Med anledning av motion om ökad kursverksamhet för jordbrukare

JoU 1975/76:9

Jordbruksutskottets betänkande 1975/76:9

med anledning av motion om ökad kursverksamhet för jordbrukare Motionen Yrkande I

motionen 1975:385 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om en långsiktigt bedriven fortbildningsverksamhet i lantbruksnämndernas regi.

Motivering

Motionärerna erinrar om att ett av medlen för fullföljandet av jordbrukspolitikens målsättning i fråga om rationaliseringen är den kurs- och rådgivningsverksamhet som bedrivs av lantbruksnämnderna. Enligt motionen finns det emellertid i dag behov av fortbildning som inte kan tillgodoses med de mest använda rådgivnings- och utbildningsformerna. Enbart nuvarande utbud av företrädesvis korta kurser är enligt motionärernas mening inte tillräckligt för att, med de krav som numera ställs på ökad specialisering och ökad effektivitet, erforderliga-resultat skall uppnås.

Som exempel på önskvärda typer av fortbildning anges i motionen de tidigare av lantbruksnämnderna i samarbete med andra parter på länsplanet bedrivna 3- och 4-veckorskurserna i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel och byggnadsvård. Sedan hösten 1972 har dessa kurser överförts till i första hand den av länsarbetsnämnderna och AMU-centra bedrivna arbetsmarknadsutbildningen. Detta har inneburit en begränsning av lantbruksföretagarnas möjligheter att delta, eftersom ett kriterium för att antas till AMU är att vederbörande skall vara eller riskera bli arbetslös eller - i vad gäller mindre företagare - vara klart undersysselsatt. Från dessa synpunkter är det enligt motionärernas uppfattning ett önskemål att fl tillgång till längre fortbildningskurser, förslagsvis i etapper om minst en vecka. Sådana fortbildningsinsatser skulle löpa över ett helt år och inriktas på något produktions-, hanterings- eller mekaniseringsområde. En på detta sätt upplagd verksamhet skulle dels ge en bättre effekt från deltagarsynpunkt, dels innebära en mer långsiktligt inriktad fortbildnings- och rådgivningsverksamhet. En förutsättning för en sådan fortbildningsverksamhet är dock att ersättningarna till kursdeltagarna höjs och anpassas till dessa kurser.

1 Riksdagen 1975/76. 16 sam!. Nr 9

JoU 1975/76:9

2 Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

I föreliggande motion hävdas att nuvarande företrädesvis på korta kurser inriktade kurs- och rådgivningsverksamhet i lantbruksnämndernas regi inte är tillräcklig för att tillgodose det behov av fortbildning av lantbrukare som blivit en följd av den fortgående tekniska och ekonomiska uttvecklingen inom jordbruket med alltmera skärpta krav på effektivitet och högre grad av specialisering. Motionärerna pekar på att förekommande längre kurser i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel och byggnadsvård under senare år huvudsakligen bedrivits som arbetsmarknadsutbildning, vilket inneburit en begränsning av lantbruksföretagarnas möjligheter att delta. Enligt motionärernas mening bör det inom ramen för lantbruksnämndernas utbildningsverksamhet beredas tillfälle till längre fortbildningskurser än f. n. Vidare anses ersättningarna till kursdeltagarna böra höjas.

Som redovisas i remissyttrandena över motionen uppdrogs år 1972 vid överläggningar mellan arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, LRF, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetareförbundet vissa riktlinjer för ansvarsfördelningen när det gäller utbudet av utbildning inom jordbruket. Bl. a. innebär riktlinjerna att den grundläggande yrkesutbildningen och påbyggnadsutbildning skall anordnas inom gymnasieskolan. För arbetslösa eller dem som riskerar att bli det, företagare som har en ofullständig sysselsättning eller behöver en viss utbildning för att bättre kunna sköta ett jordbruk, t. ex. efter driftsomläggning eller arealökning, skall utbildningen anordnas i form av arbetsmarknadsutbildning, som regel kurser omfattande 3-9 veckor. Fortbildningskurser på 1-14 dagar för egna företagare och anställda i frågor som hänger samman med jordbrukets rationalisering skall anordnas av lantbruksnämnderna. Utbildningen på jordbrukets område inom gymnasieskolan omfattar dels en tvåårig jordbrukslinje, dels specialkurser och högre specialkurser. Utbildning inom jordbruksområdet kan även anordnas som kommunal vuxenutbildning. Sådan utbildning kan anordnas av antingen kommun eller landstingskommun.

