Med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner
JoU 1975/76: 40
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76: 40
med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner
Propositionen
Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkterna C 1 och C 3 (s. 38 och 39) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen i propositionen 1975/76: 154 (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77,
2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1976/77 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
3. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under regleringsåret 1976/77 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksregleringen,
4. godkänna de av regeringen förordade grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1976—den 30 juni 1977,
5. godkänna de riktlinjer för statens jordbruksnämnds organisation som i propositionen förordats i det föregående,
6. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen av statens jordbruksnämnd skall kunna genomföras.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisa
1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 14 936 000 kr.,
2. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 2 866 000 000 kr.
I propositionen läggs fram förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli 1976—den 30 juni 1977. Vidare föreslås att riksdagen skall lämna regeringen bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för
1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 40
JoU 1975/76: 40
att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77 i enlighet med de grunder som beslöts av 1974 års riksdag. Dessutom föreslås vissa ändringar i jordbruksnämndens organisation.
Motioner
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de med anledning av propositionen 1975/76: 154 väckta motionerna 1975/76:
2349 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att lämna regeringen bemyndigande att vidtaga de åtgärder som erfordras för att genomföra prisreglering på jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77,
2. att sammansättningen i statens jordbruksnämnds styrelse skall vara oförändrad,
1975/76: 2350 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att någon förändring av jordbruksnämndens nuvarande sammansättning inte bör ske,
1975/76: 2368 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 366 000 000 kr. och att av detta belopp 3 020 000 000 kr. får disponeras för ersättning till följd av prisstopp m. m.,
dels de fristående motionerna
1975/76: 1630 av herrar Andersson i Ljung och Nisser (båda m) vari hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående utarbetandet av förslag rörande ett semestersystem för jordbrukare och avbytarhjälp till djurvårdande jordbrukare vid sjukdom,
1975/76: 1679 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin mening att lantbrukets avbytarnämnd bör få i uppdrag att i samband med det fortsatta utvecklingsarbetet i fråga om avbytarverksamheten utarbeta och framlägga förslag med sikte på att förbilliga jordbrukares kostnader för avbytartjänster vid semester, sjukdom och militärtjänstgöring,
1975/76: 1706 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att statligt stöd till minkuppfödningen skall utgå med 12 kr. för försålt skinn,
JoU 1975/76: 40
1975/76: 1738 av fru Wiklund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid krislägen som sjukdom och inkallelse till repetitionsövningar mellanskillnaden mellan sjukpenning och verklig kostnad bekostas av statsmedel,
1975/76: 1741 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar 3. att kommande budgetår 5 milj. kr. av prisreglerade medel på jordbruksprodukter avsätts för en socialt anpassad försöksverksamhet med avbytare inom lantbruket i Norrland.
Utskottet
I föreliggande proposition hemställer regeringen bl. a. om riksdagens bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser på vissa jordbruksprodukter m. m. under regleringsåret 1976/77 i enlighet med de grunder som beslöts av riksdagen år 1974 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275). Vidare hemställs om riksdagens godkännande av i propositionen framlagda förslag i fråga om användningen av införselavgiftsmedel och andra avgiftsmedel som inflyter eller influtit i samband med jordbruksregleringen. I propositionen begärs därjämte fortsatt medgivande att använda viss rörlig kredit för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel. Förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 läggs också fram. Förslaget, som i princip innebär en förlängning av nu gällande prisreglering för sockernäringen, överensstämmer med vad statens jordbruksnämnd förordat efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockernäringen samt nämndens konsumentdelegation.
Propositionen föranleder i nu berörda hänseenden inte någon erinran från utskottets sida. Någon särskild riksdagens åtgärd till följd av yrkandet 1 i motionen 2349 erfordras inte.
Under prisregleringsperioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974 fick jordbruksnämnden av avgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen varje regleringsår ta i anspråk högst 2 milj. kr. för återbäring till pälsdjursuppfödarna av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som var hänförlig till införselavgifterna på fodermedel.
