Med anledning av propositionen 1975/76:130 om stödåtgärder på fiskets område, m. m. jämte motioner
JoU 1975/76: 39
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76: 39
med anledning av propositionen 1975/76: 130 om stödåtgärder på fiskets område, m. m. jämte motioner
Propositionen
Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkterna E 1—E 3 (s. 60) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen i propositionen 1975/76: 130 (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. antaga förslag till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag,
2. medge att för tiden till utgången av juni 1977 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel i statens jordbruksnämnds prisregleringskassa för fisk sker enligt de grunder som förordats i propositionen,
3. medge att lån i samband med internationella överenskommelser om fångstbegränsning lämnas enligt de grunder som förordats i propositionen,
4. medge att stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg lämnas enligt de grunder som förordats i propositionen,
5. medge att förluster på särskilda lån till fiskeföretag vilka har lån med statlig lånegaranti får täckas från förslagsanslaget Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske under nionde huvudtiteln,
6. godkänna de riktlinjer för fiskeristyrelsens organisation som förordats i propositionen,
7. godkänna de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationens organisation som förordats i propositionen,
8. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslaget till organisation för fiskeristyrelsen och den lokala fiskeadministrationen.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisa till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 11 703 000 kr., till Fiskeriintendenter ett förslagsanslag av 1 798 000 kr., till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen ett reservationsanslag av 800 000 kr. samt till Prisreglerande åtgärder på fiskets område ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
I propositionen föreslås att sammanlagt ca 27 milj. kr. tillförs fiskets marknadsreglering, vilket innebär en ökning med ungefär 10 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vidare föreslås ökat stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg. I propositionen läggs också fram förslag till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om
1 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 39
JoU 1975/76: 39
statsbidrag till fiskeföretag. Vidare föreslås att fiskeristyrelsen och den lokala fiskeadministrationen omorganiseras.
Lagförslaget återfinns på s. 2 i propositionen.
Motioner
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de med anledning av propositionen 1975/76:130 väckta motionerna 1975/1976:
2325 av herrar Elmstedt och Petersson i Ronneby (båda c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna angelägenheten av att ett starkare gränsskydd för svenskt fiske kommer till stånd, enligt vad i motionen anförts,
1975/76:2326 av herrar Johansson i Holmgården och Olsson i Sundsvall (båda c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76: 130 beslutar
1. att avslå propositionens förslag beträffande den lokala fiskeadministrationen,
2. att hos regeringen anhålla om förslag till åtgärder för det norrländska fisket, i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76: 2327 av herr Jonasson och fru Andersson i Hjärtum (båda c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975/76: 130 uttalar att fiskerinämndema för Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren bör bestå även i den nya organisationen,
1975/76: 2328 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76: 130 beslutar att
1. UKW-, VHF-anläggningar samt gränsvågsanläggning som godkänts av televerket inbegrips i den stödberättigade säkerhetsutrustningen,
2. till fiskeristyrelsen skall utses fyra företrädare för fiskerinäringen samt även en företrädare för fiskevattenägarna,
3. till fiskenämnden även skall utses en företrädare för fiskevattenägarna,
1975/76: 2329 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1975/76: 130 såvitt gäller godkännande av riktlinjer för den lokala fiskeadministrationens organisation och bemyndigande för regeringen att vidta de övergångsåtgärder m. m. som behövs för att genomföra förslaget till organisation för den lokala fiskeadministrationen,
2. att riksdagen uttalar sig för bibehållandet av nuvarande representation för fiskevattenägarna samt för det yrkesmässiga fisket — trålfiske, kustfiske, näringsfiske, ålfiske m. m. — i såväl fiskeristyrelsens styrelse som i de lokala fiskeriorganen,
JoU 1975/76: 39
1975/76: 2330 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76: 130 beslutar att stöd skall utgå från prisregleringskassan för fisk med 4 milj. kr. till svenskägda fiskkonservföretag och 1 milj. kr. till svenskägda rökerier för dessa företags lagerhållning, inköp av råvaror etc. i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76: 2331 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att envar yrkesmässigt verksam fiskare skall äga rätt att ansluta sig till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa,
1975/76: 2358 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att godkänna de i propositionen föreslagna riktlinjerna för fiskeristyrelsens organisation med undantag av förslaget om representation i styrelsen från ”allmänintressets” sida,
2. att fiskevattenägarna skall vara representerade i fiskeristyrelsens styrelse,
3. att fiskerivetenskaplig expertis skall vara representerad i fiskeristyrelsens styrelse,
4. att godkänna de i propositionen föreslagna åtgärderna för lokal fiskeadministration med undantag av förslaget om representation i fiskenämnden från ”allmänintressets” sida,
5. att fiskevattenägarna skall vara representerade i fiskenämnderna,
dels de fristående motionerna
1975/76: 1681 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ytterligare 299 888 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium,
1975/76: 1687 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder mot industrifiske i enlighet med vad i motionen anförs,
1975/76: 1696 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp, m, c) vari hemställs att riksdagen beslutar om en ändring av reglerna för de statliga fiskerilånen, så att 80 % av investeringskostnaderna upp till 500 000 kr. samt dessutom 50 % av den del av investeringssumman som överstiger 500 000 kr. kan beviljas som lån,
1975/76: 1697 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
1. att ytterligare 225 400 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten budgetåret 1976/77 vid dess havsfiskelaboratorium,
2. att — om yrkandet under 1 ej bifalles — motsvarande belopp ställs till naturvårdsverkets förfogande för angivna ändamål,
2f Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr 39
JoU 1975/76: 39
1975/76: 1739 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen begär hos regeringen att en utredning verkställs, innebärande att den svenska fiskerinäringen erhåller samma principiella behandling som jordbruket,
1975/76: 2106 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs, såvitt nu är i fråga, 1. att riksdagen hos regeringen anhåller om
a. att förslag framläggs om åtgärder som kan medverka till en ökad konsumtion av svenskfångad fisk till förstahandspriser, vilka medför en rimlig inkomst för yrkesfiskaren,
b. att ökade möjligheter skapas för ett lönsamt yrkesfiske i våra insjöar,
c. att åtgärder i större omfattning än nu vidtas för inplantering av ålyngel i insjöar och vid östersjökusten.
