Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller allmänna förvaltningsdomstolarna jämte motioner
JuU 1975/76:35
Justitieutskottets betänkande 1975/76:35
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller allmänna förvaltningsdomstolarna jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN Domstolsväsendet m. m.
Allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten D3 (s. 52-57) föreslagit riksdagen att dels besluta att en kammarrätt i Jönköping inrättas den 1 januari 1977, dels bemyndiga regeringen att inrätta en ordinarie tjänst för president i kammarrätten i Jönköping med beteckningen o och att flytta ordinarie domartjänster för en avdelning från kammarrätten i Göteborg till kammarrätten i Jönköping, dels bemyndiga regeringen att inrätta en ordinarie tjänst för kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 i kammarrätten i Jönköping samt de ordinarie tjänster för kammarrättsråd i Fo 23/24 som förordats i propositionen, dels ock till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 58 700 000 kr.
Motioner
I motionen 1975/76:299 av fru Swartz (fp) hemställs att riksdagen beslutar att en kammarrätt i Linköping inrättas den 1 januari 1977.
1 motionen 1975/76:536 av fru Frankel (fp) och herr Molin (fp) hemställs att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om flyttning av en avdelning från kammarrätten i Göteborg till kammarrätten i Jönköping.
I motionen 1975/76:537 av herrHenmark m. fl. (fp, s,c, m, vpk) hemställs att riksdagen beslutar att den planerade nya kammarrätten inrättas i Kristianstad-Hässleholm.
I motionen 1975/76:540 av herr Johansson i Malmö m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att en ny kammarrätt bestående av två avdelningar inrättas i Malmö (yrkande 1) samt att domkretsen för denna utgörs av Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län (yrkande 2).
I motionen 1975/76:541 av herr Nilsson i Kalmar m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att den föreslagna nya kammarrätten lokaliseras till Kalmar.
I motionen 1975/76:717 av fru Kristensson (m) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen beslutar att under punkten Allmänna förvaltnings 1
Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 35
JuU 1975/76:35
domstolarna anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. reducerat anslag (yrkande 2).
I motionen 1975/76:721 av herr Schött m. fl. (m, c) hemställs att riksdagen beslutar att den 1 januari 1977 inrätta en kammarrätt med två ordinarie avdelningar i Kalmar i stället för i Jönköping.
1 motionen 1975/76:1052 av herr Adamsson m. fl. (s, c, m, fp) hemställs att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i propositionen angående inrättande av en kammarrätt i Jönköping, beslutar att en ny kammarrätt bestående av två avdelningar inrättas i Malmö och att domkretsen för denna kammarrätt skall omfatta Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.
I motionen 1975/76:1056 av herr Bengtsson i Göteborg (c) och fröken Rogestam (c) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av en kammarrätt i Jönköping.
I motionen 1975/76:1058 av herrar Dahlgren (c) och Mattsson i Skee (c) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag under punkten D 3:1-3 samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om överväganden rörande kammarrättsorganisationens framtida utveckling.
I motionen 1975/76:1072 av fru Lindquist m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att den utbyggnad av kammarrättsorganisationen som föreslagits för Jönköping kommer kammarrätterna i Göteborg och Stockholm till godo och att i vart fall utbyggnaden av kammarrättsorganisationen genomförs utan att någon minskning av kammarrätten i Göteborg sker.
Utskottet
Regeringens förslag under ifrågavarande punkt innebär att en ny kammarrätt, bestående av två ordinarie avdelningar, inrättas i Jönköping den 1 januari 1977. Den ena avdelningen skall enligt förslaget hämtas från kammarrätten i Göteborg och den andra nyinrättas. Regeringen föreslås erhålla bemyndigande att inrätta och från Göteborg flytta ordinarie tjänster i erforderlig utsträckning. Regeringens totala anslagsframställning avser ett förslagsanslag av 58 700 000 kr. Häri innefattas medel för 40 nya tjänster till kammarrättsorganisationen. Ett belopp av 100 000 kr. avser ersättningar till nämndemän i kammarrätt i enlighet med förslaget i propositionen 1975/76:153 om medverkan i viss omfattning av nämndemän i hovrätt och kammarrätt.