Enligt skolöverstyrelsen kan, om behov föreligger, i motionen nämnda längre fortbildningskurser inom produktions-, hanterings- eller mekaniseringsområdena anordnas inom ramen för nyssnämnda vuxenutbildning.

Beträffande den av lantbruksnämnderna bedrivna kursverksamheten för jordbrukets rationalisering m. m. vitsordar lantbruksstyrelsen att de kortare kurserna antalsmässigt kraftigt dominerar. Dominansen är emellertid inte

JoU 1975/76:9

lika påtaglig, när det gäller antalet elevtimmar, som enligt styrelsen ger en bättre uppfattning om de resurser, som de olika kurstyperna tar i anspråk. Styrelsen framhåller att lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet till övervägande del är inriktad på att förmedla tillämpningar av forsknings- och försöksresultat samt praktiska råd och anvisningar, som direkt kan omsättas i näringsutövarnas yrkesverksamhet. För lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet utarbetar styrelsen i samråd med myndigheter och organisationer på lantbrukets område, bl. a. LRF, vart tredje år ett riksprogram. Under mellanliggande år utges kompletteringar. På länsplanet finns vid varje lantbruksnämnd en programnämnd med representanter för länsmyndigheter och näringsutövare, bl. a. två representanter för LRF:s länsförbund. På grundval av riksprogrammet, kompletteringarna till detta och en regional probleminventering utarbetar länsprogramnämnden årligen ett förslag till program för lantbruksnämndens rådgivnings- och kursverksamhet. Enligt lantbruksstyrelsens anvisningar till lantbruksnämnderna kan kurserna omfatta upp tiil 24 kursdagar. Något krav på att kursdagarna skall vara i en följd finns inte.

Genom det sätt på vilket lantbruksnämndernas kursverksamhet planeras ges enligt styrelsens uppfattning goda möjligheter till en regionalt anpassad kursform under medverkan av näringsutövarna. Lantbruksstyrelsen anser att tyngdpunkten för nämndernas kursverksamhet även i fortsättningen bör ligga på kortare kurser.

Utskottet vill för sin del understryka att den vid lantbruksnämnderna bedrivna rådgivnings- och kursverksamheten är ett av de viktigaste instrumenten för att främja jordbrukets rationalisering. Det är därför givetvis av största vikt att verksamheten utformas så att den tillfredsställande motsvarar utvecklingens krav. Enligt vad utredningen i ärendet gett vid handen synes nuvarande uppläggning av fortbildningsverksamheten på jordbrukets område ge möjligheter härtill. Som anförts vid remissbehandlingen varierar emellertid behovet av utbildning mellan de olika länen. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen finner utskottet det angeläget att de planeringsorgan som finns inom länen för att bevaka hithörande frågor, nämligen landstingets utbildningsnämnd, länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp och lantbruksnämndens programnämnd, samverkar för att kartlägga behovet av utbildning och fördela ansvaret för anordnande av kursverksamheten mellan berörda huvudmän. Som bl. a. LRF framhållit är det även viktigt att frågan om ersättning till kursdeltagarna ägnas uppmärksamhet. Utskottet vill i sistnämnda fråga hänvisa till att riksdagen (prop. 1975:1, bil. 11, p. B 3, JoU 1975:1, rskr 1975:83) fr. o. m. innevarande budgetår anvisat särskilda medel för en höjning av traktamentsstipendierna och stipendierna för förlorad arbetstid till vissa kursdeltagare.

På grundval av det anförda och med hänsyn jämväl till att den år 1974 tillsatta utredningen av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen (A 1974:10) bl. a. har att behandla frågan om vidareutbild -

1* Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 9

JoU 1975/76:9

ningen av dem som är anställda inom jordbruksnäringen anser utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte erforderlig med anledning av motionen.