Utskottet
Den internationella marknaden för fisk har under det senaste året kännetecknats av avsättningssvårigheter och låga priser. Då betydande kvantiteter svensk fisk landas utomlands eller exporteras har de låga internationella priserna även påverkat de svenska fiskarnas inkomster.
För att lösa de akuta svårigheterna inom fiskerinäringen har för innevarande budgetår olika åtgärder vidtagits. Efter förslag från fiskets förhandlingsdelegation beslöt sålunda statsmakterna (prop. 1975: 44, JoU 1975: 8, rskr 1975: 144) att ställa 7,5 milj. kr. av medel från prisregleringskassan för fisk till föreningen Svensk fisks förfogande för prisreglerande åtgärder under budgetåret 1975/76. Regeringen beslöt den 26 juni 1975 att ställa ytterligare 2 milj. kr. av prisregleringsmedel till Svensk fisks förfogande för särskilda stödåtgärder. Samtidigt medgav regeringen att Svensk fisk fick använda 4 milj. kr. ur sin konjunkturutjämningsfond för förluster i samband med stödåtgärder. Vidare har efter förslag från fiskerikommittén (Jo 1975: 07) sammanlagt 15 milj. kr. av budgetmedel anvisats för akuta stödåtgärder inom fisket under i huvudsak första halvåret 1976. Av beloppet har 7 milj. kr. anslagits till regleringsföreningen Svensk fisk för ökat prisstöd. Dessa medel skall av Svensk fisk användas så att i första hand fiskargrupper med särskilt låga inkomster får inkomstförstärkning.
I föreliggande proposition läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk för nästa budgetår. Förslaget, som överensstämmer med vad statens jordbruksnämnd i samförstånd med fiskets förhandlingsdelegation förordat, innebär bl. a. att föreningen Svensk fisk för den löpande verksamheten under budgetåret 1976/77 skall tillföras 17 milj. kr. från prisregleringskassan för fisk. Det föreslagna be -
JoU 1975/76: 39
loppet innefattar bl. a. 7 milj. kr. för att fullfölja de särskilda stödåtgärderna med inriktning på fiskargrupper med särskilt låga inkomster, som nyligen genomförts efter förslag från fiskerikommittén.
I överensstämmelse med ett av fiskets förhandlingsdelegation framfört förslag föreslås vidare att 10 milj. kr. av budgetmedel tillförs prisregleringen på fisk som ett ytterligare led i de särskilda stödåtgärder som påbörjats under innevarande budgetår. Dessa medel skall enligt förslaget användas för att förstärka Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Prisregleringen avses bli utvidgad till att omfatta även det svenska räkfisket. Som ett led i samordningen av fiskprisregleringen på de olika kuststräckorna ersätts redan under innevarande budgetår det nuvarande prisstödet för strömming på ostkusten med sådan minimi- och garantiprisreglering som tillämpas på västkusten. Med undantag för de ändringar som nu angivits avses prisregleringen på fiskets område liksom regleringen av importen och exporten av fisk under budgetåret 1976/77 ske på i huvudsak samma sätt som under innevarande budgetår.
Utskottet anser i likhet med föredraganden att de insatser som under innevarande budgetår gjorts för att förbättra fiskets situation, bl. a. genom ett ökat prisstöd, måste fullföljas även under nästa budgetår. För sin del kan utskottet biträda de förslag rörande regleringen av priserna på fisk m. m. som framlagts i propositionen. I enlighet härmed förordar utskottet sålunda att sammanlagt ca 27 milj. kr. tillförs fiskets marknadsreglering, vilket innebär en höjning med 10 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Utskottets ställningstagande innebär bl. a att utskottet avstyrker i motionen 2330 framfört förslag att av de medel som för nästa budgetår skall tillföras föreningen Svensk fisk för den löpande verksamheten sammanlagt 5 milj. kr. skall avsättas för stöd till konservindustrin m. m.
I motionen 2325 framhålls att rekryteringen till fiskaryrket är i fara om inte klara besked ges att statsmakterna är beredda att ta det ekonomiska ansvar som krävs för näringens fortbestånd. De belopp som nu föreslås i prop. 1975/76: 130 kan naturligtvis delvis ses som ett sådant besked, men det är enligt motionärernas mening högst angeläget att riksdagen gör ett klart uttalande att mera permanenta och längre gående åtgärder måste komma. I motionen erinras om att fiskerinäringsutredningen i sitt betänkande från i fjol konstaterade att fiskerinäringen i Sverige har ett i förhållande till andra länders fiske begränsat gränsskydd. Utredningen fann det vidare angeläget att importregleringen liksom hittills handhas på ett sådant sätt att marknadsregleringen för fisk kan tillämpas så effektivt som möjligt. Utredningen ansåg det dock nödvändigt att nuvarande gränsskydd kompletteras för att stabilisera marknaden vid pristryckande import. Enligt motionärerna torde bl. a. fiskerinäringsutredningens betänkande vara en bra utgångspunkt för förslag till åtgärder i sammanhanget. Motionen utmynnar i en hem -
Kartong: S. 16, punkt 17 Tillkommer: m. m.
JoU 1975/76: 39
ställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna angelägenheten av att ett starkare gränsskydd för svenskt fiske kommer till stånd.
Fiskerinäringens ekonomiska situation behandlas också i några motioner, som väckts under allmänna motionstiden. I motionen 1739 pekas sålunda på de problem som uppstått i samband med den under senare år ändrade konkurrenssituationen mellan fisk och fiskprodukter och de subventionerade baslivsmedlen. Enligt motionen bör en utredning verkställas, innebärande att den svenska fiskerinäringen erhåller samma principiella behandling som jordbruket.
