Bet. 1975/76:JuU27

Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-03-11
Källa: data.riksdagen.se

Justitieutskottets betänkande

JuU 1975/76: 27

1975/76: 27

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten B 1 (s. 26-28) föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 132 712 000 kr., varav 7 830 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för utbildning av polismän i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi anvisar 350 000 kr. utöver vad regeringen föreslår (yrkande 1 b).

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen beslutar att under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 350000 kr. förhöjt anslag på 133 062 000 kr. för att förlänga polisens grundutbildning med två veckor (yrkande 3).

I motionen 1975/76:1089 av fru Theorin m. fl. (s) föreslås att riksdagen hos regeringen skall hemställa att 1975 års polisutredning får i uppdrag att överväga en överflyttning av polisutbildningen från rikspolisstyrelsen till reguljära undervisningsmyndigheter.

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget från 122 160 000 kr. innevarande budgetår till 132 712 000 kr. för budgetåret 1976/77.

I motionerna 400 och 1062 begärs ytterligare medelsanvisning för att möjliggöra en förlängning av polisens grundutbildning.

Anslaget för innevarande budgetår innefattar bl. a. medel till förlängning av grundkursen för polismän med en vecka för att polismännen skall ges ökade kunskaper i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi.

1 Riksdagen 1975/ 76. 7 sami. Nr 27

JuU 1975/76:27

2 I motioner torra året (1975:136 och 721) framställdes yrkanden som gick ut på en sådan höjning av anslaget att grundkursen i enlighet med förslag av rikspolisstyrelsen skulle utökas med tre veckor. Utskottet (JuU 1975:9 p. 2) delade motionärernas uppfattning om angelägenheten av att polismännen ges ökade kunskaper i samhällsorienterande och beteendevetenskapliga ämnen. Utskottet avstyrkte emellertid bifall till den av motionärerna föreslagna ökade medelsanvisningen under hänvisning till att syftet med motionerna redan genom regeringens förslag i allt väsentligt blev tillgodosett samt påpekade att spörsmålet också skulle komma att omfattas av deri aviserade allmänna översynen av polisverksamheten.

Rikspolisstyrelsen har för budgetåret 1976/77 ej begärt någon utökning av grundkursen. 1 styrelsens anslagsäskanden vidhålls dock uppfattningen att grundkursen bör utökas från nuvarande 41 veckor till 43 veckor och att tonvikten vid en sådan förlängning bör läggas på samhällsorienterande ämnen samt psykologi och kriminologi. Med hänsyn till att frågan om grundutbildningens omfattning och innehåll skall övervägas av 1975 års polisutredning begärs emellertid inte medel för någon utökning av grundkursen.

Enligt direktiven till 1975 års polisutredning ankommer det på de sakkunniga att överväga polisutbildningens utformning och inriktning. 1 direktiven uttalas bl. a. att man bör sträva efter att i ökad utsträckning kombinera den praktiska verksamheten med studier i sociologi, kriminologi, kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och samhällskunskap.

Motiveringen i motionerna 400 och 1062 ansluter sig till de yrkanden som framfördes vid behandlingen av budgetpropositionen förra året. Motionärerna understryker att den av dem begärda utökningen kan genomföras utan att man avvaktar polisutredningens resultat.

Regeringens förslag innefattar medel för vidareutbildning av obefordrade polismän, som anställts under åren 1962-1967 och som tidigare ej haft möjlighet att genomgå högre poliskurs. Förslaget avses ge dem tillfälle att frivilligt genomgå sådan kurs. Enligt utskottets mening innebär förslaget en välmotiverad satsning inom polisutbildningen. Utskottet anser också liksom motionärerna att det är angeläget att polismännen ges ökade kunskaper i samhällsorienterande och beteendevetenskap!iga ämnen. Även om polisutredningen har att pröva denna fråga, kan det enligt utskottets mening finnas starka skäl att redan innan utredningens resultat föreligger anvisa medel för utökning av kursplanerna i detta hänseende. Med hänsyn emellertid till att en prioritering måste göras mellan olika utbildningsbehov och då den nyssnämnda satsningen på högre poliskurser för vissa polismän får anses vara minst lika angelägen som den motionärerna förordar anser sig utskottet i rådande budgetpolitiska läge inte kunna förorda att ytterligare medel anvisas för utökning av grundkursen. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag i denna del och avstyrker bifall till motionerna.

Mot regeringens medelsberäkning i övrigt under förevarande punkt har utskottet heller ingen erinran.

JuU 1975/76:27

3 Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:1089 att 1975 års polisutredning skall få i uppdrag att överväga en överflyttning av polisutbildningen från rikspolisstyrelsen till reguljära undervisningsmyndigheter vill utskottet till en början erinra om att riksdagen under behandlingen av 1963 års proposition angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning (prop. 1963:144) godtog i propositionen framlagt förslag att den dåvarande statens polisskola ej skulle ställas under det nya skolverkets ledning. Som skäl härför hade anförts att polisutbildningen kunde jämföras med den interna utbildningen inom statliga verk och att polisyrket var så särpräglat, att utbildningen inte lämpligen borde inordnas i det reguljära yrkesutbildningsväsendet. I propositionen 1964:100 angående organisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet m. m. uttalade departementschefen att starka skäl talade för att utbildningsverksamheten i sin helhet skulle ankomma på rikspolisstyrelsen.

De funktioner som tidigare ankommit på polisskolans styrelse och rektor överfördes i samband med polisväsendets förstatligande till rikspolisstyrelsen. Utbildningsverksamheten planläggs och administreras nu vid utbildningsbyrån inom rikspolisstyrelsen. Den centrala utbildningen bedrivs dels som reguljär polisutbildning, dvs. grundutbildning samt inspektörs-, kommissarie- och polischefsutbildning, dels som kurser inom varierande ämnesområden såsom kriminalpolistjänst, pedagogik m. m. Den regionala utbildningen genomförs genom länspolischefernas försorg och avser i första hand viss utbildning i fråga om motorfordon och hundar samt fjällräddningstjänst. Den lokala utbildningen slutligen omfattar huvudsakligen fysisk träning och handhavande av tjänstevapen.

Den centrala utbildningen bedrivs bl. a. vid polisskolorna i Solna och Ulriksdal. Vid dessa skolor finns det 76 heltidsanställda lärare, nämligen 44 polisiärare för undervisning i polisiära ämnen, 15 lektorer i juridik (straffrätt, civilrätt, specialstraffrätt), 6 adjunkter för undervisning i svenska, engelska och social- och samhällskunskap, 3 lektorer för undervisning i psykologi och sociologi, 1 sjuksköterska för undervisning i akutsjukvård och medicin, 1 handelslärare för undervisning i kontorsteknik och 6 idrottslärare för fysisk träning.

Med anledning av det i motionen uttalade önskemålet att undervisningen bör meddelas av för ändamålet särskilt utbildade lärare och inte av extraarbetande poliser eller militär vill utskottet understryka att det enligt vad utskottet inhämtat inte finns någon militär som bedriver undervisning i rikspolisstyrelsens centrala kurser. I den regionala och lokala utbildningsverksamheten medverkar militära instruktörer i begränsad omfattning i försvarsutbildningen. Detta är påkallat av bl. a. säkerhetsskäl.

