Med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen jämte motioner

KU 1975/76:46

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:46

med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen samt motionerna 1975/76:2254,2299,2300,2301,2332,2333, 2334. 2335, 2336, 2337, 2359, 2360 och 2361, vilka väckts med anledning av propositionen. Dessutom tas upp de under den allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:342 av herr Werner i Malmö (m), 1975/76:902 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp), 1975/76:918 av herr Westberg i Ljusdal (fp) samt 1975/76:1985 av herr Bohman m. fl. (m). Yrkandena i motionerna redovisas under resp. rubrik.

Propositionen

I propositionen redovisas regeringens ställningstaganden till de förslag till riktlinjer för presstödspolitiken som lagts fram av 1972 års pressutredning. Vidare föreslås ändrade regler för statens stöd till dagspressen. En väsentlig höjning av stödet föreslås, dels i form av betydande uppräkningar av produktionsbidragen, dels genom förslag om nya stödformer vid etablering av och samverkan mellan dagstidningar samt som utvecklingsbidrag. Sammanlagt föreslås en anslagsökning med 74 milj. kr. från 122 milj. kr. till 196 milj. kr.

Reglerna för produktionsbidrag föreslås ändrade på några punkter. Bl. a. överges andratidningsbegreppet som bidragskriterium och ersätts med hushållstäckningen i utgivningskommunen. Vidare föreslås en ny definition av utgivningsort. Möjligheten att bevilja produktionsbidrag till förstatidningar föreslås kvarstå.

Det till pappersförbrukningen knutna produktionsbidraget höjs från 7 900 kr. till 11 000 kr. per ton. Maximibidragen höjs från 13,5 milj. kr. till 19,5 milj. kr. för flerdagarstidningar i storstäderna och från 3 750 000 kr. till 5 250 000 kr. för flerdagarstidningar i landsorten. Samtidigt får flerdagarstidningar i storstäderna ett generellt påslag på utgående produktionsbidrag med 4 96. Det fasta bidraget till fädagarstidningar höjs från nuvarande 300 000 kr. till 425 000 kr. Dessutom föreslås ett fast bidrag om 650 000 kr. till fådagarstidningar med riksspridning.

Lägsta bidrag föreslås för flerdagarstidningar i storstäderna till 2 milj. kr. och för landsortstidningar till 850 000 kr. En viss avtrappning föreslås genom att minimibeloppet för tidningar som utkommer med fyra nr/vecka sätts till 1,2 milj. kr. resp. 650 000 kr.

1 Riksdagen 1975 / 76. 4 sand. Nr 46

KU 1975/76: 46

2 De nya bidragsreglerna föreslås tillämpade redan för 1976 års produktionsbidrag, vilka betalas ut till tidningarna i början av budgetåret 1976/77. Utgifterna för produktionsbidragen beräknas öka från 100 till ca 140 milj. kr. nästa budgetår.

Samdistributionsrabatten föreslås i stort sett behållas oförändrad. Vissa förändringar av reglerna föreslås dock i syfte att upprätthålla likaprisprincipen. Anslag begärs för budgetåret 1976/77 med 25 milj. kr.

Reglerna för pressens lånefond skärps i syfte att i högre grad än tidigare stimulera till samverkan. Lånefonden föreslås få ett årligt anslag om 15 milj. kr.

Vissa nya stödformer föreslås. Sålunda bör utvecklingsbidrag kunna utgå till tidningar som inte är berättigade till produktionsbidrag och som råkar i tillfälliga svårigheter. En totalram för dessa bidrag på 6 milj. kr. föreslås.

Vidare bör ett etableringsstöd med huvudsaklig inriktning på att stödja nyetablering av fådagarstidningar införas. Samverkansbidrag föreslås för produktionssamverkan och samverkan i annonsförsäljning samt till utvecklingsprojekt av olika slag som genomförs av branschsammanslutningar. Medelsbehovet för budgetåret 1976/77 beräknas till 5 milj. kr.

Med hänsyn till de utökade arbetsuppgifterna för presstödsnämnden föreslås nämnden få ett eget kansli.

