Med anledning av propositionen 1975/76:132 om skogsstyrelsens organisation, m. m. jämte motioner
Joll 1975/76: 41
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76: 41
med anledning av propositionen 1975/76:132 om skogsstyrelsens organisation, m. m. jämte motioner
Propositionen
Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkten D 1 (s. 48) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen i propositionen 1975/76: 132 (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för en skoglig prognosverksamhet som förordats i propositionen,
2. godkänna de riktlinjer för skogsstyrelsens organisation som förordats i propositionen,
3. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 454 000 kr.
I propositionen läggs fram förslag om en skoglig prognosverksamhet, vars primära mål är att bidra med underlag för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Prognosverksamheten skall också ge underlag för bedömningar om skogsindustrins utbyggnadsmöjligheter, för samhällsplaneringen, för planering av forskning och utbildning m. m. I anslutning till förslaget om prognosverksamhet föreslås en omorganisation av skogsstyrelsen.
Motioner
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de med anledning av propositionen 1975/76: 132 väckta motionerna 1975/76:
2302 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att godkänna organisationsförslaget med undantag för prognosenheten, vilket innebär att organisationsförslaget skall genomföras i enlighet med skogsstyrelsens förslag,
1975/76: 2303 av herrar Nilsson i Tvärålund och Fågelsbo (båda c) vari hemställs att riksdagen uttalar att förslag om frö- och plantförsörjningen snarast föreläggs riksdagen för beslut,
1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 41
JoU 1975/76: 41
dels de fristående motionerna
1975/76: 628 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av att snabbt få fram förslag till skogspolitiskt styrmedel för påverkan av utbudet av virke,
1975/76: 630 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att motionen överlämnas till 1973 års skogsutredning med uppdrag att behandla frågan om behovet av åtgärder för en förbättrad skogshygien,
1975/76: 1694 av herrar Leuchovius och Nisser (båda m) vari hemställs 1.
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande angelägenheten av att nu pågående inventering av snytbaggeskador bedrivs skyndsamt,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande DDT-preparatens eventuella toxikologiska risker i samband med dessa preparats användning för plantbehandling,
1975/76: 1722 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 1973 års skogsutredning får i uppdrag att utreda skogsavgift för skogsvård i Sverige.
Utskottet
I propositionen erinras om att vi i vårt land inte har något fortlöpande aktuellt underlag i form av nulägesbeskrivningar och prognoser över virkeskonsumtionen och virkesproduktionen. Denna brist har 1974 års skogsadministrativa utredning i betänkandet (Ds Jo 1975: 15) Skoglig prognosverksamhet föreslagit böra botas genom att en skoglig prognosverksamhet organiseras vid skogsstyrelsen. Förslaget biträds av föredragande departementschefen, som förordar att sådan prognosverksamhet inleds. Målet för verksamheten bör, anser föredraganden, vara att lämna underlag för utformning och tillämpning av skogspolitiken och för samhällets och näringslivets planering på områden med anknytning till skogsbruket. Det framhålls att skogsstyrelsen bör ha det samordnande ansvaret för prognosverksamheten, som i sina huvudsakliga delar bör vara lokaliserad till styrelsen.
Prognosverksamheten avses i huvudsak bygga på uppgifter om tillståndet i landets skogar. Sedan länge sker insamlingen av dessa uppgifter genom årliga riksskogstaxeringar. Ansvaret för riksskogstaxeringen har skogshögskolan. Skogsadministrativa utredningen har föreslagit att skogsstyrelsen skall överta det ekonomiska ansvaret för taxeringen. Föredraganden är för sin del inte nu beredd att ta ställning i denna fråga utan anser att frågan om riksskogstaxeringens finansiering och
JoU 1975/76: 41
resursbehov bör utredas så att ställning kan tas i god tid före år 1978, då ett nytt taxeringsomdrev påbörjas.
I propositionen redovisas också ett av statskontoret utarbetat förslag till ny organisation för skogsstyrelsen. Enligt förslaget skall skogsstyrelsen bestå av fem enheter, nämligen cn administrativ enhet, en skoglig enhet, en prognosenhet, en enhet för den kommersiella frö- och plantverksamheten samt en rådgivnings- och personalenhet. Vidare föreslås att en särskild grupp inrättas för frågor av strategisk karaktär och att verksamhetsplaneringen stärks.
Skogsadministrativa utredningen har i betänkandet (Ds Jo 1975: 11) Frö- och plantverksamhet i skogsvårdsorganisationen bl. a. föreslagit att skogsvårdsstyrelsernas plantskoleverksamhet skall överföras till skogsstyrelsen. Statskontorets förslag om en särskild enhet för den kommersiella delen av frö- och plantverksamheten motiveras härav.