Som redovisades i propositionen 1974: 122 angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. övervägde jordbruksnämnden, med hänsyn till att avgiftsmedel då inte väntades komma att stå till förfogande, i vad mån bl. a. förut angivna ändamål alltjämt borde tillgodoses och av vilka medel eventuella kostnader borde bestridas. Jordbruksnämnden fann därvid att någon återbäring till pälsdjursuppfödarna inte skulle komma att äga rum under regleringsåret 1973/74 med hänsyn till rådande pris- och avgiftsförhållanden. Medel för ändamålet beräk 2f
Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr 40
JoU 1975/76: 40
nades inte heller erfordras under den kommande regleringsperioden. Om medel ändå skulle visa sig behövas ansåg nämnden att ställning då fick tas till hur medelsbehovet skulle tillgodoses. Vad nämnden anfört föranledde inte någon erinran från departementschefens eller riksdagens sida. Frågan har därefter inte aktualiserats vid de senaste prisöverläggningarna.
Mot bl. a. angivna bakgrund anser sig utskottet inte böra förorda någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1706 om visst statligt stöd till minkuppfödningen. Det kan nämnas att riksdagen år 1974 lämnade ett motionsyrkande av motsvarande innebörd utan bifall (JoU 1974: 31). Någon omständighet som motiverar ett ändrat ståndpunktstagande i frågan från riksdagens sida synes inte därefter ha inträffat.
I propositionen föreslås att för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 2 866 milj. kr. till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av sagda belopp avser 2 520 milj. kr. ersättning till följd av prisstopp på vissa baslivsmedel m. m. och 192 milj. kr. låginkomstsatsning och avbytarverksamhet inom jordbruket.
Mot den i propositionen gjorda medelsberäkningen har utskottet inte något att erinra. Regeringens förslag på förevarande punkt tillstyrks därför av utskottet. Det i motionen 2368 framförda yrkandet om en ytterligare anslagsuppräkning med 0,5 milj. kr. för ökad budgetfinansiering av ersättning till jordbruket till följd av prisstoppet avstyrks således. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att 1972 års jordbruksutredning i höst väntas presentera sitt betänkande, bl. a. innefattande förslag rörande den prislinje som i fortsättningen bör tillämpas i samband med prissättningen på jordbrukets produkter.
Posten för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet är för budgetåret 1975/76 upptaget till 172 milj. kr. Enligt regeringens beslut får högst 142 milj. kr. användas till att bestrida kostnaderna för leveranstillägg till mjölkproducenter, stöd till smågrisproduktionen samt avbytarverksamhet inom jordbruket. Resterande 30 milj. kr. har tillförts jordbruket i form av pris- och avgiftshöjningar fr. o. m. den 1 juli 1975.
För leveranstillägg för mjölk, vilket höjdes den 1 juli 1975, beräknar jordbruksnämnden för budgetåret 1975/76 en kostnad av 105 milj. kr. För det fr. o. m. den 1 juli 1975 införda stödet åt smågrisproduktionen har för budgetåret 1975/76 beräknats en kostnad av 20 milj. kr. Avbytarverksamheten bör enligt nämnden tillföras dels 17 milj. kr. av nu förevarande post för budgetåret 1975/76, dels eventuella besparingar på de för leveranstillägg och smågrisstöd beräknade beloppen. Sker överskridanden av dessa beräknade belopp, bör överskridandena avräknas från de medel som bör tillföras avbytarverksamheten.
För budgetåret 1976/77 skall enligt 1974 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen utgå ytterligare 50 milj. kr. för bl. a. utbyggd låg -
JoU 1975/76: 40
inkomstsatsning och avbytarverksamhet. Propositionen upptar som tidigare nämnts för nästa budgetår en anslagspost om 192 milj. kr. för bl. a. här angivna ändamål. Ett bifall till regeringens förslag bör i väsentlig grad tillgodose syftet med det yrkande om medel till avbytarverksamheten som lagts fram i den under allmänna motionstiden väckta motionen 1741 (yrkandet 3). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av sagda motionsyrkande synes därför inte erforderlig.
Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande sammanhang behandla ytterligare några under allmänna motionstiden väckta motioner rörande avbytarverksamheten inom jordbruket.
