lagen.nu
Bet. 1975/76:KU31

Med anledning av granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning 1975

Typ
Betänkande
Datum
1976-02-03
Källa
data.riksdagen.se

KU 1975/76:31

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:31

med anledning av granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning 1975

Ärendet

Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning. Till utskottet har sålunda hänvisats den av ombudsmännen för 1975 avgivna ämbetsberättelsen. Från ombudsmannaexpeditionen har utskottet mottagit diarier, inspektionsprotokoll och registratur m. m. avseende samma år. Ombudsmännen har företrätt inför utskottet varvid vissa allmänna upplysningar och synpunkter lämnats. Till utskottet har vidare inkommit ett antal skrivelser från enskilda personer angående ombudsmännens ämbetsutövning.

Utskottet

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse inleds med en skrivelse till riksdagen, vari redovisas bl. a. vissa statistiska uppgifter angående verksamheten. Det framgår, att antalet klagoärenden visat en mindre nedgång i förhållande till 1974 - 3 025 mot 3 095. Under året avgjorda ärenden var 3 655 mot 3 693 år 1974. Antalet till 1976 balanserade ärenden var 795 - en nedgång i förhållande till föregående år med drygt 170. Endast en obetydlig del av de balanserade ärendena var inkomna till JO före 1975. Den möjlighet instruktionen ger att överlämna klagomål till annan myndighet för prövning och avgörande har utnyttjats i 95 ärenden. Åtal har anställts i 3 fall.

Ämbetsberättelsen innehåller på sedvanligt sätt en redogörelse för ärenden av större allmänt intresse. Dessutom återges de framställningar ombudsmännen gjort till regeringen i vissa principiella frågor samt under året avgivna remissyttranden över lagförslag och betänkanden. Ett avsnitt av ämbetsberättelsen innehåller en redogörelse för inspektionsverksamheten, som i stort sett bedrivits i samma utsträckning och efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren.

Beträffande JO-institutionens framtida utformning och inriktning vill utskottet erinra om den av riksdagen hösten 1975 beslutade JO-reformen (KU 1975/76:22) som bl. a. innefattar en anpassning av JO:s befogenheter till de nya reglerna om ämbetsansvar som gäller fr. o. m. ingången av 1976. Organisatoriskt innebär reformen en ökning av antalet ordinarie ombudsmän från tre till fyra och avskaffande av ordningen med ställföreträdande ombudsmän.

1 Riksdagen 1975176. 4 sami. Nr 31

KU 1975/76:31

2 Enligt den nya instruktionen skall ämbetsberättelsen i fortsättningen lämnas till riksdagen på hösten och riksdagens granskning omfatta tiden 1 juli - 30 juni. Utskottet kommer således hösten 1976 att granska ombudsmännens ämbetsförvaltning under första halvåret 1976.

Den av utskottet verkställda granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning, vilken inte gett anledning till anmärkning, får utskottet för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 februari 1976

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s), Lindahl i Hamburgsund (fp) och fru Jacobsson (m).

Reservation

av herr Måbrink (vpk), vilken ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

1 årets ämbetsberättelse redovisas bl. a. JO:s beslut med anledning av den s. k. IB-affären. JO har där med all rätt pekat på flera anmärkningsvärda förhållanden inom den hemliga militära underrättelsetjänsten och bl. a. framhållit att vissa åtgärder varit ägnade att väcka oro och mycket stora betänkligheter inte minst från rättssäkerhetssynpunkt. JO har emellertid i väsentliga delar endast hänvisat till att frågorna är föremål för underrättelseutredningens uppmärksamhet i stället för att enligt sin praxis pröva de kritiserade åtgärdernas laglighet. De erinringar eller andra ingripanden från JO:s sida som hans utredning bort leda till har därför uteblivit.

Vidare har vid granskningen bl. a. uppmärksammats liera ärenden från en och samme klagande, avseende universitetsmyndigheters m. 11. handläggning av vissa tjänstetillsättningsärenden (fallet Helmers). JO:s redovisning av ärendena visar tydligt att ifrågavarande klagande blivit utsatt för orättvis behandling av i första hand befattningshavare vid universitetet i Lund. Trots det graverande materialet har emellertid JO inte funnit anledning till allvarligare kritik eller erinringar mot inblandade myndigheter eller befattningshavare. Detta är otillfredsställande.

KU 1975/76:31

3 Det är exempelvis uppenbart, att de godtyckliga kompetensregler, som tillämpades vid tillsättning av universitetslektorat i Umeå, stred mot gällande bestämmelser. Lika tydligt är, att den förväxling av betygsskalor från lärarhögskola, som förekommit i ett annat ärende, var felaktig och ledde till för den sökande avgörande resultat. Den framstår dessutom som klart medveten, då den tillämpats även sedan felaktigheten direkt påpekats. Enbart dessa båda grava felaktigheter måste ha haft stor betydelse för den sökande och allvarligt belastat hans möjligheter att finna anställning också i andra sammanhang än de här aktuella tillsättningarna.

Det framstår därför som anmärkningsvärt, att JO inte velat se fallet Helmers i dess sammanhang och dra slutsatsen att det rörde sig om avsiktlig och systematisk diskriminering med användande av rättstridiga förfaranden. Detta borde ha stått klart dels med hänsyn till hur förfarandena upprepar sig i flera olika ärenden, dels utifrån påpekanden från den sökandes fackorganisation, dels också utifrån den skrivelse från prefekten på kemiinstitutionen i Lund, där de verkliga motiven för att nedvärdera Helmers meriter på ett högst avslöjande sätt redovisats.

JO:s undvikande attityd inför dessa tämligen uppenbara sammanhang leder till att de felaktiga förfarandena inte i något fall har kunnat rättas till. Enligt utskottets mening hade här funnits allt fog för JO att använda sin åtalsmöjlighet eller - där så inte varit formellt möjligt - genom särskild framställning möjliggöra, att ärendena på annat sätt kommit under omprövning.

Den av utskottet verkställda granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning under 1975, vilken inte gett anledning till anmärkning utöver vad som framgått av det föregående, får utskottet för riksdagen

anmäla.