppräkning med 400 000 kr.

JoU 1975/76: 33

31 Som redovisas i propositionen har fiskeristyrelsen beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt 8 450 000 kr. utöver fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader. Styrelsen har därvid räknat med att disponibla medel i det närmaste kommer att tas i anspråk under detta budgetår.

Enligt motionen 1740 är i propositionen föreslaget anslagsbelopp klart otillräckligt för att erforderliga förbättringsarbeten i fiskehamnarna skall kunna utföras inom rimlig tid. Motionärerna förordar för sin del att anslaget beräknas i enlighet med fiskeristyrelsens förslag.

Utskottet har tidigare betonat angelägenheten av att det statliga stödet till byggande och förbättringar av fiskehamnar ges en sådan omfattning att det blir ett verksamt instrument vid de fortsatta strävandena att rusta upp våra fiskehamnar. Mot bakgrund av föreliggande behov i nämnda avseende har riksdagen de båda senaste åren beslutat inte oväsentliga anslagsuppräkningar för ändamålet eller med ca 1 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1974/75 och 1975/76.

Enligt utskottets mening måste den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar och statsbidragsgivningen i anslutning härtill bli i hög grad beroende av den prövning av fiskets kort- och långsiktiga problem som den i november 1975 tillsatta fiskerikommittén fått i uppdrag att utföra. En plan för fiskehamnsutbyggnaden bör bygga på den totalbedömning av det svenska yrkesfiskets framtida förutsättningar som bör kunna göras på grundval av fiskerikommitténs arbete. I avvaktan på resultatet av fiskerikommitténs överväganden vill utskottet förorda att anslaget för nästa budgetår tas upp i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1711 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1740 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.

27. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 6—E 8 (s. 62—63) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av

20 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag av 1 470 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

JoU 1975/76: 33

28. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 9 (s. 64) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1976/77 statlig garanti beviljas för lån till konsolidering av eller investering i fiskeföretag med sammanlagt högst 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri med sammanlagt högst 5 000 000 kr. och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagt högst 2 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 10—E 12 (s. 64—66) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

3. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

30. Statens livsmedelsverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 67—69) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens livsmedelsverk inrätta en tjänst för professor i Fe 23/24,

2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 32 286 000 kr.

31. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 69— 70) och hemställer

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 12 447 000 kr.

32. Statens veterinärmedicinska anstalt. Regeringen har under punkten F 3 (s. 70—72) föreslagit riksdagen att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 22 700 000 kr.

JoU 1975/76: 33

33 Motionen

I motionen 1975/76: 1669 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp, vpk) hemställs att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst som biträdande konsulent i husdjurshygien, placerad vid veterinärhögskolans husdjurshygienavdelning i Skara, 2. att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1976/77 anvisa ett, i förhållande till regeringens förslag, med 113 000 kr. höjt förslagsanslag på 22 813 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 22 700 000 kr. Häri innefattas bl. a. medel för en tjänst som laboratorieveterinär för utredningar angående fisksjukdomar.

I motionen 1669 begärs att en ny tjänst som biträdande konsulent i husdjurshygien inrättas och att anslaget därför ökas med 113 000 kr. utöver regeringens förslag. F. n. finns en sådan tjänst med placering vid veterinärhögskolans institution för husdjurshygien i Skara. Enligt motionärerna har arbetsbelastningen för denna konsulent kraftigt ökat under senare tid, bl. a. till följd av den obligatoriska djurskyddsgranskning som lantbruksnämnderna har att ombesörja i samband med nybyggnad av djurstallar. Statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning begärt medel för den i motionen upptagna tjänsten. Även anstalten har framhållit den kraftigt ökade arbetsbelastningen för konsulenten i husdjurshygien samt dessutom erinrat om att den föreslagna förstärkningen är ägnad att förebygga uppkomsten av olämpliga miljöer från djurskydds- och djurhälsosynpunkt.

Utskottet vill för sin del erinra om att den snabba utvecklingen inom lantbruket medfört väsentliga förändringar i fråga om djurhållningen, inte minst genom att en ny teknik tagits i anspråk på olika områden. Den ökade intensiteten inom animalieproduktionen och de förändringar i djurmiljön som ägt rum ställer ökade krav på en kvalificerad veterinärmedicinsk rådgivning på djurmiljö- och djurhälsoområdet. Som utskottet i annat sammanhang (JoU 1975/76: 20) framhållit kan utvecklingen mot allt starkare effektivitetskrav inom animalieproduktionen på lång sikt resultera i en behandling av djuren som är betänklig från djurskyddssynpunkt. Den granskning av ny- och ombyggnadsärenden som sedan den 1 juli 1973 äger rum med stöd av djurstallkungörelsen (1973: 270) har visserligen medfört en väsentlig förbättring av djurmiljöerna men ställer enligt utskottets mening också ökade krav på den veterinärmedicinska forskningen och rådgivningen. Även de nyligen införda stödformerna på jordbrukets område, såsom t. ex. stödet till vissa mindre jordbruksenheter och stödet till miljöförbättrande åtgärder, innebär en ökande mängd utredningsärenden på central och lokal nivå angående djurens miljö och de omgivningshy 3

Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

gieniska problemen. Utskottet vill särskilt understryka det från allmän och enskild synpunkt väsentliga i att den veterinärmedicinska rådgivningen inriktas på att förebygga de oönskade effekter på djurhälsan som den moderna animalieproduktionen kan ge upphov till. Utskottet anser således att skäl talar för en personalförstärkning vid statens veterinärmedicinska anstalts konsulentavdelning på i huvudsak det sätt som föreslagits i motionen. Anslaget under förevarande punkt bör för ändamålet räknas upp med 113 000 kr. utöver regeringens förslag. Någon ytterligare åtgärd med anledning av motionen finner utskottet ej erforderlig.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1669 till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 813 000 kr.

33. Veterinärstaten. Regeringen har under punkten F 4 (s. 72—73) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet med Svensk Husdjursskötsel,

2. till Veterinärstaten för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 29 025 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1632 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om sådana åtgärder att en försöksverksamhet skyndsamt genomförs i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 1652 av herrar Enlund och Ekinge (båda fp) hemställs 1. att riksdagen anvisar 293 000 kr. till tjänstetelefoner med telefonsvarare åt distriktsveterinärerna, 2. att riksdagen till Veterinärstaten för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 29 318 000 kr.

I motionen 1975/76: 1677 av herr Johansson i Holmgården och fru Andersson i Hjärtum (båda c) hemställs att riksdagen till lantbruksstyrelsen anvisar 293 000 kr. för att bekosta distriktsveterinärernas telefoner.

I motionen 1975/76: 1716 av herr Norrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar anhålla att regeringen ger lantbruksstyrelsen i uppdrag att igångsätta en försöksverksamhet med kommunikationsradio för distriktsveterinärerna i Värmlands län.

JoU 1975/76: 33

35 I motionen 1975/76: 1728 av herr Sundkvist m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen beslutar att under jordbrukshuvudtiteln punkt F 4 Veterinärstaten för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 29 318 000 kr.

I motionen 1975/76: 1729 av herrar Svanström och Andersson i Nybro (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en förnyad översyn av veterinärdistriktsindelningen.

Utskottet

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973: 178, JoU 1973: 51, rskr 1973: 378) omorganiserades distriktsveterinärväsendet den 1 juli 1974. Beslutet innebar en minskning av antalet fasta distriktsveterinärtjänster med 30. I stället inrättades 15 förfogandetjänster för mera varaktig tjänstgöring i distrikt där en förstärkning befanns nödvändig. Dessutom inrättades 40 tjänster för regionsvikarier, vilka skulle fullgöra vikariatstjänstgöring och tillgodose det behov av ytterligare veterinär arbetskraft som föreligger i organisationen. Reformen skulle enligt beslutet genomföras under en femårsperiod. När särskilda skäl talade härför skulle det dock vara möjligt att utsträcka övergångstiden för genomförandet av den nya distriktsindelningen, dock längst i fem år.

I motionen 1729 framhålls att den förändrade djurhållningen och jordbrukets på nytt ökade samhällsvärde samt vikten av god service till jordbrukarna och behovet av fler veterinärtjänster motiverar att veterinärdistriktsindelningen blir föremål för en ny översyn. Utskottet vill i denna fråga nämna att lantbruksstyrelsen, enligt vad som framgår av styrelsens anslagsframställning, avser att under innevarande budgetår utvärdera hittillsvarande erfarenheter av den nya organisationen och att i anslagsäskanden för budgetåret 1977/78 lägga fram de förslag till ändringar som kan visa sig erforderliga. Det förtjänar vidare nämnas att veterinärhögskolan på regeringens uppdrag utreder vilka resursbehov som kan bli följden av en kraftigt ökad intagning av elever vid högskolan. Med hänsyn till den utredningsverksamhet som sålunda pågår anser sig utskottet f. n. inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1729.

I motionerna 1652, 1677 och 1728 hemställs att riksdagen till lantbruksstyrelsen anvisar ett med 293 000 kr. förhöjt anslag för att bekosta tjänstetelefoner med telefonsvarare åt distriktsveterinärerna.

I motionerna 1632 och 1716 framställs yrkanden av innebörd att lantbruksstyrelsen får i uppdrag att igångsätta en försöksverksamhet med kommunikationsradio för distriktsveterinärer. Motionen 1716 tar närmast sikte på Värmlands län. Motionärerna anför som stöd för nu ifrågavarande yrkanden bl. a. att den nya veterinärdistriktsindelningen i många fall medfört att veterinärerna fått större verksamhetsområden

JolJ 1975/76: 33

med längre reseavstånd som följd. De ifrågasatta reformerna skulle därför enligt motionärerna innebära bättre arbetsförhållanden för veterinärerna och möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av deras arbetsinsatser. Vidare betonas de föreslagna förbättringarnas betydelse från djurskyddssynpunkt och med hänsyn till möjligheten att ge djurägama bättre service. Vad beträffar kravet på tjänstetelefoner framhålls att den nuvarande ordningen, som innebär att distriktsveterinärerna själva bekostar sina telefoner, ofta leder till praktiska problem då distriktsveterinär avgår från sin tjänst samt i samband med vikariatsförordnande. Liknande synpunkter anförs av lantbruksstyrelsen, som i årets anslagsframställning begär medel för att utrusta distriktsveterinärerna med tjänstetelefoner med automatiska telefonsvarare.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att verksamheten organiseras så att möjligheterna för djurägarna att snabbt nå kontakt med veterinärerna på allt sätt underlättas. Förslaget om tjänstetelefoner med automatiska telefonsvarare är härvidlag värt att överväga med hänsyn till de positiva effekter som måste antagas bli följden av en sådan reform. Enligt utskottets mening har emellertid en förmån av nu åsyftat slag till övervägande delen karaktären av en tjänsteförmån som på ett naturligt sätt sammanhänger med veterinärernas löne- och anställningsförhållanden över huvud taget. Utskottet vill med anledning härav i första hand förorda att frågan om tjänstetelefoner tas upp i samband med förhandlingar mellan statsverket och vederbörande personalorganisation.

Även motionerna 1632 och 1716 innehåller synpunkter som i förevarande sammanhang förtjänar att noga beaktas. Det finns enligt utskottets mening stor anledning att undersöka i vad mån införandet av ett kommunikationssystem av åsyftat slag kan medföra fördelar för veterinärer och djurägare samt för djursjukvårdens handhavande över huvud taget. En sådan undersökning bör som motionärerna föreslagit kunna utföras i form av en försöksverksamhet som syftar till att ge erforderligt underlag för närmare överväganden av såväl praktisk som ekonomisk art. Utskottet förutsätter att vid en sådan försöksverksamhet också frågan om samordning med befintliga alarmeringscentraler bör bli föremål för uppmärksamhet. Enligt utskottets mening bör det kunna anförtros åt lantbruksstyrelsen att genomföra försöksverksamheten och att fastställa de närmare formerna för denna verksamhet. Någon särskild uppräkning av nu ifrågavarande anslag för ändamålet synes inte erforderlig. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1632 och 1716 bör ges regeringen till känna.

Regeringens förslag under denna punkt kan utskottet biträda.

Utskottet hemställer därför att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtalet med Svensk Husdjursskötsel,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 1652, 1975/76: 1677 och 1975/76: 1728 till Veterinärstaten för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 29 025 000 kr.,

3. med anledning av motionerna 1975/76: 1632 och 1975/76:

1716 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående försöksverksamhet med kommunikationsradio för distriktsveterinärer,

4. lämnar motionen 1975/76: 1729 utan åtgärd.

34. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 5 (s. 73—74) och hemställer att

riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1976lil anvisar ett förslagsanslag av

4 500 000 kr.

35. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Regeringen har under punkten F 6 (s. 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1631 av herrar Andersson i Ljung och Nisser (båda m) hemställs 1. att riksdagen beslutar att regeln om begränsning till 15 djurenheter för bidrag till djurägare, enligt förordningen (1975: 540), utgår, 2. att nu gällande inkomstgräns, 15 000 kr., höjs till 18 000 kr. vid beräkning av bidrag till djursjukvård.

I motionen 1975/76: 1692 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att den i förordningen 1975: 540 upptagna bestämmelsen om begränsningsregeln om 15 djurenheter utgår.

Utskottet

Enligt förordningen (1975: 540) om statsbidrag till djursjukvård i vissa fall utgår bidrag för kostnader för viss veterinärvård till sådana djurägare med begränsad produktion och låg inkomst, vilkas djurbesättningar särskilt hårt drabbats av sjukdomsfall. Bidrag utgår endast till djurägare som har sin huvudsakliga inkomst av jord- eller skogsbruk och vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej överstiger 15 000 kr. och som ej heller påförts förmögenhetsskatt. Som ytterligare villkor gäller att djurantalet ej överstiger 15 djurenheter. I motionerna 1631 och 1692 föreslås att begränsningsregeln beträffande djurantalet utgår. I motionen 1631 föreslås dessutom att inkomstgränsen höjs från

JoU 1975/76: 33

15 000 kr. till 18 000 kr., motsvarande gällande inkomstgräns för skyldighet att erlägga s. k. egenavgift.

Utskottet vill erinra om att inkomstgränsen med verkan fr. o. m. den 1 juli 1975 höjdes från 5 000 kr. till 15 000 kr. och att begränsningsregeln beträffande djurantalet infördes samtidigt härmed (prop. 1975: 1 bil. 11, JoU 1975: 1 s. 39 f.). I samband med behandlingen av de föreslagna ändringarna avstyrkte utskottet ett motionsyrkande att begränsningsregeln beträffande djurantalet skulle utgå. Utskottet underströk därvid att syftet med de bidrag som utgick från anslaget alltjämt borde vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar särskilt drabbades av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skulle behöva avstå från att anlita veterinär. Utskottet fann därför att begränsningen till företag med högst 15 djurenheter fick ses som en komplettering till inkomstvillkoret vid avgränsningen av vilka som skulle anses vara mindre bemedlade. Utskottet tillstyrkte därför regeringens förslag till nya bidragsregler.

Med anledning av nu förevarande motionsyrkanden vill utskottet fästa uppmärksamheten på att också själva bidragssystemet innehåller bestämmelser vilka, enligt vad utskottet erfarit, i praktiken kommit att fungera som spärregler. Sålunda utgår statsbidrag av åsyftat slag endast för veterinärvård enligt 3 § veterinärtaxeförordningen (1975: 539), dvs. för vissa former av undersökning och ingrepp m. m. men däremot inte för t. ex. veterinärs inställelse och resa. Vidare gäller enligt 4 § förordningen om statsbidrag till djursjukvård i vissa fall att bidrag utgår med högst 80 % av den del av kostnaden för veterinärvård som överstiger 60 kr. Bl. a. med hänsyn härtill har utskottet viss förståelse för motionernas syfte. Utskottet anser dock för sin del att de sedan den 1 juli 1975 gällande reglerna verkat alltför kort tid för att kunna ge underlag för några säkra slutsatser. Enligt vad utskottet inhämtat har lantbruksstyrelsen sin uppmärksamhet riktad på de problem som sammanhänger med ifrågavarande bidragssystem. Utskottet förutsätter att lantbruksstyrelsen ser över och noga beaktar behovet av förbättringar och mot bakgrund av sina erfarenheter av reglernas tillämpning framlägger de förslag som kan befinnas motiverade. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna 1631 och 1692 finner utskottet mot angivna bakgrund f. n. ej påkallad.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1631,

b. 1975/76:1692.

JoU 1975/76: 33

36. Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset ni. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 7—F 10 (s. 74—78) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset ett förslagsanslag av 700 000 kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 14 295 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 60 000 kr.,

4. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000 kr.

37. Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet. Ut .

skottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 11 (s. 78—84) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för verksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium som förordats i propositionen,

2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

38. Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 12 (s. 84) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av

3 335 000 kr.

39. Statens maskinprovningar. Regeringen har under punkten F 13 (s. 84—85) föreslagit riksdagen att till Statens maskinprovningar för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 3 794 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 820 av fru Göthberg m. fl. (c) hemställs att riksdagen till Statens maskinprovningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 154 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 3 794 000 kr. I motionen 820 begärs att statens maskinprovningar erhåller förstärkning med fyra tjänster och att anslaget därför skall ökas med 360 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller bl. a. att den stora ökningen av antalet provningsuppdrag de senaste åren medfört en ar -

JoU 1975/76: 33

betsbelastning för vilken tillgängliga personalresurser är otillräckliga. Som exempel på det ökade ianspråktagandet av maskinprovningarnas tjänster nämns bl. a. att statens maskinprovningar fr. o. m. år 1975 förordnats att vara riksprovanstalt för grävmaskiner och traktorgrävmaskiner.

Utskottet vill erinra om att utredningen om kontrollanstalterna på jordbrukets område haft uppdrag att utreda vissa frågor angående bl. a. statens maskinprovningar. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningens betänkande härom att läggas fram inom några dagar. I avbidan på de förslag som sålunda snart kan förväntas anser sig utskottet f. n. inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 820.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 820 till Statens maskinprovningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 3 794 000 kr.

40. Statens växtsortnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 14 (s. 86) och hemställer

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 182 000 kr.