Enligt motionen 2106 är den helt avgörande frågan för svensk fiskerinärings framtid en jämn avsättning med ett system som garanterar fasta och stabila priser. I motionen hemställs (yrkande 1 a) att förslag framläggs om åtgärder som kan medverka till en ökad konsumtion av svenskfångad fisk till förstahandspriser, vilket medför en rimlig inkomst för yrkesfiskaren. Vidare hemställer motionärerna (yrkande 1 b) att ökade möjligheter skapas för ett lönsamt yrkesfiske i våra insjöar. Det betonas i motionen att insjöfiskets betydelse och utvecklingsmöjligheter förtjänar uppmärksamhet i fiskepolitiska sammanhang.
Utskottet vill i anslutning till nu redovisade motionsyrkanden erinra om att föreningen Svensk fisk i sin verksamhet skall eftersträva att stabilisera marknadsförhållandena för fisk och främja utvecklingen mot ett rationellt fiske. Föreningen, som har som medlemmar fiskarnas organisationer samt sammanslutningar och företag inom berörd handel och industri, har lagt ned ett betydande arbete i denna verksamhet. Dess möjligheter att ytterligare effektivisera sina åtgärder för att förbättra förhållandena på fiskmarknaden bör verksamt öka vid bifall till vad utskottet i det föregående förordat. Vad härefter gäller kraven på mera långsiktiga lösningar på fiskerinäringens problem vill utskottet erinra om att den i det föregående nämnda fiskerikommittén getts uppdraget att utreda fiskets såväl kort- som långsiktiga problem. Till kommittén har bl. a. överlämnats fiskerinäringsutredningens den 25 juni 1975 avgivna betänkande (Ds Jo 1975: 8) Statligt stöd till fisket samt remisssvaren häröver. Fiskerikommittén har arbetat snabbt och redan framlagt flera förslag i syfte att lösa några av fiskets akuta problem. På grundval härav har riksdagen tidigare detta riksmöte efter utskottets tillstyrkan till prisreglerande åtgärder under detta budgetår anvisat 7 milj. kr. att användas för att i första hand möjliggöra att fiskargrupper med särskilt låga inkomster får inkomstförstärkning. Nu förevarande proposition innehåller ytterligare förslag som emanerar från fiskerikommittén. Utskottet finner mot angivna bakgrund anledning anta att de frågor som aktualiserats i nu berörda motioner kommer att ägnas uppmärksamhet vid fiskerikommitténs fortsatta arbete utan särskilt uttalande från riksdagens sida. Med det anförda bör motionerna 1739, 2325 och, i förevarande delar, även 2106 kunna anses besvarade.
JolJ 1975/76: 39
7 I motionen 2326 berörs bl. a. det norrländska fisket. Motionärerna påpekar att förhållandena är annorlunda i Norrland än i övriga delar av landet bl. a. av klimatologiska skäl med en kort fiskeperiod. I dag sker ingen rekrytering till det norrländska fisket p. g. a. de ekonomiska svårigheterna. Motionärerna anser därför att det snarast krävs särskilda åtgärder för de norrländska fiskarna. Härvid avses bl. a. frakt- och pristillägg för vissa andra fiskslag än strömming såsom exempelvis löja, pristillägg vid export samt ett särskilt infrysnings- och lagerstöd.
Utskottet behandlade förra året en motion rörande yrkesfisket i norra Sverige och anförde då (JoU 1975: 8) att det norrländska fisket otvivelaktigt är underkastat inflytande av vissa särpräglade faktorer, som medför speciella svårigheter för de norrländska yrkesfiskarna i deras näringsutövning. När det gäller skillnader i villkoren för näringsutövarna i norra Sverige och dem i övriga delar av landet kan inte uteslutas att det i viss mån råder analoga förhållanden inom fisket och jordbruket. Utskottet fann för sin del skäl tala för att förutsättningarna för ett stöd till det norrländska yrkesfisket blev föremål för översyn. Med tanke bl. a. på den helhetssyn i hithörande frågor, som utskottet ansåg alltjämt borde vara grundläggande för utformningen av stödåtgärderna på fiskets område, ville utskottet dock inte förorda att en särskild utredning tillsatts för ändamålet. Enligt utskottet föreföll lämpligast att fiskerinäringsutredningen, som visserligen var i slutfasen av sitt arbete, fick i uppdrag att särskilt överväga nu berörda spörsmål. Riksdagen delade utskottets uppfattning.
I betänkandet (Ds Jo 1975: 8) redovisade fiskerinäringsutredningen vissa synpunkter på frågan om stöd till det norrländska fisket. Utredningen ansåg för sin del att sådant stöd i första hand borde lämnas inom ramen för det generella stöd till fisket som utredningen föreslog. I många fall kunde dock, ansåg utredningen, ett särskilt stöd till norrlandsfisket vara motiverat. Frågan om t. ex. någon form av transportstöd borde således prövas av regleringsföreningen Svensk fisk.
Som förut angivits har nyssnämnda betänkande med däröver avgivna remissyttranden överlämnats till fiskerikommittén. Enligt utskottet synes lämpligt att också nu behandlad motion i förevarande del överlämnas till kommittén.
I fråga om stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg gäller f. n. att bidrag kan utgå för radiotelefon och livräddningsflotte på fiskefartyg. Bidrag till radiotelefon kan lämnas för inköp av såväl större radiotelefonanläggning som kortvågsanläggning och utgå med högst 3 000 kr. per anläggning. Bidrag till livräddningsflotte utgår med högst 1 000 kr. per flotte. Bidrag lämnas i första hand för flotte till fiskefartyg under 50 bruttoton. Bidragen utbetalas från reservationsanslaget Främjande i allmänhet av fiskerinäringen under nionde huvudtiteln.
