Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till domstolsväsendet m. m. utom allmänna förvaltningsdomstolarna jämte motioner
JuU 1975/76:29
Justitieutskottets betänkande 1975/76:29
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till domstolsväsendet m. m. utom allmänna förvaltningsdomstolarna jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN Domstolsväsendet m. m.
1. Domstolsverket. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten D 1 (s. 47 och 48) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 100 000 kr.
2. Allmänna domstolarna. Regeringen har under punkten D2 (s. 48-52) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att inrätta de tjänster för hovrättslagman i Fo 27, för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 och för hovrättsråd i Fo 23/24 samt de tjänster för lagman i Fo 26, för rådman, tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman i Fo 23/24 som anges i propositionen, dels bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som anges i propositionen, dels ock att till Allmänna domstolarna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 459 700 000 kr.
Motioner
I motionen 1975/76:717 av fru Kristensson (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:100 bil. 4 beslutar att under punkten D 2 Allmänna domstolarna anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr. reducerat anslag (yrkande 1).
1 motionen 1975/76:718 av fru Kristensson (m) yrkas att riksdagen dels i enlighet med vad som anförts i motionen uttalar att ändringen av domsagoindelningen beträffande Stockholms län västra tingsrätt uppskjuts, dels från begärt bemyndigande att vidta övergångsåtgärder med anledning av domsagoregleringen i Stockholms län för närvarande undantar de åtgärder som betingas av ändringarna beträffande Stockholms läns västra domsaga.
1 Riksdagen 1975176. 7 sam!. Nr 29
JuU 1975/76:29
2 I motionen 1975/76:719 av fru Kristensson (m) yrkas dels att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående domkretsindelningen för fastighetsdomstol och vattendomstol för Stockholms län, dels att riksdagen avslår i budgetpropositionen, bil. 4 under punkten D2 Allmänna domstolarna, framlagt förslag om bemyndigande att vidta i propositionen angivna övergångsåtgärder såvitt avser de åtgärder som föranleds av Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol.
I motionen 1975/76:720 av fru Sandéhn m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ersättningsreglerna till nämndemän vid tingsrätterna.
I motionen 1975/76:1080 av herr Palm (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att tidpunkten för delningen av Stockholms läns västra tingsrätt ytterligare bör prövas.
1 motionen 1975/76:1087 av fru Sundström m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutaratt ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av gällande ersättningsregler för nämndemän.
I motionen 1975/76:1090 av fru af Ugglas (m) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid tjänstgöring som nämndeman utreds samt att domstolsväsendets organisationsnämnd ges i uppdrag att verkställa denna utredning.
I motionen 1975/76:1095 av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen beslutar att vid Uppsala tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt inrätta administrativa tjänster för byrådirektör/byråsekreterare samt anslå härför erforderliga medel.
Utskottet
Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att det i hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning. Härigenom kan ytterligare en avdelning inrättas vid hovrätten. Vidare föreslås inrättande av en ordinarie tjänst för hovrättsråd i utbyte mot en adjungerad ledamot i hovrätten för Västra Sverige, en ordinarie tjänst för rådman, tillika avdelningsordförande, och en ordinarie tjänst för rådman i Svartlösa tingsrätt samt en ordinarie tjänst för rådman i envar av Uppsala, Växjö, Lunds, Halmstads och Karlstads tingsrätter. Vidare begärs bemyndigande för regeringen att vidta övergångsåtgärder föranledda av ändrad domsagoindelning i Stockholms län och Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol.
JuU 1975/76:29
1972 års domarutredning framlade 1974 betänkandet (SOU 1974:96) En öppnare domarbana. Betänkandet behandlar bl. a. frågan om medverkan av nämndemän i vissa mål i hovrätt och kammarrätt. I enlighet med uttalanden i budgetpropositionen har regeringen nyligen lagt fram förslag om sådan medverkan (prop. 1975/76:153). För detta ändamål har departementschefen under anslagsposten för ersättningar till nämndemän i de allmänna domstolarna beräknat ett belopp av 500 000 kr.