Som också motionärerna anför övervägs polisutbildningen av 1975 års polisutredning, som därvid skall söka åstadkomma att polisutbildningen bringas i samklang med den utveckling som äger rum i samhället i övrigt. Enligt utredningens direktiv skall de sakkunniga bl. a. undersöka om viss

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 27

JuU 1975/76:27

del av den praktiska utbildningsverksamheten kan och bör ske vid institutioner och organisationer utanför polisväsendet. Utskottet finner det naturligt att utredningen vid sin allmänna översyn av polisutbildningen även överväger möjligheterna till annan samordnad utbildningsverksamhet, t. ex. på det sociala området. Däremot föreligger enligt utskottets mening inte anledning att uppdra åt utredningen att enligt motionärernas förslag överväga en överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmyndigheter. Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 1 b) och motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 3) till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 132 712 000 kr., varav 7 830 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande polisutbildning avslår motionen 1975/76:1089.

2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 28-30) och hemställer

1. att riksdagen till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 24 575 000 kr., varav 17 079 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen medger att radioutrustning till interpolradioverksamheten beställs till en kostnad av högst 700 000 kr.

3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 30 och 31) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 89 870 000 kr., varav 49 788 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 64 900 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:539 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att den del av säkerhetspolisens organisation, som innebär registrering och rapportering av politisk verksamhet

JuU 1975/76:27

och inblandning däri, upplöses (yrkande 1) samt att riksdagen beslutar att anslaget till särskild polisverksamhet under punkten B 4 reduceras i enlighet härmed (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den särskilda polisverksamheten från 54 100 000 kr. för innevarande budgetår till 64 900 000 kr. för budgetåret 1976/77. Ökningen beror till största delen på automatiska kostnadsökningar.

I motionen 539 framställs yrkanden som går ut på att säkerhetspolisens fortsatta verksamhet skall ges en närmare angiven begränsad och bestämd inriktning och alt anslaget till verksamheten skall reduceras med hänsyn härtill.

1 samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten har utskottet åren 1971-1975 behandlat motioner med likartade yrkanden som de nu framförda (se JuU 1971:5 p. 11, JuU 1972:4 p. 5, JuU 1973:6, JuU 1974:11 p. 4 och JuU 1975:9 p. 5). Varje år har motionsyrkandena under stor politisk enighet avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Utskottet vill särskilt hänvisa till sitt betänkande år 1973, där utskottet lämnade en ingående redovisning för uppbyggnaden av den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige, för den mot Sverige riktade främmande underrättelseverksamheten, för inriktningen av säkerhetspolisens arbete, för principerna för registrering när det gäller medlemmar i politiska organisationer som har våld på sitt program eller som kan befaras använda våld för sina politiska syften och för utvecklingen under senare år av anslagen till den särskilda polisverksamheten.

Utskottet anser i år liksom tidigare att fog uppenbarligen saknas för bifall till de av motionärerna framförda förslagen.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens anslagsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande registrering av politisk verksamhet m. m. avslår motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 1),

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 2) till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 64 900 000 kr.

5. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 32) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 775 000 kr.

JuU 1975/76:27

6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten B 6 (s. 32-36) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 026 331 000 kr., varav 446 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975/76:205 av herr Torwald m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och erforderligt lagförslag för att s. k. medborgarvittnen skall kunna användas vid polisförhör med anhållna eller häktade personer.

I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 för fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten m. m. anvisar 6 680 000 kr. utöver regeringens förslag avseende 34 polismanstjänster och 30 andra tjänster (yrkande 1 c).

I motionen 1975/76:1053 av herr Andersson i Edsbro m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att polisbevakningen vid Arlanda och Landvetter skall utföras av Märsta resp. Mölndals polisdistrikt och att resp. polisdistrikt tilldelas erforderliga resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter inom berörda flygplatser på ett tillfredsställande sätt.

1 motionen 1975/76:1059 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) hemställs att riksdagen begär att regeringen skall verka för att en snabb översyn kommer till stånd av villkoren för kvarterspolistjänster i syfte att göra dessa mer attraktiva.

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen beslutar att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader förbudgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2,3 milj. kr. förhöjt förslagsanslag på 2 028 631 000 kr. för att inrätta flera tjänster för kvarterspoliser i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 1).

I motionen 1975/76:1064 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen beslutar att avslå förslaget att under B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader skall ingå ett belopp om 18 000 000 kr. för ökning av antalet polismanstjänster (yrkande 1).

I motionen 1975/76:1067 av fru Kristensson (m) yrkas att riksdagen uttalar att regeringen vid sin fördelning på polisdistrikten av polismanstjänster bör beakta vad i motionen anförts om förstärkning på narkotikasidan.

I motionen 1975/76:1075 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fru Fredrikson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om anvisningar att tillämpa vid polisförhör med minderåriga med beaktande av vad som anförts i motionen.

JuU 1975/76:27

7 I motionen 1975/76:1085 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att under en försöksperiod få inrätta en särskild narkotikarote! placerad i södra delen av Stockholms län.

I motionen 1975/76:1086 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs att riksdagen uttalar att Huddinge polisdistrikt prioriteras vid fördelning av nya polismanstjänster för budgetåret 1976/77.

I motionen 1975/76:1092 av herr Werner i Malmö (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till upprustning av personalvården inom polisen.

I motionen 1975/76:1097 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder syftande till att dold trafikövervakning från polisens sida inte skall vara tillåten utom vid spaning efter grövre brottslingar.

I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas under hänvisning till motivering i motionen 1975/76:1979 såvitt nu är i fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 028 541 000 kr., varav 466 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (yrkande 3), att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen 1979 för att fl till stånd särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden (yrkande 5) och att riksdagen begär att regeringen lägger fram en plan för förstärkning av polisen i enlighet med vad som anförts i motionen 1979 (yrkande 6).

1 motionen 1975/76:2082 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) hemställs under hänvisning till motivering i motionen 1975/76:2080 att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstärkta resurser inom polisen för att bekämpa narkotikasmugglingen (yrkande l)och som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen 2080 om ytterligare initiativ i internationella sammanhang för att åstadkomma ett samordnat och effektivt bekämpande av handeln med narkotika (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens förslag innefattar medel för inrättande av 420 nya tjänster inom den lokala polisorganisationen, varav 300 polismanstjänster och 120 tjänster för annan personal. Av de föreslagna polismanstjänsterna avses 230 för övervakningstjänst och trafikövervakningsverksamhet. Av dessa 230 tjänster beräknas ett 30-tal för kvarterspolisorganisationen. För spaningsoch utredningsverksamhet beräknas 70 nya tjänster. Av dessa avses ett antal för utredning av främst narkotikabrott och skattebrott. Tjänsterna för annan personal än polispersonal är i första hand avsedda som ersättning för de tjänster som tidigare funnits inrättade på s. k. vakansmedel.

I motionen 400 yrkas för en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksam 1**

Riksdagen 1975/76. 7 sam!. Nr 27

JuU1975/76:27

heten m. m. en höjning av anslaget utöver regeringens förslag med 6 680 000 kr. utgörande medel för 34 polismanstjänster och 30 andra tjänster.

Kvarterspolisverksamheten berörs även i motionen 1059, där det hemställs att riksdagen skall begära att regeringen verkar för att en snabb översyn kommer till stånd av villkoren för kvarterspolistjänster i syfte att göra dem mer attraktiva.

I motionen 1062 yrkas én höjning av anslaget med 2,3 milj. kr. motsvarande medel för 34 polismanstjänster utöver regeringens förslag. Tjänsterna bör enligt motionärerna inrättas som kvarterspolistjänster.

1 motionen 1998 yrkas en höjning av anslaget med 2 210 000 kr. motsvarande medel för lönekostnader m. m. till 34 polismanstjänster utöver regeringens förslag.