I motionen 1630 påpekas att det i både Finland och Norge genomförts semestersystem och avbytarservice vid sjukdom, medan man i vårt land hittills inte hunnit längre än till en uppbyggnad av en avbytarkår, som det är mycket dyrt att anlita. Enligt motionärernas mening bör lantbrukets avbytarnämnd ges i uppdrag att med beaktande av bl. a. erfarenheterna från Finland och Norge utarbeta förslag om ett semestersystem för jordbrukare och avbytarhjälp till djurvårdande jordbrukare vid sjukdom. Motsvarande förslag läggs fram i motionen 1679, som även tar upp frågan om ersättare vid militärtjänstgöring. Behovet av en utbyggnad av avbytarsystemet betonas också i motionen 1738, som utmynnar i ett yrkande av innebörd att vid sjukdom och inkallelse till militära repetitionsövningar mellanskillnaden mellan verklig kostnad och sjukpenning bör bekostas av statsmedel.
Utskottet vill erinra om att tyngdpunkten i den avbytarverksamhet, varom riksdagen förra året fattade beslut (prop. 1975: 55, JoU 1975: 11, rskr 1975: 166) ännu ligger på djurhållares abonnemang på någon eller några dagars avbytartjänst i månaden. Endast i begränsad omfattning kan tills vidare deltagande jordbrukare räkna med att erhålla sådana tjänster vid sjukdom och ännu mer sällan för en längre tids ledighet. Möjligheterna att erhålla dylika tjänster blir i hög grad beroende av i vilken omfattning lantbrukare tecknar abonnemang och givetvis också av att antalet anställda avbytare motsvarar den faktiska efterfrågan på avbytartjänster.
I överensstämmelse med förra årets riksdagsbeslut har Lantbrukarnas riksförbund (LRF) åtagit sig uppgiften att vara huvudman för verksamheten. Tillsynsmyndighet är lantbruksstyrelsen. Ett särskilt samarbetsorgan för avbytarfrågor, lantbrukets avbytarnämnd, har tillskapats genom LRF:s och lantbruksstyrelsens försorg. LRF har inom givna ekonomiska ramar ansvaret för verksamheten och svarar för alla verkställande funktioner. På lantbruksstyrelsen ankommer att godkänna planer och redogörelser för verksamheten samt att tillse att den bedrivs enligt fastställda riktlinjer och på ett effektivt sätt. Lantbruksstyrelsen skall vidare efter samråd med LRF fastställa regler för taxesättning, avgiftsreducering och prioritering vid brist på avbytare, m. m.
JoU 1975/76: 40
6 Utskottet underströk förra året (JoU 1975: 11) angelägenheten av att avbytarsystemet snabbt fick en bred och stabil grund för sin verksamhet. Möjligheterna att utvidga avbytarservicen blev i hög grad beroende av hur systemet skulle komma att kunna vidareutvecklas och effektiviseras i praktiken. Enligt utskottets mening borde det nya samordningsorganet ha en central betydelse i detta sammanhang. Utskottet ansåg att det borde ankomma på ifrågavarande organ att initiera och planera olika insatser för att förbättra avbytarservicen och utveckla systemet. Utskottet förutsatte att i samband härmed vissa motionsvis berörda frågor av motsvarande art som i nu föreliggande motioner skulle komma att ägnas ingående uppmärksamhet.
LRF har lagt uppgiften att skapa ett avbytarsystem inom jordbruket på ett särskilt företag, Lantbrukets Avbytartjänst AB. Verksamheten började den 1 juli 1975 och har under förliden höst utvidgats till att omfatta hela landet. Enligt uppgift från LRF hade t. o. m. december 1975 ca 1 600 djurägare abonnerat på avbytartjänster. För verksamheten hade anlitats ca 160 avbytare.
Alltjämt krävs åtskilliga insatser innan den avbytarservice som börjat byggas upp fått full effekt i hela landet. Det bör emellertid inte hindra att frågan om en i motionerna åsyftad utvidgning av servicen samtidigt ägnas allvarlig uppmärksamhet. Såväl rättvisekrav som rekryteringssynpunkter talar för att effektiva åtgärder sätts in för att så snabbt som möjligt skapa en mera tillfredsställande lösning på hithörande problem. Med hänvisning till utskottets förra året gjorda uttalanden i ämnet vill utskottet framhålla att det ankommer på avbytarnämnden att initiera och planera olika insatser för att förbättra ifrågavarande avbytarservice och utveckla systemet. De förslag till åtgärder som framförts i motionerna 1630, 1679 och 1738 innebär emellertid i vissa delar väsentliga förändringar i de av riksdagen beslutade grunderna för nuvarande verksamhet. Enligt utskottets mening bör hithörande frågor rörande avbytarservicen inom jordbruket närmare utredas. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att bestämma formerna härför. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I propositionen föreslås även vissa ändringar i jordbruksnämndens organisation. Förslaget, som bygger på en utredning av särskilt tillkallad sakkunnig (Ds Jo 1976: 1), behandlar sammansättningen av jordbruksnämndens styrelse, konsumentdelegationens ställning, ordningen för handläggningen av prissättningen på jordbrukets produkter och ramorganisation för jordbruksnämnden.