I motionen 717 yrkas att riksdagen under denna punkt anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med detta belopp reducerat anslag. Motionären hävdar att det från principiella synpunkter är lämpligt att anslagsfrågan får prövas först i samband med riksdagsbehandlingen av nyssnämnda proposition.
Innan riksdagen prövat regeringens förslag om medverkan av nämndemän i hovrätt bör enligt utskottets mening ej tas ställning till anslagsbehovet för ersättningar till sådana nämndemän. Praktiska skäl talar dock för att i nu ifrågavarande sammanhang beräknas ett belopp för det angivna ändamålet. Anledning saknas f. n. att beräkna medelsbehovet annorlunda än regeringen gjort. Utskottet vill understryka att medelsberäkningen inte innebär något ställningstagande till regeringens förslag om inrättande av nämndemän i hovrätt och att ett ianspråktagande av de anvisade medlen förutsätter att detta förslag antas av riksdagen. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionen.
I motionen 1095 redogör motionärerna för de omfattande administrativa uppgifter som åligger lagmännen i de större tingsrätterna. Dessa uppgifter vidgas oavbrutet enligt motionärerna, bl. a. till följd av den omfattande administrativa författningsregleringen och utvecklingen när det gäller personalvård och arbetsplatsdemokrati. Tillkomsten av domstolsverket har enligt motionärerna inte inneburit någon lättnad i dessa avseenden. Motionärerna anser att lagmännen bör beredas möjlighet att ägna mer tid åt dömande verksamhet, judiciell ledning och personalutbildning.
Mot den angivna bakgrunden hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att inrätta administrativa tjänster för byrådirektör/byråsekreterare vid Uppsala tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt samt anslå härför erforderliga medel.
Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge har för budgetåret 1976/77 yrkat tjänster för byråsekreterare vid sammanlagt åtta olika tingsrätter. Bland dem ingår de av motionärerna angivna två tingsrätterna. Regeringens förslag innefattar ej medel för inrättande av någon av de sålunda begärda tjänsterna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lagmännen i tingsrätterna i största möjliga utsträckning bör beredas möjlighet att ägna sig åt den dömande verksamheten. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att slutligt bedöma hur fördelningen av de administrativa uppgifterna mellan domstolsverket, hovrätterna och tingsrätterna fungerar i praktiken och vilka
1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 29
JuU 1975/76:29
åtgärder som inom ramen för tingsrätternas nuvarande personalorganisation kan göras för att underlätta lagmännens administrativa ledning av domstolen. Rent generellt torde dock visst utrymme föreligga för rationalisering och delegering av beslutsfunktioner.
Med hänsyn till det anförda och då utskottet saknar möjlighet att bedöma hur stort behovet av personal förstärkning är i de av motionärerna nämnda tingsrätterna jämfört med andra tingsrätter anser sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till motionen.
Enligt kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol är Stockholms och Södertörns tingsrätter fastighetsdomstolar och har i denna egenskap Stockholms kommun respektive Stockholms län med undantag av Stockholms kommun som domsområde. I hela Stockholms län handlägger envar av de båda tingsrätterna i egenskap av fastighetsdomstol ensam vissa mål och ärenden. Enligt en av regeringen utfärdad förordning (1975:1285) om ändring i kungörelsen om fastighetsdomstol skall Stockholms tingsrätt ensam vara fastighetsdomstol för hela Stockholms län. Förordningen träder i kraft den 1 juli 1976.
Enligt kungörelsen (1971:550) om vattendomstol är Södertörns tingsrätt vattendomstol för stora delar av Mellansverige. Stockholms tingsrätt är ej vattendomstol. Enligt en av regeringen utfärdad förordning (1975:1286) om ändring i kungörelsen om vattendomstol skall Stockholms tingsrätt fr. o. m. den 1 juli 1976 vara vattendomstol i stället för Södertörns tingsrätt.