I fyra motioner, 536, 1056, 1058 och 1078, yrkas avslag på förslaget att inrätta en ny kammarrätt. 1 sex motioner yrkas att den föreslagna nya kammarrätten skall lokaliseras till annan ort än Jönköping. Som lokaliseringsort förordas i motionen 299 Linköping, i motionen 537 Kristianstad -
JulJ 1975/76:35
3 Hässleholmsregionen, i motionerna 540 och 1052 Malmö samt i motionerna 541 och 721 Kalmar.
Yrkandena om avslag motiveras i huvudsak med att det från effektivitetssynpunkt synes olyckligt att minska kammarrätten i Göteborg just när denna domstol övervunnit de svårigheter som alltid följer med inrättandet av en ny domstol. Vidare åberopas kostnads- och rättssäkerhetsskäl. Härvidlag anförs bl. a. att en ny domstol behöver en administrativ avdelning, aktuariexpedition, vaktmästare m. m. samt att en kammarrätt med endast två avdelningar är mindre fördelaktig från rättssäkerhetssynpunkt. Slutligen anförs att en indragning av en ordinarie avdelning vid kammarrätten i Göteborg är mycket oförmånlig för personalen där och att arbetsmarknadssituationen, inte minst inom tjänstemannasektorn, är besvärande i Göteborgsregionen.
I de motioner, som upptar förslag om annan lokaliseringsort, anförs framför allt skäl av regionalpolitisk natur. Vidare åberopas att den tilltänkta domkretsen för den nya kammarrätten, omfattande Östergötlands, Örebro, Jönköpings och Kalmar län, på ett märkligt sätt delar domkretsen för kammarrätten i Göteborg samt att Jönköping inte är något naturligt centrum för de områden som ingår i den nya domkretsen.
Utskottet vill till en början erinra om sina uttalanden förra året i anslutning till de av riksdagen då beslutade resursförstärkningarna beträffande kammarrätterna. Utskottet konstaterade då att den totala målbalansen vid kammarrätterna uppgick till 25 000 mål vid 1974 års utgång och att det var ofrånkomligt att åtgärder vidtogs för att minska balansen. Om balansen inte nedbringades till en rimlig nivå, borde enligt utskottet förstärkningsåtgärderna - innebärande medelsanvisning för fyra ledamöter, tre fiskaler samt icke lagfaren personal - permanentas och ytterligare förstärkningar övervägas.
De genom riksdagsbeslutet tillförda resurserna har kunnat utnyttjas på ett sådant sätt, att kammarrätten i Göteborg f. n. arbetar med en extra avdelning och envar av kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall med ledamöter och annan personal, motsvarande en halv extra avdelning. Trots dessa förstärkningar och trots en ökad målavverkning har målbalansen inte kunnat nedbringas i nämnvärd grad. Vid det senaste årsskiftet uppgick den till nära 24 300 mål. I sammanhanget bör beaktas att balansutvecklingen och målavverkningen de senaste åren påverkas av att det under 1974 och 1975 inkommit nära 6 000 mål av engångskaraktär avseende utbyte av körkort. Av dessa mål, som kunnat handläggas i betydligt snabbare takt än som är möjligt beträffande mål av ordinär beskaffenhet, har drygt 3 800 avverkats under 1975. Antalet inkomna mål under 1975 uppgick totalt till drygt 22 300, vilket, om man bortser från de berörda körkortsutbytesmålen, innebär en relativt kraftig ökning jämfört med 1974.
Det finns som departementschefen framhåller ingen anledning att anta
I* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 35
JuU 1975/76:35
att tillströmningen av mål till kammarrätterna kommer att minska under de närmaste åren. För 1976 och 1977 bör särskilt uppmärksammas att kammarrätterna då kan förväntas få ta emot ca 6 000 fastighetstaxeringsmål med anledning av 1975 års allmänna fastighetstaxering. I ett längre perspektiv bör också beaktas att, om den hittillsvarande utvecklingen fortsätter, relationerna mellan enskild och samhälle kommer att öka i omfattning och betydelse. I följd härav kommer också antalet intressekonflikter av beskaffenhet att handläggas vid förvaltningsdomstolarna att bli större. Utvecklingen, som särskilt avspeglas på skatteområdet, har redan lett till en betydande ökning av antalet inkommande mål och av målbalansen i länsdomstolarna. När åtgärder sätts in för att komma till rätta med dessa balanser, kommer givetvis måltillströmningen till kammarrätterna att ytterligare öka.