1 motionen 1064 yrkas avslag på regeringns förslag om anvisning av medel för 300 nya polismanstjänster (yrkande 1). Medlen bör enligt särskilt yrkande i motionen användas för att inom kriminalvården förstärka frivårdens resurser på olika områden. Sistnämnda yrkande behandlas av utskottet i samband med ställningstagandena till regeringens förslag till medelsanvisning till kriminalvården (JuU 1975/76:28).

Yrkandena om ytterligare medelsanvisning i motionerna 400, 1062 och 1998 utgår från rikspolisstyrelsens äskanden som innebär att - utöver vad regeringens förslag medger - 34 polismanstjänster och 30 tjänster för annan personal kan inrättas. I anslutning till yrkandena görs i samtliga motioner uttalanden som innebär att kvarterspolisverksamheten måste byggas ut. Vad beträffar polismanstjänsterna har rikspolisstyrelsen motiverat det begärda tillskottet främst med det arbetskraftsbortfall som den beslutade arbetstidsförkortningen inom polisväsendet kommer att medföra. Tjänsterna för annan personal bör enligt styrelsen användas främst för att anställa ytterligare kontorspersonal och för att möjliggöra ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal.

Utskottet delar motionärernas och rikspolisstyrelsens uppfattning att den lokala polisorganisationen - bl. a. med hänsyn till verkningarna av beslutad arbetstidsförkortning - för nästkommande budgetår bör tillföras en förstärkning med 334 polismanstjänster, dvs. 34 tjänster utöver regeringens förslag.

I fråga om tjänster för annan personal bör regeringens förslag godtas. Det ökade medelsbehovet kan beräknas till 2,5 milj. kr.

Vid detta ställningstagande avstyrker utskottet bifall till yrkandet om anslagsminskning i motionen 1064.

När det gäller fördelningen av det ökade antalet polismanstjänster knyter sig intresset främst till den i motionerna 400, 1059, 1062 och 1998 berörda kvarterspolisverksamheten. Utskottet, som anser att kvarterspolisverksamheten är mycket värdefull både från brottsförebyggande synpunkt och för tillgodoseende av allmänhetens behov av bättre kontakt med polisen, har tidigare uttalat sig för att antalet tjänster för denna verksamhet skall ökas (JuU 1973:26 p. 9 och 1975:9 p. 7). Efter hand har också en ökning kommit

JuU 1975/76:27

till stånd, och det kan upplysas att antalet kvarterspolistjänster, som den 1 juli 1974 var 217 fördelade på 23 polisdistrikt, numera uppgår till 267 fördelade på 33 distrikt. I de tre storstadsdistrikten finns f. n. 160 kvarterspolistjänster, varav 83 i Stockholm, 46 i Göteborg och 31 i Malmö. Vid ställningstagande till motionsönskemålen bör enligt utskottets mening beaktas att tendenser till minskad brottslighet kunnat noteras i de områden där kvarterspolismän verkar.

Mot denna bakgrund vill utskottet på nytt understryka vikten av att övervakningsverksamheten - bl. a. genom ökad fotpatrullering och en fortsatt betydande utbyggnad av kvarterspolisverksamheten inte bara i storstadsområden utan också i landsbygdsdistrikt - ges en sådan inriktning att de önskvärda och nödvändiga kontakterna med allmänheten främjas. Utskottet utgår från att regeringen vid fördelningen av de nya polismanstjänsterna noga överväger angelägenheten av att prioritera behovet av en utvidgad kvarterspolisverksamhet. Beträffande önskemålet i motionen 1059 om en översyn av villkoren för kvarterspolistjänsterna - en fråga som också berörs i motionen 1998 (1979) - kan upplysas att särskilda förhandlingar mellan vederbörande arbetsmarknadsparter förra året resulterat i viss förbättrad lönesättning samt att parterna enats om ytterligare förbättringar vid helt nyligen avslutade nya förhandlingar. Utskottet utgår från att spörsmålet att göra kvarterspolistjänsterna mera attraktiva kommer att ägnas uppmärksamhet vid den fortsatta utbyggnaden av kvarterspolisverksamheten.

Utöver vad nu anförts påkallar önskemålen såvitt gäller kvarterspolisverksamheten i motionerna 400, 1059, 1062 och 1998 inte något uttalande från riksdagens sida.

När det gäller önskemålet i motionen 1998 om särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden har utskottet tidigare (JuU 1973:26 och 1975:9) intagit den ståndpunkten att frågan huruvida sådan verksamhet - utöver vad som redan förekommer i vissa polisdistrikt - bör komma till stånd inte bör avgöras av riksdagen. Under hänvisning till bl. a. utbyggnaden av kvarterspolisverksamheten även på landsbygden har utskottet avstyrkt bifall till motioner med liknande önskemål som det nu aktuella. Enligt utskottets uppfattning torde frågan om behovet av den verksamhet motionärerna förespråkar komma att belysas av 1975 års polisutredning. De sakkunniga har nämligen enligt sina direktiv att mot bakgrund av den allmänna inriktningen av polisverksamheten och särskilt behovet av service till allmänheten studera om den nuvarande lokala polisorganisationen är ändamålsenlig. Med hänsyn till det anförda och till den satsning på en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten även i landsbygdsdistrikt som utskottet förordat i det föregående påkallas inte någon riksdagens åtgärd i anledning av det här behandlade yrkandet i motionen 1998.

I motionen 1092 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till upprustning av personalvården inom polisen.

JuU 1975/76:27

10 Personalvården inom polisväsendet bedrivs genom personalvårdssektionen vid rikspolisstyrelsens personalbyrå och genom en regional personalvårdsorganisation. Den regionala organisationen utgörs f. n. av sex personalvårdskonsulenter knutna till den lokala polisorganisationen, varav två i Stockholms polisdistrikt, en i Göteborgs polisdistrikt och tre i övriga landet.

En väl fungerande personalvårdsverksamhet är enligt utskottets mening av stor betydelse särskilt inom polisväsendet med dess ofta pressande och svåra tjänstgöringsförhållanden. Aktuella arbetsuppgifter för personalvårdskonsulenter inom polisväsendet är anpassningsproblem och frågor om korttids- och långtidssjukdom hos personalen. Hit hör också betydelsefulla frågor rörande företagshälsovård, arbetarskydd m. m. enligt den moderna arbetsmiljö- och sociallagstiftningen. Det är enligt utskottets mening angeläget att den nuvarande organisationen byggs ut för att motsvara aktuella krav. De överväganden i detta hänseende som begärs i motionen bör enligt utskottets mening ankomma på 1975 års polisutredning. Arbetet i denna del bör bedrivas med skyndsamhet. Utskottet förutsätter att vad utskottet här uttalat beaktas i polisutredningens arbete. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1092 erfordras därför enligt utskottets mening inte.

I motionen 1998 yrkas att regeringen skall lägga fram en plan för förstärkning av polisen. 1 anledning av ett motionsyrkande vid 1975 års riksmöte om ny treårsplan för förstärkning av polisväsendet uttalade utskottet att det enligt dess mening borde överlåtas åt regeringen att ta ställning till frågan om lämpligheten av fortsatt långtidsplanering för förstärkningen av polisverksamheten. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen (JuU 1975:9 p. 7). Utskottet finner ej skäl att i år bedöma frågan annorlunda. Utskottet avstyrker därför motionen 1998 i denna del.

Motionerna 1067, 1085 och 2082 upptar bl. a. yrkanden om ytterligare polisinsatser på narkotikaområdet.