I motionen 719 påtalas att regeringsbesluten såvitt avser fastighets- och vattenmålen innebär att Stockholms tingsrätt kommer att tillföras ett inte helt obetydligt antal mål och att ändringen synes medföra att tingsrätten måste fl personalförstärkningar. Mot bakgrund av de svårigheter som redan finns vid Stockholms tingsrätt är det enligt motionärens mening i hög grad olämpligt att tingsrätten belastas med ytterligare arbetsuppgifter. Motionären anser därför att domkretsändringen bör upphävas och att frågan om vilken tingsrätt som skall vara fastighetsdomstol och vattendomstol bör prövas ånyo efter en allsidig utredning. Vid en sådan utredning bör enligt motionären närmare undersökas möjligheten att behålla den nuvarande indelningen eller att överföra Södertörns tingsrätts uppgifter till någon annan tingsrätt i Stockholmsregionen än Stockholms tingsrätt liksom möjligheten att fördela fastighetsdomstolens arbetsuppgifter mellan flera tingsrätter.
Den år 1972 tillkallade domkretsutredningen för Stockholms län (DUS) uttalade i sitt i december 1973 avlämnade betänkande (Ds Ju 1974:1) att fastighetsmålen i länet borde handläggas av en domstol och att handläggningen av vattenmålen borde förläggas till samma domstol. Under remissbehandling av DUS’ betänkande framfördes bl. a. från domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) att, om fastighetsmålen skulle koncentreras till en domstol i länet, denna koncentration inte borde göras till Stockholms tingsrätt. Möjligheten att fördela målen på två eller flera domstolar utan
JuU 1975/76:29
att belasta Stockholms tingsrätt borde enligt DON särskilt prövas. Även i övrigt framkom under remissbehandlingen olika uppfattningar i frågan om till vilken tingsrätt en sammanföring av fastighets- och vattenmålen borde ske.
Enligt en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria med anledning av DUS’ betänkande skulle en sammanföring av samtliga fastighetsmål och vattenmål till Södertörns tingsrätt medföra att den vid denna tingsrätt nu rådande sneda arbetsfördelningen mellan allmänna mål samt fastighetsoch vattenmål skulle bli ännu mer markant. Samma problem skulle enligt departementspromemorian uppstå vid varje annan tingsrätt i länet dit man valde att sammanföra fastighets- och vattenmålen utom Stockholms tingsrätt. Om man ville undvika problemet återstod endast Stockholms tingsrätt som möjligt alternativ. Enligt departementspromemorian skulle en sådan lösning visserligen innebära en inte oväsentlig storleksökning av Stockholms tingsrätt. Denna ökning ansågs dock komma att till stor del reduceras genom de ändrade reglerna i fråga om fullföljd av mål från hyresnämnd som genomfördes vid inrättande av bostadsdomstolen fr. o. m. den 1 juli 1975. Om en utvidgning av Stockholms tingsrätt inte borde komma till stånd, talade enligt promemorian starka skäl för att tingsrätten även i fortsättningen borde vara fastighetsdomstol, i vart fall i den utsträckning den redan är det. Vidare torde det enligt promemorian vara mindre lämpligt att ha kvar Södertörns tingsrätt som fastighetsdomstol och vattendomstol. 1 promemorian nämns Solna tingsrätt som ett lämpligare alternativ.
I remissyttrande över departementspromemorian anförde Stockholms tingsrätt att tingsrätten syntes vara den enda tingsrätt som är tillräckligt stor för att kunna ta på sig uppgiften som fastighetsdomstol för länet utan att detta medförde någon snedbelastning. Även i fråga om vattenmålen var enligt detta remissyttrande Stockholms tingsrätts centrala belägenhet av betydelse. Södertörns tingsrätt föreslog i sitt remissyttrande i första hand att vattendomstolen och fastighetsdomstolarna i länet skulle lämnas orubbade. I andra hand tillstyrktes förslaget att sammanföra dessa domstolar till Stockholms tingsrätt. DON och statskontoret förordade Södra Roslags tingsrätt såsom lämplig att överta fastighets- och vattenmålen.