Utbildning och forskning

41. Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1—G 4 (s. 91—99) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning ett förslagsanslag av 17 770 000 kr.,

2. till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 1 293 000 kr.,

3. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 71 453 000 kr.,

4. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 15 936 000 kr.

42. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Regeringen har under punkten G 5 (s. 99—100) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 38 941 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1663 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag beträffande lant -

JoU 1975/76: 33

brukshögskolan och dess försöksverksamhet, bl. a. med hänsyn tagen till motionens riktlinjer.

I motionen 1975/76: 1713 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs att riksdagen till G 3 Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 268 000 kronor förhöjt förslagsanslag på 71 721 000 kr., i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 1717 av herr Nyquist m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen beslutar att anslaget till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten skall ökas med 1 milj. kr. utöver departementschefens förslag för budgetåret 1976/77.

Utskottet

Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan, som följer ett program som årligen fastställs av styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet. Försöksverksamheten planeras regionalt av distriktsförsöksnämnder i vilka förutom representanter för lantbrukshögskolan ingår ledamöter för bl. a. jordbrukets organisationer och lantbruksnämnderna.

Från nu ifrågavarande anslag bestrids vissa driftkostnader för högskolans försöksverksamhet.

I propositionen framlagt förslag innebär en uppräkning av anslaget med 8,9 milj. kr. till 38 941 000 kr. för nästa budgetår.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1974 om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten (prop. 1974: 109, JoU 1974: 23, rskr 1974: 242) skall statens växtskyddsanstalt upphöra som särskild myndighet. Beslutet innebär bl. a. att anstaltens forsknings- och försöksverksamhet samt delar av dess rådgivnings- och informationsverksamhet den 1 juli 1976 förs över till lantbrukshögskolan. Av förenämnda ökningsbelopp avser ca 3,4 milj. kr. medel för den forsknings- och försöksverksamhet som innevarande budgetår bekostas från anslaget Statens växtskyddsanstalt. Av anslagsökningen avser vidare 500 000 kr. ytterligare resurser för forsknings- och försöksverksamhet på växtskyddets område. I det inledande avsnittet rörande vissa för jordbrukets högskolor gemensamma frågor understryker föredragande departementschefen att kraven på att växtskyddsåtgärder utformas så att de kan godtas från miljövårds- och livsmedelssynpunkt i första hand fordrar ökade forskningsinsatser. Särskilt pekas på behovet av den forskning som syftar till att få fram alternativ till nuvarande kemiska bekämpningsmetoder. Inom ramen för de ytterligare medel som nästa budgetår kan ställas till förfogande för högskolornas verksamhet har föredraganden därför prio -

JoU 1975/76: 33

riterat en förstärkning av resurserna för växtskyddsverksamheten. Vid anslagsberäkningen har i övrigt beaktats behovet av medel för inträffade eller förväntade löne- och prisstegringar.

I motionen 1717 hemställs att anslaget ökas med 1 milj. kr. utöver departementschefens förslag för budgetåret 1976/77. Motionärerna befarar att det i propositionen föreslagna anslaget är otillräckligt för att täcka inträffade och förväntade löne- och prisstegringar, vilket innebär risk för att bl. a. antalet fältförsök som utläggs av hushållningssällskap och lantbruksnämnder kommer att minska. Detta skulle medföra att åtskilliga försök som framför andra omfattar praktiska problem av stor betydelse för de enskilda jordbrukarna i de olika bygderna ej kan genomföras.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit lämpligt att också behandla det i motionen 1713 framförda yrkandet om höjning av lantbrukshögskolans förvaltningskostnadsanslag med 268 000 kr. för sammanställning och utvärdering av den ny- och ombyggnadsverksamhet som skett inom ramen för den särskilda rationaliseringsverksamheten i Norrland under de senaste 10—15 åren.

I vad gäller sist redovisade motionsyrkande vill utskottet nämna att det får anses ingå som ett normalt led i lantbruksorganisationens verksamhet att följa utvecklingen och utvärdera resultaten av den statliga stödverksamheten i fråga om jordbrukets rationalisering och att föreslå de åtgärder som härvid kan anses påkallade. Som förut nämnts är lantbruksnämnderna representerade i de distriktsförsöksnämnder som regionalt tar fram underlaget för det riksförsöksprogram som styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt fastställer. Det är härvid styrelsen som inom ramen för anvisade medel har att svara för angelägenhetsgraderingen och den närmare fördelningen av anslaget på olika försöksprojekt. Med hänsyn till det nära samband som organisatoriskt finns mellan lantbrukshögskolans försöksverksamhet och de statliga rationaliseringsorganen synes goda förutsättningar föreligga för att den i motionen berörda frågan skall ägnas vederbörlig uppmärksamhet vid diskussionerna rörande lantbrukshögskolans försöksprogram. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i samband med behandlingen av motsvarande anslag för tidigare budgetåi vid flera tillfällen understrukit vikten av att den norrländska försöksverksamheten röner erforderligt beaktande vid resurstilldelningen.

I fråga om medelsberäkningen under detta anslag vill utskottet anföra följande. Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan syftar till att ge jordbruket, husdjursskötseln, inklusive renskötseln och trädgårdsnäringen direkt vägledning i praktiska och ekonomiska frågor. Verksamheten har karaktär av tillämpad forskning till vilken resurser beräknas på i princip samma sätt som när det gäller stödet till den forskning som finansieras via forskningsråden. Någon automatisk omräkning

JoU 1975/76: 33

av anslaget till följd av inträffade eller förväntade löneförändringar av det slag som regelmässigt görs under exempelvis förvaltningskostnadsanslaget ingår således i princip inte i anslagskonstruktionen. Utskottet vill emellertid erinra om att riksdagen på utskottets förslag på tilläggsbudget för detta budgetår beslutat en anslagsanvisning av 1,4 milj. kr. till lantbrukshögskolans försöksverksamhet för att verksamheten skall kunna hållas på oförändrad nivå (prop. 1975/76: 101, JoU 1975/76: 31, rskr 1975/76: 144). Om denna målsättning, bortsett från i det föregående angiven resursförstärkning för växtskyddet, skall kunna upprätthållas även nästa budgetår krävs enligt numera framkomna uppgifter en ökning av anslaget med 500 000 kr. utöver regeringens i budgetpropositionen framlagda förslag. Utskottet är för sin del berett tillstyrka en sådan ytterligare anslagsförstärkning. Härigenom tillmötesgås också i väsentlig mån de i motionerna 1713 och 1717 framförda anslagsyrkandena.

I motionen 1663 har begärts utredning och förslag beträffande lantbrukshögskolan och dess försöksverksamhet, bl. a. i fråga om fältförsöksverksamheten.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året i anslutning till behandlingen av en motion i ämnet uttalade sig för oförändrade riktlinjer för fältförsöksverksamheten. Bl. a. anfördes att den organisation som byggts upp för planering och genomförande av försöksverksamheten torde ge goda förutsättningar för att bl. a. även lokala intressen skall kunna beaktas. Utskottet finner inte skäl förorda någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1663.

Utskottet som i övrigt tillstyrker propositionen under denna punkt hemställer

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:

1717 och 1975/76: 1713, sistnämnda motion såvitt avser anslagsberäkningen, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 39 441000 kr.,

2. anser motionen 1975/76: 1713, såvitt i övrigt är i fråga, besvarad med vad utskottet anfört,

3. lämnar motionen 1975/76: 1663 utan åtgärd.

43. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. och Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6 och G 7 (s. 100—102) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

JoU 1975/76: 33

2. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 33 079 000 kr.

44. Veterinärhögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten G 8 (s. 102—103) föreslagit riksdagen att till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 10 937 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1744 av herr Åsling m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar 1. att hovslagarskolan i enlighet med utredningens förslag tillföres följande tjänster: 1 chef (veterinär) F 17, 1 verkmästare i F 7, 2 hovslagarinstruktörer i F 5, 2. att jämväl i enlighet med utredningens förslag medel ställs till veterinärhögskolans förfogande för två hovslagarinstruktörer i F 5 under den tid då veterinärstudenternas undervisning pågår i Skara.

Utskottet

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 980 000 kr. Höjningen är i sin helhet av automatisk natur. Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och förordar därför att anslaget förs upp med 10 937 000 kr. Utskottets ställningstagande innebär bl. a. att utskottet inte funnit tillräckliga skäl att tillstyrka i motionen 1744 framförda yrkanden om inrättande av vissa tjänster vid hovslagarskolan m. m. Utskottet vill nämna att styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt visserligen tagit upp vissa äskanden om personalförstärkning vid hovslagarskolan och avdelningen för hov- och klövvårdslära i sin anslagsframställning men samtidigt i sin prövning gett ifrågavarande önskemål förhållandevis låg angelägenhetsgrad. Det ankommer närmast på styrelsen att tillse att tillgängliga resurser används på ett sätt som står i överensstämmelse med bl. a. riksdagens tidigare fattade beslut om hovslagarskolan och den högre undervisningen och forskningen inom howårds- och klövvårdsläran.

Som redovisas i propositionen har styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt dels föreslagit en ökning av antalet studerande vid lantbrukshögskolans hortonomlinje, dels anmält sin avsikt att i nästkommande anslagsframställning redovisa konsekvenserna av en ökning av antalet studerande vid veterinärhögskolan och skogshögskolan. Föredragande departementschefen har i anslutning härtill (prop. 1975/76: 100, bil. 11, s. 91) som sin mening anfört att en samlad bedömning bör göras av de resursbehov som följer av en ökad antagning av studerande till de olika utbildningslinjerna vid

JoU 1975/76: 33

högskolorna. Den gemensamma organisationens möjligheter till samordning kan då bättre beaktas. En sådan samlad bedömning av resursbehoven som här antytts bör enligt utskottets mening omfatta jämväl spörsmål av den art som behandlas i nu förevarande motion.

Åberopande det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1744 utan åtgärd,

2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett reservationsanslag av 10 937 000 kr.

45. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 9—G 11 (s. 103—106) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag av 748 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 25 807 000 kr.

46. Skogshögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten G 12 (s. 106—107) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 19 034 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 328 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en intensifierad forskning beträffande skyddsbehandling av barrträdsplantor kommer till stånd.

I motionen 1975/76: 1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen 1. till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 229 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 20 263 000 kr., varvid även beräknas medel för storprojektet Hugin samt vissa följdkostnader för tjänster.

Utskottet

Föredragande departementschefen föreslår att förenämnda anslag för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 3 314 000 kr. till 19 034 000 kr. Anslagshöjningen motsvaras till övervägande del av prisoch löneomräkning.

Som redovisas i propositionen har styrelsen för jordbrukets högskolor

JoU 1975/76: 33

och statens veterinärmedicinska anstalt i sin anslagsframställning begärt särskild anslagsuppräkning för att täcka nästa budgetårs kostnader för ett vid högskolan påbörjat s. k. storprojekt, benämt Hugin. Projektets mål är att bl. a. utveckla säkrare metoder för långsiktiga prognoser över skogarnas utveckling vid olika skötsel och vid insättande av olika produktionshöjande åtgärder. I motionen 1661 föreslås att skogshögskolan tilldelas ytterligare 1 229 000 kr. under budgetåret 1976/77 för detta projekt.

Utskottet anförde förra året vid behandlingen av högskolans anslag för innevarande budgetår att mycket talade för att satsningen på skoglig forskning borde intensifieras såsom en väg att undvika den under 1980- talet väntade svackan i virkesproduktionen. Innan beslut fattades om hur en resursförstärkning för ändamålet närmare borde utformas, borde riksdagen dock ha en någorlunda fast grund för sin prioritering. Enligt utskottets mening fanns anledning att avvakta det åtgärdsprogram 1973 års skogsutredning hade att framlägga. Utskottet utgick från att den skogliga forskningens inriktning och omfattning måste övervägas i samband härmed.

I avvaktan på att regeringen på grundval av skogsutredningens arbete framlägger ett skogspolitiskt åtgärdsprogram som jämväl inkluderar frågan om forskningens inriktning och omfattning vill utskottet förorda att riksdagen godtar den medelsberäkning under nu berörda anslag till skogshögskolan som föreslagits i budgetpropositionen. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 1661, yrkande 1.

I detta sammanhang har utskottet funnit lämpligt att också behandla den under allmänna motionstiden väckta motionen 328 vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en intensifierad forskning beträffande skyddsbehandling av barrträdsplantor kommer till stånd. Bakgrunden till yrkandet är behovet att finna lämpliga metoder för att motverka snytbaggeskador till följd av det fr. o. m. förra året införda förbudet mot att inom skogsbruket använda DDT som plantskydd.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna att undersökningar rörande snytbaggeskadornas omfattning under 1975 företagits under medverkan av skogshögskolan, skogsvårdsstyrelserna, domänverket, skogsbolag och skogsägarföreningar. Forskningsarbete pågår och planeras fortsätta vid skogshögskolans institution för skogszoologi. Med hänsyn till det intresse förevarande fråga rönt från skogsbrukets olika företrädare utgår utskottet från att den i motionen 328 väckta frågan om att förstärka resurserna till ifrågavarande forskningsområde kommer att ägnas uppmärksamhet utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Det ankommer bl. a. på statens råd för skogs- och jordbruksforskning att ta ställning till hithörande spörsmål vid fördelningen av medel från anslaget till skoglig forskning. Utskottet tillstyrker i det följande under nämnda anslag en anslagsuppräkning av 750 000 kr., vilket innebär en

JoU 1975/76: 33

höjning av anslaget med mellan 18 och 19 % i jämförelse med innevarande budgetår.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1661, yrkande 1, till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 19 034 000 kr.,

2. anser motionen 1975/76: 328 besvarad med vad utskottet anfört.

47. Statens skogsmästarskola. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 13 (s. 107—109) och hemställer

att riksdagen till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 152 000 kr.

48. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. ni.

Regeringen har under punkten G 14 (s. 109—116) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom i inrednings- och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1670 av fru Hambraeus (c) hemställs att riksdagen beslutar att i budgetpropositionen bil. 11 angivet belopp för skogshögskolan, Ultuna, 9 700 000 kr. skall överföras från definitiv kostnadsram till delram t. o. m. 30 juni 1977, i avvaktan på slutligt ställningstagande från den s. k. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom vissa i inrednings- och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar. Mot bakgrund av i budgetpropositionen närmare redovisade beräkningar av medelsförbrukningen förordas en anslagsanvisning av 35 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag. Detta innebär bl. a. att utskottet tillstyrker ett i propositionen framlagt förslag att i utrustningsplanen förs upp en definitiv kostnads -

JoU 1975/76: 33

ram för utrustning av ny- och ombyggnader för skogshögskolan vid Ultuna av 9,7 milj. kr. I överensstämmelse härmed avstyrks i motionen 1670 gjord hemställan att ifrågavarande kostnadsram, i avvaktan på slutligt ställningstagande från lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor i frågan, överförs från definitiv ram till delram. Det bör framhållas att fråga om eventuellt senare erforderlig omräkning av nu förordad kostnadsram på sedvanligt sätt torde få underställas riksdagens prövning, oavsett om den nu tas upp som definitiv kostnadsram eller som delram.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1670 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom i inrednings- och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med vad utskottet i det föregående förordat,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

49. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 15 (s. 116) och hemställer att

riksdagen till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 400 000 kr.

50. Jordbruksforskning. Regeringen har under punkten G 16 (s. 116— 117) föreslagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 12 766 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 427 av fru Anér (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att belysa de kortoch långsiktiga ekonomiska och ekologiska följderna av alternativa jordbruksmetoder samt att framlägga förslag till åtgärder för att främja sådana metoder.

I motionen 1975/76: 431 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att utveckla Vojakkala f. d. lantbruksskola i Tornedalen i Norrbotten till ett centrum för jordbruksforskning och utbildning.

JoU 1975/76: 33

49 I motionen 1975/76: 624 av herr Hallenius m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag om ökad forskning om biologisk bekämpning.

1 motionen 1975/76: 1664 av herr Granstedt m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att en utredning tillsätts med uppgift att klarlägga de ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av alternativa jordbruksmetoder samt framlägga förslag till åtgärder för att stödja utvecklingen av sådana metoder.

I motionen 1975/76: 1685 av herr Jonasson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till program för forskningsoch stödåtgärder i syfte att nå en minskad användning av kemiska medel i jord- och skogsbruket, bl. a. genom stöd tiii alternativ i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 2102 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning beträffande tillgången på erforderliga mineraler och spårämnen i jordbrukets processer.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 1975/76: 427 och 1975/76: 1664 från Vetenskapsakademien, lantbrukshögskolan och Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Vetenskapsakademien har överlämnat ärendet till sin miljövårdskommitté som anför att frågan om möjligheter att använda sig av jordbruksmetoder som i högre grad än de gängse tar till vara jordens avkastningsförmåga utan, eller med mindre, användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är intressant. I stor utsträckning saknas underlag för en bedömning av sådana jordbruksmetoders ekonomiska och ekologiska effekter såväl på kort som på lång sikt. Det finns därför, enligt miljövårdskommittén, skäl att utreda och klarlägga de alternativa jordbruksmetodernas konsekvenser.

Lantbrukshögskolan anför att en utredning baserad på våra nuvarande kunskaper endast skulle resultera i konstaterandet att en tillräcklig faktabakgrund för en objektiv bedömning saknas. Den begärda utredningen bör därför ges en långsiktigare teknisk-biologisk inriktning med ekonomisk utvärdering. Enligt högskolan bör särskilda medel ställas till förfogande för detta. I yttrandet anförs vidare bl. a.