JoU 1975/76: 39
8 I propositionen föreslås i överensstämmelse med förslag av fiskerikommittén att statligt bidrag i fortsättning lämnas till livräddningsflotte, brandskyddsutrustning och ekolod med 80 % av anskaffnings- och installationskostnaderna för sådan utrustning som svarar mot gällande minimikrav för ifrågavarande fiskefartyg. Bidrag bör vidare få lämnas för radar och radiotelefon, med 80 % för den del av godkänd anskaffningskostnad som ligger under 10 000 kr., med 40 % för den del av kostnaden som ligger mellan 10 000 kr. och 20 000 kr. och med 20 % för den del av kostnaden som ligger mellan 20 000 kr. och 50 000 kr. Bidrag bör inte utgå för den del av anskaffningskostnaden som överstiger 50 000 kr. Installationskostnader bör få räknas in i anskaffningskostnaden. Stödet till säkerhetsutrustning bör administreras av fiskeristyrelsen. Den närmare utformningen av stödet bör enligt propositionen beslutas av regeringen eller efter dess bemyndigande av fiskeristyrelsen.
Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att särskilda statliga insatser behövs för att främja säkerheten för fiskets utövare. Som bl. a. fiskerikommittén anför finns det med de svårigheter som råder inom fisket otvivelaktigt risk för att säkerheten eftersättes. Vad gäller de närmare villkoren i fråga om det utvidgade statliga stödet på förevarande område föranleder regeringens förslag ingen erinran från utskottets sida. Propositionen tillstyrks alltså i förevarande del.
I motionen 2328, yrkande 1, begärs att riksdagen beslutar att sådan UKW-anläggning, VHF-anläggning eller gränsvågsanläggning, vilken godkänts av televerket, skall inbegripas i den stödberättigade säkerhetsutrustningen. Enligt utskottets mening får propositionen på förevarande punkt tolkas så att bidrag enligt de nya reglerna bör kunna utgå till sådana anläggningar som avses i motionsyrkandet. Syftet med detsamma synes därmed tillgodosett.
Under avsnittet om vissa andra stödfrågor erinrar föredragande departementschefen om att bidragen till de fiskeföretag som har haft fartyg stillaliggande f.n. utbetalas av Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa av medel som fiskeristyrelsen ställer till kassans förfogande. Ansökan om bidrag skall ställas till arbetslöshetskassan och vara åtföljd av intyg om fartygets stillaliggande enligt formulär som kassan tillhandahåller. Vid längre tids stillaliggande får bidrag utbetalas endast om fiskeristyrelsen har medgett det. Denna ordning har enligt föredraganden visat sig praktisk och bör bibehållas.
Utskottet ansluter sig till föredragandens mening och förordar att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva frågan om statsbidrag till fiskefartyg.
I anslutning till förevarande punkt yrkas i motionen 2331 att riksdagen beslutar att envar yrkesmässigt verksam fiskare skall äga rätt att ansluta sig till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. Denna rätt bör enligt motionären gälla varje fiskare som är beroende av fisket för sin utkomst oavsett facklig tillhörighet.
JoU 1975/76: 39
9 Med anledning av sistnämnda motion får utskottet erinra om att de erkända arbetslöshetskassornas organisation och verksamhet regleras genom särskilda bestämmelser i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. I nämnda lag stadgas att rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en som uppfyller föreskrift i stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde. Från denna rätt stadgas vissa undantag, bl. a. undantas den som arbetar i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka. Vidare gäller vissa åldersgränser uppåt och nedåt. Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga delar och i enlighet med lagen avfattas enligt normalstadgar som fastställs av arbetsmarknadsstyrelsen. Stadgarna skall bl. a. ange de villkor som skall gälla för inträde i kassan. Tillsyn över de erkända arbetslöshetskassorna utövas av arbetsmarknadsstyrelsen.
Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen lämnar motionen 2331 utan ytterligare åtgärd.
I förevarande sammanhang behandlar utskottet som tidigare förutskickats motionen 1696 med förslag om höjning av maximigränserna för lån ur fiskeri!ånefonden. Sådana lån får f. n. ej beviljas till sammanlagt högre belopp än 200 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, 300 000 kr. I motionen påpekas att de senaste årens mycket kraftigt ökade kostnader medfört att den maximala lånesumman numera är alldeles för liten för att ett lån skall kunna vara till någon verklig hjälp vid större investeringar. I motionen hemställs att riksdagen beslutar om höjning av de statliga fiskerilånen till 80 % av investeringskostnader upp till 500 000 kr. och dessutom 50 % av den del av investeringssumman som överstiger 500 000 kr.
Utskottet vill nämna att förslag till vidgade lånemöjligheter på nu förevarande område lämnades i förenämnda betänkande av fiskerinäringsutredningen och alltså ingår i det utredningskomplex som fiskerikommittén numera har att se över. I avvaktan på resultatet av fiskerikommitténs överväganden synes motionen 1696 inte f. n. böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om särskilt stöd till ålfisket tas upp i motionen 2106 vari anhålls (yrkande 1 c) att åtgärder i större omfattning än nu vidtas för inplantering av ålyngel i insjöar och vid östersjökusten.
Riksdagen har tidigare (bl. a. JoU 1974: 34) behandlat motioner med förslag till åtgärder för att främja ålfisket i bl. a. östersjön. Utskottet har i nämnda sammanhang anfört att det syntes värdefullt om försök med utsättning av ål i östersjön kunde ske såväl utefter Norrlandskusten som vid andra delar av den svenska östersjökusten. Med hänsyn till pågående verksamhet genom fiskeristyrelsens försorg har några särskilda framställningar i ämnet från riksdagens sida inte befunnits erforderliga. Fiskeristyrelsens ålundersökningar bl. a. innefattande utsättning av ålyngel, har till stor del bestritts med avgiftsmedel enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Om användningen av dessa medel beslutar fiskeristy -
JoU 1975/76: 39
reisen. Sedan år 1971 har styrelsen bidragit med mer än 900 000 kr. till åtgärder för att förbättra fisket, i huvudsak genom inplantering av ålyngel. Verksamheten har under senare tid något försvårats genom brist på inplanteringsmaterial. Enligt vad utskottet erfarit har man på senare tid på försök påbörjat viss import av ålyngel från utlandet. Med hänsyn till den verksamhet som pågår och det intresse som från ansvariga myndigheters sida visats hithörande spörsmål finner utskottet anledning anta att syftet med förevarande motionsyrkande kommer att tillgodoses utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Under den senaste vintern har en fiskeflotta från tyska demokratiska republiken under ca en månads tid bedrivit s. k. industrifiske i Bottenhavet. Fisket har skett på internationellt vatten utanför Gävleborgs läns kust. I motionen 1687 framhålls att ifrågavarande fiske haft påtagliga negativa konsekvenser för de svenska fiskarna. Enligt motionärerna är det utomordentligt angeläget att regeringen i internationella sammanhang tar upp frågan om industrifiske i allmänhet och industrifiske i Bottenhavet i synnerhet.
Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1974 (prop. 1974: 9, JoU 1974: 4, rskr 1974: 17) godkände en av samtliga östersjöstater i september 1973 undertecknad konvention rörande fisket och bevarande av de levande tillgångarna i östersjön och Bälten. Enligt konventionen skall de fördragsslutande staterna nära samarbeta i syfte att bevara och föröka de levande tillgångarna och att få bästa möjliga avkastning av dem. En särskild kommission har bildats för att leda detta samarbete och i övrigt uppfylla konventionens syften.
Jordbruksministern har i svar på en fråga i ämnet den 3 februari 1976 upplyst att kustbevakningen, som svarar för övervakningen av den svenska fiskegränsen, sedan början av december hade observerat trålare från tyska demokratiska republiken i södra Bottenhavet och norra östersjön. De fartyg som iakttagits har fiskat utanför den svenska fiskegränsen och några överträdelser av fiskezonsbestämmelsema hade kustbevakningen inte kunnat konstatera. Inte heller hade kustbevakningen kunnat avgöra om det rör sig om s. k. industrifiske, dvs. fiske för fiskmjölstillverkning.
Från den 1 januari 1976 har den utvidgade svenska fiskezonen längs ostkusten fått full effekt, sedan övergångstiden för utländska fiskare i huvudsak löpt ut. Kustbevakningen har därför skärpt övervakningen av fiskegränsen väsentligt. Den skärpta övervakningen kommer enligt jordbruksministern att fortsätta tills vidare.
Möjligheterna att skydda ostkustfisket har förbättrats genom fiskerikonventionen för östersjön som trätt i kraft 1974. Inom ramen för den konventionen har fiskeregler för bl. a. torsk och rödspätta redan införts. Fiskerikommissionen för östersjön kommer att sammanträda hösten 1976 för att bl. a. besluta om regler för sill/strömming och skarpsill. Dessa regler kan komma att innebära fångstbegränsningar i syfte att
JoU 1975/76: 39
skydda Östersjöns fiskbestånd från överfiskning. Jordbruksministern anförde i sitt svar att den svenska delegationen i fiskerikommissionen för östersjön skulle instrueras att med kraft verka för de åtgärder som behövs för att skydda de för ostkustfiskarna viktiga bestånden i östersjön.
Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att man från regeringens och berörda myndigheters sida med största uppmärksamhet följer den internationella utvecklingen på förevarande område och vidtar de ytterligare åtgärder som kan befinnas nödvändiga för att tillförsäkra de svenska fiskarna skälig andel av fisktillgångarna såväl i östersjön som annorstädes. Med hänsyn bl. a. till de åtgärder som vidtagits finner utskottet emellertid inte erforderligt att nu påfordra någon särskild åtgärd från riksdagens sida till följd av motionen 1687.
I propositionen läggs vidare fram vissa förslag om omorganisation av den statliga fiskeadministrationen. De grundar sig på förslag av fiskeadministrativa utredningen och däröver avgivna remissyttranden.
Föredraganden erinrar om att fiskerinäringens problem f. n. ses över av den år 1975 tillsatta fiskerikommittén (Jo 1975: 07). Fiskelagstiftningen och fiskevården övervägs av 1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973: 07). Såväl fiskerikommittén som 1973 års fiskevattensutredning kommer inom några år att redovisa sina förslag i fråga om fiskerinäringen och fritidsfisket. Förslagen kan också komma att påverka utformningen av fiskeadministrationen. Skäl kan därför anföras för att inte ändra administrationen i avvaktan på utredningarna. Det är dock enligt föredragandens mening nödvändigt att snarast möjligt genomföra vissa angelägna förändringar i syfte att effektivisera arbetet främst inom den lokala fiskeadministrationen men även inom fiskeristyrelsen. Ett snabbt ställningstagande krävs också med hänsyn till behovet av planering vad gäller lokala insatser för såväl fiskerinäringen som fritidsfisket. Den lokala administrationen bör dock i avvaktan på detaljutredning av organisationen ändras först den 1 juli 1977. Föredraganden framhåller att de förslag som i propositionen redovisas i fråga om den lokala fiskeadministrationen skall ses som ett provisorium i avvaktan på resultaten av fiskerikommitténs och 1973 års fiskevattensutrednings arbete.
Beträffande den centrala administrationen innebär förslaget att fiskeristyrelsen bör vara organiserad på fem enheter. Dessa bör benämnas administrativa byrån, fiskebyrån, fiskevårdsbyrån, havsfiskelaboratoriet och sötvattenslaboratoriet. En ökad samordning av fiskeristyrelsens undersöknings- och forskningsarbete bör eftersträvas. Det är också angeläget att samordna denna verksamhet med likartad forskning som pågår på annat håll. Föredraganden förordar att styrelsens organisation för dessa uppgifter tillförs en rådgivande forskningsnämnd. Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande fiskeristyrelsen att besluta om arbetsuppgifternas fördelning på enheter.
JoU 1975/76: 39
12 För att omorganisationen av fiskeristyrelsen skall få avsedd effekt krävs enligt föredragandens mening även åtgärder för att effektivisera den lokala fiskeadministrationen. Därmed avses i detta sammanhang de till lantbruksnämnderna knutna fiskerinämndema samt fiskeriintendentorganisationen.