Stockholms tingsrätt är f. n. indelad i 19 avdelningar och en administrativ enhet. Inom tingsrätten handläggs de mål och ärenden som ankommer på fastighetsdomstolen inom två avdelningar, som tillika handlägger allmänna tvistemål. Dessa avdelningar har f. n. sina lokaler vid Vasagatan 8-10 i Stockholm, skilda från tingsrättens övriga lokaler på Kungsholmen.
Inom Södertörns tingsrätt handläggs f. n. fastighetsmålenoch vattenmålen på var sin avdelning. Dessa avdelningar har lokaler vid Vasagatan 52 i Stockholm, skilda från tingsrättens övriga lokaler vid Högbergsgatan 52 i Stockholm.
Enligt vad utskottet inhämtat avses Stockholms tingsrätt även sedan ändringen beträffande fastighets- och vattenmålen genomförts arbeta på 19 av -
JuU 1975/76:29
delningar. De omkring 25 tjänstemännen vid de två avdelningarna av Södertörns tingsrätt beräknas gå över till Stockholms tingsrätt. Fastighetsmålen skall i princip delas upp mellan de avdelningar av Stockholms tingsrätt som f. n. handlägger sådana mål, medan en särskild avdelning inrättas för vattenmålen. Genom omorganisation av befintliga tvistemålsavdelningar kan detta ske utan utökning av antalet avdelningar i tingsrätten.
Vad särskilt gäller vattendomstolen bör här nämnas att den år 1969 tillsatta vattenlagsutredningen (Ju 1969:58) enligt sina direktiv skall göra en allmän översyn av 1918 års vattenlag och bl. a. lägga fram förslag till en ny organisationsform och ett nytt förfarande för prövning av företag enligt vattenlagen. Utredningen skall främst pröva lämpligheten av att tillståndsprövningen förläggs till administrativa organ (länsstyrelse, koncessionsnämnd) och ersättningsfrågorna till domstol (fastighetsdomstol). Efter en sådan reform skulle enligt direktiven ej längre föreligga behov av särskilda vattendomstolar.
I anslutning till ett uttalande av departementschefen i samband med genomförandet av fastighetsdomstolsreformen 1971 noterade justitieutskottet med tillfredsställelse den då öppnade möjligheten att inom samma domsområde förlägga två eller flera fastighetsdomstolar, var och en med ensam behörighet att handlägga vissa typer av mål och ärenden (JuU 1971:13 s. 82). Utskottet framhöll också att det framdeles kunde visa sig erforderligt att i större län inrätta flera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets och behörighet att handlägga alla typerav mål som hör till fastighetsdomstol. Utskottet vidhåller dessa uttalanden. I förevarande fall finner utskottet emellertid med beaktande av de överväganden som föregått regeringens beslut att det för anses lämpligt att samtliga fastighetsmål i länet handläggs av Stockholms tingsrätt i egenskap av ensam fastighetsdomstol. Med hänsyn framför allt till önskvärdheten av att fastighets- och vattenmålen handläggs vid samma tingsrätt har utskottet ej heller någon erinran mot regeringens beslut att Stockholms tingsrätt också skall vara vattendomstol. De svårigheter som tingsrättens omfattande administration och lokalsplittring medför för övervägas i särskild ordning. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.
Stockholms läns västra tingsrätts domkrets omfattar för närvarande kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Tingsrätten har sina lokaler vid Kungsgatan i Stockholm. Sollentuna och Färentuna tingsrätt omfattar kommunerna Sollentuna, Järfälla, Upplands Bro och Ekerö. Tingsrätten har sina lokaler i Haga tingshus i Solna.