Lantbrukshögskolan är i princip positiv till att frågor kring de alternativa metoderna närmare belyses. Detta ligger också i linje med vid lantbrukshögskolan pågående och planerad verksamhet i ämnet, dock ej i form av en utredning utan som jämförande undersökningar för att ur olika aspekter ge fakta inom området. Sålunda har vid institutionen för växtodling sedan 1971 genomförts en undersökning av ”Skördeprodukternas kvalitet vid vanlig och biodynamisk odling” med anslag från

4 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

50 Ekhagastiftelsen, Statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt Lantbruksakademien. Undersökningen, som avslutas i och med 1976 års skörd, visar på skillnader som talar till fördel för båda odlingsformerna beroende på vilken egenskap som värderas. Skillnaderna beror i detta fall givetvis på att två olika odlingssystem använts men samma resultat kan erhållas inom vilket odlingssystem som helst, om man varierar insatsen av i första hand kvävegödsel. Undersökningen har främst gällt teknisk och i någon mån även näringsfysiologisk kvalitet medan flera andra väsentliga avsnitt måst lämnas åt sidan. Från flera håll har framförts att undersökningen bör fortsätta och utvidgas med de delar, som hittills ej kunnat beaktas; bekämpning, ekonomi m. m. En lämplig och till praktiken bättre anknytande fortsättning av ovan omnämnda undersökningar vore att inordna verksamheten i försöksorganisationen. En arbetsgrupp inom jordbrukssektionen vid lantbrukshögskolan har därför under 1975 gjort en sammanställning över de vid högskolan redan pågående aktiviteterna inom problemområdet. Försöksavdelningen för växtföljder presenterade samtidigt i samband med planeringen av nästkommande budgetårs verksamhet ett förslag till dylika arbeten. Dessa siktar på att ta fram de för de alternativa odlingsformerna gemensamma och även för praktiken väsentliga punkterna vari de alternativa systemen skiljer sig från det konventionella. Detta innebär att jämförelsen skall koncentreras till frågor kring gödsling, växtskydd och ogräsbekämpning, allt för att undersöka hur skillnader däri påverkar växtnärings- och humustillstånd, förekomst av skadegörare och ogräs samt ekonomi i odlingarna.

En sådan undersökning, som kostnadsberäknats till ca 500 000 kr., skulle inom överskådlig tid ge ett relativt fast underlag för en objektiv värdering av de alternativa jordbruksmetoderna. F. n. har dock lantbrukshögskolan ej medel att genomföra undersökningen.

Utöver detta behövs sedan en långsiktigare direkt och komplett jämförelse mellan de olika odlingssystemen där man fortlöpande följer miljökonsekvenser av gödsling och andra tekniska åtgärder.

Beträffande forskningen rörande de metoder som kan utgöra alternativ till den konventionella kemiska bekämpningen och som väsentligen utförs vid institutionen för växtpatologi vid lantbrukshögskolan och statens växtskyddsanstalt har endast spridda insatser kunnat göras. De pågående strävandena att förstärka och samordna aktiviteterna och den omorganisation av växtskyddsverksamheten som f. n. pågår kommer på sikt leda till ett meningsfullt underlag för en utredning av föreslagen inriktning. Bl. a. förbereds en satsning som direkt tar sikte på att med biologiska metoder ersätta pesticider i kampen mot några viktigare skadedjur där möjligheterna till framgång synes vara särskilt stora.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att riksdagen inte nu bör bifalla motionernas krav på utredning om alternativa odlingsmetoder. Riksförbundet anför bl. a. följande.

Utan att här gå in på en sakdiskussion om dessa metoders påstådda ekonomiska konkurrensförmåga eller ekologiska överlägsenhet vill vi påpeka att dessa metoder kan tillämpas endast i mycket begränsad omfattning i det moderna jordbruket. I varje fall om man skall uppställa krav på att upprätthålla en tillfredsställande skördenivå. Av de erfaren -

JoU 1975/76: 33

heter LRF haft möjlighet att under några år inhämta från jordbruk som tillämpar dessa odlingsmetoder i Schweiz, Västtyskland och Frankrike kan vissa slutsatser dras. Nämnda odlingsmetoder är inte helt enhetliga. Det finns variationer som ibland tillmäts stor betydelse för att uppnå ett gott odlingsresultat. En benämning som ofta används i Sverige är naturenlig odling eller biodynamisk odlingsmetod. Som en sammanfattning av odlingsresultaten kan emellertid sägas att förutsättningen för att få tillfredsställande skördar är att växtnäring i organisk form kan tillföras i samma omfattning som om växtnäring ges i form av handelsgödsel. Det betyder att dessa odlingsmetoder kan användas endast i samband med en intensiv djurhållning eller om avfallsprodukter från tätorter, slakthus eller liknande växtnäringskällor finns att tillgå. Kväve tillförs i huvudsak genom odling av luftkvävesamlande växter, främst leguminoser såsom klöver, ärter och bönor.

Att en stor del av växtnäringen tillförs efter speciell kompostering av det organiska materialet förändrar i princip ingenting beträffande kravet på en tillfredsställande växtnäringsbalans.

Det bör också här tas med i bilden att man även i dessa odlingsformer använder handelsgödselmedel för att säkerställa fosfat, kali, kalk och mikronäringsämnena för växterna. Den principiella skillnaden är att man använder ”oförädlade” bergarter i form av t. ex. dolomit, apatit och kalkstensmjöl. Men även thomasfosfat och fabriksbehandlade havsalger som numera säljs under namnet algomin förekommer i betydande omfattning.

En jordbruksproduktion uppbyggd efter dessa principer bör inte ses som ett alternativ som kan avlösa nuvarande jordbruksteknik, men kan med säkerhet försvara sin plats som komplettering under vissa givna förhållanden. Den har fått sin främsta tillämpning vid odling av trädgårdsprodukter och torde också här kunna vara konkurrenskraftig på ett helt annat sätt än när det gäller mer fältmässig odling av traditionella lantbruksväxter.

I en tid med allt högre priser på energi och handelsgödsel är det nödvändigt att ägna ökat intresse åt att finna metoder för att hushålla med växtnäringsämnena. En omprövning i denna fråga är på väg inom svenskt jordbruk. Som ett exempel härpå har halmbränningen nästan helt upphört under senare år. Den naturliga gödseln börjar också värderas på ett nytt sätt i växtodlingen. Samtidigt kan påvisas en minskning av användningen av kemiska växtskyddsmedel. — ”Anpassad betning, anpassad ogräsbekämpning etc”.

Vid lantbrukshögskolan bedrivs sedan ett flertal år en omfattande försöks- och forskningsverksamhet inom hela detta område. Även här relaterade odlingsmetoder ingår i ett försöksprogram, där man beräknar att vissa preliminära slutsatser kan publiceras under innevarande år. Forskning och försök bedrivs också beträffande alternativa växtskyddsmetoder. En fortsatt försöksverksamhet på detta område är önskvärd och bör möjliggöras genom statliga försöksanslag för ändamålet. Därigenom kan erfarenheter vinnas av betydelse för svenskt jordbruk.

Att däremot med utgångspunkt från det tämligen knapphändiga försöksmaterial som kan samlas in från Sverige och vissa europeiska länder nu tillsätta en utredning som skulle utvärdera detta material kan inte vara meningsfullt.

JoU 1975/76: 33

52 Utskottet

Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning för bidrag till forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Forskningsrådet har i sin anslagsframställning erinrat om att jordbruket ständigt förändras genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktion samt nya utvecklingslinjer inom livsmedelsindustrin. Behovet av nya produkter okar. I syfte att uppnå en bättre anpassning av kulturväxter och husdjur till produktionsmiljön behövs intensifierade undersökningar på många områden. Den mest angelägna forskningen under den närmaste framtiden omfattar enligt forskningsrådet bl. a. undersökningar rörande kulturväxternas produktionsförmåga, problemen kring växtnäringsämnena och alternativa möjligheter till kemiska bekämpningsmedel. Vidare måste ekonomiska undersökningar i större omfattning ingå i jordbrukets forskningsprojekt liksom frågor som rör samspelet jordbruk—miljövård, särskilt jordbruk—landskapsvård.

I propositionen förordas att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 330 000 kr. Då medelsanvisningen för innevarande budgetår uppgår till 11 436 000 kr. innebär förslaget en anslagsförstärkning av närmare 12 %.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker därför att riksdagen anvisar 12 766 000 kr. under detta anslag för nästa budgetår.

Under förevarande punkt har utskottet funnit lämpligt att även behandla några fristående motioner som rör forskningen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

I motionerna 427 och 1664 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att belysa de kort- och långsiktiga ekonomiska och ekologiska följderna av alternativa jordbruksmetoder samt att lägga fram förslag till åtgärder för att främja sådana metoder. Närliggande yrkanden framförs i motionen 624 vari hemställs om utredning och förslag om ökad forskning om biologisk bekämpning samt i motionen 1685 vari begärs förslag till program för forskningsoch stödåtgärder i syfte att nå en minskad användning av kemiska medel i jord- och skogsbruket, bl. a. genom stöd till alternativa metoder.

I yttrande som inhämtats över motionerna 427 och 1664 anför Vetenskapsakademiens miljövårdskommitté att det finns skäl att utreda och klarlägga de alternativa jordbruksmetodernas konsekvenser. Lantbrukshögskolan ställer sig i princip positiv till att frågor kring de alternativa metoderna närmare belyses. Detta ligger också i linje med vid högskolan pågående och planerad verksamhet i ämnet, dock ej i form av

JoU 1975/76: 33

en utredning utan som jämförande undersökningar för att ur olika aspekter ge fakta inom området. Enligt lantbrukshögskolan skulle en utredning baserad på våra nuvarande kunskaper endast resultera i konstaterandet att en tillräcklig faktabakgrund för en objektiv bedömning saknas. En begärd utredning bör därför ges en långsiktigare tekniskbiologisk inriktning med ekonomisk utvärdering.

LRF anser för sin del att motionernas krav på utredning om alternativa odlingsmetoder inte nu bör bifallas av riksdagen. Riksförbundet erinrar om att det vid lantbrukshögskolan sedan många år bedrivs en omfattande försöks- och forskningsverksamhet inom hela förevarande område. Alternativa metoder för odling ingår i ett försöksprogram, där man beräknar att vissa preliminära slutsatser kan publiceras under innevarande år. Forskning och försök bedrivs också beträffande alternativa växtskyddsmetoder. En fortsatt försöksverksamhet på detta område är enligt LRF önskvärd och bör möjliggöras genom statliga försöksanslag för ändamålet. Därigenom kan erfarenheter vinnas av betydelse för svenskt jordbruk. Att däremot med utgångspunkt i det tämligen knapphändiga försöksmaterial som kan samlas in från Sverige och vissa europeiska länder nu tillsätta en utredning som skulle utvärdera detta material anser riksförbundet inte vara meningsfullt.

Riksdagen har vid tidigare behandling av frågan om stöd till giftfri odling och alternativa jordbruksmetoder gjort uttalanden av innebörd bl. a. att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på förevarande område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades i olika sammanhang. Det har härvid bl. a. erinrats om den resistensbiologiska forskning som bedrivs framför allt vid lantbrukshögskolan, statens växtskyddsanstalt, skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner samt vid Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Det har också hänvisats till att statens råd för skogs- och jordbruksforskning inom ramen för tillgängliga anslagsmedel lämnat inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen. Medel har sålunda anvisats för utvecklingsarbeten med syfte att minska användningen av pesticider. Dessa arbeten har gällt såväl resistensförädling som biologisk bekämpning.

Utskottet har för sin del i nämnda sammanhang (bl. a. JoU 1975: 5, s. 5) framhållit angelägenheten av att de ekologiska synpunkterna tillmäts stor betydelse i samband med övervägandena rörande jordbrukets fortsatta utveckling. Utskottet vill ånyo understryka denna uppfattning. Som förut nämnts har försök som utförts vid lantbrukshögskolan visat att vissa alternativa jordbruksmetoder kan ge ett kvalitativt gott resultat.

I sammanhanget vill utskottet erinra om under punkten 42 berörda uttalanden i årets budgetproposition att kraven på att växtskyddsåtgärder utformas så att de kan godtas från miljövårds- och livsmedelssynpunkt

JoU 1975/76: 33

i första hand fordrar ökade forskningsinsatser. Särskilt pekas på behovet av den forskning som syftar till att få fram alternativ till nuvarande kemiska bekämpningsmetoder. Inom ramen för de ytterligare medel som nästa budgetår kan ställas till förfogande för högskolornas verksamhet har föredraganden därför prioriterat en förstärkning av resurserna för växtskyddsverksamheten. Som tidigare redovisats innebär förslagen beträffande lantbrukshögskolans försöksverksamhet en ökning av resurserna med 500 000 kr. En motsvarande anslagsförstärkning förordas under förvaltningskostnadsanslaget. Som inledningsvis redovisats har även statens råd för skogs- och jordbruksforskning framhållit angelägenheten av forskning rörande bl. a. problemen kring växtnäringsämnena och alternativa möjligheter till kemiska bekämpningsmedel.

De åtgärder som från skilda håll sätts in i forsknings- och försöksverksamheten på förevarande forskningsområde bör bidra till att skapa ett säkrare underlag för det fortsatta handlandet. Det är oomtvistligt att debatten vinner på ett mera preciserat underlag genom jämförelse av de ekonomiska och ekologiska följderna av konventionella och alternativa jordbruksmetoder. Med hänsyn härtill hälsar utskottet de olika initiativ som presenterats bl. a. i årets budgetproposition med tillfredsställelse. Utskottet anser för sin del att vad som inhämtats i ärendet ger vid handen att syftet med de fyra nu behandlade motionerna i allt väsentligt torde komma att tillgodoses utan att riksdagen nu behöver taga något ytterligare initiativ i frågan.

I motionen 2102 hemställs om utredning beträffande tillgången på erforderliga mineraler och spårämnen i jordbrukets processer. Bakgrunden till yrkandet är bl. a. en befarad utarmning av åkerjorden vid användning av kemiska gödningsmedel o. d. Den i motionen väckta frågan, som i och för sig berör en viktig del av jordbruksproblematiken, faller enligt utskottets mening inom ramen för det forsknings- och försökskomplex som enligt vad i det föregående nämnts ägnas uppmärksamhet från ett stort antal institutioner och organ. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes därför inte erforderlig med anledning av motionen. I vad gäller frågan huruvida våra livsmedel innehåller mineraler och spårämnen i tillräckliga kvantiteter vill utskottet hänvisa till livsmedelsverkets kontrollerande funktion i sammanhanget.

Slutligen har utskottet under denna punkt funnit anledning behandla motionen 431 vari hemställs om åtgärder för att utveckla den nedlagda lantbruksskolan i Vojakkala i Tornedalen i Norrbotten till ett centrum för jordbruksforskning och utbildning.

Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksnämnden efter nedläggningen av ifrågavarande undervisningsanstalt från landstinget övertagit skolans fastigheter. Lantbruksnämnden har upplåtit dessa dels till lantbrukshögskolan för högskolans försöksverksamhet, dels till SR-jordbrukare och dels till Norrbottens länsförbund av Sveriges 4 H.

JoU 1975/76: 33

55 Lantbruksnämnden har erbjudit Haparanda kommun att förvärva fastigheterna under förutsättning bl. a. att lantbrukshögskolans och Sveriges utsädesförenings verksamhet kan tillgodoses. Utsädesföreningen hade tidigare anmält intresse för eventuellt förvärv av fastigheten. Vidare har fråga väckts om att 4 H-distriktet skall få disponera vissa byggnader för en planerad lantbruksgård för ungdom.

Lantbrukshögskolan har, som framgått, förlagt en del av sin forsknings- och försöksverksamhet på jordbruksområdet till Vojakkala, och planerar att utöka verksamheten där. Vojakkala är en av de fem försöksstationerna inom norra jordbruksförsöksdistriktet. Från Vojakkala sköts ett 60-tal försök, representativa för Tornedalen.

Enligt utskottets mening får motionens syfte anses tillgodosett genom de åtgärder som sålunda vidtagits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. till Jordbruksforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 12 766 000 kr.,

2. anser motionerna 1975/76: 427, 1975/76: 624, 1975/76: 1664 och 1975/76: 1685 besvarade med vad utskottet anfört,

3. lämnar motionen 1975/76: 2102 utan åtgärd,

4. anser motionen 1975/76: 431 besvarad med vad utskottet anfört.

51. Stöd till jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 17 (s. 117) och hemställer

att riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 470 000 kr.

52. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten G 18 (s. 117—118) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 9 638 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 503 av fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c) hemställs att riksdagen till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1976/77 anvisar ett med 100 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär en uppräkning av anslaget i jämförelse med innevarande budgetår med 1 960 000 kr. till 9 638 000 kr.

JoU 1975/76: 33

56 I motionen 503 föreslås en ytterligare uppräkning av anslaget med 100 000 kr. för stöd till husbehovsodlingen av spånadslin.

Utskottet vill erinra om att frågan om särskilt statligt stöd till linodling med anledning av motioner i ämnet förra året var föremål för riksdagens behandling i samband med prövningen av anslagsäskandena under förevarande anslag. Utskottet (JoU 1975:1, p. 52) anförde då att sådant särskilt statligt stöd till linodlingen tidigare utgått i olika former men att detta stöd upphört år 1966 sedan utredning i frågan gjorts. Utskottet ansåg i likhet med ifrågavarande motionärer att linhanteringen för husbehov borde tillmätas ett värde för bl. a. upprätthållande av gamla kulturtraditioner. Det torde, anförde utskottet, få anses ådagalagt att de omständigheter, varpå 1966 års beslut grundades, numera i väsentliga avseenden ändrats och att verksamheten därför i dag möter vissa svårigheter bl. a. vad gäller försörjningen med råvaror. Mycket talade för att stöd i någon form var påkallat om hanteringen skulle kunna upprätthållas i önskvärd omfattning. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen samt berörda myndigheter och organisationer hade sin uppmärksamhet riktad på förevarande fråga. Utskottet bedömde att det för innevarande budgetår borde vara möjligt att inom ramen för här berört anslag lämna visst stöd till linodlingen. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.

Med anledning av den nu väckta motionen vill utskottet hänvisa till att jordbruksministern enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 tillkallat en sakkunnig för att utreda vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten. Enligt direktiven skall den sakkunnige bl. a. göra en samlad analys av de nuvarande formerna för växtförädlingen inom jordbruk och trädgårdsnäring. Därvid bör den nuvarande inriktningen och omfattningen av den svenska växtförädlingen studeras. Växtförädlingens roll i biståndsarbetet skall också prövas liksom möjligheterna att genom växtförädling åstadkomma sjukdomsresistens och i samband därmed pröva möjligheterna att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Den sakkunnige bör därför också undersöka förutsättningarna för ett utvidgat samarbete såväl inom Sverige som mellan Sverige och de övriga nordiska länderna och med länder vilkas klimat liknar vårt. Nödvändigheten av en nära kontakt mellan den praktiska växtförädlingen och det långsiktiga forskningsarbetet bör beaktas vid denna prövning. Slutligen bör det statliga stödet till växtförädling liksom effekterna av den gällande lagstiftningen på området utvärderas.