Föredraganden ansluter sig i allt väsentligt till förslaget om omorganisation av skogsstyrelsen men anser, mot bakgrund av vad några remissinstanser anfört, att frågan om frö- och plantverksamheten bör prövas först i samband med ställningstagandena till skogsvårdsstyrelsernas organisation över huvud. De ekonomiska problem som vissa skogsvårdsstyrelser kan komma att ställas inför under mellantiden får enligt förslaget lösas från fall till fall genom att regeringen liksom hittills medger att lån tas upp på den allmänna kreditmarknaden. Föredraganden uppger att han har för avsikt att uppdra åt skogsstyrelsen att, inom ramen för sin uppgift att fastställa riktlinjer för hur verksamheten tekniskt och ekonomiskt skall bedrivas, utarbeta förslag till åtgärder i syfte att ge verksamheten en tillfredsställande ekonomisk bärkraft.
I skogsstyrelsens organisation bör sålunda enligt föredraganden tills vidare finnas fyra enheter, nämligen en administrativ enhet, en skogsenhet, en prognosenhet och en rådgivningsenhet.
Med anledning av den föreslagna nya organisationen räknar föredraganden medel för bl. a. tjänsterna för chefer för respektive enhet samt för sex nya tjänster som handläggare och en ny tjänst sorn assistent vid prognosenheten.
I motionen 2302 framhålls att den föreslagna omorganisationen av skogsstyrelsen i huvudsak är välmotiverad med hänsyn till de förändrade förhållanden sorn nu råder i förhållande till den tid då skogsstyrelsen inrättades. Emellertid kan det enligt motionärerna finnas anledning att ytterligare överväga huruvida en ökad handläggning av rent skogspolitiska frågor i framtiden skall ske genom skogsstyrelsens försorg. Motionärerna anser det angeläget att den statliga skogspolitiken inte blir detaljstyrande och framhåller vikten av ett nära och förtroendefullt samarbete med skogsägare och skogsindustri. Motionärerna säger sig i avvaktan på 1973 års skogsutredning inte vara beredda att
JoU 1975/76: 41
genom förslag om inrättande av nya tjänster föregripa utredningens överväganden. Vidare framhålls att riksskogstaxeringen även i fortsättningen bör kvarstå som obunden forskningsinstitution vid skogshögskolan. I motionen hemställs att riksdagen beslutar godkänna organisationsförslaget med undantag för prognosenheten, vilket sägs innebära att omorganisationen skall genomföras i enlighet med skogsstyrelsens förslag.
I motionen 2303 framhålls det angelägna i att krafttag tas på skogsvårdens område för att höja produktionen i de svenska skogarna. Man hänvisar bl. a. till resultatet av skogsstyrelsens återväxttaxering och snytbaggeundersökning och till de rekommendationer styrelsen utfärdat såvitt avser plantmaterialet. Enligt motionärerna är frö- och plantförsörjningen en väsentlig fråga för bibehållande av en hög produktion i skogsindustrin. Med anledning härav hemställs om ett uttalande från riksdagens sida att förslaget om frö- och plantförsörjningen snarast föreläggs riksdagen för beslut.
Vad först beträffar prognosverksamheten vill utskottet erinra om att skogsutredningen i betänkandet (Ds Jo 1975: 1) Virkesbehov och virkestillgång bl. a. föreslog att ett permanent organ inrättades för fortlöpande studier av skogsproduktion och virkeskonsumtion samt för regelbundna avstämningar till ledning för politiken på skogsbrukets och skogsindustrins område. Utredningen ansåg att verksamheten borde knytas till skogsstyrelsen. I remissyttrandena över skogsutredningens förslag tillstyrktes allmänt att en permanent verksamhet av nämnda slag startades vid skogsstyrelsen. Skogsadministrativa utredningen har haft i uppdrag att skyndsamt lämna förslag om i vilken form de av skogsutredningen föreslagna studierna bör bedrivas och därvid beakta eventuella konsekvenser för skogsstyrelsens organisation. Skogsutredningens fortsatta verksamhet bör enligt utskottets uppfattning mot angivna bakgrund inte utgöra något skäl att uppskjuta ställningstagandet till den föreslagna prognosverksamheten. Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att tillfredsställande underlag kan erhållas för utformning och tillämpning av skogspolitiken och för samhällets och näringslivets planering med anknytning till skogsbruket. Verksamheten bör självfallet bedrivas i samråd med de olika intressenterna på området och utformas så att den tillgodoser skogsnäringens rimliga behov. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget om inrättande av en skoglig prognosverksamhet enligt de riktlinjer som angivits i propositionen.
