Med förslag till offentliggörande av protokoll som förts vid sammanträden inom stängda dörrar med riksdagens kamrar
KU 1975/76: 29
Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76: 29
med förslag till offentliggörande av protokoll som förts vid sammanträden inom stängda dörrar med riksdagens kamrar
Ärendet
Med anledning av en framställning från förre riksdagsledamoten professor Bertil Ohlin om att få tillstånd att ta del av vissa protokoll som förts vid sammanträden inom stängda dörrar med riksdagens kamrar har talmannen i skrivelse den 14 oktober 1975 anhållit att utskottet måtte på lämpligt sätt bereda denna fråga. Utskottet har till prövning tagit upp frågan om generellt frisläppande av alla de protokoll som förts vid dylika sammanträden och föreslår med utnyttjande av sin initiativrätt att riksdagen nu fattar beslut härom. Utskottet har vid sin beredning av ärendet anlitat bl. a. chefen för utrikesdepartementets arkiv kanslirådet Wilhelm Carlgren. Samråd har vidare skett med talmannen och utrikesutskottets ordförande.
Bakgrund
1 § 56 äldre riksdagsordningen stadgades att om Konungen prövade lämpligt att i fråga, som angick rikets förhållande till främmande makt, eller i annat ärende av större allmänt intresse, meddelande muntligt gjordes till riksdagen, tillkom det statsrådsledamot, som Konungen därtill förordnade, att i vardera kammaren framföra meddelandet. Över det som sålunda meddelades hade riksdagens ledamöter en uttrycklig rätt att yttra sig. Konungen ägde bestämma att kamrarnas sammanträden skulle hållas inom stängda dörrar.
Med stöd av detta grundlagsstadgande, som tillkom år 1921 i huvudsakligt syfte att befrämja det närmare samarbetet mellan Kungl. Majit och riksdagen i fråga om utrikespolitiken, lämnades under tiden fram till år 1942 sådana meddelanden vid sammanlagt elva tillfällen. I samtliga dessa fall hölls kamrarnas sammanträden inom stängda dörrar. De lämnade meddelandena, som inte togs in i statsrådsprotokollen, torde likväl alla finnas bevarade och arkiverade. Kammarledamöternas yttranden över meddelandena från denna tid finns däremot inte intagna i någon allmän handling, eftersom diskussionsprotokoll inte fördes vid dessa hemliga kammarplena. Denna praxis, som följts alltsedan ett regeringsmeddelande enligt S 56 riksdagsordningen första gången lämnades riksdagen (den 6 juni 1921), hade år 1933 befästs genom uttryckliga bestämmelser i kamrarnas ordningsstadgor.
Sedan fråga uppkommit om nämnda regler i ordningsstadgorna stod i god överensstämmelse med riksdagsordningens bestämmelser om protokollföring vid kamrarnas sammanträden, beslöt riksdagen under våren 1942
1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 29
KU 1975/76: 29
- med anledning av en motion av herr Undén (1942:12, FK) - att protokollföring vid sådana sammanträden i fortsättningen skulle ske (KU 1942:14). Bestämmelser härom fördes då in såväl i reglementariska föreskrifter för riksdagen som i kamrarnas ordningsstadgor. Eftersom det förutsattes att någon tryckning av diskussionsprotokollen inte skulle komma att ske, förrän beslut om deras offentliggörande i vederbörlig ordning hade fattats, bestämdes att protokollen och yttrandena efter justeringen skulle överlämnas till riksdagsbiblioteket.
Enligt 2 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, sekretesslagen, gällde t. o. m. år 1974 att riksdagens kamrars protokoll vid sammanträde inom stängda dörrar enligt 56 § riksdagsordningen inte utan Konungens och kammarens tillstånd fick utlämnas tidigare än femtio år efter protokollets datum. Det kan här skjutas in att konstitutionsutskottet vid behandlingen av en med anledning av propositionen (1937:107) om sekretesslagen väckt motion av herr Lindhagen (1937:230, FK) uttalade att det i och för sig fann motionärens yrkande om att ifrågavarande sekretesstid inte skulle få överstiga 25 år värt beaktande, så till vida att behov av sekretess ofta inte fanns för längre tid. Enligt utskottets mening torde dock i vissa fall den längre sekretesstiden (på 50 år) vara behövlig, varför motionsyrkandet avstyrktes. Samtidigt framhölls att det syntes önskvärt att i den historiska forskningens intresse undersöktes, om inte Kungl. Maj:t kunde "i betydande utsträckning använda sin rätt att göra statsrådsprotokoll och utrikeshandlingar tillgängliga före 50-årstidens utgång” (KU 1937:21 s. 5).
Fr. o. m. den 1 januari 1975 har den aktuella bestämmelsen i 2 § sekretesslagen följande lydelse (prop. 1974:35, KU 1974:21).
Skall enligt 2 kap. 4 i; riksdagsordningen iakttagas tystnad i fråga om vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar med riksdagens kammare, må protokoll häröver ej utan riksdagens tillstånd utlämnas tidigare än femtio år efter protokollets datum.
Numera krävs sålunda endast riksdagens tillstånd för utlämnande av ifrågavarande protokoll. I specialmotiveringen till den nya bestämmelsen anförde departementschefen (prop. 1974:35 s. 93-94) bl. a. följande.
I 2 kap. 4 5j i den nya RO föreskrivs i första stycket att sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan sammanträde hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation. Riksdagen beslutar om stängda dörrar. Skall regeringen vid sammanträde lämna riksdagen meddelande, kan dock även regeringen förordna om stängda dörrar. Enligt andra stycket får ledamot eller tjänsteman inte obehörigen yppa vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen kan dock besluta att för särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.