Utskottet som vill hänvisa till de uttalanden som förra året gjordes av riksdagen utgår från att behovet av stöd till linodlingen kommer att prövas i samband med nyssnämnda utredningsarbete. Mot bl. a. angivna bakgrund finner utskottet inte skäl biträda motionsyrkandet om en särskild uppräkning av anslaget för här ifrågavarande ändamål.

JoU 1975/76: 33

57 Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 503 till Bidrag till Sveriges utsädes förening för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 9 638 000 kr.

53. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Regeringen har under punkten G 19 (s. 118—119) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 285 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1649 av herr Dahlgren m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 105 000 kr. förhöjt anslag av 390 000 kr.

I motionen 1975/76: 1674 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 275 000 kr. förhöjt anslag av 560 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Regeringens förslag innebär att för nästa budgetår anvisas oförändrat 225 000 kr. resp. 60 000 kr. för angivna ändamål. Weibulls har för det kommande budgetåret begärt 225 000 kr. för sin samlade växtförädlingsverksamhet och dessutom ett särskilt anslag om 275 000 kr. till sin trädgårdsväxtförädling. Algot Holmberg och Söner AB har anhållit om en höjning av sitt bidrag med 105 000 kr. avseende arbete med förädling av sojabönan.

I motionen 1674 hemställs att bidraget till verksamheten vid Weibullsholm bestäms till 500 000 kr. Motionärerna hänvisar till det arbete som bedrivs vid Weibullsholm i vad gäller förädlingen inom trädgårdsväxtområdet och framhåller angelägenheten av att detta arbete skall kunna fullföljas.

Frågan om höjning av anslagsposten för bidrag till verksamheten vid Weibullsholm har tidigare åtskilliga gånger varit uppe till behandling i samband med de årliga budgetprövningarna. Vid dessa har dock Weibullsholm under åtskilliga år fått stå tillbaka för andra angelägna utgiftsändamål under huvudtiteln. Det har bl. a. hänvisats till de möj -

JoU 1975/76: 33

ligheter till ökat stöd till exempelvis trädgårdsväxtförädlingen som öppnats genom de senaste årens höjningar av anslaget till jordbruksforskning. Det har också vid diskussionerna pekats på den finansieringsmöjlighet som växtförädlingsavgifterna representerar för anstalten.

Vid sin behandling av det föreliggande motionsyrkandet har utskottet funnit sig böra pröva om det inte trots nyss angivna omständigheter föreligger skäl att för nästa budgetår justera den del av finansieringen av växtförädlingsanstaltens verksamhet som sker direkt över budgeten. Utskottet har därvid beaktat att anslagsposten 225 000 kr. stått oförändrad fr. o. m. budgetåret 1969/70. För sin del är utskottet berett tillstyrka en uppräkning av anslagsposten i fråga till 400 000 kr. Utskottet avser härmed inte att förorda en ändring i principerna för det statliga stödet till växtförädlingen utan syftar med förslaget endast till att bidragsgivningen skall återföras i riktning mot tidigare reella nivå. Som anförts under föregående punkt har en särskild sakkunnig uppdraget att bl. a. utvärdera det statliga stödet till växtförädling liksom effekterna av den gällande lagstiftningen på området.

I motionen 1649 föreslås att bidrag till växtförädlingsanstalten Algot Holmberg och Söner AB lämnas med det av bolaget begärda beloppet 165 000 kr. Bidraget avser bolagets arbete med förädling av sojabönan. I motionen anförs bl. a. att sojabönan är den utan jämförelse värdefullaste proteinväxten i världen och lämnas uppgifter om inom företaget pågående och planerade förädlingsförsök m. m.

Utskottet vill liksom vid tidigare behandling av hithörande frågor betona vikten av att de problem som föreligger i fråga om världens proteinförsörjning ägnas uppmärksamhet. Odling av sojabönor måste, såvitt utskottet kunnat bedöma, tillmätas en stor betydelse i detta sammanhang. År 1974 höjdes också på riksdagens initiativ det tidigare till Algot Holmberg och Söner AB utgående bidraget, 30 000 kr., till 60 000 kr. Som i det föregående framhållits kan stöd till växtförädlingsverksamhet erhållas även på annat sätt än genom här förevarande anslag. Med hänsyn till den nära samhörighet som råder mellan Weibullsholm och Algot Holmberg och Söner AB bör det också kunna förutsättas att den av utskottet förordade uppräkningen av bidraget till förstnämnda anstalt indirekt även bör kunna komma Algot Holmberg & Söner AB till godo. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att förorda den ytterligare höjning av bidraget till bolaget som föreslås i motionen 1649.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1674 och regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975/76: 1649 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 460 000 kr.

JoU 1975/76: 33

54. Skoglig forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 20 (s. 119—120) och hemställer

att riksdagen till Skoglig forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 4 846 000 kr.

55. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Regeringen har under punkten G 21 (s. 120) föreslagit riksdagen att till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 912 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1678 av herrar Johansson i Holmgården och Stjernström (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag, Institutet för skogsförbättring, för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. vilket bör finansieras med medel från skogsvårdsavgifterna.

Utskottet

Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffades den 8 november 1974 avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. (prop. 1975: 1 bil. 11 s. 124, JoU 1975: 1, rskr 1975: 83). Avtalet avser tiden den 1 juli 1975—den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1 912 000 kr., eller sammanlagt 5 736 000 kr., medan stiftelsen under samma period tillskjuter sammanlagt 8 864 000 kr. Ansvaret för verksamheten åvilar Institutet för skogsförbättring. Enligt ett motsvarande avtal för tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975 utgjorde statens årliga bidrag 1 152 000 kr.

Enligt regeringens förslag bör i enlighet med gällande avtal anslaget för nästa budgetår föras upp med 1 912 000 kr.

I motionen 1678 föreslås att medel, förslagsvis 2,5 milj. kr., av skogsvårdsavgiften 1976/77 får utgöra en viss del av skogsnäringens bidrag till finansieringen av Institutet för skogsförbättring och att för ändamålet ett nytt reservationsanslag Institutet för skogsförbättring förs upp i statsbudgeten. Motionärerna anför att nuvarande finansieringsmetod medför att medlemmarna i det organiserade privatskogsbruket i egenskap av intressenter i Stiftelsen Skogsförbättring får bära en kostnad som de oorganiserade skogsägarna inte åsamkas. Detta upplevs som orättvist av skogsägarrörelsernas medlemmar då verksamheten vid Institutet för skogsförbättring kommer hela skogsbruket till godo.

Utskottet finner för sin del vad i motionen anförts inte utgöra tillräcklig anledning för utskottet att påyrka någon ändring i det av riksda -

JoU 1975/76: 33

gen så sent som förra året godkända avtalet mellan staten och skogsnäringens företrädare angående stödet till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Motionen avstyrks därför.

I vad gäller skogsvårdsavgiftema vill utskottet i förevarande sammanhang erinra om att dessa avgifter utgör skogsbrukets bidrag till skogsvårdsstyrelsemas finansiering. Fr. o. m. budgetåret 1960/61 fastställda principer för finansiering av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet (prop. 1960: 106, BeJoU 1960: 1, rskr 1960: 326) innebär bl. a. att staten ekonomiskt skall svara för uppgifter av uppenbart offentlig natur. För styrelsernas serviceverksamhet skall tas ut ersättning enligt taxa. Denna skall utformas med utgångspunkt i självkostnadsprincipen men med nedsättning som motsvarar de skogsvårdsavgifter som inflyter till statskassan och som återgår till skogsvårdsstyrelserna över driftbudgetanslag. Skogsvårdsavgiften subventionerar alltså numera kostnaderna för skogsvårdsstyrelsemas serviceverksamhet. Under den första tiden efter förordningens tillkomst utgick skogsvårdsavgift i hela landet med 1,5 promille. Det promilletal med vilket skogsvårdsavgift tas ut har därefter stegvis sänkts. Fr. o. m. år 1966 har talet varit oförändrat

0,9 promille. Till statsverket influtna inkomster på förevarande titel har under de senaste budgetåren uppgått till drygt 11 milj. kr. per år.

Resultatet av 1975 års fastighetstaxering innebär en ökning av det totala skogsbruksvärdet för landet med i genomsnitt 62 %.

Vid 1976 års taxering kan därför skogsvårdsavgiftema uppskattas komma att öka från tidigare beräknade 11,7 milj. kr. till ca 19,2 milj. kr. Frågan om användningen av de sålunda ytterligare inflytande medlen prövades av riksdagen vid riksmötet 1975 i samband med behandlingen av prop. 1975:56 med förslag till lag om ändring i förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. Frågan om finansieringen av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet — vilken hänger nära samman med skogsvårdsavgiften — behandlas f. n. av skogsadministrativa utredningen (Jo 1974: 03). Innan förslag förelåg från utredningen var riksdagen inte beredd att ta ställning till frågan om skogsvårdsstyrelserna borde tillföras medel utöver de 11,7 milj. kr. som tidigare beräknats. I avvaktan på ställningstaganden till kommande förslag från skogsadministrativa utredningen och 1973 års skogsutredning borde mellanskillnaden, ca 7,5 milj. kr., i stället efter beslut av regeringen i varje särskilt fall användas för åtgärder som främjar skogsvård samt arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbruket. Som exempel på sådana åtgärder nämndes rådgivnings- och informationsverksamhet samt undersökningar eller utredningar som behövs som underlag för verksamheten.

På regeringens förslag beslöt riksdagen att på statsbudgeten för budgetåret 1975/76 skulle föras upp ett reservationsanslag av 7,5 milj. kr., benämnt Främjande av skogsvård m. m.

I yttrande till skatteutskottet i ärendet anförde jordbruksutskottet

JoU 1975/76: 33

(JoU 1975:1 y) bl. a. att utskottet förutsatte att regeringens beslut i de aktuella fallen skulle komma att bestämmas med hänsyn till föreliggande behov att så effektivt som möjligt främja skogsvården och förbättra arbetsförhållandena i skogsbruket.

Under punkten 24 har utskottet i det föregående tillstyrkt en medelsanvisning av oförändrat 7,5 milj. kr. för angivet ändamål nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande förevarande anslag hemställer utskottet att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76: 1678,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 912 000 kr.

56. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 22—G 24 (s. 120—122) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning ett reservationsanslag av 4 400 000 kr.,

2. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag av 372 000 kr.,

3. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av 39 000 kr.

57. Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Regeringen har under punkten G 25 (s. 122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1683 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen vid sin behandling av jordbrukshuvudtiteln punkt G 25 Bidrag till viss ungdomsverksamhet beslutar bevilja ett i förhållande till regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag av 580 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden. Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 500 000 kr. Enligt gällande bestämmelser för ifrågavarande stödgivning skall bidragen främja yrkesorienterande och yrkesfostrande verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och lanthushåll. Bidrag utgår f. n. till Jordbrukare-Ungdomens förbund med 290 000 kr.,

JoU 1975/76: 33

till Förbundet Skog och ungdom med 105 000 kr., till Riksförbundet Sveriges 4 H med 65 000 kr. och till Förbundet Vi unga med 40 000 kr. De två förstnämnda förbunden är specialförbund inom Riksförbundet Sveriges 4 H.

Anslaget är i budgetpropositionen uppfört med oförändrat belopp av 500 000 kr. för nästa budgetår.

I motionen 1683 hemställs att anslaget räknas upp med 80 000 kr. Beloppet överensstämmer med vad lantbruksstyrelsen efter samråd med skogsstyrelsen förordat i sina anslagsäskanden.

Utskottet vill framhålla att förevarande organisationer i viss omfattning även åtnjuter stöd inom ramen för anslagen till den allmänna ungdoms- och folkbildningsverksamheten. I detta sammanhang kan erinras om att riksdagen föregående år fattade beslut om bl. a. en ny utformning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. För ifrågavarande stöd anvisades under åttonde huvudtiteln en medelsökning av ca 5,5 milj. kr. Årets budgetproposition innehåller (bil. 10, s. 101 ff.) förslag om ytterligare förstärkning av de statliga insatserna till stöd för ungdoms- och folkbildningsverksamheten. Som i nämnda sammanhang redovisas svarar vidare kommunerna och landstingen för en mycket omfattande bidragsgivning till ungdomsorganisationerna. Kommunernas bidrag kan uppskattas till 230 milj. kr. och landstingens till 37 milj. kr. under 1975. I huvudsak är det samma ändamål som kommunerna och landstingen ger stöd till. Bidragsstandarden kan emellertid variera mycket starkt, varför organisationernas ekonomiska förutsättningar i hög grad skiftar från kommun till kommun. Inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet pågår f. n. utredningar rörande kommunernas resp. landstingens bidragsgivning till ungdomsorganisationer. Syftet med utredningarna är att om möjligt skapa underlag för centrala rekommendationer för bidragsgivningen. I budgetpropositionen redovisas vidare att statens ungdomsråd i sitt förslag till anslagsframställning begärt medel för en kartläggning av kommunernas stöd till olika slag av ungdomsverksamhet. Vid beräkningen av medel för ungdomsrådets verksamhet har tagits hänsyn till kostnader för en sådan kartläggning. Den planerade undersökning, som rådet avser genomföra, väntas få stor betydelse när det gäller att klargöra ungdomsorganisationernas arbetsvillkor.

Frågan om stödet till ungdomsorganisationerna aktualiseras således från flera olika utgångspunkter. Det finns en strävan från kommunernas och landstingens sida att samordna bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna för att göra den mera likformig. Genom de beslut som riksdagen har fattat har det statliga stödet till central verksamhet utformats så att organisationernas krav på enkelhet kunnat tillgodoses.

Kulturutskottet anförde vid behandlingen av prop. 1975: 14 att det enligt utskottets mening var viktigt och värdefullt att den statliga bi -

JoU 1975/76: 33

dragsgivningen kan ske efter klara och entydiga riktlinjer, vilket bl. a. bidrar till att tillgängliga resurser fördelas så rättvist som möjligt mellan organisationerna (KrU 1975: 9). Jordbruksutskottet delar kulturutskottets uppfattning härvidlag. Utskottet vill mot bakgrund härav ifrågasätta om inte den verksamhet som f. n. stöds med medel från bl. a. nu förevarande anslag under nionde huvudtiteln och som har ett värde, varom inga delade meningar råder, i sin helhet borde erhålla statligt stöd inom ramen för ett mera generellt utformat bidragssystem. Enligt utskottets mening skulle det vara önskvärt att denna fråga ägnades uppmärksamhet exempelvis i samband med det fortsatta översynsarbetet inom utbildningsdepartementet rörande stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet.

I avvaktan på ytterligare överväganden i angivna fråga bör riksdagen för nästa budgetår kunna godtaga regeringens förslag under nu förevarande punkt.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1683, såvitt avser medelsanvisning under förevarande anslag, till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 500 000 kr.,

2. med anledning av motionen 1975/76: 1683, såvitt i övrigt är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående överväganden av möjligheten att inordna stödet till ungdomsverksamheten på jordbrukets område m. m. i ett mera generellt system för statligt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet.

Miljövård

58. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkten H 1 (s. 123— 126) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för avdelningschef i Fe 25,

2. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 44 323 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1637 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboratorium för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast föreläggs riksdagen, 2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk (bil. 11 H 1) för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag på 45 323 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000

JoU 1975/76: 33

kr., att användas för undersökningar och bedömningar rörande hälsooch miljöfarliga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön.

Utskottet

Anslaget har i årets budgetproposition räknats upp med 12 004 000 kr. Därvid har särskilt beaktats behovet av ytterligare förstärkningar av resurserna för kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor. Sålunda har medel beräknats motsvarande de av statens naturvårdsverk föreslagna förstärkningarna för upprättande av ett produktregister. Vidare har medel räknats för ytterligare två handläggare och ett biträde vid produktkontrollbyrån. En forsknings- och undersökningsavdelning föreslås inrättad för samordning av naturvårdsverkets forsknings- och undersökningsverksamhet. I övrigt föreslås bl. a. vissa ytterligare personalf örst ärkningar.

I motionen 1637 framhålls att hälso- och miljöfarliga ämnen i stor omfattning används inom industrin samt inom jord- och skogsbruket. Motionärerna erinrar om att flera myndigheter f. n. bedriver undersökningsverksamhet med anknytning till miljövården. Enligt motionärernas mening är splittringen av resurserna på detta område alltför stor. Man anser det angeläget att en förbättrad organisation kommer till stånd samtidigt som de totala resurserna ökas. För angivna ändamål bör ett centralt undersökningslaboratorium för hälso- och miljöfarliga varor inrättas. Vidare föreslår motionärerna att anslaget till naturvårdsverket räknas upp med 1 milj. kr., att utnyttjas i första hand för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och den yttre miljön.

Utskottet vill för egen del framhålla angelägenheten av en effektiv kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen. Utskottet vill dock erinra om att hithörande frågor redan blivit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Sålunda har t. ex. frågan om en utbyggnad av forskningsverksamheten rörande hälso- och miljöfarliga ämnen tidigare behandlats av utskottet (bl. a. JoU 1975: 1 och 1975/76: 15). I sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76: 15 (s. 9 ff.) avstyrkte utskottet då behandlade motioner angående ifrågavarande spörsmål med hänvisning till det omfattande utredningsarbete inom miljöforskningsutredningen, arbetsmiljöutredningen m. fl. utredningar som riksdagen skulle få tillfälle att återkomma till inom en förhållandevis nära framtid. Samtidigt framhöll utskottet det angelägna i att nuvarande tillfälliga lösning av laboratoriefrågan på förevarande område ersätts med en mera permanent lösning, anpassad till utvecklingens krav. Utskottet förutsatte att regeringen med uppmärksamhet följde frågan och så snart sig göra lät framlade erforderliga förslag i ämnet. Utskottet vill med anledning av nu förevarande motionsyrkanden också framhålla att de ovan redovisade förslagen angående ett produktregister samt en ny forsknings -

JoU 1975/76: 33

och undersökningsavdelning vid naturvårdsverket synes ägnade att i viss utsträckning tillgodose motionens syften. Vad särskilt beträffar arbetsmiljön vill utskottet nämna att arbetsmiljöutredningen framlagt sitt slutbetänkande med förslag till arbetsmiljölag (SOU 1976: 1), vilket f. n. remissbehandlas i arbetsmarknadsdepartementet. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet f. n. inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1637.

