Med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken

KU 1975/76: 40

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76: 40

med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken Motionen

I motionen 1975/76:389 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs "att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik”.

Enligt motionärerna har t. ex. utredningen om den kommunala demokratin tagit fram värdefullt material från kommunalpolitiken. Ytterligare undersökning bör emellertid göras som omfattar även rikspolitiken. Enligt motionärerna börén sådan kartläggning av de förtroendevaldas arbetsvillkor bl. a. omfatta följande frågeställningar:

Hur fördelar politiska förtroendemän sin tid mellan olika uppdrag i kommun, landsting, riksdag, parti, organisationer i övrigt och andra engagemang?

Hur mycket hinner politiker följa med i den aktuella facklitteraturen och i debatten om de frågor de själva skall vara med och besluta om?

Vad gör partierna för att fördela uppdragen på fler personer?

Vilket slag av uppdragskoncentration har ett positivt värde från samordningssynpunkt och för ömsesidiga impulser?

Hur mycket tid har förtroendemännen för att hålla kontakt med de väljare som de företräder?

Går utvecklingen mot mer eller mindre av mångsyssleri?

Hur upplever förtroendemännen sina möjligheter att förena det nuvarande sättet att arbeta politiskt med normala mänskliga relationer, bl. a. familjeliv?

Vilket utrymme får politikerna för att förbereda sammanträden och aktivt påverka besluten utifrån ett tillräckligt kunskapsunderlag?

Frågans tidigare behandling

Under åren 1970-1973 behandlades men avslogs motioner med motsvarande syfte som den förevarande varje år i riksdagen. Vid 1971 års riksdag redogjorde konstitutionsutskottet i sitt betänkande (KU 1971:63) för olika pågående vetenskapliga undersökningar med anknytning till den aktuella frågeställningen. I sitt yttrande vid 1972 års riksdag (KU 1972:7) avstyrkte utskottet motionsyrkandet bl. a. med hänvisning till dessa undersökningar.

Utskottet anförde vidare att de i motionen behandlade frågorna fortlöpande behandlas inom ramen för de olika statsvetenskapliga institutionernas forskningsarbete.

Vid 1973 års riksdag avstyrkte konstitutionsutskottet motionsyrkandet med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt yttrande föregående år (KU 1973:35). I en reservation (2 fp) yrkades att riksdagen skulle hemställa om

I Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 40

KU 1975/76: 40

att en kompletterande kartläggning, sammanställning och analys görs av mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik. Riksdagen följde liksom tidigare år utskottet.

Vissa undersökningar

Undersökningar av förtroendevaldas arbetsförhållanden i kommuner, landsting och riksdag har utförts från tid till annan. Flera av de frågeställningar som nämns i motionen aktualiserades inom den statsvetenskapliga kommunalforskningsgruppens arbete. Detta är i dag i allt väsentligt avslutat. De kommunala förtroendemännens arbetssituation har också belysts genom det arbete som bedrivits inom utredningen om den kommunala demokratin (SOU 1974:41). Inom den s. k. representationsundersökningen vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet ägnas en särskild delundersökning åt riksdagsledamöternas roll som representanter för'lokala och kommunala opinioner. I denna undersökning studeras bl. a. riksdagsmännens anknytning till organisationer, grupper och intressen, t. ex. deras uppdrag i organisationer och föreningar dels vid nomineringen, dels som aktiva riksdagsmän. Även den kommunala representationen i riksdagen kommer att kartläggas. Representationsundersökningen bygger i denna del främst på en större intervjuundersökning av ledamöterna i andra kammaren 1969.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer genomförde under 1974 en motsvarande kartläggning av riksdagsledamöternas olika uppdrag inom och utom riksdagen. Undersökningen, som bygger påen enkätundersökning med ledamöterna, kommer att redovisas som en bilaga till ett delbetänkande från utredningen under februari 1976. I enkäten insamlades uppgifter angående ledamöternas förtroendeuppdrag av olika slag samt yrkesverksamhet. Samtidigt gjordes ett försök att via "dagboksanteckningar” kartlägga riksdagsmännens arbete under en novembervecka.

I enkäten fanns också frågor angående det antal sammanträden, föranledda av dessa uppdrag, som ledamöterna deltagit i under 1974 fram till enkättillfället. Vidare innehöll formuläret en fråga rörande tidsåtgången under vecka 48 (25/11 - 2/12) 1974 för arbete i anslutning till de olika uppdragen.

