Med anledning av motion om befogenhet för JO och JK att påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga
KU 1975/76: 39
Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76: 39
med anledning av motion om befogenhet för JO och JK att påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga
Motionen
1 motionen 1975/76:901 av fru Kristensson (m) och herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen låter utarbeta och antar regler om befogenhet för JO och JK att påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionen tar i forsta hand sikte på JO:s sanktionsbefogenheter, men det framhålls avslutningsvis att argumenteringen i motionen också gäller JK.
I motionen pekas på att genom ämbetsansvarsreformen det straffrättsliga ansvaret för vanliga tjänstefel avskaffats och ersatts med ett disciplinärt ansvar inför arbetsgivaren. Härigenom har enligt vad som anförs i motionen JO:s auktoritet i realiteten försvagats. JO:s uttalanden har, anförs det, fått särskild tyngd genom medvetandet om att JO kunnat väcka åtal för tjänstefel och därigenom hävda sin lagtolkning. Ämbetsansvarsreformen har därför enligt motionen aktualiserat frågan om JO:s rätt att väcka talan vid domstol för prövning av viss rättsfråga antingen på JO:s eget initiativ eller på begäran av en tjänsteman, som blivit föremål för kritik från JO:s sida.
Gällande rätt m. m.
Den reformering av ämbetsansvaret, som trätt i kraft den 1 januari 1976, innebär bl. a. att det straffrättsliga ansvaret för vanliga tjänstefel avskaffats och delvis ersatts med ett disciplinärt ansvar av privaträttslig karaktär. För allvarligare fel i tjänsten har dock ett straffrättsligt ansvar bibehållits. Hit hänförs brotten myndighetsmissbruk, vårdslös myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikt. De två förstnämnda brotten är nya brottskonstruktioner som kortfattat uttryckt skall anses föreligga när de regler som gäller för myndighetens behöriga utövande överträds.
Det lagreglerade disciplinansvaret omfattar enligt de nya reglerna endast statstjänstemännen och kommunaltjänstemännen inom det statligt lönereglerade området, dvs. främst lärarna. Övriga kommunaltjänstemän har som regel ett i kollektivavtal reglerat disciplinärt ansvar.
Riksdagen fattade hösten 1975 (KU 1975/76:22) beslut om viss reformering av JO:s organisation och verksamhet. Reformen var till en del föranledd av de ändrade reglerna om ämbelsansvar. I detta hänseende innebär reformen, att JO har kvar sin åtalsrätt för de kvarstående ämbetsbrotten och för allmänna brott begångna under tjänsteutövning. Dessutom har han tillagts vissa befogenheter i det disciplinära förfarandet. Han är självfallet
1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 39
KU 1975/76:39
berättigad att göra anmälan till vederbörande disciplinära organ - i de flesta fallen arbetsgivaren - mot alla befattningshavare som står under hans tillsyn. Vidare har JO tillagts rätt att föra talan vid domstol - i regel arbetsdomstolen
- mot disciplinmyndighets beslut. JO blir slutligen arbetstagarens motpart i domstolsprocessen när denne överklagar ett av JO initierat disciplinbeslut. JO:s rätt att delta i domstolsprocessen gäller endast inom området för det författningsreglerade disciplinansvaret.
I nu redovisade hänseenden gäller samma regler för JK som för JO - lag den 15 december 1975 (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, som trätt i kraft den 1 januari 1976.
Vid riksdagsbehandlingen av JO-ärendet diskuterades frågan om införande av möjlighet för JO att hos domstol väcka talan om hur en rättslig fråga skall bedömas. Bl. a. föreslogs i en motion av herr Börjesson i Falköping (c) som ett sätt att öka JO-ämbetets auktoritet att rätt medgavs JO att hos högsta domstolen eller regeringsrätten väcka talan om fastställelse av viss tolkning av gällande bestämmelser. Liknande förslag framfördes också av vissa av remissinstanserna under remissbehandlingen av JO-utredningens betänkande JO-ämbetet. Uppgifter och organisation, (SOU 1975:23).
I sitt av riksdagen godkända betänkande pekade utskottet (KU 1975/76:22 s. 50) på den ställning i disciplinprocessen som föreslogs tillerkännas JO och som således utöver åtalsfallen gav JO möjlighet att föra en sak till domstolsprövning. Beträffande frågan om rätt för JO att begära tolkningsbesked i rättsliga spörsmål framhöll utskottet, att en sådan ordning skulle kräva ingående utredningar och överväganden som inte kunde göras i förevarande sammanhang. Utskottet ville inte - såsom föreslogs i motionen
- nu förorda utredning om frågan utan ansåg att erfarenhet först borde vinnas rörande tillämpningen av de nya ansvarsreglerna för funktionärer i offentlig verksamhet.
Utskottet
Motionen syftar till att ge JO och JK befogenhet att utan samband med ansvarstalan påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga. En motion med näraliggande yrkande behandlades i samband med JO-reformen hösten 1975. Motionen avslogs under motivering att erfarenheterna av ämbetsansvarsreformen borde avvaktas. Utskottet har fortfarande samma uppfattning och finner att det med hänsyn till den korta tid ämbetsansvarsreformen varit i kraft ännu inte finns tillräckligt underlag föratt bedöma reformens inverkan på JO:s och JK:s ställning. Utskottet avstyrker därför motionen.
KU 1975/76:39 3
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:901.
Stockholm den 17 februari 1976
På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s)*, Nordin (c). Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s), fru Jacobsson (m) och herr Berndtson (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m):
Genom att det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel avskaffats har frågan om vilken betydelse som kan tillmätas JO:s eller JK:s uttalanden kommit i förgrunden. Vi delar den i motionen framförda uppfattningen att JO och JK bättre skulle kunna hävda sin auktoritet om möjlighet fanns att underställa deras uttalanden domstols prövning. I samband med den av riksdagen hösten 1975 beslutade JO-reformen intog flera remissinstanser liksom en motionär samma ståndpunkt.
Ämbetsansvarsreformen har endast varit i kraft kort tid. Som utskottet anfört finns det därför ännu inte tillräckligt underlag för att bedöma reformens inverkan på JO:s eller JK:s ställning. Vi har därför ansett oss kunna godtaga utskottets ståndpunkt.
GOTAB SI 299 Stockholm 1976