Utskottet, som biträder regeringens förslag under punkten, hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för avdelningschef i Fe 25,

2. lämnar utan åtgärd motionen 1975/76:1637, yrkande 1,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1637, yrkande 2, till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 44 323 000 kr.

59. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 3 (s. 126—127) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid koncessionsnämnden för miljöskydd inrätta en tjänst för ställföreträdande ordförande i Fe 25 och en tjänst för överingenjör i Fe 23/24,

2. till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

60. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 4 (s. 127— 129) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 370 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), 1. att riksdagen ger regeringen till känna att bidrag under anslaget Miljövårdsinformation (Bil. 11, H 4) måtte kunna utgå utöver till Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar även till andra ideella föreningar och organisationer för verksamhet eller speciella projekt i enlighet med vad som i motionen anges,

2. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 043 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 843 000 kr., varav utöver vad statens naturvårdsverk äskar för dessa ändamål 800 000 kr. skall avse bidrag till ideella organisationer.

I motionen 1975/76: 830 av herr Svanström (c) hemställs 1. att riksdagen uttalar att de ideella naturvårdsorganisationerna, däribland Sam 5

Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

fundet för hembygdsvård, bör erhålla största möjliga anslag för sin miljövårdande verksamhet, 2. att riksdagen till Miljövårdsinformation i enlighet med naturvårdsverkets förslag för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 043 000 kr.

Utskottet

Anslaget, som i budgetpropositionen föreslås uppräknat med 500 000 kr. till 2,8 milj. kr., används för information inom miljövårdsområdet. Bidrag lämnas också till vissa ideella naturvårdsorganisationer, såsom Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar.

I motionen 370, yrkande 1, föreslås att riksdagen uttalar sig för bidrag från anslaget till andra ideella föreningar och organisationer än de i det föregående nämnda. I motionens yrkande 2 hemställs om uppräkning av anslaget med 1 043 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit, varav, utöver vad naturvårdsverket äskat för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag till ideella organisationer. I motionen 830, yrkande 1, hemställs om ett uttalande av riksdagen att de ideella naturvårdsorganisationema skall få största möjliga bidrag till sin miljövårdande verksamhet. I samma motion, yrkande 2, föreslås en höjning av anslaget med 243 000 kr. utöver regeringens förslag.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om bidrag till olika ideella organisationer för arbete på miljövårdsområdet, senast förra året (JoU 1975: 1 p. 59). Utskottet har i sina av riksdagen godkända uttalanden erinrat om att flera av dessa organisationer får bidrag från anslagen till stöd till idrotten och att Svenska naturskyddsföreningen därjämte får bidrag ur jaktvårdsfonden. Utskottet har vidare ansett att principiella betänkligheter kan anföras mot att stödet till organisationerna splittras upp på flera anslag och att det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att besluta om förevarande anslags fördelning på olika ändamål. Enligt utskottets förslag har motionsyrkandena inte föranlett någon riksdagens åtgärd.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå något ändrat ställningstagande av riksdagen vad gäller yrkande 1 i motionen 370 och yrkande 1 i motionen 830 angående vissa uttalanden från riksdagens sida och avstyrker således motionerna i dessa delar. Då utskottet inte finner anledning till erinran emot medelsberäkningen under anslaget avstyrkes jämväl yrkande 2 i motionen 370 och yrkande 2 i motionen 830 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna 1975/76: 370, yrkande 1, och 1975/76: 830, yrkande 1,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:370, yrkande 2, och 1975:76:830, yrkande 2, till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.

61. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 5 (s. 129—130) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

62. Vård av naturreservat m. m. Regeringen har under punkten H 6 (s. 130—138) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen har förordats rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m. m.,

2. godkänna vad i propositionen har förordats rörande statligt stöd till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

3. till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 17 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 622 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. (Bil. 11, H 6) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 19 100 000 kr., 2. att riksdagen beslutar att anslag skall kunna utgå till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform och ägareförhållande i enlighet med naturvårdskommitténs förslag.

I motionen 1975/76: 1680 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag på 20 100 000 kr., att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 5 milj. kr. till 17,1 milj. kr. Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels nationalparker och sådana andra naturvårdsobjekt i statens ägo som redovisas på naturvårdsfonden och förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt — däribland efter prövning i varje särskilt fall naturvårdsområden — i ecklesiastik och enskild ägo som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Vissa kostnader för vård och föryngring av bokskog får även bestridas från anslaget. Härjämte tas anslaget i anspråk för ersättning till domänverkets fond för upplåten

JoU 1975/76: 33

mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under naturvårdsfonden. Från anslaget utgår också medel för landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad i densamma förordats angående dels vissa riktlinjer rörande förvaltningen av naturreservat m. m., dels det statliga stödet till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Med hänvisning till ett av naturvårdskommittén avgivet betänkande (Ds Jo 1974: 1) förordas, såvitt avser förvaltningsfrågor m. m., att naturvårdsverket får ett centralt ansvar för förvaltningen av naturvårdsobjekt med länsstyrelserna som regionalt ansvariga organ. För varje naturvårdsobjekt skall härutöver utses en lokal naturvårdsförvaltare.

Genom att naturvårdsverket och länsstyrelserna får ökade möjligheter att göra en samordnad planering och bedömning av de skötselåtgärder som behöver vidtas inom områden som avsatts med stöd av naturvårdslagen anser föredraganden att bättre förutsättningar skapas för en effektiv användning av anvisade medel. Det anses också vara av vikt att en bedömning av behovet av och kostnaderna för skötselåtgärder inom ett värdefullt naturvårdsområde eller friluftsområde kan göras av naturvårdsverket och länsstyrelserna redan i samband med att ställning tas till frågan om att avsätta området som naturreservat e. d. Det anförda innebär enligt föredraganden inte att dessa myndigheter skall bygga upp en egen organisation för förvaltningen av enskilda objekt. Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas uppgifter avses främst bestå i att meddela anvisningar för förvaltningen, utse lokala förvaltare för olika objekt, fördela de medel som anvisats för vård av naturreservat m. m. samt utöva tillsyn över förvaltningen. När det gäller valet av lokala förvaltare bör liksom f. n. beträffande kommunala naturvårdsobjekt vederbörande kommun eller kommunala stiftelser utses till förvaltare, om inte särskilda skäl föreligger däremot. När det gäller övriga objekt förutsätts också i fortsättningen domänverket eller skogsvårdsstyrelse i flertalet fall komma att utses till förvaltare. Nödvändigheten av en samordning av förvaltningen av olika objekt inom ett område bör också, framhålls det, beaktas vid valet av förvaltare.

Naturvårdskommittén har vidare föreslagit att ansvaret för förvaltningen av naturvårdsfonden skall föras över från domänverket till naturvårdsverket. Förslaget har tillstyrkts av berörda remissinstanser. Enligt föredragandens uppfattning är det naturligt att också förvaltningen av naturvårdsfonden läggs på naturvårdsverket.

Anslaget Vård av naturreservat m. m. används f. n. för att bestrida kostnaderna för vården och förvaltningen endast av vissa slag av naturvårdsobjekt. Naturvårdskommittén har föreslagit att anslaget i fortsättningen skall kunna utnyttjas för alla naturvårdsobjekt oavsett förvalt -

JoU 1975/76: 33

ningsform och ägarförhållande. Föredraganden bedömer det för sin del som angeläget att möjlighet införs att lämna bidrag till kommuner för vård och förvaltning av områden som avsatts för naturvårdsändamål i sådana fall där dessa områden anses ha ett betydande allmänt intresse. I den mån särskilda skäl talar härför bör, framhålls det, regeringen kunna besluta att bidrag från anslaget skall kunna utgå också för andra naturvårdsobjekt.

Vidare anför föredraganden att statligt stöd också i fortsättningen bör kunna utgå till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Bidrag anses i princip böra utgå endast när det gäller områden som avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde.

I motionen 622 hemställs, med hänvisning till ökade medelsbehov för bl. a. avsättande av nya naturreservat och genomförandet av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen m. m., om en ytterligare höjning av anslaget med 2 milj. kr. Vad beträffar riktlinjerna för förvaltningen av naturreservat m. m. hemställs, med hänvisning till den oklarhet som enligt motionärernas uppfattning vidlåder departementschefens uttalanden på denna punkt, om ett beslut från riksdagens sida att bidrag skall kunna utgå till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform och ägarförhållande i enlighet med naturvårdskommitténs förslag.

I motionen 1680 föreslås en höjning av anslaget med 3 milj. kr. att tillsammans med det av naturvårdsverket föreslagna anslaget om 2,2 milj. kr. för beredskapsvårdande åtgärder redovisas som en särskild delrubrik under anslaget Vård av naturreservat m. m. — Landskapsvårdande åtgärder. Motionärerna kritiserar i samband härmed det förhållandet att anslaget för landskapsvårdande åtgärder förbehålls i huvudsak områden vilka avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde. Vidare anförs i motionen synpunkter på bl. a. administrationen av naturvården och möjligheterna till effektivisering av densamma.

Utskottet vill för sin del erinra om att det numera genom tillkomsten av naturvårdsverket och utbyggnaden av särskilda naturvårdsenheter vid länsstyrelserna finns organ som på central och regional nivå har möjligheter att anordna och genomföra en rationell naturvårdsförvaltning. Utskottet tillstyrker därför förslaget att naturvårdsverket får ett centralt ansvar för förvaltningen av naturvårdsobjekt med länsstyrelserna som regionalt ansvariga organ och med lokala naturvårdsförvaltare för de särskilda objekten. Enligt utskottets mening är valet av förvaltare för de enskilda objekten av stor betydelse för en väl genomförd förvaltning. Att domänverket och skogsvårdsstyrelse även i framtiden i många fall utses förefaller utskottet riktigt liksom att kommunen primärt bör komma i fråga som förvaltare av sina naturvårdsobjekt. Utskottet vill härvid understryka det angelägna i att den lokala förvaltningen sker med anlitande av erforderlig sakkunskap på förevarande

JoU 1975/76: 33

område. Vad sedan beträffar förslaget att förvaltningen av naturvårdsfonden överförs från domänverket till naturvårdsverket ser utskottet detta som en naturlig konsekvens av förslagen i övrigt när det gäller naturvårdsförvaltningen. I fråga om användningen av anslaget Vård av naturreservat m. m. innebär de i propositionen förordade riktlinjerna enligt utskottets mening i princip att de nuvarande begränsningarna i möjligheten att utnyttja anslaget upphör. Även med hänsyn till vad i propositionen anförts på denna punkt föreligger således formellt möjlighet att bevilja bidrag till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform och ägarförhållande. Utskottet finner på grund härav att motionen 622, yrkande 2, inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Med hänsyn bl. a. till den relativt betydande anslagshöjning som föreslås på denna punkt avstyrker utskottet jämväl yrkande 1 i motionen 622.

Mot bakgrund bl. a. av de av naturvårdsverket redovisade positiva erfarenheterna av försöksverksamheten med landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet tillstyrker utskottet förslaget att statligt stöd också i fortsättningen bör utgå till sådana åtgärder. Utskottet finner ingen anledning till erinran mot vare sig medelsberäkningen eller förslaget att bidrag av förevarande slag — utom i vissa undantagssituationer — i princip bör utgå endast när det gäller områden som avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde. Stödet bör också i fortsättningen utgå inom ramen för de medel som står till förfogande för vård av naturreservat m. m. Härigenom kan behovet av landskapsvårdande åtgärder vägas mot behovet av andra skötselåtgärder inom avsatta naturvårdsobjekt. Utskottet avstyrker således det i motionen 1680 framställda yrkandet. Vad som i övrigt anförts i motionen 1680 anser utskottet ej vara av beskaffenhet att föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 622, yrkande 2, godkänner vad i propositionen förordats rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m. m.,

2. godkänner vad i propositionen förordats rörande statligt stöd till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 622, yrkande 1, och 1975/76: 1680 till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 17 100 000 kr.

63. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H7 (s. 138— 140) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 30 460 000 kr.

JoU 1975/76: 33

71 Motionerna

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), 1. att riksdagen under H 7 i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag till Miljövårdsforskning anvisar ett till 37 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975/76: 620 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till Miljövårdsforskning (bil. 11, H 7) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 33 460 000 kr.

I motionen 1975/76:1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att 1. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 32 960 000 kr.

I motionen 1975/76:1676 av herr Hörberg (fp) och fru Hambraeus (c) hemställs att riksdagen 1 a. uttalar att i Sverige tillämpade energiomvandlingssystem — inklusive avfallshantering — skall ha som huvudinriktning en optimerad samverkan med solenergiflödet, b. uttalar att Sverige i internationella sammanhang skall arbeta för att samma inriktning blir målet för all världens energiomvandlingssystem, 2 a. beslutar att för budgetåret 1976/77 under jordbruksdepartementets titel H 7 Miljövårdsforskning anslå ytterligare 2 milj. kr., totalt 32 460 000 kr., att disponeras för kvalificerade analyser av nu tillämpade energiomvandlingssystems samverkan med solenergiflödet och för intensifierad forskning inom och försöksverksamhet med nya biologiska energiomvandlingssystem, b. beslutar begära förslag från regeringen om en flerårsplan för intensiv försöksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande för omvandling till energi i form av alger och fisk.

I motionen 1975/76:1736 av herr Wijkman (m) hemställs 1. att riksdagen hos regeringen anhåller att naturvårdsverket får i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utnyttjande av i motionen beskriven energifixerande kretsloppsteknik inom den kommunala avloppshanteringen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att övriga i motionen angivna myndigheter och organ får i uppdrag att analysera förutsättningarna och möjligheterna med en energifixerande kretsloppsteknik i verksamheter av infrastrukturell, miljövårdande, energiförsörjande eller resurshushållande karaktär i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 3 740 000 kr. till 30 460 000 kr.

Uppräkningar av anslaget utöver regeringens förslag för att tillgodose olika forskningsbehov m. m. yrkas i motionen 372, yrkande 1, till 37,5

JoU 1975/76: 33

milj. kr. i enlighet med naturvårdsverkets förslag, i motionen 620 med

3 milj. kr., i motionen 1660, yrkande 1, med 2,5 milj. kr. och i motionen 1676, yrkande 2 a, med 2 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden om höjning av anslaget till miljövårdsforskning behandlades av utskottet även i samband med beredningen av 1975/76 års budgetförslag (JoU 1975: 1, p. 62). Utskottet framhöll därvid att miljöforskningsutredningen avgivit ett betänkande Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974: 48) vari bl. a. angivits att den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning kunde beräknas till omkring 60 milj. kr. årligen. Utredningen föreslog åtgärder i syfte att åstadkomma effektivisering och samordning av pågående forskning och vid planeringen av nya forskningsprojekt. Enligt utskottets mening borde genom den vidare prövningen av förslaget ett säkrare underlag kunna erhållas för en bedömning av frågan om eventuella ytterligare behov av forskningsmedel. I avvaktan härpå föranledde motionsyrkandena på förslag av utskottet inte någon riksdagens åtgärd. Miljöforskningsutredningens betänkande är f. n. föremål för övervägande inom jordbruksdepartementet. I förevarande budgetproposition framhåller föredraganden att han, bl. a. med hänsyn till att formerna för övergripande forskningsplanering också behandlas av 1972 års forskningsrådsutredning, f. n. inte är beredd att ta ställning till miljöforskningsutredningens förslag. Utskottet vill med hänsyn till det anförda för sin del inte förorda någon anslagsuppräkning utöver den som föreslås i budgetpropositionen.

Utskottet har funnit lämpligt att under denna punkt också behandla motionen 1676 i de delar den ej redovisats ovan samt motionen 1736. I motionen 1676, yrkandena 1 a och b, hemställs om vissa uttalanden från riksdagens sida till förmån för energiomvandlingssystem vilka som huvudinriktning har en optimerad samverkan med solenergiflödet. I yrkande 2 b, samma motion, hemställs om förslag om en flerårsplan för försöksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande för omvandling till energi i form av alger och fisk. En av grundtankarna i motionen är att all framtida energiomvandling (produktion och konsumtion av energi) måste ske i samverkan med naturens eget energiomvandlingssystem för att ge maximal resursförnyelse. Det framhålls att naturvården måste ses som en del av energiflödet. Genom nu tillämpade reningsåtgärder hindras den biologiska omvandlingsprocessen. Enligt motionärerna framstår allt klarare behovet av reningsverk som avgiftar avloppsvattnet och överför avfallet till organiskt sediment för vidare omvandling till kol, olja och livsmedel. Liknande tankegångar framförs i motionen 1736. Motionären framhåller att de ökande mängderna och koncentrationerna av olika avfallsämnen i sig representerar betydelsefulla energiflöden. Motionären förordar utarbetandet av en kretsloppsteknik, vilken har sin förebild i naturen. Detta naturens omvandlingssystem samordnar enligt

JoU 1975/76: 33

motionären energi- och materialflöden med varandra och med solenergiflödet varigenom nya resurser och råvaror byggs upp av avfallet, samtidigt som vatten och luft renas och förnyas. Tekniken att ta till vara samlade avfallsströmmar (t. ex. spillvärme, slam från reningsverk och rökgaser) genom att länka in dem i energifixerande kretslopp som bygger upp nya resurser måste, anser motionären, undersökas närmare. Motionären anser därför att naturvårdsverket bör få i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utnyttjande av en sådan energifixerande kretsloppsteknik inom den kommunala avloppshanteringen. Vidare hemställs att vissa övriga i motionen närmare angivna myndigheter och organ får i uppdrag att analysera förutsättningarna för samma kretsloppsteknik i verksamheter av infrastrukturell, miljövårdande, energiförsörjande och resurshushållande karaktär.