Föredraganden finner i likhet med flertalet remissinstanser det naturligt att den del av statens verksamhet på fiskets område som har utpräglad karaktär av service åt allmänheten — yrkesfiskare, fritidsfiskare, fiskevattenägare och andra intressenter — samt åt länsstyrelser, kommuner m. fl. organ även i fortsättningen skall vara förlagd till länen. De kvalificerade fiskeribiologiska uppgifterna av länsövergripande karaktär bör dock alltjämt omhänderhas av fiskeriintendentorganisationen.
Föredraganden delar utredningens uppfattning att det är mest rationellt att den lokala statliga fiskeadministrationen är underställd fiskeristyrelsen. Han förordar därför att de nuvarande fiskerinämndema ges ställning av administrativa länsorgan för fiskefrågor — fiskenämnder — med fiskeristyrelsen som chefsmyndighet. Antalet tjänster bör motsvara lantbruksnämndernas nuvarande fiskerikonsulentpersonal med undantag av de konsulenter som tjänstgör vid rennäringsdelegationerna. Lantbruksnämnderna bör förse fiskenämnderna och deras personal med lokaler och administrativ service i den omfattning som krävs för att någon särskild kansliorganisation hos fiskenämnderna inte skall behövas. Medel för fiskenämndemas verksamhet bör ställas till fiskeristyrelsens förfogande. Av dessa medel bör även bestridas bl. a. kostnader för att ersätta lantbruksverket för den administrativa service åt fiskenämnderna som jag nyss nämnt.
Fiskenämnderna bör i huvudsak handlägga ärenden rörande finansieringsstöd, rådgivning och fiskefrågor i övrigt som f. n. åvilar lantbruksnämnderna. Dessutom bör vissa uppgifter kunna delegeras från fiskeristyrelsen. Fiskenämnderna bör kunna fungera som beredande organ åt länsstyrelserna i fiskefrågor som länsstyrelserna handlägger. Som en följd av förslaget upphör lantbruksnämndernas befattning med fiskefrågor. Fiskefrågor som handläggs av rennäringsnämnd bör dock inte förås över.
Utskottet kan för sin del tillstyrka regeringens förslag i vad avser ny organisation av fiskeristyrelsen. Likaså kan utskottet ansluta sig till de i propositionen framlagda förslagen till omorganisation av den lokala fiskeadministrationen. Genom att fiskeriintendenter och fiskerikonsulenter förs samman under en gemensam central förvaltningsmyndighet bör, som sägs i propositionen, en betydande effektivisering uppnås. Utskottet avstyrker alltså de avslagsyrkanden som på förevarande punkt framförs i motionerna 2326, yrkandet 1, och 2329, såvitt nu är i fråga.
Nuvarande ordning innebär i regel att lantbruksnämnd endast handlägger fiskefrågor inom länet. Fyra lantbruksnämnder har dock ålagts
JoU 1975/76: 39
ansvaret för fiskefrågor över länsgränserna. Sålunda svarar lantbruksnämnden i Värmlands län för fisket i Vänern, lantbruksnämnden i Jönköpings län för fisket i Vättern, lantbruksnämnden i Stockholms län för fisket i Mälaren och lantbruksnämnden i Örebro län för fisket i Hjälmaren. Vid beredning av ärenden i fiskerinämnderna som rör fisket i nämnda sjöar ingår representanter för fiskerinämnderna i övriga berörda län.
I motionen 2327 understryks vikten av att den särskilda handläggningsordningen för fiskefrågor som rör nyssnämnda fyra sjöar bör bestå även i den nya organisationen.
Utskottet vill erinra om att de nya fiskenämnderna i huvudsak skall handlägga samma fiskeärenden som f. n. åvilar lantbruksnämnderna. Det synes naturligt att någon ändring av den ordning för handläggningen av fiskefrågor beträffande våra stora sjöar, som utbildats och befunnits ändamålsenlig, inte bör ske i samband med den nu förordade omläggningen av huvudmannaskapet för den lokala fiskeadministrationen. Något sådant torde ej heller vara avsett. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes motionen 2327 därför inte behöva föranleda.
Föredraganden anför att det ankommer på regeringen att besluta om storleken och sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse. I anslutning till vissa förslag av fiskeadministrativa utredningen anför föredraganden att enligt hans mening i styrelsen bör ingå företrädare för allmänintresset, yrkesfisket, fritidsfisket samt näringsliv med anknytning till yrkesfisket. Dessutom ämnar föredraganden föreslå regeringen att utse företrädare för personalen att ingå i styrelsen. I sammanhanget framhålls att förslaget i fråga om en rådgivande forskningsnämnd innebär att nuvarande representation i styrelsen för den vetenskapliga forskningen bör upphöra.
I några motioner riktas invändningar mot föredragandens uttalanden på förevarande punkt. I motionen 2328, yrkande 2, erinras sålunda om att fiskeristyrelsen f. n. består av bl. a. fyra företrädare för yrkesfisket. Med hänsyn till att saltsjöfisket är uppdelat i tre organisationer och att det dessutom finns en organisation för insjöfisket bör enligt motionärerna styrelsen även fortsättningsvis bestå av fyra representanter för fiskerinäringen. Dessutom bör, anför motionärerna, fiskevattenägarna representeras i styrelsen. Motsvarande synpunkter framförs i motionen 2329, yrkandet 2. För representation för vattenägarintresset uttalar man sig också i motionen 2358, yrkandet 2. Enligt sistnämnda motion bör även den fiskevetenskapliga forskningen vara företrädd i fiskeristyrelsens styrelse (yrkandet 3). Däremot kan enligt motionärernas mening ytterligare förstärkning av representation i styrelsen från allmänintressets sida ifrågasättas. I motionen hävdas att sagda intresse redan nu får anses tillgodosett genom att ordföranden i styrelsen är en av regeringen utsedd tjänsteman (yrkandet 1).