Enligt regeringens förordning (1975:1284) om ändring i kungörelsen (1973:740) om rikets indelning i domsagor skall fr. o. m. den 1 januari 1977 bl. a. gälla följande. Järfälla och Upplands Bro kommuner bildar domkrets för en ny tingsrätt, Jakobsbergs tingsrätt. Ekerö kommun förs över till domkretsen för Solna tingsrätt, medan Sigtuna och Upplands Väsby kommuner
JuU 1975/76:29
tillsammans med Sollentuna kommun bildar domkrets för Sollentuna tingsrätt. Vallentuna kommun förs över till domkretsen för Södra Roslags tingsrätt. Stockholms läns västra tingsrätt upphör.
Nya domstolslokaler för Jakobsbergs tingsrätt skall iordningställas i Jakobsberg och beräknas vara färdiga för inflyttning vid tingsrättens start den 1 januari 1977. Sollentuna tingsrätt skall fö nya lokaler i en planerad förvaltningsbyggnad i Sollentuna, som också skall inrymma bl. a. polis-, åklagar-, kronofogde- och skattemyndigheter. Byggnaden beräknas vara färdig i juni 1978.
Till dess Sollentuna tingsrätts nya lokaler står färdiga avses lokalerna i Haga tingshus kunna användas för den nybildade tingsrätten.
I motionerna 718 och 1080 påpekas de olägenheter som två flyttningar inom något år kommer att få för personalen, för arbetet i tingsrätten och för allmänheten. Motionärerna ifrågasätter om inte beslutet rörande ändrad domsagoindelning såvitt avser Stockholms läns västra tingsrätt bör uppskjutas till dess de nya lokalerna i Sollentuna är klara. Motionsyrkandena går ut på att riksdagen skall uttala sig för ett sådant uppskov.
Som bakgrund till regeringens beslut beträffande ny domkretsindelning i Stockholms län kan här nämnas följande.
Enligt DUS’ i det föregående nämnda förslag skulle Stockholms läns västra tingsrätt upphöra och den norra delen av Storstockholm delas i tre domkretsar.
I den förut nämnda departementspromemorian förordades att Järfälla och Upplands Bro kommuner skulle bilda domkrets för en ny tingsrätt samt att Sollentuna tingsrätt i enlighet med DUS’ förslag skulle omfatta kommunerna Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby. Enligt departementspromemorian borde sistnämnda tingsrätt vid lämpligt tillfälle kunna förläggas till Sollentuna, medan de befintliga kanslilokalerna i Haga tills vidare borde kunna användas som kanslilokaler. I likhet med vad som föreslagits av DUS förordades vidare att Stockholms läns västra tingsrätt skulle upphöra. Under remissbehandlingen av departementspromemorian uttalade Sigtuna kommun bl. a. att kommunen inte kunde acceptera att kansliet för Sollentuna tingsrätt förlädes till Haga tingshus. Sollentuna kommun menade att tingsrättens kansli snarast borde flyttas till Sollentuna centrum, så att det blir centralt beläget och lättåtkomligt för invånarna i domkretsen. Stockholms läns västra tingsrätt motsatte sig att tingsrätten skulle upphöra och ansåg att tingsrätten borde kunna bestå med oförändrad domkrets under överskådlig framtid. Lokalernas placering vid Kungsgatan tillgodosåg enligt tingsrätten alla krav på god rättsvård och fullgod service. Tingsrätten motsatte sig vidare bestämt att mål och ärenden från Upplands Väsby och Sigtuna kommuner under en övergångstid skulle kunna handläggas i Haga tingshus. En sådan anordning skulle enligt tingsrätten för den rättssökande allmänheten i dessa kommuner innebära en mycket påtaglig försämring och skulle således stå i direkt strid mot kravet på fullgod service. Tingsrätten påpekade
Juli 1975/76:29
att det inte finns några direktfbrbindelser med allmänna kommunikationer från dessa kommuner till Haga tingshus samt att möjligheterna till kontakter med advokater skulle försämras. En anordning av detta slag skulle enligt tingsrätten också innebära en påtaglig försämring från personalsynpunkt.