Båda de nu förevarande motionerna berör stora och enligt utskottets uppfattning betydelsefulla frågor med anknytning till såväl avfallshanteringen som energi- och resurshushållningen i vid bemärkelse. Utskottet vill till en början erinra om att riksdagen under senare år vid flera tillfällen haft att ta ställning till motioner med yrkanden om ökade forsknings- och utvecklingsinsatser på avfallshanteringens område. I sina av riksdagen godkända betänkanden har utskottet bl. a. framhållit att det är uppenbart att våra kunskaper om bästa sättet att omhänderta avfall av olika slag behöver förbättras och att stora forskningsinsatser krävs för att komma till rätta med avfallsproblemen. Dessa problem kännetecknas bl. a. av att de spänner över många, delvis vitt skilda områden. Utskottet har därför funnit anledning betona vikten av att avfallsforskningen ges en tvärvetenskaplig inriktning. Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet funnit angeläget att samarbetet mellan statens naturvårdsverk och övriga på området verksamma krafter ägnas stor uppmärksamhet, och utskottet har också förutsatt att så sker. Utskottet har i samband härmed starkt understrukit angelägenheten av att återvinningsprincipen och över huvud taget möjligheten att nyttiggöra avfall ges stort utrymme i forskningsarbetet. Utskottet har i sammanhanget framhållit att naturvårdsverket, genom att en särskild enhet för renhållnings- och avfallsfrågor inrättats vid verket, bör ha goda möjligheter att bedöma inriktningen av forskningsinsatserna mot bakgrund av en allmän överblick över avfallsområdet. Utskottet har samtidigt konstaterat (JoU 1973: 31) att forsknings- och utvecklingsarbete beträffande avfallshantering bedrivs vid ett stort antal myndigheter, forskningsinstitutioner, stiftelser och enskilda företag.

Med hänsyn till de mångskiftande uppgifter som här anmäler sig har utskottet funnit det i och för sig naturligt att uppgifter delas upp på det sätt som sker. Mot angivna bakgrund har det emellertid enligt utskottets mening framstått som särskilt angeläget att de olika insatserna samordnas så att största möjliga effektivitet och från samhällssynpunkt

JoU 1975/76: 33

mest ändamålsenliga användning kommer till stånd av såväl ekonomiska som personella resurser. Utskottet har förutsatt att regeringen och övriga berörda organ ägnar denna fråga stort beaktande.

Utskottet vill vidare erinra om att motionsyrkandena, i den mån de inte direkt berör avfallshanteringens område, delvis anknyter till den diskussion som fördes i samband med att riksdagen år 1975 beslutade om vissa riktlinjer för energihushållningen (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Utan att närmare ingå på detta område vill utskottet nämna att näringsutskottet därvid bl. a. behandlade motioner vari förordades att energiförsörjningen i framtidens samhälle skulle präglas av resursbevarande och över huvud taget av ekologiskt ansvar och således baseras på s. k. kretsloppsresurser — solenergi, vatten- och vindkraft samt den i biomassan lagrade fotokemiska energin. Näringsutskottet underströk bl. a. att den forskning och det utvecklingsarbete vars finansiering propositionen behandlade i inte ringa grad skulle inriktas på de förnyelsebara energikällorna. Med bifall till en vid näringsutskottets betänkande fogad reservation beslöts i detta sammanhang bl. a. att forskning rörande biologiska energihushållningssystem skulle tilldelas 2 milj. kr. utöver medelsramen i övrigt för energiforskningsprogrammet. I enlighet med riksdagens beslut angående riktlinjerna för energihushållningen har ett omfattande forskningsprogram på detta område börjat utarbetas inom ett flertal organ och utredningar, vilka också nämns i motionen 1736. Enligt vad utskottet erfarit är denna verksamhet till stor del inriktad på ett framtidsbetonat forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om energiförsörjning och energihushållning. Som exempel på redan inledd verksamhet såvitt avser biologisk energiomvandling kan nämnas ett av nämnden för energiproduktionsforskning administrerat projekt, ”rotationsskogsbruk för energiändamål”. Utskottet vill också något beröra de ökade möjligheter till internationellt forsknings* och utvecklingsarbete som skapats genom tillkomsten av det internationella energiorganet International Energy Agency (IEA). IEA:s styrelse har vid olika tillfällen fattat beslut om igångsättning av gemensamma program inom sådana områden som t. ex. spillvärme- och avfallsutnyttjande, solenergi och biologisk materiaomvandling (”energi ur biosystem”).

Utskottet anser för sin del att åtskilligt av tankegångarna i förevarande motioner är värt beaktande. Enligt utskottets mening får emellerid motionärernas synpunkter beträffande energiomvandlingssystem m. m. till stor del anses tillgodosedda genom det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som pågår på detta och närliggande områden och som något antytts i det föregående. Utskottet förutsätter att vetskapen om de primära energikällornas (olja, kol, uran m. m.) kvantitativa begränsning kommer att leda forskningen in på bl. a. sådana aspekter som motionärerna förordar i den mån så ej redan har skett. När det gäller

JoU 1975/76: 33

önskemålet att ta till vara avfallsströmmar för att bygga upp nya resurser vill utskottet hänvisa till sina i det föregående återgivna uttalanden angående angelägenheten av att återvinningsprincipen och över huvud taget möjligheten att nyttiggöra avfall ges stort utrymme i forskningsarbetet. Verksamheten på detta område är visserligen f. n. till största delen inriktad på det fasta avfallet. I naturvårdsverkets regi bedrivs t. ex. det s. k. Laxåprojektet, innefattande försök med kompostering av fast avfall. Vid lantbrukshögskolan pågår viss forskning angå•ende möjligheten att utvinna från energisynpunkt nyttiga ämnen (gaser m. m.) ur olika sorters avfall. Hanteringen av kommunalt avloppsvatten är föremål för naturvårdsverkets uppmärksamhet så till vida att man studerar möjligheterna att i allt större utsträckning utnyttja slammet från avloppsreningsverken som gödnings- och jordförbättringsmedel. Andra enligt utskottets mening angelägna problem inom naturvårdsverkets ämnesområde är sådana som berör hanteringen av det miljöfarliga avfallet. Utskottet anser sig i nuvarande läge inte böra förorda att naturvårdsverket erhåller ett sådant i viss mån grundforskningsbetonat uppdrag som avses i motionen 1736. Enligt utskottets mening finns f. n. ■ej heller tillräckliga skäl för ett så vittsyftande och i teknologiskt hänseende svåröverskådligt beslut från riksdagens sida som enligt samma motion skulle avse verksamheten hos övriga i motionen nämnda myndigheter och organ. Utskottet anser sig dock kunna förutsätta att forsknings- och utvecklingsarbetet på miljövårdens och energihushållningens område kommer att vidga de grundläggande förutsättningarna för sådana åtgärder som i motionerna 1676 och 1736 åsyftas vad beträffar hanteringen av de samlade avfallsströmmarna.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. anser motionerna 1975/76: 1676, yrkandena 1 a, 1 b och 2 b, samt 1975/76: 1736 besvarade med vad utskottet anfört,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 372, yrkande 1, 1975/76: 620, 1975/76: 1660, yrkande 1, och 1975/76: 1676, yrkande 2 a, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 30 460 000 kr.

64. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 8 (s. 140—141) och hemställer att

riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad som anförts i propositionen,

JoU 1975/76: 33

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.

65. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 9 (s. 141—142) och hemställer

att riksdagen till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

66. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen har under punkten H 10 (s. 142—143) föreslagit riksdagen att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen under H 10 i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. anvisar ett till 9 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975/76: 429 av fröken Eliasson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam översyn av det statliga stödet till restaurering av starkt förorenade vattenområden med beaktande av de synpunkter som framförs i motionen.

I motionen 1975/76: 621 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. (Bil. 11, H 10) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av

9 500 000 kr. i avsikt att öka statsbidragen för sjörestaureringar, 2. att riksdagen ger regeringen till känna att ett program för sjörestaureringar bör utarbetas och att statsmedel i ökad omfattning anvisas för detta ändamål.

I motionen 1975/76: 626 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs att under budgetåret 1976/77 3 milj. kr. ställs till förfogande för sjörestaureringar i Stockholms län.

I motionen 1975/76: 629 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) hemställs 1. dels att Värmlands län förs till det antal områden i landet som inte skall tillåtas använda eldningsoljor överstigande 1 procent svavel, 2. dels att regeringen tar initiativ till att från naturvårdsverkets sida en kartläggning genomförs över vilka sjöar i landet som drabbats av den största försurningen samt att en plan utarbetas för genomförandet av en kalkning av dessa.

JoU 1975/76: 33

77 I motionen 1975/76: 1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen 2. under ett nytt anslag Sjörestaureringar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av

10 000 000 kr. i enlighet med den fördelning som angivits i motionen.

I motionen 1975/76: 1718 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ till restaureringsåtgärder, förslagsvis som pilotprojekt, av någon eller några av de av länsstyrelsen i Värmlands län inventerade sjöarna, vilka har en kraftig försurningsgrad.

I motionen 1975/76: 1721 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att av anslaget under H 10 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m., Bilaga 11 till budgetpropositionen 1976, ställa 500 000 kr. till förfogande för undersökningar i Laholmsbukten.

Utskottet

Förevarande anslag används för utredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering av förorenade vattenområden, m. m. I propositionen föreslås en höjning av anslaget från 5 milj. kr. till 5,5 milj. kr.

I ett antal motioner har framförts önskemål om ytterligare höjning av anslaget, om anvisande av ett nytt anslag, Sjörestaureringar, och om olika åtgärder i arbetet med restaurering av vattenområden.

Sålunda hemställs i motionen 621, yrkande 1, att anslaget räknas upp till 9,5 milj. kr. i enlighet med vad naturvårdsverket begärt, dvs. med

4 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna betonar bl. a. vikten av att snabbt vidta åtgärder för en intensifierad restaurering av nedsmutsade och igenväxta sjöar. I samma motion, yrkande 2, hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att ett program för sjörestaureringar bör utarbetas och att statsmedel i ökad omfattning anvisas för detta ändamål. Också i motionen 372, yrkande 2, hemställs om en anslagshöjning till 9,5 milj. kr. i enlighet med naturvårdsverkets yrkande. I motionen 626 hemställs att 3 milj. kr. ställs till förfogande för sjörestaureringar i Stockholms län. I motionen 1660, yrkande 2, hemställs om anvisande av ett nytt anslag till sjörestaureringar av 10 milj. kr.

Utskottet vill beträffande de i motionerna begärda ökningarna av medlen för undersökningsverksamheten erinra om att utskottet vid förra årets riksmöte behandlade motionsyrkanden i detta syfte (JoU 1975:1 p. 64) vilka tillhopa innebar att för ifrågavarande ändamål skulle anvisas 13,5 milj. kr. mot av regeringen föreslagna 5 milj. kr. och av naturvårdsverket begärda 8,5 milj. kr. Utskottet ansåg det bl. a. tvivelaktigt om en så omfattande, omedelbar ökning av statens insatser, som ett bifall till motionerna skulle innebära, var tillrådlig i det rådande läget. Utskottet hänvisade vidare till att frågan om fördelningen av kostnaderna

JoU 1975/76: 33

för miljövården mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda var under prövning genom en särskild utredning. Utskottet uttalade också bl. a. att de kända restaureringsmetodema ännu inte prövats i sådan omfattning att de kunde anses helt säkra och att naturvårdsverket disponerade medel för vissa utredningar även under anslaget till statens naturvårdsverk. På utskottets förslag avslog riksdagen motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening måste betänkligheter av det slag som tidigare anförts mot en sådan ökning av statens ekonomiska engagemang på detta område som bl. a. nu förevarande motionsyrkanden innebär göra sig gällande även i dagens läge. Utskottet anser sig böra tillstyrka regeringens förslag och avstyrker följaktligen motionerna 372, yrkande 2, samt motionerna 621 och 626. Vad beträffar motionen 626 vill utskottet dessutom framhålla att det åvilar statens naturvårdsverk att pröva och till regeringen avge förslag beträffande ansökningar om bidrag. Enligt utskottets mening bör det därvid i första hand ankomma på naturvårdsverket att inom ramen för disponibla medel och i ett större sammanhang göra de prioriteringar mellan olika projekt som är nödvändiga.

I enlighet med det anförda finner sig utskottet inte heller böra tillstyrka det förslag om särskild medelsanvisning till sjörestaureringar, som framförts i motionen 1660, yrkande 2.

I motionen 429 hemställs om en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till restaurering av starkt förorenade vattendrag. Utskottet får i denna fråga hänvisa till den tidigare nämnda, f. n. pågående utredningen om kostnader för miljövården, som prövar frågan om kostnadernas fördelning mellan olika för miljövården ansvariga parter. Utredningens resultat bör avvaktas, och motionen bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 629, yrkande 1, hemställs att Värmlands län införlivas med de områden i landet där eldningsolja med svavelhalt överstigande en viktprocent inte får användas. I samma motion, yrkande 2, hemställs att naturvårdsverket får i uppdrag att genomföra en kartläggning över vilka sjöar i landet som drabbats av den största försurningen samt utarbeta en plan för kalkning av dessa. I motionen 1718 hemställs om restaureringsåtgärder beträffande någon eller några av de kraftigt försurade sjöarna i Värmlands län.

Det är enligt utskottets mening angeläget att, som utskottet även i tidigare sammanhang uttalat, stora ansträngningar görs för att skydda våra vattendrag och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador. Såvitt utskottet kunnat finna ägnas emellertid hithörande problem avsevärd uppmärksamhet. Vad gäller frågan om förorening genom nedfall av svavelhaltiga ämnen vill utskottet framhålla att denna olägenhet främst torde härröra från förbränningen av svavelhaltig eldningsolja. Sedan flera år pågår emellertid strävanden att, bl. a. genom lagstiftning, nedbringa halten av svavel i oljorna. Naturvårdsverket har år 1974

JoU 1975/76: 33

framlagt ett program för ytterligare nedtrappning av svavelhalten som beräknas minska de årliga utsläppen av svavel med 70 000 ton. Även utomlands pågår en utveckling mot begränsning av svavelutsläppen, och inom OECD föreligger projekt i syfte att minska den långväga spridningen genom luften av föroreningar. Vidare har år 1975 tillsatts en särskild utredning om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp. Utredningen har nyligen framlagt betänkandet (Ds Jo 1976: 2) Mindre svavel — Bättre miljö, som f. n. bereds i jordbruksdepartementet. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att motionen 629 f. n. inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande motionen 1718 vill utskottet erinra om att det i första hand torde ankomma på naturvårdsverket att bedöma förutsättningarna för initierandet av speciella projekt av det slag som avses i motionen. Utskottet anser det kunna förutsättas att naturvårdsverket när det gäller handhavandet av de resurser som står till buds på förevarande område gör en noggrann prioritering mellan projekt som kan komma i fråga och för de särskilda fallen överväger lämpliga metoder för restaurering. Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att tre sjöar i Värmlands län blivit föremål för ett restaureringsprojekt inom Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Projektet omfattar bl. a. studier av de effekter som uppkommer genom att sjöarna kalkas. En rapport angående de två första verksamhetsåren har avgivits till styrelsen för teknisk utveckling (STU). Den fortsatta verksamheten med utvärdering av effekterna av olika restaureringsåtgärder sker i samarbete med naturvårdsverket. Utskottet finner med hänsyn till det sagda att motionen 1718 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1721 hemställs att riksdagen beslutar att av förevarande anslag ställa 0,5 milj. kr. till förfogande för vissa marina undersökningar i Laholmsbukten. Utskottet anser för sin del att skäl talar för att den i motionen åsyftade undersökningen kommer till stånd. Enligt vad utskottet erfarit har nämligen under de senare åren stora problem uppkommit i Laholmsbukten till följd av anhopning av stora algmassor på vissa strandavsnitt och i vissa vattenområden. Med hänsyn bl. a. till områdets stora betydelse från rekreationssynpunkt anser utskottet det angeläget att åtgärder vidtas som på sikt kan bidra till att lösa föreliggande problem. Utskottet finner sig dock — med hänvisning till att det närmast ankommer på regeringen eller naturvårdsverket att pröva frågan om anslagsfördelning för särskilda projekt — inte böra förorda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Med vad utskottet i det föregående anfört bör dock motionen 1721 kunna anses besvarad.

Utskottet hemställer med stöd av det anförda

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

JoU 1975/76: 33

a. 1975/76:429,

b. 1975/76:629,

c. 1975/76: 621, yrkande 2, och

d. 1975/76: 1718,

2. anser motionen 1975/76:1721 besvarad med vad utskottet anfört,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:372, yrkande 2, 1975/76:621, yrkande 1, och 1975/76: 626, såvitt nu är i fråga till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.,

4. lämnar utan åtgärd motionen 1975/76: 1660, yrkande 2, och, såvitt i övrigt är i fråga, motionen 1975/76: 626.

67. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har under punkten H 11 (s. 143—145) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1976/77 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

2. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet och Torneträskområdet,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), 3. att riksdagen under H 11 i propositionen 1975/76:100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, beslutar antaga ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk i enlighet med föreliggande förslag från statens naturvårdsverk.

Utskottet

Från detta anslag utgår bl. a. bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 % och högst 50 % av kostnaden. Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk (omtryckt 1974: 551). Enligt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse får statsbidrag enligt kungörelsen (1959: 251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968.

Enligt beslut år 1973 av riksdagen har bidrag med högst 75 % kunnat utgå till reningsverk inom Vindelälvsområdet, om arbetena påbörjats före den 1 juli 1975 (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248).

JoU 1975/76: 33

81 Eftersom ett flertal planerade reningsverksutbyggnader inom detta område ännu inte hunnit sättas i gång, förordar föredraganden att den tid under vilken dessa förhöjda bidrag skall kunna utgå förlängs och att bidrag sålunda får utgå för anläggningar som påbörjas före den 1 juli 1977. Statsbidrag med upp till 75 % föreslås också efter särskild prövning av regeringen kunna utgå för avloppsanläggningar inom Torneträskområdet, för vilket med stöd av 8 § miljöskyddslagen meddelats särskilt förordnande för att skydda vattenområdet mot utsläpp av avloppsvatten.