Utskottet hemställer således

att riksdagen lämnar motionen 1975:385 utan åtgärd.

Stockholm den 21 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s), herrar Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m)*, Wictorsson (s), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Enlund (fp), Wikner (s)* och Andersson i Ljung (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975/76:9

5 Bilaga

Remissyttranden över motionen 1975:385 Lantbruksstyrelsen (1975-04-11)

Den av lantbruksnämnderna bedrivna kursverksamheten för jordbrukets rationalisering m. m. har under budgetåren 1972/73 och 1973/74 haft följande omfattning.

1972/73 kurser

1 dag 4 447

2-4 dagar 505

5 dagar eller längre 268

1973/74

1 dag 3 920

2-4 dagar 466

5 dagar eller längre 266

Antalsmässigt dominerar således de kortare kurserna kraftigt. Dominansen är emellertid inte lika påtaglig, när det gäller antalet elevtimmar, som

ger en bättre uppfattning om de resurser, som de olika kurstyperna tar

i anspråk.

Lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet är till övervägande del inriktad på att förmedla tillämpningar av forsknings- och försöksresultat samt praktiska råd och anvisningar, som direkt kan omsättas i näringsutövarnas yrkesverksamhet. Nämndernas kursverksamhet är därför i första hand inriktad på korta kurser. Den grundläggande utbildningen är däremot förlagd till gymnasieskolans jordbruksutbildning.

Lantbruksnämnderna anordnade tidigare, ofta i samarbete med länsarbetsnämnderna och lantbruksskolorna, följande längre kurser

Kurs för traktorförare (3 veckor)

Kurs i svetsning (3 veckor)

Kurs för maskinskötare (4 veckor)

Lantbruksstyrelsen ansåg att utbildningen vid dessa kurser var av grundläggande karaktär och borde liksom övrig grundläggande utbildning på jordbrukets område överföras till skolöverstyrelsen. Efter framställning 1972- 06-16 från lantbruksstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen har skolöverstyrelsen från och med budgetåret 1972/73 övertagit ansvaret för dessa kurser. I skrivelse 1972-08-25 har skolöverstyrelsen meddelat lantbruksstyrelsen, att nämnda kurser skall anordnas dels som arbetsmarknadsutbildning, dels som specialkurser inom gymnasieskolans ram. Läroplanerna skall vara lika och båda kursformerna skall vara öppna för enstaka elever från resp. elevkategori. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har kurserna

i fråga huvudsakligen anordnats som arbetsmarknadsutbildning, vilket i stor utsträckning var fallet även innan skolöverstyrelsen övertog ansvaret.

Till deltagare i kurs som anordnas av lantbruksnämnd och som omfattar

elever

131 939 11 358 4 132

122 144

10 070 3812

elevtimmar

437 102 125 516 137 001

392 870 lil 487 115 554

JoU 1975/76:9

minst 5 kursdagar med minst 4 kurstimmar per kursdag under dagtid kan följande ersättningar utgå

1 Ersättning för en resa per kurs till och från kursplatsen efter billigaste färdsätt

2 Traktamentsstipendium till deltagare i internatkurs

3 Behovsprövat stipendium för förlorad arbetstid

Traktamentsstipendium och stipendium för förlorad arbetstid utgår enligt

bestämmelser som meddelas av regeringen. För närvarande utgår traktamentssiptendiet med 8 kr. per dag och stipendiet för förlorad arbetstid med högst 20 kr. per dag till kursdeltagare med försörjningsplikt mot familj och eljest med högst 12 kr. per dag. 1 lantbruksstyrelsens petita för 1975/76 föreslås en höjning av nämnda belopp med ca 75 %. I årets statsverksproposition har medel beräknats för en höjning av traktamentsstipendierna och stipendierna för förlorad arbetstid.

Lantbruksstyrelsen utarbetar i samråd med myndigheter och organisationer på lantbrukets område, bl. a. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), vart tredje år ett riksprogram för lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet. Under mellanliggande år utges kompletteringar.