I motionen 1067 framhålls att det föreligger ett klart samband mellan å ena sidan en stor del av de nu allt vanligare inbrotten i bostäder, källare, vindskontor, automater och kiosker samt å andra sidan narkotikahandeln. En förstärkning av insatserna på polissidan för spaning och utredning av narkotikabrott skulle därför enligt motionärerna ha stor effekt från brottsförebyggande synpunkt. Förstärkning erfordras, framhåller motionärerna, såväl inom rikskriminalens narkotikarotel som i de narkotikabekämpande enheterna i polisdistrikten, framför allt där det föreligger ett kontinuerligt tryck på narkotikamarknaden. Det bör enligt motionärerna övervägas om det inte i exempelvis Helsingborgs polisdistrikt bör inrättas en särskild narkotikarotel. Enligt motionsyrkandet bör riksdagen uttala att vad sålunda anförts bör beaktas av regeringen vid fördelningen av polismanstjänster på distrikten.

1 motionen 1085 uttalas att narkotikaproblemet förutom i storstäderna synes vara svårast i nybyggnadsområdena i dessa städers förorter. Där finns, framhåller motionärerna, stora ungdomskullar och möjlighet till en skyd -

JuU 1975/76:27

dande anonymitet, vilket lockar narkotikalangarna. Motionärerna nämner särskilt Handens och Huddinge polisdistrikt och finnér det angeläget att här och eventuellt i angränsande distrikt pröva nya former i kampen mot langarna. I detta syfte bör enligt motionärerna rikspolisstyrelsen få i uppdrag att under en försöksperiod inrätta en särskild narkotikarotel i södra delen av Stockholms län.

I motionen 2082 (2080) yrkas att riksdagen skall begära förstärkta resurser för att bekämpa narkotikasmugglingen. Motionärerna uttalar också att ytterligare initiativ bör tas i skilda internationella sammanhang för att åstadkommaett samordnat och effektivt bekämpande av handeln med narkotika. Uttalandena härom bör enligt motionsyrkandet ges regeringen till känna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder mot den illegala narkotikahanteringen, även om några mer påfallande förändringar i missbruks- och brottslighetsbilden inte synes ha inträffat i vårt land under det senaste året. Särskilt angeläget är enligt utskottets mening att inga ansträngningar skys när det gäller att förhindra att heroinmissbruket vinner utbredning. Som utskottet framhållit då narkotikaproblematiken tidigare aktualiserats i riksdagen är det nödvändigt med åtgärder på mycket bred front, vilka måste fortsätta med all kraft (JuU 1974:33 och 1975:16).

Vad gäller de i motionerna upptagna förslagen om ökade polisiära insatser vill utskottet erinra om de mycket betydande satsningar vad gäller polisverksamheten som beslutades av 1973 års riksdag och som givetvis innebär ökade möjligheter i kampen mot narkotikabrottsligheten, även om antalet polismän med uppgift att enbart eller till huvudsaklig del ägna sig åt narkotikabrottsligheten hållits relativt konstant. Det bör också erinras om att lagen om telefonavlyssning vid förundersökning vid grovt narkotikabrott ger polisen möjlighet att efter domstols medgivande i vissa fall använda telefonavlyssning som komplement till de vanliga spaningsmetoderna vid bekämpandet av den grova narkotikabrottsligheten. Telefonavlyssning som spaningsmetod kräver självfallet avsevärt mindre polisiära resurser än konventionella spaningsmetoder. Lagens giltighetstid har senast förlängts t. o. m. utgången av juni månad i år.

Beträffande önskemålen om inrättande av särskilda narkotikarotlar vill utskottet erinra om att sådana rotlar finns, förutom i Stockholm (vid rikskriminalen), i Göteborgs och Malmö polisdistrikt. I övriga delar av landet kan vid behov bildas tillfälliga s. k. narkotikarotlar eller göras andra arbetskraftsförstärkningar genom omplacering av personal. Så har också skett genom länspolischefernas försorg med anlitande av personal från de olika polisdistrikten i länet och i vissa fall också från rikskriminalen. En tillfällig narkotikarotel finns f. n. i vardera Skaraborgs och Jönköpings län samt planeras i Älvsborgs län. I bl. a. Huddinge polisdistrikt, som särskilt nämns i motionen 1085 och där enligt vad utskottet inhämtat situationen f. n. är utomordentligt besvärlig, har helt nyligen personalen tillfälligt förstärkts

JuU 1975/76:27

med fem polismän från andra distrikt och en från rikskriminalen. Utskottet förutsätter att rikskriminalen och länspolischeferna noga beaktar behovet av liknande förstärkningar på andra orter där narkotikabrottsligheten inte kan bemästras av polispersonalen i distriktet i fråga. Utskottet utgår också från att sådana orter prioriteras vid fördelningen av de nya tjänster som inrättas den 1 juli 1976 och av vilka ett antal, som förut nämnts, är avsett för utredning av narkotikabrott. Anledning för riksdagen att i vidare mån uttala sig om prioritering av särskilda distrikt föreligger inte.

Beträffande yrkandet i motionen 2082 om ytterligare initiativ på det internationella planet vill utskottet hänvisa till betänkandena JuU 1974:33 och JuU 1975:16, där utskottet givit en rad exempel på svensk medverkan i internationellt samarbete såväl på konventions- och lagstiftningsplanet som i fråga om rent konkreta polisiära och liknande insatser. Även problematiken rörande kontrollen av det svenska luftrummet har belysts där. Sammanfattningsvis uttalas i betänkandena att problemen i fråga om kampen mot den internationella brottsligheten sedan en lång följd av år varit föremål för en betydande uppmärksamhet från svensk sida och att det är en klart uttalad svensk målsättning att även i fortsättningen initiera och aktivt verka för ett internationellt samarbete på detta område. Under hänvisning härtill fann utskottet inte skäl till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de då aktuella motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Under den tid som förflutit efter nyssnämnda överväganden har inte inträffat några omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande till nu ifrågavarande motionsyrkande. Med anledning av uttalandet i motionen 2080 om den nederländska regeringens bristande intresse för narkotikapolitiken vill utskottet endast tillägga att ett regeringsförslag innebärande bl. a. skärpt lagstiftning beträffande handeln med narkotika i dagarna prövats i det nederländska parlamentet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2082.

Vad utskottet ovan anfört om att det ej föreligger anledning för riksdagen att i vidare mån uttala sig om prioritering av särskilda distrikt vid fördelningen av nya polismanstjänster är också tillämpligt vid bedömningen av önskemålet i motionen 1086 om prioritering av Huddinge polisdistrikt. Motionen bör därför ej föranleda något riksdagens yttrande utöver vad som anförts i anledning av motionerna om inrättande av särskilda narkotikarotlar m. m.

I motionen 205 framställs önskemål om utredning och lagförslag för att s. k. medborgarvittnen skall kunna användas vid polisförhör med anhållna och häktade.

Frågan om förhörsvittnen (medborgarvittnen) vid förundersökning i brottmål har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen (se JuU 1972:7, rskr 121, JuU 1974:8, rskr 130, och JuU 1975:9 p. 1). Som utskottet

JuU 1975/76:27

anförde förra året ankommer det på 1975 års polisutredning att behandla frågan. Motionen ger därför inte anledning till någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill nu liksom förra året framhålla att spörsmålet inte minst med hänsyn till tidigare riksdagsskrivelser i ärendet bör behandlas med skyndsamhet.

En annan fråga rörande ordningen vid polisförhör tas upp i motionen 1075. Motionärerna efterlyser anvisningar att tillämpa vid polisförhör med minderåriga som begått brott.