JoU 1975/76: 39
14 Som anförs i propositionen ankommer det på regeringen att besluta om styrelsens storlek och sammansättning. Vad föredraganden i anslutning härtill för riksdagens information anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida. Vad gäller frågan om företrädare för allmänintresset vill utskottet för sin del anföra den meningen att uttalandet i propositionen synes ligga väl i linje med senare tids strävanden att på olika områden skapa ökade förutsättningar för lekmannainflytande och insyn. Beträffande representationen för fiskevattenägarna kan möjligen ifrågasättas hur en sådan på bästa sätt skall återspegla den skiftande ägarstruktur som här är aktuell. Det bör emellertid som nyss nämnts vara regeringens sak att besluta i denna fråga. Någon särskild åtgärd är utskottet ej beredd förorda med anledning av motionerna 2328, 2329 och 2358 i nu berörda delar.
Enligt propositionen bör de nya fiskenämnderna bestå av fem ledamöter och utses av länsstyrelsen. I nämnderna bör yrkesfisket, fritidsfisket och allmänna intressen vara företrädda. Fiskeriintendenten i distriktet bör ha rätt att närvara vid fiskenämnds sammanträden och anteckna sin mening till protokollet.
Utskottet har inte något att invända mot i propositionen gjorda uttalanden på nämnda punkt och avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna 2328, yrkandet 3, 2329, yrkandet 2 i berörd del, och 2358, yrkandena 4 och 5. I fråga om representation för allmänintresset resp. vattenägareintresset hänvisar utskottet i tillämpliga delar till vad utskottet nyss anfört beträffande fiskeristyrelsens styrelse.
Vad i propositionen anförts angående anslagsfrågor föranleder ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl. a. att utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Fiskeristyrelsen för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 11 703 000 kr. Därvid har utskottet i likhet med föredraganden bl. a. räknat medel för en laborator vid havsfiskelaboratoriet för beståndsräkning. Härigenom tillgodoses även syftet med den under allmänna motionstiden väckta motionen 1681 i ämnet. Någon ytterligare åtgärd med anledning av sagda motion synes därför inte erforderlig.
I den likaledes fristående motionen 1697 har begärts att ytterligare medel skall ställas till fiskeristyrelsens förfogande för fortsättning av vissa studier rörande planktonproduktionen och bottenfaunan, vilka sedan hösten 1969 bedrivits med stöd av särskilda forskningsmedel från naturvårdsverket samt medel från arbetsmarknadsverket.
Utskottet vill i anledning av nyssnämnda motion framhålla att det givetvis är angeläget att havsfiskelaboratoriet i tillfredsställande grad ges resurser för att bedriva sitt arbete inom fiskeforskningens område. Som utskottet i det föregående anfört vid behandlingen av en motion med motsvarande yrkande (JoU 1975: 1, p. 23) kan dock diskuteras om inte de undersökningar rörande bottenfaunan och plankton som avses i mo -
JoU 1975/76: 39
tionen ännu rör forskningsprojekt som principiellt bör i första hand bestridas med särskilda forskningsmedel. Utskottet vill också nämna att fiskeristyrelsen i sina anslagsäskanden för det nu aktuella budgetåret liksom tidigare ansett sig böra ge flera andra förslag till resursförstärkningar inom styrelsen högre angelägenhetsgrad än när det gällt den verksamhet som avses i här behandlad motion. Mot angivna bakgrund finner utskottet inte skäl föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i fråga.
Propositionen föranleder till de delar den ej närmare berörts i det föregående ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer att riksdagen
1. anser motionerna
a. 1975/76: 1739,
b. 1975/76: 2106, yrkandena 1 a och 1 b, och
c. 1975/76: 2325
besvarade med vad utskottet anfört,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 2326, yrkande 2,
3. antar förslaget till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag,
4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 2330 medger att för tiden till utgången av juni 1977 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel i statens jordbruksnämnds prisregleringskassa för fisk sker enligt de grunder som i propositionen förordats,
5. medger att lån i samband med internationella överenskommelser om fångstbegränsning lämnas enligt de grunder som i propositionen förordats,
6. medger att stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg lämnas enligt de grunder som i propositionen förordats,
7. anser motionen 1975/76: 2328, yrkandet 1, besvarad med vad utskottet anfört,
8. medger att förluster på särskilda lån till fiskeföretag vilka har lån med statlig lånegaranti får täckas från förslagsanslaget Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske under nionde huvudtiteln,
9. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76: 1687,
b. 1975/76: 1696,
c. 1975/76: 2106, yrkandet 1 c, och
d. 1975/76:2331,
10. godkänner de riktlinjer för fiskeristyrelsens organisation som i propositionen förordats,
JoU 1975/76:39
11. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76: 2328, yrkandet 2,
b. 1975/76: 2329, såvitt fiskeristyrelsens styrelses sammansättning är i fråga, och
c. 1975/76: 2358, yrkandena 1—3,
12. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 2326, yrkandet 1, 1975/76: 2328, yrkandet 3, 1975/76: 2329, såvitt nu är i fråga, och 1975/76: 2358, yrkandena 4 och 5, godkänner de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationen som förordats i det föregående,
13. anse motionen 1975/76: 2327 besvarad med vad utskottet anfört,
14. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslaget till organisation för fiskeristyrelsen och den lokala fiskeadministrationen,
15. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11 703 000 kr.,
16. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76: 1681 och
b. 1975/76: 1697,
17. till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 798 000 kr.,
18. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 800 000 kr.,
19. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
Stockholm den 21 april 1976
På jordbruksutskottets vägnar UNO HEDSTRÖM
Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s)*, Kronmark (m)*, fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Anér (fp)*, herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (s), herrar Pettersson i Lund (s)*, Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk) och fru Fredrikson (c),
dock att vid hemställan under 9 herr Strömberg i Vretstorp (s) och fru Ohlin (s) deltagit i stället för fru Lundblad (s) och herr Pettersson i Lund (s) och fr. o. m. hemställan under 11 herr Strömberg i Vretstorp (s) och fru Ohlin (s) deltagit i stället för fru Theorin (s) och herr Pettersson i Lund (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
