Med anledning av motion om handläggningen av miljöskyddsärenden

JoU 1975/76:7

Jordbruksutskottets betänkande 1975/76:7

med anledning av motion om handläggningen av miljöskyddsärenden Motionen I

motionen 1975:596 av herr Ekström (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av miljöskyddskungörelsen att samtliga frågor som gäller ett anläggningsärende prövas i ett sammanhang.

Motionären hänvisar till 8 5 miljöskyddskungörelsen, vari uppräknas olika slag av anläggningar för vilka anmälningsplikt föreligger innan de utförs.

Sådan anmälan skall göras hos länsstyrelsen, vilken är skyldig att höra kommunen innan beslut meddelas. Motionären påpekar att många av de uppräknade anläggningarna kräver byggnadslov eller tillstånd enligt annan lagstiftning. Då kommunen hörs i miljöskyddsärendet görs även en planteknisk bedömning, vilket kan innebära att ärende som av planskäl avstyrkts av kommunen ändå lämnas utan erinran av länsstyrelsen. Sökanden får då enligt motionären lätt den uppfattningen att länsstyrelsen tagit ställning även till de av kommunen redovisade planskälen och blir därför förvånad att byggnadslov vägras när detta söks. Motionären anser att det från allmänhetens synpunkt är otillfredsställande att inte alla frågor prövas i ett sammanhang så att man kan få ett helt klart beslut.

Gällande ordning m. m.

Enligt miljöskyddskungörelsen (1969:388) föreligger skyldighet att hos koncessionsnämnden ansöka om tillstånd till s. k. miljöfarlig verksamhet.

! vissa fall är det dock tillräckligt att anmälan görs hos vederbörande länsstyrelse. 1 8 § miljöskyddskungörelsen anges sålunda vilka slag av fabriker och andra inrättningarsom ej fåranläggas utan att i god tid dessförinnan sådan anmälan som nyss sagts blivit gjord. Enligt 11 § bör den som planerar att anlägga inrättning eller vidta annan åtgärd som är förenad med prövningseller anmälningsskyldighet i god tid inhämta råd och anvisningar från statens naturvårdsverk eller länsstyrelsen. Enligt 26 S skall länsstyrelsen i anmälningsärende samråda med de statliga och kommunala myndigheter som kan antagas ha väsentliga intressen att bevaka i ärendet.

Enligt byggnadslagen (1947:385) skall grunddragen för marks användning inom kommunen anges i generalplan. Närmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller byggnadsplan. Generalplan, stadsplan och byggnadsplan upprättas i regel genom kommunens försorg och fastställs av länsstyrelsen. (Se bl. a. 10, 26 och 108 SS byggnadslagen).

1 Riksdagen 1975/76. 16 sam/. Nr 7

JoU 1975/76:7

2 I förarbetena till miljöskyddslagen (1969:387) berördes något frågan om förhållandet mellan koncessionsnämndens tillståndsprövning och fastställd bebyggelseplan samt om samverkan på planområdet. Departementschefen anförde härom bl. a. (prop. 1969:28 s. 213 och 230-231):

Om ett företag som är föremål för tillståndsprövning hos koncessionsnämnden strider mot fastställd plan, får det anses följa av byggnadslagens regler om plans rättsverkan att tillstånd inte kan lämnas. Motsvarande gäller i fråga om naturvårdsverkets dispensprövning. I en situation som den nu beskrivna kan alltså dispens inte meddelas. Någon bestämmelse härom i den nya lagen torde inte behövas. Det kan nämnas att vattenlagen saknar föreskrift i frågan fast det inte är ovanligt att motsvarande kollisionsfall uppkommer i vattenrättskipningen. Jag utgår från att frågan i praktiken inte kommer att drivas till sin spets i tillstånds- eller dispensärenden. Så snart det blir klarlagt att företaget strider mot plan bör prövningsmyndigheten underrätta sökanden om detta och om vilka följder det har för prövningen av ärendet. ... Frågan om samverkan på planområdet måste ses mot bakgrunden av att det allmännas insatser för miljövården är ett väsentligt led i samhällsplaneringen i stort. Det krävs därför ett nära samarbete mellan de miljövårdande myndigheterna och de myndigheter som verkar inom samhällsplaneringen i övrigt. Som jag tidigare har framhållit måste gällande bebyggelseplaner beaktas i tillstånds- och dispensärenden enligt den nya lagen. Det är därför av vikt att prövningsmyndigheterna har kännedom om pågående arbete med sådana planer. Å andra sidan har planmyndigheterna intresse av att känna till dispens- och tillståndsärenden som är av betydelse från plansynpunkt. Vidare behövs en samordning i det löpande planeringsarbetet. Det är sålunda av vikt att de miljövårdande myndigheterna för komma till tals så tidigt som möjligt i den fysiska planeringen. Men också i naturvårdsverkets och länsstyrelsernas uppgifter som miljövårdsorgan ingåratt utarbeta planer. Naturvårdsverket skall dessutom meddela anvisningar till ledning för länsstyrelserna och andra organ som har anknytning till miljövården. Denna planerande och ledande verksamhet är i mångt och mycket sammanvävd med bebyggelseplaneringen. Också från denna synpunkt aktualiseras därför ett samarbete.