Utskottet, som vill framhålla att skogsstyrelsen i allt väsentligt godkänt föreliggande förslag om prognosverksamhet och ny organisation av styrelsen med angivna resursförstärkningar, tillstyrker jämväl vad i propositionen förordats om inrättande av en prognosenhet vid skogsstyrelsen och avstyrker bifall till motionen 2302.
Vad beträffar motionen 2303 vill utskottet nämna att skogsstyrelsen av regeringen erhållit uppdrag att snarast utarbeta förslag till åtgärder
JoU 1975/76: 41
i syfte att ge skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet en tillfredsställande ekonomisk bärkraft. Bl. a. med hänsyn härtill kan utskottet ansluta sig till vad som i propositionen förordats, nämligen att frågan om frö- och plantverksamheten bör prövas i samband med ställningstagandena till skogsvårdsstyrelsernas organisation över huvud taget. Utskottet utgår från att det samlade behovet av frön och plantor i landet kommer att i vederbörlig mån beaktas, inte minst med hänsyn till att återväxtsituationen på många håll synes kräva särskilda insatser på detta område. Enligt utskottets uppfattning finns anledning förutsätta att syftet med motionen 2303 kommer att tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla även de under allmänna motionstiden väckta motionerna 628, 630, 1694 och 1722. I samtliga nu nämnda motioner framläggs förslag till åtgärder som syftar till att trygga återväxten i landets skogar eller förebygga den bristsituation i fråga om virke som enligt vissa bedömningar kommer att drabba landet inom en snar framtid.
I motionen 628 påpekas bl. a. att det finns många överåriga skogsbestånd som inte avverkas. Enligt motionärerna krävs en ändring i skogsvårdslagen som möjliggör att i vissa fall en slutavverkning kan framtvingas. Motionärerna erinrar om att behovet av ett skogspolitiskt styrmedel av nu nämnd art skall behandlas av skogsutredningen men anser att frågan är av så väsentlig betydelse att den bör behandlas med förtur av utredningen.
Utskottet vill för sin del understryka att skogsutredningen enligt sina direktiv bl. a. har att överväga möjligheterna att inom ramen för skogsvårdslagstiftningen tillgodose samhällets behov att styra skogsproduktionen så att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas i skogsbruket. Utskottet utgår från att denna fråga kommer att behandlas med den skyndsamhet som situationen på virkesmarknaden enligt utredningens bedömande kräver. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 628 synes inte erforderlig.
I motionen 630 framhålls bl. a. att de kraftiga insektsangreppen på skogen under senare tid till stor del sammanhänger med bristande skogshygien, varmed åsyftas t. ex. icke upprensade avverkningsplatser samt lagringen av obarkad och obesprutad massaved längs vägarna. Enligt motionärerna bör åt skogsutredningen uppdras att med förtur behandla behovet av åtgärder för en förbättrad skogshygien.
Också i motionen 1694 framförs farhågor för insektsangreppens konsekvenser för skogsbruket och virkesproduktionen. Ett allvarligt hot mot barrskogsplanteringar är enligt motionärerna den barkgnagande insekten snytbaggen, vilken fram till år 1975 kunnat bemästras med DDT-behandling av plantorna. Rapporter om erfarenheterna från den första planteringssäsongen med totalt DDT-förbud är enligt motionä -
JoU 1975/76: 41
rerna oroande. Man anser det angeläget att dels skogsstyrelsens pågående inventering av snytbaggeskador snarast slutförs, dels en utredning kommer till stånd angående DDT-preparatens eventuella toxikologiska risker i samband med dessa preparats användning för plantbehandling.
Utskottet vill erinra om att skogsstyrelsen i början av år 1976 avslutat 1975 års återväxttaxering och snytbaggeundersökning. På grund härav påkallar motionen 1694, yrkandet 1, ej någon åtgärd från riksdagens sida. Skogsstyrelsens förenämnda undersökningar visar, i likhet med motsvarande undersökningar år 1974, att både planteringar och självföryngringar som utförts hittills under 1970-talet i mycket stor utsträckning har så låg kvalitet att de inte uppfyller de krav på nöjaktig återväxt som ställs i skogsvårdslagen. Orsakerna till de dåliga ålerväxtresultaten är flera, bl. a. att tillräckligt effektiva åtgärder inte använts och att de senaste somrarna varit utpräglat nederbördsfattiga. Sedan år 1975 är det inte längre tillåtet att använda DDT-haltiga preparat i skogsbruket. Skogsstyrelsens senaste återväxttaxering visar att en stor del av de obehandlade plantor som sattes ut i Syd- och Mellansverige under år 1975 har skadats och dödats av snytbagge. Taxeringen visar emellertid också att förebyggande åtgärder i form av markberedning kan minska skadornas omfattning avsevärt.