I motiven till 2 kap. 4 5 RO uttalar beredningen att bestämmelserna i sekretesslagen om när kammarens protokoll skall hållas hemliga får anpassas
KU 1975/76: 29
till den nya regleringen i paragrafen. Avgörande bör vara om protokollet innehåller sådant som omfattas av tystnadsplikten. Med anknytning till detta uttalande har beredningen i betänkandet om följdförfattningar föreslagit att nuvarande första och andra styckena i 2 tj sekretesslagen ersätts av ett stycke, i vilket föreskrivs att, om tystnad enligt 2 kap. 4 $ RO skall iakttas i fråga om vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar med riksdagens kammare, protokoll häröver inte utan riksdagens tillstånd får utlämnas tidigare än 50 år efter protokollets datum. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén har inte haft något att erinra mot den föreslagna sekretessbestämmelsen. Också för egen del biträder jag beredningens förslag.
Den nya RO innehåller inte någon särskild bestämmelse om att hemligt kammarprotokoll skall justeras inom stängda dörrar. Men riksdagen kan besluta härom med stöd av 2 kap. 4 5 första stycket RO. Om riksdagen underlåter att fatta sådant beslut, får det, som beredningen uttalar, anses att tystnadsplikten beträffande vad som är upptaget i protokollet därmed har hävts och protokollet har blivit offentligt.
Av övergångsbestämmelserna framgår bl. a. att det ankommer p& riksdagen ensam att avgöra om hemligt kammarprotokoll, som har upprättats före ingången av år 1975, skall lämnas ut.
Såsom inledningsvis nämnts har Kungl. Maj:t under perioden 1921-1942 vid elva tillfällen lämnat riksdagen muntligt meddelande, som föranlett sammanträde inom stängda dörrar. Protokoll från dessa sammanträden föreligger inte. Däremot har hemliga protokoll upprättats vid de sammanträden inom stängda dörrar som hållits under åren 1942-1945. Ifrågavarande protokoll avser sammanlagt åtta sammanträden med vardera kammaren* under tiden den 16 juni 1942-den 27 april 1945 och innehåller 118 inlägg i första kammaren och 105 inlägg i andra kammaren. Sedan maj 1945 har riksdagen inte sammanträtt inom stängda dörrar.
Beträffande innehållet i de hemliga protokollen kan nämnas att regeringens praxis är att alla kvalificerade forskare som begär det får tillgång till och rätt att utan inskränkningar publicera de meddelanden som Kungl. Majit - vanligen genom statsministern och utrikesministern - har lämnat i riksdagen och som ingår i riksdagens hemliga protokoll. Vad gäller materialet i övrigt, dvs. de i anslutning till nämnda meddelanden gjorda debattinläggen i kamrarna, har utrikesdepartementets arkivchef, kanslirådet Carlgren, vid sin genomgång av protokollen inte funnit något som enligt departementets praxis skulle motivera en fortsatt sekretessbeläggning. Under hänvisning till att materialet kan anses vara av betydande allmänt intresse har kanslirådet Carlgren för sin del tillstyrkt såväl ett frisläppande som en tryckning av de hemliga protokollen.
Det kan slutligen anmärkas att motsvarande material i våra nordiska grannländer redan tidigare torde ha blivit tillgängligt för forskning, bl. a. i samband med de politiska och rättsliga uppgörelser som skett efter kriget.
* Härtill kommer lika många justeringssammanträden.
KU 1975/76: 29
4 Utskottet
Protokoll som förts vid sammanträde inom stängda dörrar med riksdagens kammare får inte utan riksdagens tillstånd lämnas ut tidigare än femtio år efter protokollets datum. Enligt ett förslag som nyligen lagts fram av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén i betänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar föreslås en förkortning av den s. k. utrikessekretessen till i princip trettio år, vilket överensstämmer med internationell praxis.
De nu aktuella riksdagsprotokollen, som avser tiden juni 1942-maj 1945, fördes vid åtta tillfällen dessa år i anslutning till regeringsdeklarationer i riksdagen angående olika utrikespolitiska förhållanden under kriget. Några hemliga riksdagsprotokoll efter de nämnda förekommer inte.
Regeringens praxis sedan länge vad gäller sekretessbelagda handlingar angående utrikespolitiska förhållanden är, enligt vad utskottet inhämtat, att kvalificerade forskare alltid får tillgång till och rätt att utan inskränkningar publicera sådant material som det nu aktuella, dvs. meddelanden som statsministern och utrikesministern vid de ifrågavarande tillfällena lämnade riksdagen och som alltså ingår i riksdagens hemliga protokoll.
Vad gäller de debattinlägg som gjordes i anslutning till de nämnda regeringsdeklarationerna föreligger, enligt utskottet, inte heller någon anledning till fortsatt sekretessbeläggning mot bakgrund av regeringens angivna praxis. Det kan i detta sammanhang också nämnas att motsvarande material i våra nordiska grannländer redan tidigare torde ha blivit tillgängligt för forskning.
Utskottet anser för sin del att det ifrågavarande materialet kan vara av betydande intresse främst förden historiska forskningen i landet och föreslår att riksdagen beslutar att upphäva sekretessen för de aktuella protokollen. Härigenom skulle sålunda samtliga tidigare sekretessbelagda protokoll från riksdagens sammanträden bli offentliga.
Utskottet hemställer
atfriksdagen beslutar att de protokoll som förts vid sammanträden med riksdagens kamrar under åren 1942-1945 omedelbart blir offentliga.
Stockholm den 2 december 1975
På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON
Näivarande: herr Johansson i Trollhättan (s), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c). Sten Andersson i Stockholm* (s). Bergqvist (s). Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s), Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c), Kindbom (c) och Berndtson (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
GOTAB 75 10411 S Stockholm 1975