Såsom motionärerna uttalat och som också framgår av Stockholms läns västra tingsrätts ovan återgivna remissyttrande kommer genomförandet i enlighet med regeringens planer av den beslutade ändringen i domsagoindelningen att innebära vissa olägenheter för den rättssökande allmänheten och för nämndemännen inom Sigtuna och Upplands Väsby kommuner. Å andra sidan tillgodoser lösningen personalönskemål om en frivillig personalcirkulation mellan olika tingsrätter i Stockholmsområdet. Vad gäller de i motionerna påtalade olägenheterna för personalen vid Stockholms läns västra tingsrätt i form av två byten av arbetsplats har utskottet vid sammanträffande med fackliga företrädare för den icke rättsbildade personalen inhämtat att en lösning enligt regeringens planer stämmer bäst överens med önskemålen hos denna personal vid tingsrätten. Så gott som samtliga tjänstemän i denna personalkategori har nämligen bestämt sig för att söka tjänster vid den nya Jakobsbergs tingsrätt och också av justitiedepartementet utlovats förtur till dessa tjänster. En sådan förflyttning kan ske genom att personalen vid den nuvarande Sollentuna och Färentuna tingsrätt avser att kvarstanna i den nybildade Sollentuna tingsrätt i Haga tingshus och sedan flytta till Sollentuna, när de nya domstolslokalerna står färdiga. Ett fullföljande av regeringens planer innebär således att ändringen i domsagoindelningen för de berörda tjänstemännen inte kommer att medföra byte av arbetsplats mer än en gång.
Mot denna bakgrund finner utskottet att de fördelar som kan vinnas, om ändringen genomförs vid en och samma tidpunkt enligt regeringens planer, väger tyngre än de kvarstående olägenheterna för den rättssökande allmänheten och nämndemännen. Utskottet, som förutsätter att lämpliga åtgärder vidtas för att minska dessa olägenheter, avstyrker därför bifall till motionerna 718 och 1080.
I motionerna 720, 1087 och 1090 tas upp spörsmål angående dagarvodet till nämndemän. Enligt kungörelsen (1967:358) om ersättning till nämndemän m. fl. äger nämndeman samt juryman i tryckfrihetsmål vid tjänstgöring i tingsrätt erhålla dagarvode samt resekostnadsersättning och traktamente. Dagarvode utgår för varje sammanträdesdag och i vissa fall även för resdagar. Dagarvodet som tidigare var 100 kr. höjdes fr. o. m. den 1 juli 1975 till 130 kr.
Motionärerna framför önskemål om översyn av ersättningsreglerna och hänvisar till att den nuvarande alltför låga ersättningen leder till att urvalet av nämndemän ej blir representativt och till att tjänstgöringen för vissa yrkesgrupper innebär ekonomisk förlust.
Frågan om nämndemannaarvodets storlek har åtskilliga gånger varit föremål för riksdagens prövning (se JuU 1975:6). Riksdagen har därvid intagit
JuU 1975/76:29
den ståndpunkten att ersättningen bör bestämmas så att den inte förändrar uppdragets karaktär av förtroendeuppdrag. Samtidigt har det emellertid framhållits som angeläget att nämndemännen inte vidkänns sådana kostnader för fullgörande av sitt uppdrag, att urvalet av nämndemän i realiteten begränsas till personer som har ekonomiska förutsättningar att motta uppdraget. Det har också betonats att hithörande frågor bör följas med uppmärksamhet, varvid omständigheter som kan medverka till en bred rekrytering bör beaktas.