Mot denna bakgrund delar utskottet departementschefens uppfattning att en ytterligare utbyggnad av kammarrättsorganisationen är nödvändig.
Vid valet mellan regeringens förslag att inrätta en ny kammarrätt och motionsförslagen att i stället bygga ut kammarrätterna i Göteborg och Stockholm bör enligt utskottets mening beaktas, att nämnda kammarrätter nu nått en sådan storlek att vissa nackdelar kan vara förbundna med en fortsatt utbyggnad av dem. Enligt utskottets mening måste man av olika skäl tveka inför en ytterligare utökning. Det är också mycket angeläget - inte minst av hänsyn till berörd personal - att den situationen inte uppkommer att man först bygger ut kammarrätterna och sedan tvingas minska dem vid tillskapandet av en ny fristående enhet. Risken härför är enligt utskottets mening avsevärd vid en fortsatt utbyggnad i enlighet med motionärernas förslag. På grund härav och med beaktande av intresset av närhet mellan förvaltningsdomstolarna och den rättssökande allmänheten finnér utskottet att en utbyggnad nu bör ske genom inrättande av en fjärde kammarrätt.
Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 536, 1056, 1058 och 1072 i denna del.
När det gäller valet av kansliort för den nya kammarrätten anser utskottet att det är en uppenbar fördel om den förläggs till en ort där det redan finns en hovrätt. Därigenom kan underlättas ett personalutbyte och nära samarbete i övrigt mellan hovrätten och kammarrätten, vilket är önskvärt från flera synpunkter. Det bör också beaktas att en sådan lösning inte skapar svårigheter för en i ett längre perspektiv tänkbar utveckling mot ett närmare samgående mellan hovrätt och kammarrätt. Vid ett val mellan hovrättsstäderna Jönköping och Malmö måste särskild hänsyn tas till angelägenheten av att minska domkretsen för såväl kammarrätten i Stockholm som kammarrätten i Göteborg. Såvitt gäller kammarrätten i Stockholm synes en sådan förändring svår att åstadkomma om Malmö väljs som kansliort. För ett val av Jönköping kan också åberopas de möjligheter till personalutbyte som följer av att domstolsverket redan finns på orten.
Under hänvisning till det anförda förordar utskottet med avstyrkande
JuU 1975/76:35
av motionerna 299, 537, 540, 541, 721 och 1052 att den nya kammarrätten förläggs till Jönköping.
I den nya kammarrätten bör som departementschefen föreslår finnas två ordinarie avdelningar. Med hänsyn till nuvarande och förväntad arbetsbelastning vid kammarrätten i Göteborg och till önskemålet att så långt det är möjligt undvika tvångsförflyttningar av personal bör enligt utskottets mening ingen av dessa avdelningar hämtas från Göteborg. I stället bör båda avdelningarna nyinrättas. Av detta ställningstagande följer att inga tjänster för domare eller annan personal skall flyttas från kammarrätten i Göteborg till den nya kammarrätten, utan vid denna skall - utöver vad regeringen föreslår - nyinrättas ordinarie tjänster för en kammarrättslagman, ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, och tre kammarrättsråd. Dessutom skall beräknas medel för ytterligare en assessorstjänst och för fiskals- och biträdestjänster i enlighet med regeringens förslag.
Med hänsyn till att någon minskning inte sker av antalet ordinarie avdelningar vid kammarrätten i Göteborg bör regeringens förslag att bygga ut den extra avdelning som finns där till en full avdelning f. n. inte genomföras. 1 vad mån denna extra avdelning bör behållas får avgöras av regeringen med beaktande av måltillströmningen, personalintressen och tillgängliga resurser. Detsamma bör enligt utskottets mening gälla de tillfälliga förstärkningar som f. n. finns vid kammarrätten i Stockholm. En lösning som särskilt bör övervägas är att utnyttja förstärkningsresurserna så att den nya kammarrätten kan arbeta på tre avdelningar.