Motionerna

Produktionsbidrag

I motionen 1975/76:2254 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs "att riksdagen beslutar om en minimiupplaga på 5 000 exemplar för att en riksspridd fådagarstidning skall betraktas som rikstidning och få förhöjt produktionsbidrag”.

I motionen anförs att den gräns vid 10 000 exemplar som föreslås i propositionen för att en fådagarstidning skall betraktas som rikstidning utestänger tidningen Arbetaren från det högre bidraget. Enligt motionärerna innebär den i motionen föreslagna lägre gränsen att Arbetaren erhåller det högre bidraget för fådagarstidningar.

1 motionen 1975/76:2299 av herr Boo m. fl. (c) hemställs "att riksdagen beslutar att i anslutning till behandlingen av proposition 1975/76:131 fastställa övergångsbestämmelser för fastställande av presstöd till s. k. fådagarstidningar av rikskaraktär i enlighet med vad i motionen anförts”.

I motionen föreslås att under en övergångstid ett trappstegssystem skall införas, innebärande att fådagarstidningar med riksspridning och med en upplaga på lägst 5 000 ex./utgivningstillfälle erhåller det för lokalspridda fådagarstidningar föreslagna stödet på 425 000 kr. samt att de riksspridda fådagarstidningarna därefter erhåller 45 000 kr. för varje ytterligare 1 000-tal ex./utgivningstillfälle upp till det föreslagna beloppet 650 000 kr. vid en

KU 1975/76: 46

lägsta upplaga om lOOOO ex./utgivningstillfälle. Därigenom skapas enligt motionärerna förutsättningar för dessa tidningar att öka sin upplaga till de 10 000 ex. som krävs för erhållande av maximalt presstöd.

I motionen 1975/76:2301 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs bl. a. ”att riksdagen beslutar att presstödsnämnden skall beräkna täckningstalet för dagstidning med huvudsakligen lokal spridning i förhållande till antalet hushåll i hela spridningsområdet, att 6-dagarstidning som utkommer i kommun med mindre än 20 000 invånareskall erhålla presstöd även påen upplaga mellan 10 000 och 12 000 exemplar”.

I motionen anförs att med de regler som föreslås i propositionen blir en lokal tidning med hög hushållstäckning i utgivningsorten men liten total upplaga inte berättigad till produktionsbidrag trots att den kan vara utsatt för svår konkurrens inom hela spridningsområdet från betydligt större tidningar, vilka erhåller produktionsbidrag. Om dessa regler inte ändras så att hänsyn tas till upplagans storlek och till hushållstäckningen inom hela spridningsområdet riskerar dessa tidningar att slås ut i konkurrensen.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”6. att riksdagen beslutar om en minimiupplaga på 5 000 exemplar för att en riksspridd fådagarstidning skall betraktas som rikstidning och få förhöjt produktionsbidrag”.

I motionen anförs att den i propositionen föreslagna gränsen utestänger en tidning som Arbetaren från rikstidningsbidrag. Detta är enligt motionärerna orimligt och gränsen bör därför inte sättas högre än 5 000 exemplar.

1 motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. ”att riksdagen 1. avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund för produktionsbidrag, 2. avslår förslaget om uppräkning av produktionsbidraget i vad avser höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton av det fasta bidraget till fädagarstidningar, av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar och av maximibidraget till flerdagarstidningar i landsorten.

I motionen ställs upp tre grundläggande krav vilka presstödet måste uppfylla enligt motionärerna. Dessa är:

För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda tidningar.

För det andra får inte stödet utformas så att det kan uppfattas som partipolitiskt diskriminerande.

För det tredje måste stödet utformas så att det inte snedvrider konkurrensen mellan olika tidningar och tidningsföretag.

De i propositionen föreslagna ändringarna i presstödet tillgodoser enligt motionärerna inte dessa grundläggande krav.

I motionen 1975/76:2336 av herr Sundman (c) och herr Korpås (c) hemställs ”att riksdagen beslutar att en fådagarstidning skall kunna betraktas som

KU 1975/76: 46

rikstidning om den utges med 5 OOO exemplar per utgivningstillfälle”.