De grundläggande synpunkter som riksdagen sålunda tidigare anlagt på frågan om nämndemannauppdragets karaktär och rekryteringen till sådana uppdrag är enligt utskottets mening alltjämt giltiga. Med hänsyn till den nyligen genomförda höjningen av ersättningen, som ligger i linje med riksdagens ovan återgivna uttalanden, är enligt utskottets mening någon översyn i enlighet med motionärernas önskemål f. n. inte påkallad. Utskottet vill dock tillägga att frågan om nämndemannauppdragets karaktär och rekryteringen av nämndemän torde komma att aktualiseras i en framtid, om regeringens förut nämnda förslag om nämndemannamedverkan i hovrätt och kammarrätt genomförs. I ett sådant sammanhang kan det också vara anledning att överväga de olikheter i arvodeshänseende som består mellan nämndemän i tingsrätt och nämndemän i skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 720, 1087 och 1090.
Regeringens förslag till medelsanvisning föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att inrätta de ordinarie tjänster för hovrättslagman i Fo 27, för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 och för hovrättsråd i Fo 23/24 samt de tjänster för lagman i Fo 26, för rådman, tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman i Fo 23/24 som angetts i propositionen,
2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:717 och motionen 1975/76:1095 för budgetåret 1976/77 till Allmänna domstolarna anvisar ett förslagsanslag av 459 700 000 kr.,
3. att riksdagen beträffande fastighets- och vattendomstol i Stockholm med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:719 bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder som begärts i propositionen,
4. att riksdagen beträffande domsagoindelningen i Stockholms län med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
JuU 1975/76:29
1975/76:718 och 1975/76:1080 bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder som begärts i propositionen,
5. att riksdagen beträffande ersättning till nämndemän avslår motionerna 1975/76:720, 1975/76:1087 och 1975/76:1090.
3. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. Utrustning till domstolar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 4 och D5 (s. 57-59) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. ett förslagsanslag av 18 400 000 kr.,
2. till Utrustning till domstolar m. m. ett reservationsanslag av 3 850 000 kr.
Stockholm den 30 mars 1976
På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c), Larfors (s), Johansson i Växjö (c), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s), Fransson (c), fru André (c), fru Andersson i Kumla (s), herr Lundgren (s), fru Lindquist (m), herrar Raneskog (c). Pettersson i Västerås (vpk) och Nyquist (fp).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Allmänna domstolarna)
av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande fastighetsoch vattendomstol i Stockholm anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med orden ”1 anslutning” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse: I anslutning till ett uttalande av departementschefen i samband med genomförandet av fastighetsdomstolsreformen 1971 noterade justitieutskottet med tillfredsställelse den då öppnade möjligheten att inom samma domsområde förlägga två eller flera fastighetsdomstolar, var och en med ensam behörighet att handlägga vissa typer av mål och ärenden (JuU 1971:13 s. 82). Utskottet framhöll också att det framdeles kunde visa sig erforderligt att i större län inrätta flera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets och behörighet att handlägga alla typer av mål som hör till fastighetsdomstol. Utskottet vidhåller dessa uttalanden.
JuU 1975/76:29
11 Såsom motionären påtalat har storleken av Stockholms tingsrätt skapat svårigheter för tingsrättens administration. Det är därför enligt utskottets mening i princip olämpligt att tillföra tingsrätten ytterligare mål och personal. Frågan om vilken eller vilka tingsrätter som för framtiden skall vara fastighetsdomstol och vattendomstol i nu ifrågavarande områden bör därför lösas på annat sätt än som skett genom regeringens beslut att överföra Södertörns tingsrätts uppgifter i dessa avseenden till Stockholms tingsrätt. Detta beslut bör därför upphävas och saken prövas ånyo efter en allsidig utredning. Därvid bör övervägas huruvida fastighetsdomstolens arbetsuppgifter skall läggas på en tingsrätt i länet eller eventuellt fördelas mellan flera tingsrätter. Vidare bör beträffande vattendomstolen närmare övervägas vilken inverkan det pågående reformarbetet inom vattenrättskipningen bör ha på frågan om denna domstols placering.