Anledning till erinran mot den föreslagna förstärkningen av kammarrätten i Sundsvall föreligger inte.
Utskottets ställningstagande i det föregående föranleder ingen ändring av den av regeringen begärda medelsanvisningen.
I anslutning till det anförda vill utskottet framhålla angelägenheten av att de förstärkningsåtgärder som sålunda förordas av utskottet kompletteras med insatser av regeringen inom ramen för tillgängliga medel, så att organisationen totalt sett tillförs ett tillskott av domare och annan personal som kan möjliggöra en minskning av målbalansen utan dröjsmål. Som utskottet underströk föregående år är det för den rättssökande allmänheten till väsentlig olägenhet om domstolsväsendet inte fungerar så att målen blir avgjorda inom rimlig tid; de nuvarande långa väntetiderna i kammarrätterna - i skattemål ofta två till tre år - kan inte accepteras. Frågan är enligt utskottets mening av sådan vikt att den redan nu bör ses i ett något längre perspektiv. Härom vill utskottet anföra följande.
Mot bakgrund av vad utskottet ovan framhållit om den framtida måltillströmningen torde på sikt enligt utskottets mening en fortsatt utbyggnad av kammarrättsorganisationen knappast kunna undvikas. En sådan utbyggnad bör enligt utskottets mening övervägas och förberedas i god tid före genomförandet. Härför talar inte minst hänsyn till berörd personal. Önskemål om någon form av besked om planerna vad gäller en framtida utbyggnad
JuU 1975/76:35
av organisationen har också till utskottet framförts av företrädare för de lokala personalorganisationerna.
Utskottet är självfallet medvetet om svårigheterna att med någon större grad av säkerhet bedöma den framtida måltillströmningen och andra faktorer som kan påverka utbyggnadsbehovet. Det bör dock vara möjligt att närmare analysera det statistiska material som föreligger och göra en prognos som kan ligga till grund för en utbyggnadsplan i stora drag. En sådan plan bör syfta till att nedbringa den nuvarande målbalansen till en acceptabel nivå men också allmänt sett medverka till att förvaltningsrättskipningen kan svara mot allmänhetens krav att rättskipningen skall vara snabb, säker och billig.
I enlighet med det anförda förordar utskottet att regeringen låter utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av kammarrättsorganisationen. Vid planens utarbetande bör enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet ägnas åt behovet och lämpligheten av att inrätta ytterligare en kammarrätt i södra Sverige. Planen bör redovisas för riksdagen utan onödigt dröjsmål. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
I motionen 717 yrkas att riksdagen under förevarande punkt anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. reducerat anslag. Minskningen motsvarar det belopp som i propositionen beräknats för ersättningar till nämndemän vid kammarrätterna i enlighet med propositionen 1975/76:153.
Som framhållits av utskottet i fråga om motsvarande förslag beträffande nämndemän i hovrätt (JuU 1975/76:29 s. 3) bör ställning ej tas till anslagsbehovet innan riksdagen prövat förslaget om medverkan av nämndemän i kammarrätt. Praktiska skäl talar dock för att i nu ifrågavarande sammanhang beräkna ett belopp för det angivna ändamålet. Anledning saknas att beräkna medelsbehovet annorlunda än regeringen gjort. Liksom i nyssnämnda ärende vill utskottet understryka att medelsberäkningen inte innefattar något ställningstagande till regeringens förslag om inrättande av nämndemän i kammarrätt och att ett ianspråktagande av de anvisade medlen förutsätter att detta förslag antas av riksdagen. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionen i nu ifrågavarande del (yrkande 2).