Frågan om politikernas arbetsvillkor i det moderna samhället har också aktualiserats inom ramen för det arbete som bedrivits av sekretariatet för framtidsstudier. Som exempel kan nämnas det symposium kring framtidsstudier och planeringsmetoder i ett demokratiskt samhälle som arrangerades på Biskops-Arnö den 6-7 juni 1974. Överläggningarna från detta finns dokumenterade i "Långsiktig planering och folkstyre” (Ds Ju 1974:10). Slutligen kan nämnas att samarbetskommittén för långtidsmotiverad forskning (Ju 1974:11) startat ett särskilt utredningsarbete kring frågan om "Medborgarna, politikerna och den offentliga sektorn”, inom vilket de förtroendevaldas arbetsvillkor i olika sammanhang kommer att studeras. Den arbetsgrupp

KU 1975/76: 40

som svarar för detta arbete räknar med att framlägga en rapport inom två år. Denna kommer att innehålla en kunskapsöversikt med förslag till ytterligare forskning på de områden som är ofullständigt kartlagda.

Utskottet

De frågor rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor som tas upp i motionen 1975/76:389 är av centralt intresse i en representativ demokrati. Det är därför naturligt att de fortlöpande uppmärksammas i det statsvetenskapliga forskningsarbetet. De av Riksbankens jubileumsfond finansierade forskningsprojekten - kommunalforskningsprojektet och representationsundersökningen - är två aktuella exempel på detta. Frågor av detta slag har också under senare år tagits upp i andra sammanhang. Utredningen om den kommunala demokratin har ägnat stor uppmärksamhet åt de kommunala förtroendemännens arbetssituation, och utredningen om en allmän översyn av riksdagens arbetsformer har tagit upp frågan om riksdagsmännens arbetsmöjligheter och uppdrag vid sidan av riksdagsarbetet. Vidare kan nämnas att kommittén för långtidsmotiverad forskning startat ett särskilt utredningsarbete "Medborgarna, politikerna och den offentliga sektorn", inom vilket flera av de i motionen aktualiserade frågorna kan komma att beröras.

Undersökningar av det slag som åsyftas i motionen är enligt utskottets mening i första hand en uppgift för den statsvetenskapliga forskningen. Frågan om uppdragsfördelningen mellan de förtroendevalda bör ses som en praktisk avvägningsfråga där värdet av fackkunskaper, mångsidig erfarenhet och samordning av politiken får ställas mot risken för en alltför stor splittring i den enskilde politikerns arbetsuppgifter samt behovet att engagera en så stor del som möjligt av medborgarna i samhällsarbetet. Det ankommer på de politiska partierna utan någon som helst statlig inblandning att i samband med nomineringarna och eljest göra de bedömningar som erfordras i sammanhanget.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76:389.

Stockholm den 17 februari 1976

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s). Fiskesjö (c). Molin (fp). Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvists), Björck i Nässjö (m). Nordin (c), Olsson i Edane (s). Johansson i Malmö (s) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1975/76: 40

4 Reservation

av herr Molin (fp) som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:389 av herr Ahlmark m. fl. tas upp en rad frågor med anknytning till de förtroendevalda politikernas arbetsförhållanden. 1 motionen begärs att en kartläggning skall göras av mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik. Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångsyssleriet i politiken måste begränsas. Därigenom får vi fler och bättre politiker. Politiker med tid att sätta sig in i de alltmer komplicerade samhällsfrågorna. Politiker med en reell möjlighet att hålla kontakt med olika väljargrupper. Politiker med tid över för en tillvaro även utanför sammanträdesrummen. Det är viktigt för demokratin att inte samhällsfrågorna överlämnas till en isolerad maktelit av mångsysslande yrkespolitiker.

Att bekämpa det överdrivna mångsyssleriet är i första hand en uppgift för de politiska partierna. Det är partierna som vid nomineringarna har att se till att de olika förtroendeuppdragen sprids bland så många människor som möjligt. En samlad kartläggning av det slag som begärs i motionen kan enligt utskottets mening bidra till en ökad medvetenhet både inom partierna och i den allmänna debatten om detta centrala demokratiska problem. De olika pågående statsvetenskapliga forskningsprojekt, som syftar till att belysa politikens villkor, skulle därigenom kunna kompletteras och sammanfattas på ett värdefullt sätt. Det är därför viktigt att denna kartläggning kommer till stånd och att de centrala frågor som tas upp i motionen därvid blir ordentligt belysta.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:389 hos regeringen begär en kartläggning av mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik.

GOTAB 51305 Slockholm 1976