JoU 1975/76: 39
17 Reservation
Angående sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse
1. av herr Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c), herr Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn anförs” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att fiskeristyrelsens styrelse f. n. består av bl. a. fyra företrädare för yrkesfisket, varav tre är representanter för saltsjöfisket och en företräder sötvattenfisket. Föredragandens förslag innebär en inskränkning av fiskerinäringens representation till tre ledamöter. Med hänsyn till att saltsjöfisket är uppdelat i tre organisationer och det dessutom finns en organisation för insjöfisket, anser utskottet skäl tala för att i fiskeristyrelsens styrelse även i fortsättningen ingår fyra representanter för fiskerinäringen. Utskottet delar således den uppfattning som härvidlag kommit till uttryck i motionen 2328. Dessutom finner utskottet för sin del de i föreliggande motioner anförda skälen för att fiskevattenägarna också bör vara representerade i styrelsen bärande. I övrigt föranleder i propositionen gjorda uttalanden ingen erinran från utskottets sida. Vad utskottet med anledning av motionerna 2328, 2329 och 2358 i berörda delar anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. med bifall till motionen 1975/76: 2328, yrkandet 2, samt med anledning av motionerna 1975/76: 2329, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och 1975/76: 2358, yrkandena 1—3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse,
2. av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn anförs” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att mycket talar för de synpunkter som i nyss berörda motioner framförts beträffande sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse. Utskottet delar sålunda åsikten i motionen 2358 att fiskevetenskapen även i fortsättningen bör vara företrädd i fiskeristyrelsens styrelse. I denna styrelse synes också böra ingå företrädare för fiskevattenägarintresset. Detta synes särskilt viktigt då inte minst fritidsfiskets krav på fiskevatten till stor del måste tillgodoses genom samverkan med enskilda fiskevattenägare. Enligt utskottets mening kan dock ytterligare förstärkning av representationen i styrelsen från allmänintres -
JoU 1975/76: 39
sets sida ifrågasättas. Redan nu får sagda intresse anses tillgodosett genom att ordföranden i styrelsen är en av regeringen utsedd tjänsteman. Vad utskottet anfört i anslutning till motionen 2358 och, i motsvarande delar, motionerna 2328 och 2329 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. med bifall till motionen 1975/76:2358, yrkandena 1—3, samt med anledning av motionerna 1975/76: 2328, yrkandet 2, och 1975/76: 2329, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse,
Angående den lokala fiskeadministrationen
3. av herr Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c), herr Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan (lika med utskottet) av fiskeristyrelsen.
Likaså kan utskottet ansluta sig till förslaget att den lokala statliga fiskeadministrationen underställs fiskeristyrelsen. Genom att — (lika
med utskottet) i fråga.
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”fiskeristyrelsens styrelse” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka värdet av att man behåller anknytningen till varje län och inte för samman organisationen till nio regionala enheter, vilket fiskeadministrativa utredningen föreslagit. I propositionen och motionen gjorda uttalanden under förevarande avsnitt föranleder ingen annan erinran från utskottets sida än att utskottet för sin del anser skäl tala för att även fiskevattenägama blir representerade i fiskenämnderna vid sidan av företrädare för yrkesfisket, fritidsfisket och allmänna intressen. Vad här anförts innebär att utskottet i princip ansluter sig till de synpunkter på frågan om fiskenämndernas sammansättning som framförts i motionerna 2328, yrkandet 3, 2329, yrkandet 2, och 2358, yrkandet 5. I övrigt tillstyrker alltså utskottet propositionen i förevarande del och avstyrker motionen 2358, yrkandet 4.
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76: 2328, yrkandet 3, 1975/76: 2329, yrkandet 2 i förevarande del, och 1975/76: 2358, yrkandet 5, samt med avslag på motionerna 1975/76: 2326, yrkandet 1, 1975/76: 2329, yrkandet 1,
JoU 1975/76: 39
och 1975/76: 2358, yrkandet 4, godkänner de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationen som förordats i det föregående,
4. av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan (lika med utskottet) av fiskeristyrel sen.
Likaså kan utskottet ansluta sig till förslaget att den lokala fiskeadministrationen underställs fiskeristyrelsen. Genom att (lika
med utskottet) i fråga.
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”fiskeristyrelsens styrelse” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samma motiv som åberopats rörande sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse i vad avser representation av fiskevattenägare också bör kunna anföras då det gäller representationen i de lokala fiskenämnderna. Även för den lokala administrationen kan ifrågasättas nyttan och önskvärdheten av representation från ”allmänintressets” sida. Då det gäller fiskevattenägarnas deltagande i de lokala fiskenämnderna framstår partsintresset särskilt angeläget då de frågor som behandlas i fiskenämnderna i stor utsträckning kommer att beröra tillgång på fiskevatten för fritidsfiskets behov. Att utestänga fiskevattenägarna från detta viktiga forum för samverkan ter sig enligt utskottets mening mindre lämpligt. Likaså torde många av de ärenden som fiskenämnderna har att behandla inte kunna avgöras utan att fiskevattenägarnas intressen beaktas. I övrigt föranleder propositionen i förevarande del ingen erinran från utskottets sida. Vad här anförts innebär bl. a. att utskottet i princip ansluter sig till de synpunkter på frågan om fiskenämndernas sammansättning som framförts i motionerna 2328, yrkandet 3, 2329, yrkandet 2, och 2358, yrkandena 4 och 5.
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76: 2328, yrkandet 3, 1975/76: 2329, yrkandet 2 i förevarande del och 1975/76: 2358, yrkandena 4 och 5, samt med avslag på motionerna 1975/76: 2326, yrkandet 1, och 1975/76:2329, yrkandet 1, godkänner de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationen som förordats i det föregående,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760056