I övrigt föranleder departementschefens uttalanden och medelsberäkning inga uttalanden från utskottets sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande inrättandet av en ny kammarrätt med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:536. 1975/76:1056, 1975/76:1058 och 1975/76:1072 beslutar att en ny kammarrätt skall inrättas den 1 januari 1977;
2. att riksdagen beträffande lokaliseringen av en ny kammarrätt med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:299, 1975/76:537, 1975/76:540, 1975/76:541,
JuU 1975/76:35
1975/76:721 och 1975/76:1052 beslutar att den nya kammarrätten skall förläggas till Jönköping;
3. att riksdagen beträffande plan för fortsatt utbyggnad av kammarrättsorganisationen ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende;
4. att riksdagen beträffande bemyndigande att inrätta tjänster med anledning av regeringens förslag bemyndigar regeringen att i kammarrätten i Jönköping inrätta en ordinarie tjänst för kammarrättspresident med beteckningen o, en ordinarie tjänst för kammarrättslagman i Fo 27 samt de ordinarie tjänster för kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25, och kammarrättsråd i Fo 23/24 som utskottet förordat i det föregående; 5.
att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:717 i denna del (yrkande 2) till Allmänna föivaltningsdomstolarna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 58 700 000 kr.
Stockholm den 22 april 1976
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c), Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander (s), herrar Schött (m), Nilsson i Visby (s), Fransson (c), fru Wiklund (c), fru André (c), herrar Pettersson i Västerås (vpk) och Nyquist (fp).
Reservationer
1. av fru Kristensson (m) som beträffande inrättandet av en ny kammarrätt
dels anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Vid valet” och slutar på s. 5 med ”tre avdelningar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att målbalansen skyndsamt nedbringas till en acceptabel nivå. Regeringens förslag tillgodoser inte detta önskemål. Erfarenheterna från de nya kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall visar nämligen att det tar 3-4 år innan en ny domstol övervinner initialsvårigheterna och når upp till full kapacitet vad gäller antalet avgjorda mål. De föreslagna förstärkningsåtgärderna skulle därför få bättre effekt om de koncentrerades till de befintliga kammarrätterna i Stockholm och Göteborg. För en sådan lösning talar också skäl av rättssäkerhetsnatur så till
JuU 1975/76:35
vida att en domstol som den föreslagna med endast två avdelningar utgör en alltför liten enhet för att, med hänsyn till kammarrätternas breda målregister, kunna inrymma jurister med särskilda kunskaper på olika rättsområden. Mot förslaget att inrätta en ny domstol kan också anföras ekonomiska skäl; en ny domstol föranleder merkostnader genom inrättandet av en administrativ avdelning, aktuarieexpedition, bibliotek m. m. Här bör också beaktas att de lokaler, som kammarrätterna i Stockholm och Göteborg disponerar, ger möjlighet till viss expansion.
Mot ett bifall till regeringens förslag att inrätta en ny kammarrätt talar vidare att det kan vara svårt att rekrytera kvalificerade befattningshavare till nya tjänster i Jönköping. Några motsvarande svårigheter torde inte föreligga i Stockholm eller Göteborg. Slutligen kan anföras andra skäl av personalpolitisk natur. Som motionärerna framhåller har regeringens förslag inte föregåtts av samråd med berörda personalorganisationer. Vidare har förslaget om indragning av en ordinarie avdelning i Göteborg väckt stor oro bland personalen, som till stor del består av tjänstemän som redan drabbats av en omlokalisering.
På anförda skäl anser utskottet att någon ny kammarrätt f. n. inte bör inrättas. Den föreslagna utbyggnaden bör i stället komma kammarrätterna i Göteborg och Stockholm till godo, varvid den föreslagna nya ordinarie avdelningen bör tillföras kammarrätten i Göteborg. De tillfälliga förstärkningar som f. n. finns vid denna kammarrätt torde samtidigt kunna avvecklas.
Vid denna bedömning föranleder regeringens förslag och motionsförslagen rörande lokaliseringen av en ny kammarrätt inte något utskottets yttrande utöver vad nedan anförs i anslutning till övrväganden om en plan för en fortsatt utbyggnad av kammarrättsorganisationen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande inrättandet av en ny kammarrätt med bifall till motionerna 1975/76:538,1975/76:1056,1975/76:1058 och 1975/76:1072 avslår regeringens förslag att en ny kammarrätt skall inrättas i Jönköping den 1 januari 1977;
2. av herr Schött (m) som beträffande lokaliseringen av en ny kammarrätt
dels anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”När det” och slutar på s. 5 med ”till Jönköping” bort ha följande lydelse:
När det gäller valet av kansliort för den nya kammarrätten kan utskottet inte dela departementschefens uppfattning att det är en påtaglig fördel att domstolsverket finns på samma ort som den nya myndigheten. Utskottet kan inte heller ansluta sig till uppfattningen att skäl från rent lokaliseringspolitiska utgångspunkter kan anföras för ett val av Jönköping som kansliort. Betydelsen av att det finns en hovrätt på orten bör enligt utskottets mening inte överskattas.