Särskilda föreskrifter för polisens handlande i fall där den misstänkte är under 15 år ges i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen. Enligt dessa föreskrifter får polisman rikta sådan fråga till barnet som oundgängligen krävs för ställningstagande till om barnet har begått gärningen. Däremot får förhör i egentlig mening inte hållas med barnet utom i vissa särskilt angivna situationer. Det skall här vara fråga om fall då man vill utröna om någon som har uppnått straffbarhetsåldern är delaktig eller då man vill efterforska gods som någon har åtkommit genom brottet eller då det annars

- t. ex. vid anlagd brand - är av särskild vikt att få uppgifter av barnet om gärningen och dessa uppgifter inte kan fås på annat sätt. I de nu angivna fallen får förhör med barnet inte äga rum utan att undersökningsledaren särskilt har medgett det. Enligt föreskrifterna bör vårdnadshavaren vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen. Innan förhöret hålls, skall vidare förhörsledaren underrätta barnavårdsnämnden så att nämnden kan närvara genom ombud. Förhöret skall ske så att det inte uppkommer fara för att barnet tar skada. Det skall noga ses till att uppseende inte väcks kring förhöret.

Spörsmålet om förfarandet vid polisförhör med barn under 15 år var föremål för en frågedebatt i kammaren den 23 oktober 1975 och har också uppmärksammats av JO i årets ämbetsberättelse.

I frågedebatten uttalade chefen för justitiedepartementet bl. a. att polisens spaningsarbete när det gäller brott begånget av barn under 15 år bör bedrivas med varsamhet. Måste förhör med barnet äga rum, bör enligt departementschefen valet av plats för förhöret övervägas noga, och om barnet går i skola bör man så långt möjligt undvika att förlägga förhöret till skolan eller att hämta barnet därifrån under skoltid. Enligt departementschefen är det viktigt att gällande föreskrifter iakttas noga i polisens dagliga arbete. Departementschefen nämnde också att rikspolisstyrelsen överväger att i samråd med skolöverstyrelsen och socialstyrelsen utfärda ytterligare anvisningar. Något initiativ från regeringens sida syntes därför enligt departementschefen inte vara påkallat.

JO konstaterade att några närmare föreskrifter, anvisningar eller råd om hur det lämpligen bör tillgå från polisens sida när underåriga utfrågas inte har lämnats centralt från rikspolisstyrelsen. Med hänsyn härtill och till att avfattningen av förundersökningskungörelsens och rättegångsbalkens hit -

JuU 1975/76:27

hörande regler enligt JO inte kunde anses lämna all den ledning som syntes erforderlig och även med hänsyn till vad han erfarit om innehållet i förekommande undervisningslitteratur rörande underrättelser från polisens sida till barnavårdsnämnd, "målsman, skola eller annan" fann han det lämpligt att ge rikspolisstyrelsen kännedom om de aktualiserade frågeställningarna. Enligt JO:s mening syntes behov föreligga av att råd och anvisningar på området utges centralt och i samråd med socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Från rikspolisstyrelsen har utskottet inhämtat att spörsmålet om utfärdandet av råd och anvisningar i det i motionen 1075 berörda hänseendet f. n. övervägs av en särskild arbetsgrupp inom styrelsen. 1 arbetsgruppen ingår företrädare för socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Eftersom syftet med motionen således är tillgodosett, saknas skäl till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

1 motionen 1097 begärs att riksdagen hos regeringen skall anhålla om åtgärder syftande till att dold trafikövervakning från polisens sida inte skall vara tillåten utom vid spaning efter grövre brottslingar. Motionären vänder sig mot användandet av civila polisbilar med traffipaxanläggning, vilket sägs framkalla irritation och kunna provocera bilisten att köra fortare än hastighetsbestämmelserna medger.

Till en början vill utskottet i linje med motionärens inställning konstatera att det råder allmän enighet om att polisverksamheten i princip skall ske fullt öppet. Av naturliga skäl kan denna princip inte upprätthållas fullt ut.

Traffipaxanläggning, som särskilt berörs i motionen, är en fotoanläggning som monteras i bilar utan polismarkering. Enligt rikspolisstyrelsens anvisningar för användandet av traffipaxanläggning (FAP 331-2, gällande fr. o. m. den 20 oktober 1970) är sådan anläggning avsedd att användas huvudsakligen vid övervakning av grova trafikbrott och i sådana fall, där svårighet föreligger att på annat sätt ordna effektiv övervakning av bestämmelser som är viktiga för trafiksäkerheten.

Vid sidan härav bör nämnas att 1975 års polisutredning enligt sina direktiv har att undersöka om polisens arbetsmetoder är anpassade till ett modernt samhälles krav och värderingar. Enligt vad utskottet erfarit har utredningen börjat sitt arbete med en bred kartläggning av polisverksamheten. Som ett led i denna kartläggning har utredningen nyligen till ett stort antal polisstyrelser utsänt en enkät. När det gäller frågor om trafikövervakning begär utredningen i enkäten besked om förhållandet mellan å ena sidan övervakning med civilklädd personal och ”civila” fordon å andra sidan övervakning med uniformerad personal och "polismålade” fordon. Utredningen efterlyser också motivet för den i vederbörande polisdistrikt tillämpade avvägningen mellan de båda övervakningsmetoderna.

Som framgår av det anförda övervägs motionsspörsmålet av 1975 års polisutredning. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1097

JuU1975/76:27

är därför enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

I motionen 1053 tas upp frågan om polisverksamheten på våra storflygplatser. Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att polisbevakningen vid Arlanda och Landvetter skall utföras av Märsta resp. Mölndals polisdistrikt och att dessa polisdistrikt tilldelas erforderliga resurser för att tillfredsställande kunna fullgöra sina uppgifter inom flygplatserna.

Frågan om polisverksamheten på våra största flygplatser har diskuterats under en följd av år (se JuU 1974:36 och JuU 1975:9 p. 1). År 1974 konstaterade utskottet att den fortgående ökningen av flygtrafikens omfattning i förening med ökade tendenser till en allt allvarligare internationell brottslighet riktad mot den civila luftfartens säkerhet motiverade en översyn av organisations-, effektivitets- och samordningsfrågorna vid våra storflygplatser. I linje härmed anslöt sig utskottet förra året till den av departementschefen i propositionen 1975:1, bilaga 4, uttalade uppfattningen att polisverksamheten vid Arlanda och den nya flygplatsen Landvetter bör läggas under vederbörande storstads polisdistrikt. Med anledning av vissa motionsuttalanden underströk utskottet att det måste anses omöjligt för Märsta och Mölndals polisdistrikt att med sina begränsade personalresurser klara tillfälliga toppar i flygtrafiken och på ett tillfredsställande sätt möta inträffade oväntade händelser. Att låta personal från andra polisdistrikt än det som svarar för polisverksamheten vid flygplatsen tjänstgöra där ansåg utskottet i likhet med departementschefen vara till nackdel för polisverksamheten

i dessa distrikt. Vid en överföring av ansvaret för polisverksamheten till vederbörande storstads polisdistrikt skulle enligt utskottets mening denna olägenhet försvinna. Utskottet framhöll också att man samtidigt skulle nå en från personaladministrativa utgångspunkter ändamålsenlig organisation med erforderlig flexibilitet men också stadga i organisationen. Utskottet förordade att den nya ordningen beträffande Arlanda skulle träda i kraft den 1 november 1976.

De olika frågor - delvis berörda i den föreliggande motionen - som aktualiseras av en överflyttning av polisverksamheten i enlighet med statsmakternas uttalanden förra året har såvitt gäller Arlanda utretts inom rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag. Utredningen innehåller förslag till nödvändiga ändringar i polisdistriktsindelningen och andra åtgärder för genomförandet som kräver beslut av regeringen. Utredningen övervägs f. n. av regeringen.