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning föreslagit vissa ändringar i bidragsreglerna. För att stimulera till en fortsatt förbättring av avloppsreningen behöver, anser verket, den högsta bidragsnivån justeras till 55 %. Enligt nuvarande bidragsregler får bidrag till en och samma anläggning överstiga 5 milj. kr. endast om särskilda skäl föreligger. Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör detta maximibelopp höjas till 7,5 milj. kr.

Som framgår av budgetpropositionen har departementschefen inte varit beredd att biträda naturvårdsverkets förslag.

[ motionen 372, yrkande 3, föreslås att riksdagen biträder naturvårdsverkets förslag om ändrade bidragsregler.

Utskottet vill erinra om att frågan om fördelningen av kostnaderna för miljövårdsåtgärder mellan stat och kommun och andra berörda parter utreds av miljökostnadsutredningen. Det kan förutsättas att utredningen kommer att pröva spörsmålen beträffande den statliga bidragsgivningen till miljövårdsändamål. Utskottet finner under angivna förhållanden inte anledning till erinran mot departementschefens bedömning, såvitt avser ändrade bidragsbestämmelser, och avstyrker således motionsförslaget.

I övrigt anser utskottet att regeringens förslag under punkten bör godtas och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1976/77 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt 130 000 000 kr.,

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet och Torneträskområdet,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.,

4. lämnar motionen 1975/76: 372, yrkande 3, utan åtgärd.

68. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten H 12 (s. 145—146) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling m.m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

9 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

82 Motionen

I motionen 1975/76: 1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3. till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande til! regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag med högst 50 % av godkänt bidragsunderlag till anläggning för återvinning eller annat nyttiggörande av hushållsavfall samt försöksanläggning för sådant ändamål. Till anläggning för konventionell behandling av hushållsavfall utgår i vissa fall bidrag med högst 25 %. Bidrag kan även utgå till anläggning för behandling av annat avfall än hushållsavfall med högst 50 %. Garanti kan vidare lämnas för förluster vid förvaring av annat avfall än hushållsavfall. För försöksanläggning i full storlek, som minskar vatten- eller luftförorening eller buller, utgår bidrag med högst 50 %. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1975: 495) om statligt stöd till avfallsbehandling m. m.

Av budgetpropositionen framgår att föredraganden beräknat ett medelsbehov av 15 milj. kr. för fortsatt stöd till avfallsbehandling och till försöksanläggningar för utprovande av nya tekniska metoder inom milj övårdsområdet.

I motionen 1660, yrkande 3, hemställs bl. a. med hänvisning till det nödvändiga i att kommunernas verksamhet med omhändertagande av miljöfarligt avfall får ökat stöd om en anslagshöjning med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen att utvecklingen av anläggningar för avfallsbehandling är en betydelsefull fråga såväl från miljövårdssynpunkt som med hänsyn till det angelägna i en utökad återvinning av råvaror ur avfall. Med hänsyn till att verksamheten i viss mån befinner sig i ett inledningsskede finner dock utskottet ingen anledning till erinran mot den av föredraganden gjorda beräkningen av medelsbehovet och avstyrker således motionen 1660, yrkande 3.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 1660, yrkande 3, till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

69. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 13 och H 14 (s. 146—147) och hemställer

JoU 1975/76: 33

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag av 1 455 000 kr.,

2. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

Diverse

70. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 1 (s. 154) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 55 000 kr.

71. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har under punkten J 2 (s. 154) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1665 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn och förslag angående principerna och reglerna för bidrag vid förlust på grund av naturkatastrofer.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967: 105, JoU 1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger visst belopp, f. n. 1 000 kr., utgår i regel inte något bidrag.

I motionen 1665 hemställs om översyn och förslag angående principerna och reglerna för bidrag på grund av naturkatastrof. Enligt motionären torde i praxis tillämpade inkomst- och förmögenhetsgränser vara för låga för att bidrag i nämnvärd utsträckning skall kunna utgå.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra att nu tillämpade av riksdagen godtagna principer för utanordnande av ersättning från förevarande anslag bl. a. innebär att inkomst- och förmögenhetsgränserna fortlöpande anpassas till pris- och löneutvecklingen. Sålunda har

JoU 1975/76: 33

exempelvis förmögenhetsgränsen i praxis följt nedre gränsen för taxering till statlig förmögenhetsskatt.

Utskottet utgår självfallet från att den anpassning av bidragsgivningen till löne- och prisutvecklingen som fortlöpande äger rum genomförs på ett sätt som medför att bidragsformens reella värde inte urholkas.

Med hänsyn till de starkt skiftande omständigheter som kan ligga till grund för bidragsanspråk från anslaget är det i sammanhanget värt att framhålla att gällande principiella riktlinjer naturligtvis inte kan täcka alla upptänkliga fall. Med utgångspunkt i den allmänt gällande grundsatsen för ifrågavarande stöd att den skadelidande skall vara i påtagligt behov av ekonomisk hjälp förefaller naturligt att regeringen skall ha en viss frihet vid sin bedömning i det enskilda fallet. Enligt vad utskottet erfarit har i praxis också förekommit att regeringen i särskilt ömmande fall ansett sig böra medge att större bidrag beviljas än vad en strikt bokstavlig tillämpning av principerna skulle föranleda. Mot detta finns enligt utskottets mening inte något att erinra.

Utskottet, som tillstyrker i propositionen framlagt förslag under punkten, hemställer att riksdagen

1.anser motionen 1975/76: 1665 besvarad med vad utskottet anfört,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

72. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 3—J 5 (s. 155—156) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag av 7 597 000 kr.,

2. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag av 7 000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar ett förslagsanslag av 5 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

73. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 16 (s. 157—159) och hemställer att

riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen upp -

JoU 1975/76: 33

förda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 95 000 000 kr.

74. Fiskerilånefonden. Regeringen har under punkten IV: 7 (s. 159— 160) föreslagit riksdagen att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1976/ 77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Utskottet

Ur fiskerilånefonden beviljar fiskeristyrelsen lån främst för inköp av båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske. Lån får ej beviljas till högre sammanlagt belopp än 200 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, 300 000 kr. Bestämmelserna om lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad senast 1974: 228). Ramen för utlåning från fonden har för ett vart av budgetåren 1966/67—1975/76 utgjort 9 milj. kr.

I propositionen förordas att en låneram på oförändrat 9 milj. kr. tas upp för nästa budgetår. Då föredraganden beräknar att de medel som finns odisponerade eller flyter in som amorteringar och räntor på fiskerilån skall räcka till för låneverksamheten anser han det tillräckligt att anslaget förs upp med 1 000 kr.

I motionen 1696 föreslås vissa höjningar av maximigränserna för lån ur fiskerilånefonden. Utskottet avser att senare behandla denna motion i samband med prövningen av propositionen 1975/76:130 om stödåtgärder på fiskets område, m. m.

Utskottet anser att regeringens beräkningar under nu förevarande punkt f. n. bör godtas och hemställer således

att riksdagen till Fiskerilånefonden för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

75. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. och Statens fiskredskapslånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna IV: 8 och IV: 9 (s. 160) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. ett investeringsanslag av 700 000 kr.,

2. till Statens fiskredskapslånefond ett investeringsanslag av 1 000 kr.

76. Lagring av jordbruksprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VII: A (s. 161) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1970/71 anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1976/77 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

7 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

77. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VII: B (s. 161) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1976/77 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

78. Jordfonden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IX: 6 (s. 161—164) och hemställer

att riksdagen till Jordfonden för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

79. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IX: 7 (s. 165—166) och hemställer

att riksdagen

1. beslutar att en särskild kapitalfond, naturvårdsfonden, skall inrättas under vilken naturvårdsobjekt skall redovisas i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret 1916111 anvisar ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1976

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), Kronmark (m), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herrar Lindberg (s), Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk) och fru Fredrikson (c),

dock att vid behandlingen av punkterna 1—29 herr Enlund (fp) deltagit i stället för fru Anér (fp) och vid punkterna 58—79 fru Ohlin (s) deltagit i stället för herr Lindberg (s).

Reservationer

Vid punkten 16 (Stöd till jordbruket i norra Sverige)

1. av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”inte nödvändig” bort ha följande lydelse: Utskottet vill (lika med utskottet) i renskötselom -

JoU 1975/76: 33

rådet. Från och med år 1973 har systemet med subventioner i kombination med prisstopp på vissa baslivsmedel, bl. a. kött, helt ändrat relationerna mellan renköttsproducentema och producenterna av övriga köttvaror. Renkött räknas inte till baslivsmedlen, varför producenterna därav, dvs. de renskötande samerna, inte fått någon del av subventionerna. Utskottet anser mot angivna bakgrund den i propositionen föreslagna höjningen av pristillägget för renkött alltför ringa för att märkbart förbättra förhållandena inom rennäringen. De i flera motioner, bl. a. i motionen 1731 från vänsterpartiet kommunisterna, framförda kraven på en höjning av pristillägget till 100 kr. per ren förefaller utskottet välmotiverade och utskottet får därför tillstyrka bifall till desamma. Härav följande anslagskrav bör kunna tillgodoses inom ramen för det anslag av 18 750 000 kr. som utskottet i det följande beräknar för nästa budgetår.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1737 samt med bifall till motionerna 1975/76: 634, 1975/76: 1723 och 1975/76: 1731, samtliga såvitt nu är i fråga, godkänner vad utskottet förordat i fråga om prisstödet till rennäringen.

2. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 avvaktan” och slutar med ”norra Sverige” bort ha följande lydelse:

I avvaktan (lika med utskottet) och 1737. Vad

härefter gäller stödet till jordbruket i norra Sverige i övrigt vill utskottet erinra om att stödets nivå bedömdes senast år 1974. Sedan dess har en betydande urholkning skett genom inflationen. Om man räknar efter produktionsmedelsindex, som används vid jordbruksprisregleringen, torde kostnadsökningen från 1973 till november 1975 varit ca 12 %. Samma trend synes fortsätta. Det är därför rimligt att utgående prisstöd till jordbruket i norra Sverige uppräknas för budgetåret 1976/77 med minst 15 % för att stödet skall bibehålla sitt reala värde. Detta är viktigt för sysselsättningsutvecklingen i berörda områden och för att de i näringen sysselsatta skall få del av standardutvecklingen. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet i motionerna 1646, yrkandet

1, och 1684, yrkandet 1, framförda förslag om en uppräkning av anslaget med ytterligare 14,4 milj. kr. utöver vad i propositionen förordats. Härigenom skulle i betydande mån tillgodoses även det förslag till anslagsuppräkning som framförts i motionen 1701. De i motionerna 1646 och 1684 framförda förslagen om vissa ändringar av villkoren för ifrågavarande stöd synes i avvaktan på jordbruksutredningens överväganden inte f. n. böra föranleda någon särskild åtgärd.

JoU 1975/76: 33

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76: 1701 samt, såvitt nu är i fråga, 1975/76: 634, 1975/76: 1723 och 1975/76: 1731 ävensom med bifall till motionerna

1975/76: 1646, yrkandet 1, och 1975/76: 1684, yrkandet 1, till

Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 110 400 000 kr.,

3. av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 avvaktan” och slutar med ”år 1976” bort ha följande lydelse:

I avvaktan (lika med utskottet) och 1737. Vad

härefter gäller stödet till jordbruket i norra Sverige i övrigt vill utskottet erinra om att den stödnivå som nu gäller beslöts av 1974 års riksdag. På grund av den ekonomiska utvecklingen i vårt Iand har detta s. k. norrlandstillägg utsatts för en kraftig värdeminskning, vilket negativt drabbat de små jordbrukarna i norra Sverige. Tillägget har trots sin begränsade omfattning spelat en viss positiv roll och sannolikt förhindrat jordbruksnedläggningar som annars skulle ha skett.

I flera av norrlandslänen börjar man nå den nedre gränsen för den egna självförsörjningsgraden. I Norrbotten har man redan nu passerat den. Både mjölk och kött måste importeras söderifrån. Fortsatta jordbruksnedläggningar i norrlandslänen måste förhindras. En ökning av norrlandstilläggen kan i det sammanhanget spela en betydande roll. Enligt utskottets mening bör — i avvaktan på förutsättningslös översyn — en skälig uppräkning av nu utgående anslag med 25 % kunna anses befogad, vilket jämfört med budgetåret 1975/76 innebär ett med 23 750 000 kr. till 118 750 000 kr. förhöjt anslag. Härigenom tillgodoses också de önskemål om medelsförstärkning som i förevarande avseende framförts i motionerna 1646 och 1684.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76:1646, yrkandet 1, och 1975/76:1684, yrkandet 1, samt, såvitt nu är i fråga, 1975/76: 634, 1975/76:1723 och 1975/76: 1731 ävensom med bifall till motionen 1975/76: 1701 till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 118 750 000 kr.,

4. vid punkten 21 (Bidrag till skogsförbättringar) av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”De frågor” och slutar med ”hemställer därför” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76: 33

89 Utskottet vill för sin del peka på den stora roll jordbruket bl. a. spelar för möjligheterna att upprätthålla en tillfredsställande service i glesbygden för de mindre tätorterna. Det statliga bidrag som utgår till skogsodling på åkermark förorsakar emellertid att jordbruksproduktionen ofta kommer i ett försämrat konkurrensläge gentemot skogsplantering. Det måste i dagens läge på livsmedelsförsörjningens område anses stötande att man på detta sätt försvårar en fortsatt jordbruksproduktion på marker som bäst lämpar sig härför. I avvaktan på de mera omfattande förslag i ämnet som kan bli resultatet av bl. a. 1972 års jordbruksutrednings arbete förordar utskottet som ett steg i riktning mot ett bättre hushållande med våra markresurser att, såsom föreslagits i motionen 1657, en viss del av de resurser som enligt budgetpropositionen föreslagits utgå till skogsodling på jordbruksmark i stället avsätts till nyodlingsbidrag. Riksdagen bör hos regeringen anhålla om utredning och förslag angående införande av bidrag till nyodlingsverksamhet inom jordbruket. För nästa budgetår bör för ändamålet beräknas 3,5 milj. kr.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1657, yrkandena 1 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dels inskränkningar i bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels införande av nyodlingsbidrag,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1657, yrkandet 2, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 4 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 1657, yrkandena 3 och 5, för budgetåret 1976/77

a. till Bidrag till skogsförbättringar anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.,

b. till Bidrag för nyodlingsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

5. vid punkten 22 (Vägbyggnader på skogar i enskild ägo) av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”års skogsutredning” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76: 33

90 Utskottet vill för sin del framhålla vikten av ett väl utbyggt skogsvägnät när det gäller att aktivera skogsarealer med avsides belägenhet och för att höja intensiteten i brukandet av skogstillgångarna. I motionerna 433, 1655 och 1661 uttrycks farhågor för att regeringens förslag till medelsanvisning m. m. skall visa sig otillräckligt med hänsyn till de utbyggnadsbehov som föreligger. Utskottet, som tidigare uttalat sin tillfredsställelse över att möjligheter getts till förhöjning av statsbidrag till byggande av skogsvägar i det inre stödområdet, anser att det kan finnas fog för motionärernas uppfattning när det gäller resurstilldelningen under förevarande anslag. För egen del är utskottet berett tillstyrka i motionerna framlagda förslag, innebärande att i fråga om skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet ramen tas upp med 24,8 milj. kr. För statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet bör ramen tas upp med 10,4 milj. kr. För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt bör tas upp en ram av oförändrat 500 000 kr. Vidare bör ett nytt rambelopp av 3 milj. kr. för kreditgarantier till skogsvägbyggnadsföretag anvisas.

För utbetalning under anslaget beräknar utskottet 23 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 433, yrkandena 2 och 3, samt med bifall till motionerna 1975/ 76: 1655, yrkandet 1, och 1975/76: 1661, yrkandet 4, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag m. m. beviljas med sammanlagt högst 38 700 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975/76: 1655, yrkandet 2, och 1975/76: 1661, yrkandet 5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. vid punkten 46 (Skogshögskolan: Driftkostnader) av herrar Larsson

i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ”Utskottet anförde” och slutar med ”1661, yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anförde (lika med utskottet) i virkespro duktionen.

Det forskningsprojekt som här avses utgör ett viktigt led i strävandena att få fram metoder för att effektivt bemöta den sviktande tendensen i fråga om virkesproduktionen. Enligt utskottets mening bör skogshögskolan tillförsäkras medel för att täcka kostnaderna för projektet nästa budgetår. Härför krävs som anförs i motionen 1661 en uppräkning av förevarande anslag med 1 229 000 kr. utöver vad rege -

JoU 1975/76: 33

ringen förordat. Detta innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen 1661, yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 1661, yrkandet 1, till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 20 263 000 kr.,

7. vid punkten 58 (Statens naturvårdsverk) av fru Anér (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 65 slutar med ”motionen 1637” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) miljöfarliga

ämnen. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att splittringen av resurserna såvitt gäller undersökning av hälso- och miljöfarliga ämnen är alltför stor. Med hänsyn till att sådana ämnen i allt större utsträckning används inom industrin samt jord- och skogsbruket är det enligt utskottets mening angeläget att förbättra undersökningsoch kontrollverksamheten. Utskottet vill för angivna ändamål förorda att ett centralt undersökningslaboratorium för kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen snarast inrättas. I avvaktan på att ett sådant laboratorium kommer till stånd bör enligt utskottets mening statens naturvårdsverk få ökade resurser. Utskottet förordar därför att anslaget till statens naturvårdsverk räknas upp med 1 milj. kr. utöver vad i proposionen föreslagits, att användas för en förstärkning av verksamheten inom undersökningslaboratoriet och omgivningshygieniska avdelningen. Medlen bör i första hand utnyttjas för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och den yttre miljön.

dels utskottets yttrande på s. 65 fr. o. m. ”Utskottet, som” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i övrigt biträder regeringens förslag under punkten, hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen (lika med utskottet)

Fe 25,

2. med bifall till motionen 1975/76: 1637, yrkande 1, hos regeringen begär att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboratorium för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast föreläggs riksdagen,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 1637, yrkande 2, till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 45 323 000 kr.,

JoU 1975/76: 33

8. vid punkten 60 (Miljövårdsinformation) av fru Anér (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Riksdagen har” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det — utöver de inledningsvis nämnda organisationerna — finns ett flertal föreningar, vilka från förevarande anslag borde kunna komma i åtnjutande av ett statligt stöd till sin verksamhet eller till speciella projekt för miljövårdsinformation. Bland sådana föreningar kan nämnas: Friluftsfrämjandet, Miljövårdsgruppernas riksförbund, Svenska turistföreningen, Sveriges fritidsfiskares riksförbund, Vattenvärnet, Jordens vänner och Fältbiologerna.