I motionen anförs att den höjning som ges av stödet till fådagarstidningar med en upplaga under 10 000 inte täcker den faktiska kostnadsutvecklingen, varför förslaget för dessa tidningar i själva verket innebär ert försämring i förhållande till nuläget.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att produktionsbidrag till flerdagarstidning med utgivning i storstäderna skall utgå med lägst 2 800 000 kronor”.

Enligt motionen har presstödet enligt propositionens förslag på vissa punkter försämrats i förhållande till utredningens förslag i övrigt. Den uppräkning av beloppen som företagits i propositionen har varierat mellan 39 och 44 %. För att återställa relationen krävs den i motionen föreslagna höjningen.

Samdistributionsrabatten

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”4. att riksdagen beslutar att höja samdistributionsrabatten till 5 öre per distribuerat exemplar".

I motionen anförs att det generella stödet till pressen bör utvidgas. Detta bör i första hand ske genom att samdistributionsrabatten ökas. Kostnaderna för tidningsdistributionen har stigit kraftigt under de senaste åren, varför en höjning från 3 till 5 öre per distribuerat exemplar bör ske.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. hemställs ”att riksdagen 3. beslutar höja samdistributionsrabatten från tre till fem öre per distribuerat exemplar”.

Den föreslagna höjningen är enligt motionärerna nödvändig för att kompensera tidningarna för de starka kostnadsökningar som ägt rum under de senaste åren och för att dessutom bereda vägen för en övergång till ett mer generellt inriktat stödsystem.

1 motionen 1975/76:2334 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och herr Torwald (c) hemställs "att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76:131 beslutar att samdistributionsrabatt skall utgå för samtliga som utgivarkorsband postbefordrade dagstidningsexemplar”.

Enligt motionärerna är det obestridligt att postsystemet innebär samdistribution i ordets djupaste mening. Det är därför på tiden att undanröja den inkonsekvens det innebär att undanta dagstidningsutdelning i postverkets ordinarie turer från rätten till en rabatt som är avsedd att stimulera just till ökad samdistribution. Det nuvarande systemet innebära» postverket i sin tidningsrörelse får minskade andelar av tätortsexemplaren och ökade andelar av den mest kostnadskrävande utdelningen, nämligen den i glesbygderna.

KU 1975/76: 46

5 Tidningar utgivna på annat språk än svenska

I motionen 1975/76:342 av herr Werner i Malmö (m) hemställs ”att riksdagen hos regeringen anhåller om att det i presstödskungörelsen klart uttalas att dagstidning på annat språk än svenska inte undantages från möjlighet till produktionsbidrag”.

1 motionen anförs att det presstöd efter helt andra grunder som kan beviljas via invandrarverket innebär att tidningar på främmande språk, t. ex. Eesti Päevaleht, får konkurrera om ett stöd som är avsevärt blygsammare än vad de skulle erhålla enligt reglerna för det allmänna presstödet.

I motionen 1975/76:902 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om sådana preciseringar av reglerna för statligt stöd till dagstidningar att produktionsbidrag för tidningar på annat språk än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år”.

1 motionen anförs att det kan betecknas som diskriminerande att tidningar som på allt sätt uppfyller fordringar för presstöd inte får det eftersom de inte utges på svenska. Det bör enligt motionärerna vara en självklarhet att tidningar som uppfyller kraven för att åtnjuta presstöd även i praktiken skall kunna erhålla det, oberoende av vilket språk de utkommer på.

I motionen 1975/76:1985 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen beslutar att utgivning av tidningar på minoritetsspråk bör erhålla statligt presstöd".

I motionen hänvisas beträffande motiveringen till motionen 1975/76:1979 av herr Bohman m. fl. (m). 1 denna anförs att det generella press- och tidskriftsstödet bör omfatta även publikationer på annat språk än svenska. Periodiskt utkommande tidningar och tidskrifter bör ges samma möjligheter till bidrag som motsvarande svenska publikationer.

1 motionen 1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen med anledning av prop. 1975/76:131 beslutar att till invandrarverket anvisa ett tilläggsanslag om en miljon kronor utöver i budgetpropositionen föreslaget belopp att användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter på främmande språk”.