Som framgår av det anförda har önskemålet i motionen 1053 att polisbevakningen vid Arlanda och Landvetter skall utföras av det lokala polisdistriktet övervägts av statsmakterna förra året. Enligt utskottets mening har inte förebragts skäl att frångå den då intagna ståndpunkten att ansvaret för polisverksamheten bör överföras till vederbörande storstads polisdistrikt. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

JuU1975/76:27

16 Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag och i anledning av motionen 1975/76:400

1 denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 1) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3) samt med avslag på motionen 1975/76:1064 i denna del (yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av

2 028 831 000 kr., varav 466 556 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande kvarterspolisverksamheten avslår motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1059, motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 1) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3), allt i den mån de icke tillgodosetts genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

3. att riksdagen beträffande ansvarsområden för polisman på landsbygden avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande

5),

4. att riksdagen beträffande personalvården inom polisväsendet avslår motionen 1975/76:1092,

5. att riksdagen beträffande plan för personalförstärkning inom polisväsendet avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande

6),

6. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten m. m. avslår motionerna 1975/76:1067, 1975/76:1085 och 1975/76:2082,

7. att riksdagen beträffande personalförstärkning i Huddinge polisdistrikt avslår motionen 1975/76:1086,

8. att riksdagen beträffande medborgarvittnen avslår motionen 1975/76:205,

9. att riksdagen beträffande polisförhör med barn avslår motionen 1975/76:1075,

10. att riksdagen beträffande dold trafikövervakning avslår motionen 1975/76:1097,

11. att riksdagen beträffande polisverksamheten vid Arlanda och Landvetter avslår motionen 1975/76:1053.

7. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Regeringen har under punkten B 7 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 18 600 000 kr., varav 3 645 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1975/76:27

17 Motioner

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 18 800 000 kr. (yrkande 2).

1 motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen anvisar 18 770 000 kr., dvs. ett i förhållande till regeringens förslag med 170 000 kr. förhöjt anslag (yrkande 4).

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen. Under punkten 6 ovan har utskottet förordat inrättandet av ett större antal tjänster än regeringen föreslagit. I följd härav bör också utrustningsanslaget räknas upp. Det ökade medelsbehovet kan beräknas till 180 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag samt i anledning av motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 2) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisare» reservationsanslag av 18 780 000 kr., varav 3 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Statens kriminaltekniska laboratorium m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 8-B 10 (s. 38-41) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av 8 630 000 kr.,

2. till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1976

På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c). Jönsson i Malmö (s). Westberg i Ljusdal (fp). Nygren (s), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s). Lövenborg (vpk), fru Wiklund (c), fru André (c), herr Lundgren (s), fru Lindquist (m) och herr Raneskog (c).

JuU 1975/76:27

18 Reservationer

1. vid punkten I (Rikspolisstyrelsen)

av herr Lövenborg (vpk), som beträffande polisutbildning anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Som också” och slutar på s. 4 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att starka skäl dock talar för att frågan om en överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmy ndigheter åter prövas.

Det förefaller därför lämpligt att 1975 års polisutredning ges i uppdrag att pröva frågan i enlighet med motionärernas förslag. Utredningen har bl. a. att överväga polisutbildningen och söka åstadkomma att den bringas i samklang med den utveckling som äger rum i övrigt. Med den målsättningen kan man inte gå förbi den fråga som tas upp i motionen 1089. Utskottet anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att polisutbildningen flyttas från rikspolisstyrelsen till en fristående organisation med egen styrelse och inordnas under skolöverstyrelsen i vad det gäller grundutbildningen och under universitetskanslersämbetet i vad avser polisbefäls- och polismästarutbildningen.

1975 års polisutredning har bl. a. att överväga om utbildningen är rätt avvägd. Det uppdraget bör lämpligen vidgas till att också omfatta frågan om överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmyndigheter så att denna i vad gäller huvudmannaskapet blir jämställd med andra former av undervisning och yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionen 1089.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande polisutbildning med bifall till motionen 1975/76:1089 hos regeringen hemställer att 1975 års polisutredning får i uppdrag att överväga en överflyttning av polisutbildningen från rikspolisstyrelsen till reguljära undervisningsmyndigheter.

2. vid punkten 4 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

av herr Lövenborg (vpk), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Regeringens anslagsframställning" och slutar med ”regeringens anslagsberäkning" bort ha följande lydelse:

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den särskilda polisverksamheten från 54 100 000 kr. för innevarande budgetår till 64 900 000 kr. för budgetåret 1976/77. Utskottet anser detta vara en anmärkningsvärd höjning mot bakgrund av den förändrade inriktning som

JuU 1975/76:27

det uppges att säkerhetspolisen fått under senare år. Det försäkras att den politiska åsiktsregistreringen har upphört och att den omfattande övervakningen av den politiska vänstern skulle ha upphört. Trots alla försäkringar står det emellertid klart, att åsiktsregistrering och infiltration i svenska vänsterorganisationer fortfarande är en faktisk realitet. Som påvisas i motionen 539 visar en rad händelser under senare år att säkerhetspolisen, i stället för att begränsa sin verksamhet enligt statsmakternas uttalade intentioner, tvärtom låter den mot vänsterkrafterna riktade verksamheten svälla ut.

I debatten kring säkerhetspolisens verksamhet hänvisar dess försvarare ofta till det betryggande i att rikspolisstyrelsen har ett inslag av representanter från riksdagen. Denna representation kan emellertid enligt utskottets mening knappast anses utgöra tillräcklig garanti mot en felaktig inriktning eller övergrepp av skilda slag. Riksdagens insyn utövas enbart av representanter för de partier som redan förut burit ansvaret för tidigare missförhållanden. Vänsterpartiet kommunisterna har däremot icke medgetts sådan insyn, vilket ur demokratisk synpunkt icke kan anses tillfredsställande.

1 samband med en allt starkare opinion ansåg regeringen det nödvändigt att i oktober 1969 utfärda en personalkontrollkungörelse som skulle förhindra åsiktsregistrering och trakasserier av socialistiskt tänkande människor. I samma syfte ändrades kungörelsen 1972, men paragraferna är fortfarande så tänjbara att missbruk kan ske. Så är också fallet. Som exempel härpå hänvisas i motionen 539 bl. a. till den skandalösa telefonavlyssningen av en bokhandel, vilket förhållande avslöjades i mitten av 1975. Som ytterligare exempel anförs säkerhetspolisens agerande inom sjukvårdsförvaltningen i Göteborg. Bl. a. den nu nämnda aktiviteten har enligt utskottets mening fått sådana former, att den måste betraktas som ett synnerligen uppenbart fall av politisk åsiktsregistrering.

Mot den nu angivna bakgrunden tvingas utskottet konstatera, att regeringens och riksdagens uttalade intentioner inte lyckats tränga igenom så att säkerhetspolisens inriktning förändrats. Med hänsyn till det anförda anser utskottet, att det finns fog för bifall till de av motionärerna framförda förslagen. Anslaget till den särskilda polisverksamheten måste sålunda reduceras i enlighet härmed. Eftersom utskottet saknar erforderligt underlag för en bedömning av medelsbehovet och anslagets fördelning mellan olika grenar av säkerhetspolisens verksamhet, finner sig utskottet inte kunna tillstyrka regeringens föreliggande förslag till medelsanvisning. Behövliga medel för en i enlighet med vad utskottet anfört reducerad verksamhet får regeringen begära genom förslag på tilläggsstat. Utskottet förutsätter att anslagsframställningen därvid underbyggs med preciserade uppgifter angående säkerhetspolisens fortsatta verksamhet och inriktning i enlighet med de tankegångar som ovan anförts. I samband därmed måste särskild uppmärksamhet ägnas frågan om upphörande av all personregistrering grundad på den registrerades politiska uppfattning.