Utskottet vill vidare framhålla att de ideella organisationerna gjort och kan väntas även i fortsättningen göra förtjänstfulla insatser i fråga om miljövårdsinformation på skilda områden. Organisationerna har särskilda förutsättningar att i sina strävanden på miljövårdsområdet nå snabb och effektiv kontakt med och gensvar från allmänheten. Många av de åtgärder som vidtagits under senare år, exempelvis inrättandet av statens naturvårdsverk, miljölagstiftning och sammankallandet av FNkonferensen om den mänskliga miljön torde ha kommit till stånd inte minst genom det ambitiösa, grundläggande arbete som de ideella organisationerna presterat. Betydande insatser för faktasamling och opinionsbildning görs också av lokala miljögrupper. Detta gäller bl. a. inför ställningstagande till stora industrilokaliseringar. Ett aktuellt exempel är Skövde Miljöforum, som agerat i frågan om utbyggnaden av urangruvan i Ranstad. Organisationen har utfört ett mycket omfattande arbete genom egna undersökningar och påpekanden som förmått exploatören till att göra nya undersökningar och utfästelser. Detta arbete har skett på ideell basis. Enligt utskottets mening förtjänar de här berörda strävandena ett starkt stöd från statens sida, och lämnade bidrag bör fritt få disponeras av vederbörande organisationer.

Enligt utskottets mening krävs att större anslag disponeras för miljövårdsinformation än vad regeringen föreslagit. Utskottet kan för sin del biträda yrkandet i motionen 370 att anslaget för nästa budgetår beräknas till 3 843 000 kr. Härav bör 3 043 000 kr. utgå enligt den anslagsframställning, som naturvårdsverket gjort. Övriga medel — således 800 000 kr. — bör tillföras den ideella sektom enligt de riktlinjer som nyss angivits. Härvid bör ökade anslag kunna utgå även till de ideella organisationer som redan nu får bidrag. Vad utskottet anfört innebär också ett tillgodoseende av de önskemål som framförts i motionen 830.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med anledning av motionerna 1975/76: 370, yrkande 1, och

JoU 1975/76: 33

1975/76: 830, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande bidrag till ideella organisationer,

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 830, yrkande 2, samt med bifall till motionen 1975/76: 370, yrkande 2, till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 843 000 kr.,

9. vid punkten 62 (Vård av naturreservat m. m.) av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herr Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 70 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) gäller natur vårdsförvaltningen.

I fråga om användningen av anslaget Vård av naturreservat m. m. vill utskottet understryka det angelägna i att de nuvarande begränsningarna i möjligheten att utnyttja anslaget upphör. Föredragande departementschefen är på denna punkt något oklar och anser att i den mån särskilda skäl talar härför regeringen bör kunna besluta att bidrag skall kunna utgå också för andra naturvårdsobjekt än sådana som förvaltas av stat eller kommun. Utskottet anser för sin del — i likhet med vad som anförs i motionen 622 (yrkande 2) — att bidrag från förevarande anslag bör utgå oavsett förvaltningsform och ägareförhållande.

Vad sedan beträffar anslagsberäkningen under denna punkt vill utskottet framhålla att under innevarande och nästkommande budgetår kommer — såsom statens naturvårdsverk uppgivit i sin anslagsframställning — ett stort antal nya naturreservat att avsättas. Kostnaderna för vård av dessa områden torde bli omfattande. Genom de nya reglerna i naturvårdslagen om naturvårdsområden skapas nya och bättre möjligheter för naturvården. Samtidigt ökar behovet av anslag för skötsel och vård. Också genomförandet av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen ställer ökade krav på förevarande anslag. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla det betänkliga i att eftersläpningen i vårdåtgärderna enligt naturvårdsverket redan är så betydande att den bör inhämtas enligt en systematiskt upprättad flerårsplan. Utskottet anser således i likhet med vad som anförs i motionerna 622 och 1680, att starka skäl talar för en höjning av anslaget och förordar en uppräkning med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Mot bakgrund bl. a. av de av naturvårdsverket redovisade positiva erfarenheterna av försöksverksamheten med landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet tillstyrker utskottet förslaget att statligt stöd också i fortsättningen bör utgå till sådana åtgärder. Utskottet, som an -

JoU 1975/76: 33

ser att jämväl på detta område behov av ökade insatser föreligger, förutsätter att detta behov tillgodoses vid medelsfördelningen. Vad beträffar förslaget att stöd till landskapsvårdande åtgärder i princip skall förbehållas sådana områden som avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde vill utskottet för sin del framhålla de praktiska fördelar som kan uppnås genom att vården tryggas genom ett avtal med vederbörande markägare.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 622, yrkande 2, godkänner vad utskottet förordat rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m. m.,

3. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1680 samt med bifall till motionen 1975/76: 622, yrkande 1, till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 19 100 000 kr.

Vid punkten 63 (Miljövårdsforskning)

10. av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herr Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse: Från

förevarande anslag bestrids utgifter för målinriktad miljövårdsforskning. Till denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning, bullerforskning, viltforskning samt forskning om miljögifter. Forskningen leds av statens naturvårdsverk, som har en särskild forskningsnämnd för denna uppgift.

Naturvårdsverket har förordat att detta anslag höjs med 10 800 000 kr. till 37 500 000 kr. Departementschefen föreslår dock en ökning med endast 3 740 000 kr. till 30 460 000 kr.

Utskottet vill framhålla att merparten av de medel som begärs avser uppföljningar av redan pågående projekt samt vissa fasta kostnader. Det är givetvis av stor vikt att pågående forskning inte behöver avbrytas men också att det finns tillräckliga anslagsmedel för att nya väsentliga forskningsprojekt skall kunna sättas i gång. Ett flertal enligt utskottets mening angelägna forskningsprojekt har planlagts för kommande budgetår. Det är dock osäkert om de kan realiseras inom ramen för regeringens budgetförslag. Utskottet vill med hänsyn till det anförda biträda i ärendet väckta motioner så till vida att utskottet föreslår att naturvårdsverket tillförs ytterligare 2,5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

JoU 1975/76: 33

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76: 372, yrkande 1, 1975/76: 620 och 1975/76:1676, yrkande

2 a samt med bifall till motionen 1975/76: 1660, yrkande 1, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 32 960 000 kr.

11. av herr Takman (vpk) som av motsvarande skäl som angivits i reservation 10 anser att anslaget för nästa budgetår bör beräknas i enlighet med naturvårdsverkets förslag och att därför utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76: 620, 1975/76: 1660, yrkande 1, och 1975/76:1676, yrkande 2 a, samt med bifall till motionen 1975/76: 372, yrkande 1, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.

Vid punkten 66 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet m. m.)

12. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”1 motionen” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motionen 429 framhålla att de nuvarande bestämmelserna om bidrag till restaurering av förorenade vattenområden innehåller villkor som gör det svårt att utnyttja bidragen även för projekt som kan vara av hög angelägenhetsgrad. Ett bidragsvillkor är t. ex. att restaureringen måste avse återställande av vattenområdet på lång sikt. Kortsiktiga åtgärder i underhållssyfte, såsom t. ex. begränsad vassröjning, är således inte bidragsberättigade. Med denna utformning av bestämmelserna begränsas enligt utskottets mening möjligheterna att med statligt stöd stimulera viktiga insatser inom vattenvården. Utskottet vill med anledning härav förorda att bidragssystemet blir föremål för en översyn så att det bättre motsvarar behoven av och det växande intresset för vattenvårdsåtgärder.

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1 a. med bifall till motionen 1975/76: 429 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande översyn av bestämmelserna om statsbidrag till sjörestaurering.

JoU 1975/76: 33

13. av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”Det är” och på s. 79 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen 629 framhålla att effekterna av det svavelnedfall som främst sammanhänger med förbränningen av svavelhaltiga eldningsoljor är ett av landets absolut största miljöproblem. Den snabba försurningen av sjöarna är bara ett exempel på svavelnedfallets skadeverkningar. Också på andra områden, bl. a. inom jordbruket och skogsbruket, kan allvarliga konsekvenser förväntas. Enligt utskottets mening är Värmlands län ett av de områden där försurningsproblemen blivit särskilt kännbara. Härtill bidrar en rad faktorer, såsom t. ex. den omfattande skogsgödsling som de stora skogsbolagen sedan några år utfört. Utskottet vill därför för sin del förorda att även Värmlands län omfattas av det i vissa delar av landet gällande förbudet mot användning av eldningsolja med mer än en procent svavel. Det är vidare enligt utskottets mening väsentligt att vidta åtgärder för att återställa de försurade sjöarna. Detta gäller självfallet landet i sin helhet. Naturvårdsverket bör för detta ändamål ges i uppdrag att kartlägga de mest försurade sjöarna samt utarbeta en plan för återställande av dessa sjöar genom kalkning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 629 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 b bort ha följande lydelse:

1 b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 629.

14. av fru Anér (fp) och herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 78 slutar med ”är nödvändiga” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att de undersökningar som finansieras från detta anslag är av avgörande betydelse för naturvårdsverkets möjligheter att få fram tillfredsställande underlag i efter hand alltmer komplicerade frågor. De här ifrågavarande undersökningarna är också av betydelse för planläggningen av fortsatta insatser inom miljöområdet. Undersökningarna har hittills mest gällt vattenfrågor, men anslaget är numera avsett att finansiera undersökningar inom hela miljöområdet. Restaurering av förstörda sjöar är dock enligt utskottets mening en av våra största och mest angelägna miljövårdsuppgifter. Hittills har insatserna varit få och begränsade till ett fåtal projekt, trots att vetskapen om miljöförstöringens omfattning ökat under 1970-talet. Enligt utskottets mening bör i enlighet med vad som hemställs i motionerna 372, yrkande 2, och 621, yrkande 1, förevarande anslag de närmaste åren kraftigt höjas. Vidare bör som i sistnämnda motion föreslås (yrkande 2)

JoU 1975/76: 33

ett program för sjörestaureringar utarbetas. Ett första steg bör vara att anslaget för budgetåret 1976/77 höjs till det av statens naturvårdsverk begärda beloppet, 9,5 milj. kr.

dels utskottets hemställan under punkterna 1 c och 3 bort ha följande lydelse:

1 c. med anledning av motionen 1975/76: 621, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande ett program för sjörestaureringar,

3. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 626, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna 1975/ 76: 372, yrkande 2, och 1975/76: 621, yrkande 1, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.

15. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”1 enlighet” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motionen 1660 anföra att föroreningssituationen för våra vattendrag måste bedömas vara så allvarlig att de hittills gjorda insatserna från statens sida inte kan anses tillräckliga. För att komma till rätta med hithörande problem krävs förutom en intensiv och på bred front bedriven undersökningsverksamhet även att praktiska åtgärder för sjörestaurering på allvar kommer i gång. Staten bör lämna strävandena på detta område ett effektivt ekonomiskt stöd. Man bör även beakta att härigenom skulle skapas sysselsättningsmöjligheter av värde i dagens situation på arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening skulle det föreslagna nya anslaget komma att fylla en viktig funktion. Utskottet finner det föreslagna anslagsbeloppet väl motiverat och tillstyrker därför motionsyrkandet. Ett bifall till detsamma bör vara ägnat att även tillgodose syftet med motionen 626.

dels utskottets hemställan under punkten 4 bort ha följande lydelse:

4. med bifall till motionen 1975/76: 1660, yrkande 2, och med anledning av motionen 1975/76: 626, såvitt i övrigt är i fråga, till Sjörestaureringar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

16. vid punkten 67 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.) av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”således motionsförslaget” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76: 33

98 Utskottet vill med anledning av nyssnämnda motionsyrkande framhålla det från miljövårdssynpunkt angelägna i att bidragsreglerna utformas så att de stimulerar till en fortsatt förbättring av avloppsreningen. Utskottet finner således naturvårdsverkets förslag välmotiverat och tillstyrker en ändring av bidragsreglerna i enlighet med vad verket yrkat. Någon särskild anslagsuppräkning på grund härav synes ej erforderlig.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med anledning av motionen 1975/76: 372, yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk.

17. vid punkten 68 (Stöd till avfallsbehandling m. m.) av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet (lika med utskottet) ur avfall. Dessa an läggningar

är också en förutsättning för att man skall kunna komma till rätta med bl. a. det kemiska avfallet. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de utfästelser som gjordes i propositionen 1975:32 angående utbyggnad av det statliga stödet till avfallsbehandling finner utskottet en anslagshöjning motiverad. Med hänsyn till att verksamheten befinner sig i inledningsstadiet bör, som framhållits i motionen, totalt 20 milj. kr. vara tillräckligt.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 1660, yrkande 3, till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 3 (Lantbruksnämnderna) av herrar Ifarsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c):

Inom Blekinge finns ett stort antal trädgårdsmästare med 97 000 m2 växthusyta och därtill stora frilandsodlingar.

För den förhållandevis stora specialodlingen var det till stor fördel så länge man hade tillgång till en trädgårdskonsulent i Blekinge. Efter

JoU 1975/76: 33

övergång till ny statlig lantbruksorganisation 1967 indrogs emellertid tjänsten som trädgårdskonsulent i Blekinge som i detta avseende nu sorterar under Kristianstads län.

Bland specialodlarna och även bland trädgårdsmästarna har de nya förhållandena visat sig innebära svårigheter beträffande rådgivningen. Berörda odlare saknar i den nya organisationen den tidigare naturliga kanaliseringen av frågeställningar och rådgivning via lantbruksnämndens kontor i Karlskrona. Behovet av rådgivning har ju ingalunda minskat, utan i stället ökat, då det gäller att till de praktiska odlarna föra ut försöksresultat och andra rön, som gjorts för att åstadkomma goda odlingsresultat.

Den nuvarande organisationen på trädgårdsområdet med elva tjänster i Malmö och tre i Kristianstad ger inte specialodlarna och trädgårdsmästarna i Blekinge den naturliga kontakt med rådgivarna som är önskvärd. Tanken med att samla specialisterna i Malmö var ju att förbättra och effektivisera rådgivningen men för Blekingeodlarna har omorganisationen fått motsatt effekt.

Enligt vår mening skulle den avsedda effektiviseringen kunna ernås, om det vid lantbruksnämnden i Karlskrona placerades en trädgårdsassistent. Med ett sådant arrangemang kunde specialisterna, som är placerade i Malmö, effektivare än nu utnyttjas även till odlarnas i Blekinge hjälp.

Med anledning av en motion i frågan uttalade sig jordbruksutskottet förra året mycket starkt för att — i den mån nuvarande organisation på något håll leder till brister i rådgivningen till trädgårdsnäringen — det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga vilka åtgärder som i form av omdisposition av personalresurserna eller eljest var möjliga för att komma till rätta med bristerna. Som nämns i motionen 506 har utskottets uttalande ännu inte medfört att lantbruksstyrelsen placerat någon trädgårdsassistent i Karlskrona. Vi finner detta mycket märkligt.

Jordbruksutskottet har i år ytterligare betonat att det är viktigt att rådgivningen organiseras på sätt som bäst gagnar den svenska trädgårdsnäringens effektivitet och konkurrensförmåga. Utskottet har därvid särskilt understrukit angelägenheten av att trädgårdsnäringen i Blekinge får erforderlig service. I avvaktan på resultatet av denna förstärkta meningsyttring från utskottets sida har vi avstått från att i dagens läge påyrka bifall till motionen 506.

2. vid punkten 20 (Bidrag till skogsvårdsstyrelserna) av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c):

I partimotionen 1661, yrkande 3, har centerpartiet förordat ett i förhållande till regeringens förslag sänkt anslag till skogsvårdsstyrelserna

JoU 1975/76: 33

med 6 milj. kr. Motionsyrkandet bör ses mot bakgrund av den allmänna behandling skogsbruket erhållit i årets budgetproposition, innebärande en stark utbyggnad av de administrativt inriktade enheterna men med oförändrade och delvis även försvagade resurser till de produktiva verksamhetsgrenarna när det t. ex. gäller skogsvägbyggnader, skogsvårdsåtgärder i Norrland m. m.

Under utskottsbehandlingen har vi kunnat enas om förslag till ökad satsning på åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. som medverkar till en enligt vår mening mera rimlig resursfördelning till de olika ändamålen på skogsbrukets område. Vi har därför ansett oss inte längre böra vidhålla kravet på en sänkning av bidragsanslaget till skogsvårdsstyrelserna.

3. vid punkten 66 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.) av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m):

Vi delar helt uppfattningen, att restaurering av insjöar är en ytterst angelägen samhällsuppgift med tanke icke enbart på deras betydelse för rekreation i olika former utan fastmera på den viktiga roll de spelar som recipienter, för åkerjordens bevattning, för grundvattnet m. m.

I mars 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt naturvårdsverket att översiktligt kartlägga våra vattentillgångar och anspråken på dessa. Denna utredning, som kommer att avslutas under år 1977, ägnar sig visserligen icke åt de speciella problem, varom här är fråga, men dess arbete torde lägga en god grund för vidare kartläggning av erforderliga sjörestaureringar, så att vi får den angelägenhetsgradering, som krävs för att ev. statsbidrag skall kunna dirigeras till de sjöar, där en restaurering är av behovet mest påkallad. Vi förutsätter, att naturvårdsverket har sin uppmärksamhet riktad härpå och utan dröjsmål vidtager erforderliga åtgärder.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 7<S05t