Vad utskottet sålunda i anledning av motionen 719 anfört bör ges regeringen till känna.
I avvaktan på frågans förnyade prövning bör riksdagen lämna utan bifall regeringens förslag om bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder som föranleds av Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol. Regeringens utnyttjande av bemyndigandet i fråga om inrättande av tjänster bör anpassas efter utskottets ställningstagande ovan.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande fastighets- och vattendomstol i Stockholm med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:719 dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgift som fastighetsdomstol, dels lämnar utan bifall regeringens förslag om bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder som föranleds av detta övertagande.
2. vid punkten 2 (allmänna domstolarna)
av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande domsagoindelningen i Stockholms län anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Såsom motionärerna” och slutar med "och 1080” bort ha följande lydelse:
Den beslutade ändringen av domsagoindelningen avses medföra att den nybildade Sollentuna tingsrätt i avvaktan på de nya domstolslokalerna i Sollentuna får lokaler i Haga tingshus under en övergångsperiod av minst ett och ett halvt år. För invånarna i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner blir följden att de inom samma tidsrymd får byta domstolslokaler två gånger. Till denna olägenhet kommer att en förläggning av lokalerna till Haga tingshus innebär en från kommunikationssynpunkt otillfredsställande lösning, eftersom direktförbindelse saknas mellan angivna kommuner och Haga. För nämndemännen i domsagan, som har att regelbundet inställa sig i dom -
JuU 1975/76:29
stolslokalerna, blir sistnämnda olägenhet särskilt besvärande.
Enligt Stockholms läns västra tingsrätts ovan återgivna remissyttrande, som enligt vad utskottet erfarit återspeglar den mening som företrädarna för de berörda kommunerna representerar, tillgodoser en lösning i enlighet med regeringens intentioner inte kravet på fullgod service på domstolssidan för invånarna i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner. Också från personalsynpunkt innebär självfallet lösningen vissa olägenheter även om, enligt vad utskottet inhämtat, dessa i huvudsak torde kunna bemästras såvitt gäller den icke rättsbildande personalen.
Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med motionärerna att starka skäl talar för ett uppskov med genomförandet av beslutet om ny domsagoindelning såvitt gäller Stockholms läns västra domsaga till dess de nya domstolslokalerna i Sollentuna kan tas i bruk. Utskottet saknar erforderligt underlag för att bedöma i vilken mån ett uppskovsbeslut bör inverka på genomförandet av den beslutade ändringen i domsagoindelningen i övrigt. På grundval av föreliggande material synes det enligt utskottets mening ligga närmast till hands att i enlighet med de nuvarande planerna starta den nya tingsrätten i Jakobsberg med domkrets enligt regeringens beslut, medan domkretsarna för Sollentuna och Färentuna tingsrätt i övrigt och för de övriga berörda tingsrätterna tills vidare lämnas oförändrade. Av skilda skäl kan det emellertid vara lämpligt att genomföra indelningsändringen också såvitt den berör domkretsen för Ekerö, Vallentuna och Värmdö kommuner.
Under hänvisning till det anförda anser utskottet att frågan om tidpunkten för upphörande av Stockholms läns västra tingsrätt och följderna av ett uppskov bör ytterligare prövas av regeringen.
Vad utskottet sålunda i anledning av motionerna 718 och 1080 anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del bör beaktas i samband med regeringens vidtagande av de övergångsåtgärder som angetts i propositionen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande domsagoindelningen i Stockholms län med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:718 och 1975/76:1080 dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande genomförande av den ändrade domsagoindelningen såvitt avser Stockholms läns västra tingsrätt, dels bemyndigar regeringen att med beaktande av utskottets ställningstagande i denna del vidta de övergångsåtgärder som angetts i propositionen.
GOTAB 51585 Stockholm 1976