JuU 1975/76:27

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande registrering av politisk verksamhet m. m. med bifall till motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 1) hos regeringen begär att den del av säkerhetspolisens organisation, som innebär registrering och rapportering av politisk verksamhet och inblandning däri, upplöses,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 2) avslår regeringens föreliggande förslag till anslag för budgetåret 1976/77 till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

3. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader) av herr Lövenborg (vpk), som beträffande medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”motionen 1064” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att den lokala polisorganisationen bör tillföras en förstärkning med 300 polismanstjänster. Polisens resurser har under den senaste tioårsperioden utvecklats med stor hastighet. Det har motiverats med ökat antal våldsbrott och andra företeelser. Men frågan är om man inte lika gärna kan dra en annan slutsats: Utökningen av antalet poliser är inte den rätta metoden för att minska brottsligheten.

Utskottet anser i överensstämmelse med de synpunkter som anförs i motion 1064 att de medel som äskas för polisförstärkningar skulle göra mera nytta om de satsas på frivården och andra förebyggande åtgärder. Det är grundorsakerna till brottslighet man måste söka undanröja, dvs. felaktig samhällsplanering, avsaknaden av jämlikhet, arbetslöshet, rigorös koncentrationspolitik m. m.

Frivården är fortfarande underdimensionerad i vårt land, trots att vikten av en väl utbyggd sådan omvittnas av allt fler. Utskottet anser mot den bakgrunden att en annan prioritering av resurserna bör ske och att det därför finns skäl att tillmötesgå yrkandena i motion 1064. Ifrågavarande anslag bör i enlighet härmed nedsättas med 18 milj. kr. i förhållande till vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen 1975/76:1064 i denna del (yrkande 1) och i anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062

i denna del (yrkande 1) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3) till Lokala polisorganisationen: Föiyaltnings kostnader

för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av

JuU 1975/76:27

2 008 331 000 kr., varav 462 456 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s) och Lundgren (s), som beträffande medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”2,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens och rikspolisstyrelsens uppfattning att en förstärkning av den lokala polisorganisationen bör komma till stånd. Utskottet finner emellertid med beaktande av de förstärkningar som tillförts polisorganisationen under de senaste tre åren och med hänsyn till det budgetpolitiska läget att förstärkningen, såvitt avser antalet polismanstjänster, bör stanna vid de av regeringen föreslagna 300 nya tjänsterna. Också i fråga om tjänster för annan personal bör regeringens förslag godtas. Utskottet avstyrker därför såvitt avser antalet tjänster bifall till de här behandlade yrkandena i motionerna 400, 1062 och 1998.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 1), motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3) och motionen 1975/76:1064 i denna del (yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 026 331 000 kr., varav 466 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av herr Westberg i Ljusdal (fp), som beträffande medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”2,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I fråga om tjänster för annan personal bör organisationen bl. a. som ersättning för tjänster som tidigare funnits inrättade på vakansmedel och för ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polisutbildad personal i enlighet med

JuU 1975/76:27

yrkandet i motionen 400 tillföras 150 tjänster, dvs. 30 tjänster utöver regeringens förslag. Det ökade medelsbehovet kan beräknas till 4,5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag och i anledning av motionen 1975/76:400

2 030 831 000 kr., varav 467 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande ansvarsområden för polisman pd landsbygden anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det” och slutar med ”motionen 1998” bort ha följande lydelse:

När det gäller önskemålet i motionen 1998 om särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden har utskottet tidigare (JuU 1973:6 och 1975:9) intagit den ståndpunkten, att frågan huruvida sådan verksamhet - utöver vad som redan förekommer i vissa polisdistrikt - bör komma till stånd

inte bör avgöras av riksdagen. Utvecklingen gör det emellertid enligt ut skottets

mening nödvändigt att riksdagen nu uttalar att tiden är mogen för att införa ett system där vederbörande polisman tilldelas ett särskilt ansvarsområde utan att hans tjänstgöringsförhållanden i övrigt ändras. Ett sådant system skulle verksamt kunna bidra till ökad effektivitet inom polisväsendet och skapa bättre kontakt och över huvud taget ett bättre förhållande mellan polis och allmänhet. Riksdagen bör därför i enlighet med önskemålet i motionen begära att regeringen vidtar åtgärder för att få till stånd särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ansvarsområden för polisman på landsbygden med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna

del (yrkande 5) begär att regeringen vidtar åtgärder i enlighet

med vad utskottet anfört för att få till stånd särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden.

JuU 1975/76:27

7. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande plan för personalfdrstärkning inom polisväsendel anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I motionen 1998” och slutar med "i denna del” bort ha följande lydelse:

Den år 1973 beslutade treårsperioden för förstärkning av polisväsendet sträcker sig till utgången av budgetåret 1975/76. 1 motionen 1998 (1979) yrkas att regeringen skall lägga fram en ny plan för förstärkning av polisen.

Vid sin bedömning av personalbehovet för polisväsendet synes regeringen numera ha tagit intryck av rikspolisstyrelsens tidigare framförda krav att hänsyn skall tas till följderna av arbetstidsförkortningen. Någon målmedveten plan för hur bristen på polispersonal skall täckas har däremot inte utarbetats.

Utskottet har i det föregående uttalat att den lokala polisorganisationen

- bl. a. med hänsyn till verkningarna av arbetstidsförkortningen - för nästkommande budgetår bör tillföras en förstärkning med 34 tjänster utöver regeringens förslag eller med sammanlagt 334 tjänster. Dessa nya tjänster täcker emellertid inte på långt när bortfallet av arbetskraft på grund av arbetstidsförkortningen. Detta bortfall uppgår enligt rikspolisstyrelsens senaste beräkning till totalt 897 årsarbetskrafter.

Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det erforderliga tillskottet för att täcka arbetskraftbortfallet fördelas på en treårsperiod.

Brottsutvecklingen måste enligt utskottets mening i dag bedömas som minst lika oroande som då beslutet om den gällande treårsplanen fattades. Från länsstyrelser och lokala polismyndigheter har också i större utsträckning än någonsin tidigare inför det kommande budgetåret framställts krav på fler polismanstjänster. Uppklaringsprocenten är f. n. oroväckande låg. Alarmerande rapporter har i dagarna lämnats om polisens bristande kapacitet i Stockholm. Utbyggnaden av kvarterspolisverksamheten, som utskottet enligt det föregående ställt sig bakom, kräver för att verksamheten ej skall inkräkta på polisens övriga uppgifter en kraftig förstärkning av antalet polismanstjänster. För de mindre polisdistrikten gäller generellt att de behöver förstärkas om verksamheten där skall kunna hållas på en tillfredsställande nivå. Ytterligare skäl till inrättande av fler polismanstjänster utgör enligt utskottets mening behovet av en fortsatt satsning på skolundervisning i lag och rätt under medverkan av polismän liksom polismäns deltagande i skilda fritidsaktiviteter bland barn och ungdom. De nämnda verksamheterna får enligt utskottets mening antas ha stor brottspreventiv effekt och grunda ett förtroendefullt förhållande mellan ungdomen och polisen.