På länsplanet finns vid varje lantbruksnämnd en programnämnd med representanter för länsmyndigheter och näringsutövare, bl. a. två representanter för LRF:s länsförbund. På grundval av riksprogrammet, kompletteringarna till detta och en regional probleminventering utarbetar länsprogramnämnden årligen ett förslag till program för lantbruksnämndens rådgivnings- och kursverksamhet. Enligt lantbruksstyrelsens anvisningar till lantbruksnämnderna kan kurserna omfatta upp till 24 kursdagar. Något krav på att kursdagarna skall vara i en följd finns inte.

Genom det sätt på vilket lantbruksnämndernas kursverksamhet planeras ges goda möjligheter till en regionalt anpassad kursform under medverkan av näringsutövarna. Lantbruksstyrelsen anser att tyngdpunkten för nämndernas kursverksamhet även i fortsättningen bör ligga på korta kurser. Enligt styrelsens mening bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Arbetsmarknadsstyrelsen (1975-03-20)

Vid överläggningar mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Lantbruksstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetareförbundet den 22 november 1972 uppdrogs vissa riktlinjer om ansvarsfördelningen när det gäller utbudet av utbildning inom jordbruket. Bl. a. innebär riktlinjerna att den grundläggande yrkesutbildningen och påbyggnadsutbildning skall anordnas inom gymnasieskolan. För arbetslösa eller de som riskerar att bli det, företagare som har en ofullständig sysselsättning eller behöver en viss utbildning för att bättre kunna sköta ett jordbruk, ex. efter driftsomläggning eller arealökning, skall utbildningen anordnas i form av arbetsmarknadsutbildning. Som regel

JoU1975/76:9

kurser omfattande 3 till 9 veckor. Fortbildningskurser på 1-14 dagar för egna företagare och anställda i frågor som hänger samman med jordbrukets rationalisering skall anordnas av lantbruksnämnderna.

Oberoende av kursanordnare kan deltagare i berörd utbildning erhålla AMS utbildningsbidrag under förutsättning att denne uppfyller villkoren i § 16 i arbetsmarknadskungörelsen. Deltagare med studiehjälp kan delta i kurs inom arbetsmarknadsutbildningen i mån av utrymme.

Under budgetåret 1972/73 slutförde 1 376 personer arbetsmarknadsutbildning inom jordbruk och trädgård. För 1973/74 var motsvarande antal 1 409.

I den av SÖ och AMS bedrivna kursverksamheten planerades för budgetåret 1974/75 inom jordbruk och trädgård 2 639 utbildningsplatser, vilket innebär en ökning med 1 016 platser i jämförelse med föregående budgetår. Utbildningsplatserna fördelade sig enligt följande:

Kurs i lantbruksbokföring

+

85 Förberedande kurs i lantbruk

+

156 Kurs i svetsning för lantbruket

+

238 Kurs i byggnadsvård inom lantbruket

+

260 Avbytare i djurstallar

+

65 Traktorförare i lantbruket l

56 Kurs i maskinskötsel inom lantbruket /

+

Kurs i markbyggnad

+

22 Kurs i markbyggnad, fortbildning

+ -

Kurs i beskärning för trädgårdsanläggare

+

36 Kurs i frilandsodling, träd, buskar och

perenna växter

+

30 Kurs i växthusodling, snittblommor

+

15 Kurs i köksväxtodling

+

15 Planeringen av utbildningen har gjorts av länsarbetsnämnderna i samråd med länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp för jordbruk och trädgård. Rikssammanställningen av kursverksamheten har varit på remiss hos lantbrukets och trädgårdsnäringens yrkesnämnder.

Under löpande budgetår har nybeställningar av kurser utöver den ursprungliga ramplanen ägt rum - bl. a. beträffande avbytare i djurstallar - varför 119 utbildningsplatser tillkommit. Länsarbetsnämnderna har å andra sidan avbeställt kurser representerande 332 utbildningsplatser. Vid uppföljning av ramplanen i början av 1975 hade antalet planerade utbildningsplatser minskat från 2 639 till 2 375, vilket innebär en minskning med 264 platser i jämförelse med den ursprungliga ramplanen för innevarande budgetår och en ökning i jämförese med budgetåret 1973/74 med 807 platser. Avbeställningarna av utbildningsplatser beror som regel på att otillräckligt antal sökande anmält sig till kurserna.