Enligt utskottets mening understryker resultaten av skogsstyrelsens undersökningar behovet av ökade insatser inom skogsvården. Utskottet vill emellertid erinra om att detta behov uppmärksammats i olika sammanhang. Sålunda har regeringen i januari 1976 anvisat 1,5 milj. kr. till bekämpning av skogsinsekter i södra och mellersta Sverige samt i Gävleborgs och Västernorrlands län. Vidare har regeringen i propositionen 1975/76: 125 med förslag om tilläggsbudget III för budgetåret 1975/76 bl. a. lagt fram förslag till statsbidrag till viss omplantering av skogskulturer som skadats av snytbagge. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen dessutom uppdragit åt skogsstyrelsen att utarbeta förslag till föreskrifter om förebyggande åtgärder såvitt avser skogshygien, t. ex. i form av minskad lagring av virke vid skogsbilvägarna. Uppdraget kommer enligt uppgift att redovisas under innevarande år. Utskottet finner med hänvisning till det anförda att syftet med motionen 630 i huvudsak är tillgodosett. Vad beträffar yrkandet i motionen 1694 om viss utredning angående DDT-preparaten vill utskottet upplysa om att frågan om DDT-förbudet och därmed sammanhängande spörsmål blivit föremål för överläggningar mellan företrädare för bl. a. produktkontrollnämnden, skogshögskolan och skogsstyrelsen. Därvid har skogsstyrelsen erhållit uppdrag att bilda en projektgrupp för studier av de problem som sammanhänger med berörda DDT-förbud. Utskottet anser med hänsyn härtill att motionen 1694, yrkandet 2, ej behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.
JoU 1975/76: 41
7 I motionen 1722 föreslås, med hänvisning till ett i Norge tillämpat system med fondering av s. k. skogsvårdsavgifter, att skogsutredningen får i uppdrag att utreda skogsavgift för skogsvård i Sverige.
Utskottet vill erinra om att en motion angående ett finansieringssystem för ett långsiktigt skogsvårdsprogram efter norsk förebild enligt beslut av 1974 års riksdag redan överlämnats till skogsutredningen (JoU 1974: 7, rskr 1974: 124). På grund härav synes motionen 1722 inte påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen
1. med avslag på motionen 1975/76: 2302, såvitt nu är i fråga, godkänner de riktlinjer för en skoglig prognosverksamhet som förordats i propositionen,
2. med avslag på motionen 1975/76:2302, såvitt i övrigt är i fråga, godkänner de riktlinjer för skogsstyrelsens organisation som förordats i propositionen,
3. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras,
4. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 454 000 kr.,
5. anser motionerna
a. 1975/76:628,
b. 1975/76:630,
c. 1975/76: 1694,
d. 1975/76: 1722 och
e. 1975/76:2303
besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 27 april 1976
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s)*, Kronmark (m)*, Jonasson (c)*, fru Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*, fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s) och herr Enlund (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
JoU 1975/76: 41
8 Särskilt yttrande
av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m):
Tillgången på skogsråvaror är en för virkes- och massaindustrin mycket viktig fråga. En framtida befarad virkesbrist kan få vittgående ekonomiska konsekvenser för den enskilde skogsägaren och skogsindustrin och därmed för samhällsekonomin. Behovet av underlag för bedömningar rörande tillgången på skogsråvaror är angeläget. Frågan om skoglig prognosverksamhet har varit föremål för överväganden inom 1973 års skogsutredning och 1974 års skogsadministrativa utredning. Sistnämnda utredning har bl. a. föreslagit att en skoglig prognosverksamhet bör organiseras inom skogsstyrelsen.
Vi vill peka på värdet av det prognosarbete som bedrives inom riksskogstaxeringens ram och understryker vikten av att denna verksamhet alltjämt bör bibehållas såsom en obunden forskningsinstitution till skogshögskolan. Enligt vår mening bör detta arbete kompletteras med någon form av prognosverksamhet av övergripande karaktär, vari skogsmyndigheter, skogsägare och skogsindustri bör samarbeta. Huruvida denna verksamhet bör förläggas till skogsstyrelsen liksom vilken skogspolitisk tyngd som skall tillmätas detta organ, anser vi skall bli föremål för slutliga överväganden i samband med de ställningstaganden som blir följden av skogsutredningens framtida förslag. Emellertid vill vi redan nu ifrågasätta en inriktning av prognosverksamheten som kan leda till ökad detaljstyrning i samband med den statliga skogspolitikens genomförande.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760056