Kravet på en fortsatt förstärkning av polisväsendet är således enligt utskottets mening i hög grad motiverat. För förstärkningen är det enligt utskottet erforderligt med en plan i enlighet med rikspolisstyrelsens och motionärernas önskemål. Med en sådan plan vinner man flera fördelar av praktisk natur. Antagningen av aspiranter kan sålunda anpassas till rekryte -

JuU1975/76:27

ringsunderlaget så att kravet på kvalificerade sökande kan upprätthållas och rekryteringsverksamheten kan bedrivas planenligt. Belastningen på utbildningsorganisationen bli relativt konstant. Vidare kan budget- och planeringsarbetet på olika nivåer bedrivas inom en fastställd ram och begränsas till en bedömning av var de fastställda personalförstärkningarna skall sättas in. Härigenom sparas åtskilligt arbete och personalen kan utnyttjas för andra arbetsuppgifter såsom rationaliserings- och inspektionsverksamhet.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att en ny plan för förstärkning av polisväsendet bör framläggas i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 1998 i nu berörd del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande p/an för personalförstärkning inom polisväsendet med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 6) begär att regeringen lägger fram en plan för förstärkning av polisen i enlighet med vad utskottet anfört.

8. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m), herr Westberg (fp) och fru Lindquist (m), som beträffande narkotikabrottsligheten m. m. anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet delar” och slutar på s. 12 med ”motionen 2082” bort ha följande lydelse:

Läget på narkotikaområdet är enligt utskottets mening i dag ytterst oroande med hänsyn framför allt till att heroinet nu fått fotfäste i vårt land. Heroinet är särskilt farligt genom att det leder till snabb tillvänjning och genom att möjligheterna till avvänjning är begränsade. Vidare är riskerna för överdosering stora och spridningseffekten större än i fråga om andra narkotiska medel. Slutligen underlättas den illegala handeln av att heroinet är lätt att smuggla.

Av rikspolisstyrelsens petita framgår att arbetet med narkotikabrottsligheten blivit mer personalkrävande genom brottslingarnas ökade försiktighet och väl genomtänkta arbetsmetoder. Införseln och distributionen ligger numera huvudsakligen i händerna på yrkesförbrytare och kännetecknas av större förslagenhet än tidigare.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet det nödvändigt att få till stånd en satsning i kampen mot narkotikan liknande den som genomfördes år 1969 och som uppenbarligen hade mycket stor effekt. Enbart polisiära insatser hjälper emellertid inte om man vill komma till rätta med narkotikabrottsligheten utan det måste som motionärerna framhåller bli fråga om åtgärder på bred front. På vårdsidan måste sättas in åtgärder som syftar till att åstadkomma en effektiv rehabilitering av de vårdbehövande narkomanerna. Lyckas man därmed finns anledning räkna med att efterfrågan

JuU 1975/76:27

på narkotika minskar och att den svenska marknaden i följd därav blir mindre lockande förde professionella ligor som enligt vad ovan sagts numera i huvudsak svarar för den illegala narkotikahandeln i vårt land.

En annan viktig synpunkt är enligt utskottets mening att narkotikabrottsligheten sedan lång tid tillbaka inte är enbart ett storstadsproblem utan har spritt sig till praktiskt taget hela landet. Denna utveckling har medfört ökat arbete för rikskriminalens narkotikarotel som tvingas medverka i spanings- och utredningsarbeten på vitt skilda håll inom landet. För sådana insatser är rikskriminalens resurser helt otillräckliga. Som framhålls i motionerna erfordras förstärkningar också i de olika polisdistrikten om kampen mot narkotikabrottsligheten skall kunna bli framgångsrik. F. n. är det, som framhålls i motionen 1067, i hela landet endast ca 220 polismän som har till huvudsaklig uppgift att syssla med spaning och utredning av narkotikabrott. År 1969 var motsvarande siffra ca 550.

De förstärkningar, som utskottet förordar, bör främst sättas in i distrikt med ett kontinuerligt tryck på narkotikamarknaden och där bör övervägas att inrätta särskilda narkotikarotlar i enlighet med vad som föreslås i motionerna. Hit hör t. ex. Helsingborgs polisdistrikt. I andra distrikt där situationen är särskilt besvärlig - hit hör t. ex. Huddinge polisdistrikt och vissa polisdistrikt i Östergötlands och Jönköpings län - bör skapas tillfälliga sådana rotlar eller övervägas förstärkningar i annan form.

Utskottet delar också uppfattningen i motionen 2080 att ytterligare initiativ erfordras på det internationella planet för att bekämpa narkotikabrottsligheten. Eftersom ett enskilt land har begränsade möjligheter att hejda utvecklingen, måste en samverkan äga rum mellan olika berörda länder.

Viktiga uppgifter i ett sådant samarbete är att åstadkomma en harmonisering av lagstiftningen och att förstärka gränskontrollen. Konkreta åtgärder i det sistnämnda syftet bör vidtas av polisen och tullen samt den civila och militära luftbevakningen gemensamt. Regeringen bör i linje med önskemålen i motionen 2082 ta initiativ till att i internationell samverkan göra framställningar till de länder där opiumodling förekommer för att om möjligt begränsa förädlingen och utförseln av förädlad vara. Ett dylikt samarbete synes lämpligen ske genom FN:s narkotikakommission i Genéve. När det gäller internationella insatser i större skala från polisens sida i narkotikabekämpande syfte synes ett svenskt initiativ hos Interpol vara en lämplig och effektiv väg.

Vad utskottet här i anledning av motionerna 1067,1085 och 2082 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten m. m. med anledning av motionerna 1975/76:1067, 1975/76:1085 och 1975/76:2082 ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

JuU 1975/76:27

9. vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s) och Lundgren (s), som beträffande medelsberäkningen - under förutsättning av bifall till den vid punkten 6 avgivna reservationen nr 4 - anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Förslagen i” och'slutar med ”180 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen.

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 6 ovan anfört och hemställt beträffande antalet polismanstjänster avstyrker utskottet bifall till motionerna i nu ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 2) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 18 600 000 kr., varav 3 645 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

10. Vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av herr Lövenborg (vpk), som beträffande medelsberäkningen - under förutsättning av bifall till den vid punkten 6 avgivna reservationen nr 3 - anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Förslagen i”'och slutar med ”180 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen.

Under hänvisning till vad utskottet anfört och hemställt under punkten 6 ovan beträffande antalet polismanstjänster bör anslaget under denna punkt bestämmas till ett lägre belopp än regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1064 samt med avslag på motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 2) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 17 400 000 kr., varav 3 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1975/76:27

27 Särskilt yttrande

vid punkten 6 moment 11 (polisverksamheten vid Arlanda och Landvetter)

av herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljusdal (fp), fru Wiklund (c), fru André (c) och herr Raneskog (c):

Önskemålet i motionen 1053 att polisbevakningen vid flygplatserna Arlanda och Landvetter skall utföras av det lokala polisdistriktet övervägdes av statsmakterna förra året. Riksdagens majoritet intog då ståndpunkten att ansvaret för polisverksamheten borde överföras till vederbörande storstads polisdistrikt.

I en reservation, som justitieutskottets center- och folkpartiledamöter fogade till utskottets betänkande i ämnet, uttalades på anförda skäl att något överförande av ansvaret för polisverksamheten inte borde komma till stånd. I stället borde enligt reservanterna tillses att Märsta och Mölndals polisdistrikt ges erforderliga resurser för att på tillfredsställande sätt kunna fullgöra polisuppgifterna på de inom distrikten belägna flygplatserna.

Vi vidhåller i princip den uppfattningen i frågan som uttalades av reservanterna förra året. Med hänsyn till det beslut statsmakterna då fattade och med beaktande av det planerings- och förberedelsearbete som hittills genomförts i syfte att verkställa det beslutet, anser vi oss emellertid inte lämpligen böra yrka bifall till motionen 1053.