Utskottet

I 8 § miljöskyddskungörelsen stadgas att vissa slags s. k. miljöfarliga fabriker och andra inrättningar inte får anläggas utan att dessförinnan anmälan gjorts hos vederbörande länsstyrelse. Länsstyrelsen skall i anmälningsärendet samråda med de statliga och kommunala myndigheter som kan antagas ha väsentliga intressen att bevaka i ärendet. Motionären hänvisar till dessa bestämmelser och påpekar att vissa av de i 8 § miljöskyddskungörelsen uppräknade anläggningarna kräver byggnadslov eller tillstånd enligt annan lagstiftning. Då kommunen hörs i ett anmälningsärende görs enligt motionären även en planteknisk bedömning, vilket sägs kunna innebära att ett ärende som av planskäl avstyrkts av kommunen ändå lämnas utan erinran av länsstyrelsen. Motionären anser detta förhållande från allmänhetens syn -

JoU 1975/76:7

punkt otillfredsställande och hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av miljöskyddskungörelsen att samtliga frågor som gäller ett anläggningsärende prövas i ett sammanhang.

Utskottet vill till en början erinra om att länsstyrelsen, utöver de uppgifter som åligger den enligt miljöskyddskungörelsen, också har att utöva tillsyn över planläggningen i länet och att fastställa generalplan, stadsplan eller byggnadsplan som antagits av vederbörande kommuner. Såvitt utskottet kunnat finna förekommer också regelmässigt samråd mellan länsstyrelsens naturvårdsenhet och dess planenhet i anmälningsärenden enligt miljöskyddskungörelsen. Denna arbetsrutin är enligt utskottets mening ägnad att minska risken för att planfrågorna blir obeaktade vid naturvårdsenhetens prövning av ärendet från miljöskyddssynpunkt. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till vad som i det föregående återgivits ur förarbetena till miljöskyddslagen beträffande bl. a. betydelsen av samarbete mellan de miljövårdande myndigheterna och de myndigheter som verkar inom samhällsplaneringen i övrigt. De ifrågavarande uttalandena bör enligt utskottets mening äga motsvarande tillämpning i anmälningsärenden enligt miljöskyddskungörelsen.

Enligt vad utskottet inhämtat lär det höra till undantagen att länsstyrelsen i anmälningsärendet går emot ett kommunalt yttrande som grundas på planskäl eller andra omständigheter. Utskottet vill dock understryka vikten av att länsstyrelsen i förekommande fall alltid upplyser sökanden om att ett positivt beslut i anmälningsärendet inte befriar honom från skyldigheten att söka tillstånd enligt annan lagstiftning; en arbetsrutin som utskottet veterligt också tillämpas åtminstone av vissa länsstyrelser.

Utskottet, som vill erinra om att det i första hand ankommer på regeringen att besluta om föreskrifter av nu ifrågavarande slag, anser utredningen i ärendet ge vid handen att någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte påkallas med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionen 1975:596 utan åtgärd.

Stockholm den 7 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herr Lindberg (s)*, fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Pettersson i Lund (s)*. Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s). Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Persson i Heden (c)* och Andersson i Ljung (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 9854 S Stockholm 1975