I den av lantbruksnämnden före 1972 bedrivna kursverksamheten hade en mycket stor del av kursdeltagarna i 3-veckors och längre kurser erhållit AMS utbildningsbidrag. Eftersom strukturförändringarna inom jordbruket medfört betydande störningar i sysselsättningen har arbetsmarknadsverket

JoU 1975/76:9

försökt att, bl. a. genom arbetsmarknadsutbildningen, underlätta inte bara omställning till annat yrke, utan även omställning inom yrket, ex. vid driftsomläggningar och arealutvidgningar. Risken för arbetslöshet har för berörda personer bedömts vara stor eftersom hela näringen haft en betydande sysselsättningsminskning.

De riktlinjer för anordnande av utbildning inom jordbruket som uppdrogs hösten 1972 har av AMS inte tolkats så att de utesluter andra lösningar för att tillfredsställa jordbrukets utbildningsbehov.

Tre å fyra-veckorskurserna i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel och byggnadsvård kan enligt styrelsen anordnas även inom gymnasieskolans ram för dem som inte fyller tillkoren för att erhålla utbildningsbidrag från AMS. Fortbildningskurser på upp till 2 veckor kan med nuvarande riktlinjer anordnas av lantbruksnämnden.

Behoven av utbildning varierar mellan de olika länen. I varje län finns tre organ som har att bevaka utbildningen inom jordbrukets område. Landstingets utbildningsnämnd, länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp och lantbruksnämndens programnämnd. För att samordna utbildningsverksamheten inom länen är det angeläget att dessa planerade organ samverkar för att kartlägga behov av utbildning och fördela ansvaret för anordnande av kursverksamheten.

Även när det gäller informationen om utbildningsmöjligheterna är det viktigt att de olika utbildningsanordnarna inom länen samverkar.

I september 1974 tillsatte Kungl. Maj:t en utredning om arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. I direktiven för denna ingår bl. a. att behandla frågan om vidareutbildningen för jordbruksnäringens anställda.

Skolöverstyrelsen (1975-03-20)

Utbildningarna inom jordbrukets område ingår fr. o. m. den 1 juli 1971 i gymnasieskolan med landstingskommunalt huvudmannaskap. Gymnasieskolans jordbruksutbildning omfattar dels en tvåårig jordbrukslinje, dels specialkurser och högre specialkurser. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 fastställt tim- och kursplaner för linjen. SÖ har med stöd av 5 § skolstadgan beslutat om tim- och kursplaner för specialkursen.

SÖ har att inom de ramar som anges av regeringen fastställa den årliga organisationen av gymnasieskolan.

Utbildning inom jordbruksområdet kan även anordnas som kommunal vuxenutbildning enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunal och statlig vuxenutbildning (SFS 1971:424). Sådan utbildning kan anordnas av antingen kommun eller landstingskommun. SÖ har fastställt fem läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning inom jordbruksområdet.

JoU 1975/76:9

9 Kommun eller landstingskommun tilldelas för varje läsår en resurs för kommunal vuxenutbildning. Inom denna föreligger således även möjligheter att anordna kurser för yrkesverksamma inom jordbruket.

I tjänst som lärare vid lantbrukets yrkesskolor kunde före den 1 juli 1971, om tjänsten var förenad med minst halvtidstjänstgöring, ingå fyllnadstjänstgöring vid annan skola eller hos lantbruksnämnd eller skogsvårdsstyrelse. (41 § stadga för lantbrukets yrkesskolor, ändrad senast den 18 juni 1971.) Genom bestämmelsen om fyllnadstjänstgöring vid lantbruksnämnd kunde lantbruksstyrelsen medge att lärare inom ramen för sin undervisningsskyldighet medverkade i sådana kurser som anordnades av lantbruksnämnd inom ramen för anslaget för jordbrukets rationalisering och som förlagts till lantbruksskola.