JuU 1975/76:35
9 Som framhålls i motionerna 541 och 721 talar många skäl för en lokalisering av den nya kammarrätten till Kalmar. Här bör särskilt pekas på den ogynnsamma befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Kalmar län och på den omständigheten att Kalmar län blivit i så hög grad missgynnat vid utlokaliseringen av statlig verksamhet. I sistnämnda hänseende vill utskottet erinra om riksdagens uttalanden 1971 och 1973 i ärendena angående omlokalisering av viss statlig verksamhet (InU 1971:15 och InU 1973:22). Riksdagen framhöll 1971 att Kalmarområdet borde prioriteras och 1973 att det förelåg ett behov av statliga satsningar i sydöstra Sverige utöver vad som innefattades i riksdagsbeslutet angående lokaliseringspolitiken.
Efter 1973 har Kalmar förlorat ca 600 arbetstillfällen genom beslutet att nedlägga Kalmar flygflottilj, genom flyttningen av Fo-staben från Kalmar och genom rationaliseringar och omdispositioner inom televerket. I samband med nedläggningsbeslutet av flygflottiljen uttalade riksdagen att de därigenom indragna arbetstillfällena skulle kompenseras. Arbetsmarknadsministern har också tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift att försöka lämna förslag i syfte att återställa den regionalpolitiska balansen. Ett steg i riktning mot att skapa en sådan balans är att välja Kalmar som kansliort för den nya kammarrätten.
Utskottet förordar därför med bifall till motionerna 541 och 721 att riksdagen beslutar att en ny kammarrätt skall inrättas i Kalmar. Bemyndigandena att inrätta tjänster bör anpassas härefter.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande lokaliseringen av en ny kammarrätt med bifall till motionerna 1975/76:541 och 1975/76:721 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1975/76:299, 1975/76:537, 1975/76:540 och 1975/76:1052 beslutar att den nya kammarrätten skall förläggas till Kalmar.
Särskilt yttrande
av herr Jönsson i Malmö (s):
Vid valet av kansliort för kammarrätt bör den rättssökande allmänhetens intresse av närhet till domstolen tillmätas avgörande vikt. Detta krav framstår som särskilt angeläget i fråga om förvaltningsdomstolarna, som ju är satta att tjäna den breda allmänheten. I allt fler av de mål som handläggs vid dessa domstolar vill klaganden utnyttja sin rätt att personligen inställa sig inför domstolen och muntligen lägga fram sina synpunkter. I vissa av målen, t. ex. mål rörande hämtning eller omhändertagande av barn, förekommer den muntliga förhandlingsformen mycket ofta. I andra mål, t. ex. byggnadsmålen, måste domstolen inte sällan företa syn på platsen för att kunna göra en allsidig bedömning av sakfrågan.
Malmö är centralort för de tätbefolkade sydliga länen och har goda kom -
10 Juli 1975/76:35
munikationer med närliggande tätorter och landsbygd. Även domstolsadministrativa skäl talar med styrka för lokalisering av en ny kammarrätt till Malmö. Möjligheterna att rekrytera personal från hovrätten över Skåne och Blekinge samt från länsstyrelsen och tingsrätten bör också framhållas.
Utskottet förordar att regeringen låter utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av kammarrättsorganisationen. Utskottet har därvid understrukit att särskild uppmärksamhet ägnas åt behovet och lämpligheten av att inrätta ytterligare en kammarrätt i södra Sverige. 1 avvaktan på resultatet av denna plan har jag avstått från att i dagens läge påyrka bifall till motionerna 540 och 1052.