Jordbruksnämndens styrelse består nu av en ordförande, nämligen generaldirektören, och högst fem andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av ärende som rör fiske ingår i styrelsen ytterligare en ledamot som regeringen utser särskilt. Dessutom ingår två företrädare för personalen.
JoU 1975/76: 40
7 Utredningen konstaterar att f. n. ingår som ledamöter i jordbruksnämndens styrelse förutom generaldirektören, som är ordförande, och två personalföreträdare, två representanter för jordbruket och en representant vardera för konsumenterna, det enskilda näringslivet och konsumentkooperationen. Utredningen anser att till ledamöter i jordbruksnämndens styrelse bör liksom hittills utses personer med central position och sakkunskap i frågor som rör jordbruksnämndens huvuduppgifter. Jordbruksnämndens styrelse bör, enligt utredningens uppfattning, med hänsyn till livsmedelsprisernas roll i samhället, ha en så allsidig sammansättning som möjligt med breda kontaktytor. Detta innebär att såväl det allmänna samhällsintresset som olika intressegrupper bör vara företrädda varigenom förutsättningar skapas för en bred förankring av besluten. Utredningen anser därför att i styrelsen bör ingå, förutom generaldirektören och personalrepresentanterna, företrädare för det allmänna, jordbruket, konsumentintressena samt näringsliv med anknytning till livsmedelssektorn.
Föredraganden framhåller att det ankommer på regeringen att besluta om antalet ledamöter i styrelsen och att utse dessa. För riksdagens information nämner föredraganden emellertid att han vid sina överväganden rörande representationen i jordbruksnämndens styrelse i likhet med utredningen finner att styrelsen bör ha en allsidig sammansättning. I jordbruksnämndens styrelse bör, förutom generaldirektören och personalföreträdarna, enligt föredragandens mening ingå representanter för allmänintresset, jordbruket, konsumentintressena samt näringsliv med anknytning till livsmedelssektorn. Dessutom bör liksom hittills en representant för fisket ingå när ärende som berör fisket behandlas i styrelsen.
I motionerna 2349 och 2350 riktas invändningar mot i propositionen gjorda uttalanden i fråga om det allmänna samhällsintressets representation. I motionen 2349 anförs sålunda att hittillsvarande organisation har fungerat på ett tillfredsställande sätt inte minst därför att man inom jordbruksnämnden, som varit jordbrukets förhandlingspart, i regel haft en mycket ingående kännedom om jordbruksregleringens bakgrund, syfte och allmänt komplicerade natur när det gäller den praktiska tillämpningen. Jordbruksnämndens styrelsesammansättning har också inneburit att berörda intressenter, staten, löntagarna, konsumentkooperationen och den privata handeln varit representerade liksom självfallet jordbrukarna. Enligt motionärernas mening saknas motiv att ändra nuvarande sammansättning av statens jordbruksnämnds styrelse. Det i propositionen framförda förslaget om förstärkning av det s. k. allmänintresset saknar enligt motionen grund. Sålunda fastlägger riksdagen på förslag från regeringen den allmänna målsättningen för jordbrukspolitiken och de regler enligt vilka tillämpningen skall ske och anger därmed de ramar inom vilka jordbruksnämnden har att arbeta. Vidare är chefen för jordbruksnämnden ordförande i styrelsen och måste anses företräda det
JoU 1975/76: 40
allmänna. Likaså utses tjänstemän inom jordbruksnämnden av regeringen att representera samhällsintresset i bl. a. olika regleringsföreningar. Motsvarande synpunkter framförs i motionen 2350, vari bl. a. framhålls att nuvarande balans mellan olika partsintressen, där generaldirektören har utslagsröst, bör bibehållas, då den ger det allmänna ett avgörande inflytande. I motionen hänvisas till att jordbruksnämnden också kan underställa jordbruksdepartementet viktigare frågor som berör avtalet. I sammanhanget anförs vidare att jordbruksnämndens styrelse i sitt yttrande över föreliggande förslag pekat på risken att den förordade utökningen av antalet ledamöter i nämnden skulle leda till att nämndens praktiska arbetsmöjligheter i hög grad försvåras.