Genom beslut den 18 juni 1971 medgav Kungl. Maj:t bl. a. att lärare vid sådan lantbruksskola, vilken den 1 juli 1971 eller senare övergick till landstingskommunalt huvudmannaskap, fick intill utgången av år 1971 fullgöra sådan fyllnadstjänstgöring som avses i 41 § stadgan för lantbrukets yrkesskolor.

Med anledning av ett av SÖ i skrivelse den 10 februari 1972 (dnr 970/72 A) framlagt förslag medgav Kungl. Majit den 10 mars 1972 att lärare vid gymnasieskolans jordbruksutbildning fick intill utgången av juni 1972 fullgöra sådan fyllnadstjänstgöring som avses i 41 § i stadgan för lantbrukets yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen överlämnade i skrivelse till SÖ den 19 juni 1972 kursplaner för kurs till utbildning till traktorskötare (3 veckor), kurs i svetsning (3 veckor) och kurs för utbildning till maskinskötare (4 veckor) och hemställde att erforderliga åtgärder vidtages av arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för att denna utbildnign skall kunna anordnas såsom arbetsmarknadsutbildning eller i form av kurs i gymnasieskolan.

SÖ meddelade i skrivelse till lantbruksstyrelsen den 25 augusti 1972 (dnr 1950/72V) att ifrågavarande utbildningar tills vidare skall anordnas dels som AMU-kurser, dels som specialkurser inom gymnasieskolans ram. Med hänsyn till förändringar inom jordbruksutbildningen både organisatoriskt och innehållsmässigt, som betingades av gymnasieskolans införande och nya anslagsbestämmelser för olika utbildningsanordnare, inbjöd SÖ i samma skrivelse till en överläggning angåendejordbruksutbildningensspecialkurser, beträffande såväl innehåll som ansvarsfördelning. En sådan överläggning rörande jordbruksutbildning för vuxna ägde rum den 24 oktober 1972 mellan företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, lantbruksstyrelsen, Skogs- och lantbruksarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetareförbundet och SÖ.

Lantbrukets yrkesnämnd har i skrivelse till SÖ den 4 juni 1974 hemställt att läroplan för 4 veckors kurs i byggnadsvård inom arbetsmarknadsutbildning även fastställes som tim- och kursplan för specialkurs inom gymnasieskolan. Framställningen bereds f. n. inom SÖ.

JoU 1975/76:9

10 Som framgår av ovan lämnade redogörelse kan utbildningar för yrkesverksamma i jordbruket anordnas inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. De i motionen nämnda längre fortbildningskurserna inom produktions-, hanterings- eller mekaniseringsområdena kan om behov föreligger anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

Elev, som studerar inom kommunal eller statlig vuxenutbildning, kan erhålla studiehjälp vid heltidsstudier i form av studiebidrag jämte tillägg. Vid deltidsstudier kan återbetalningspliktiga studiemedel utgå.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (1975-03-26)

LRF vill vitsorda de synpunkter som framförts i motionen beträffande anordnandet av fortbildningskurser. Då kriteriet för att få delta i arbetsmarknadsutbildning är att riskera att bli arbetslös eller vara klart undersysselsatt, är det nödvändigt att också ordna fortbildningskurser utan anknytning till dessa arbetsmarknadssynpunkter. Beroende på kursernas inriktning bör kursernas förläggning under året vara flexibel. Fortbildningskurser, som uppdelas i etapper, bör ha större förutsättningar att göras tillgängliga för de i jordbruket sysselsatta.

Beträffande den av motionärerna upptagna frågan om ersättning till kursdeltagare förutsätter LRF att denna fråga blir behandlad efter de normerande riktlinjer som riksdagen kommer att besluta om i anslutning till de under vårriksdagen lämna propositionerna om vuxenutbildning m. m., vilket ansluter till de synpunkter LRF tidigare framfört i anslutning till remissbehandlingen av betänkanden om vuxenutbildning. Det torde nämligen förutsättas att fortbildningskurser även inom jordbruket kommer att kunna fö de härför mest lämpade deltagarna, om ersättning kan utgå enligt de riktlinjer som här beslutas av riksdagen.