Som anförs i propositionen ankommer det på regeringen att besluta om styrelsens storlek och sammansättning. Föredragandens uttalanden på denna punkt föranleder ingen erinran från utskottets sida. Självfallet torde få förutsättas att regeringen därvidlag beslutar på ett sätt som bl. a. innebär att nämndens praktiska arbetsmöjligheter inte försvåras. Vad gäller frågan om allmänintressets representation får utskottet vidare som sin mening anföra att föredragandens uttalanden synes ligga väl i linje med senare tids strävanden att på olika områden skapa ökade förutsättningar för lekmannainflytande och insyn. Utskottet har vid behandlingen av motsvarande spörsmål i anslutning till propositionen 1975/76: 130 rörande bl. a. fiskeristyrelsens organisation gett uttryck för samma uppfattning (JoU 1975/76: 39). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 2349, yrkandet 2, och 2350 anser sig utskottet mot nu anyivna bakgrund inte böra förorda.
Propositionens förslag, såvitt avser konsumentdelegationens ställning, ordning för handläggningen av prissättningen på jordbrukets produkter och ramorganisation för jordbruksnämnden kan utskottet tillstyrka.
Propositionen föranleder i de delar den ej närmare berörts i det föregående ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
att riksdagen
1. medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77,
2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1976/77 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
3. medger att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för in -
JoU 1975/76: 40
förselavgiftsmedel får under regleringsåret 1976/77 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksregleringen,
4. godkänner de i propositionen förordade grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1976—den 30 juni 1977,
5. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76: 1706 och
b. 1975/76: 2349, yrkandet 1,
6. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76: 2349, yrkandet 2, och
b. 1975/76:2350,
7. godkänner de riktlinjer för statens jordbruksnämnds organisation som i propositionen förordats,
8. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen av statens jordbruksnämnd skall kunna genomföras,
9. till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 936 000 kr.,
10. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 2368 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 866 000 000 kr.,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
a. 1975/76: 1630,
b. 1975/76: 1679 och
c. 1975/76: 1738,
12. anser motionen 1975/76: 1741, yrkandet 3, besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 27 april 1976
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s)*, Kronmark (m)*, Jonasson (c)*, fru Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*, fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s) och herr Enlund (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
JoU 1975/76: 40
10 Reservationer
1. angående statens jordbruksnämnds styrelse av herrar Larsson i Borrby (c), Kronmark (m), Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herr Wachtmeister i Johannishus (m), fru Fredrikson (c) och herr Enlund (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn anförs” och slutar med ”böra förorda” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner vad i motionerna anförts i anslutning till departementschefens uttalanden rörande sammansättningen av jordbruksnämndens styrelse värt stort beaktande och kan för sin del i allt väsentligt ansluta sig till motionärernas i det föregående redovisade synpunkter på frågan. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att styrelsen i sin nuvarande utformning och sammansättning har fungerat på ett tillfredsställande sätt, har sålunda inte blivit övertygat om att skäl föreligger att genomföra den ändring härvidlag som föredragande departementschefen synes ha för avsikt att föreslå. Vad utskottet med anledning av motionerna 2349, yrkandet 2, och 2350 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1975/76: 2349, yrkandet 2, och 1975/76: 2350,
2. angående anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område av herr Takman (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Mot den” och slutar med ”jordbrukets produkter” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att prisstoppet inte kan behållas på baslivsmedlen utan endast att en del av prisstegringarna kompenseras. Utskottet är principiellt av den meningen att hela prisstegringen på ifrågavarande livsmedel skall kompenseras och därmed ett reellt prisstopp behållas. I konsekvens med denna inställning förordar utskottet en härför erforderlig ökning av anslaget till livsmedelssubventioner. Beräkningar gjorda inom ramen för 1972 års jordbruksutredning tyder på att en anslagsuppräkning av 500 000 000 kr. utöver regeringens förslag krävs för ändamålet. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionen 2368, såvitt nu är i fråga. I propositionen gjord medelsberäkning föranleder i övrigt ingen erinran från utskottets sida.
dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 2368 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 366 000 000 kr.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S6.