I motionen anförs att förutsättningen för att invandrartidningarna skall kunna fortleva och utvecklas är att invandrarverket ges sådana ekonomiska resurser att bidragen får en sådan storlek att invandrartidningarna inte diskrimineras i förhållande till svenskspråkiga tidningar och inte heller i förhållande till varandra. Genom ett tilläggsanslag på 1 milj. kr. får invandrarverket möjlighet att fördela drygt en och en halv milj. kr. till dessa tidningar, vilket enligt motionen bör vara tillräckligt för att den önskvärda mångfalden inom denna tidnings- och tidskriftspress skall kunna garanteras.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs "7. att riksdagen uttalar att tidning som uppfyller kraven på produktionsbidrag bör få detta oavsett vilket språk tidningen utges på”.

1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 46

KU 1975/76: 46

6 I motionen hänvisas till en skrivelse från invandrarverket till konstitutionsutskottet där verket föreslår att tidning som ej ges ut på svenska men som i övrigt uppfyller fordringarna för presstöd skall ges rätt till stöd.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen 5. uttalar att tidningar på annat språk än svenska skall i fråga om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer på svenska språket”.

Enligt motionärernas mening kan inga bärande skäl anföras varför tidningar utgivna i vårt land på t. ex. finska eller estniska skulle behandlas annorlunda än svenska tidningar. Problemen är enligt motionen i allt väsentligt desamma, och på övriga samhällsområden strävar man att undvika särlösningar för olika invandrargrupper.

Utvecklingsbidrag

I motionen 1975/76:2301 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs "att riksdagen beslutar att till dagstidning som är i behov av ekonomiskt stöd

för att täcka sin konkurrensförmåga på längre sikt och som ej erhåller produktionsstöd skall utvecklingsstöd utgå”.

Enligt motionärerna bör det vara klart att tidning som är ”i behov av ekonomiskt stöd” saknar egna medel för erforderliga satsningar.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”5. att riksdagen beslutar att utvecklingsbidrag skall kunna utgå med högst 900 000 kr. per år för fådagarstidningar och högst 1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar under högst två år av en fyraårsperiod samt att totalramen för utvecklingsbidrag sätts till 9 milj. kr. per år”.

Enligt motionärerna ökar behovet av kompletterande stöd till tidningar som inte kan fl produktionsbidrag då dessa bidrag höjs så kraftigt som föreslås i propositionen.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att utvecklingsbidrag till fldagarstidning skall utgå med högst 850 000 kr. per år, att utvecklingsbidrag till flerdagarstidning skall utgå med högst 1 750 000 kr.”.

I propositionen föreslås dessa maximibelopp oförändrade i förhållande till vad pressutredningen föreslagit. Enligt motionärerna har den uteblivna uppräkningen medfört att pressutredningens förslag urholkats just i den del där möjligheter för utveckling av tidningar skulle ha skapats.

I motionen 1975/76:2361 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c) hemställs "att riksdagen beslutar att i anslutning till behandlingen av propositionen 1975/76:131 fastställa anslagsramen för utvecklingsbidrag till 10 milj. kr.”.

I motionen anförs att mindre ensamtidningar med hushållstäckning över

KU 1975/76: 46

50 % inte kan få kontinuerligt presstöd enligt de regler som föreslås i propositionen. Enligt motionärernas mening borde ett kontinuerligt bidrag ha kunnat utgå i dylika fall. Emellertid kan formen utvecklingsbidrag vara en väg till alternativ lösning om den används generöst i de fall där den ekonomiska utvecklingen och omständigheterna i övrigt motiverar detta. För att en sådan behandling skall vara möjlig bör enligt motionen anslagsramen för denna verksamhet höjas till lägst 10 milj. kr., dvs. med 4 milj. kr. utöver propositionens förslag.

Sam verkans/rågor

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”3. att riksdagen avslår förslaget om särskilda bidrag för annonssamverkan”.

I motionen anförs att annonssamarbete mellan tidningar är och bör vara tidningarnas ensak. Principiellt måste annonserna vara en del av tidningens innehåll, och staten skall inte genom selektiva stödåtgärder söka påverka tidningarnas innehåll vare sig detta gäller text eller annons.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. "att riksdagen avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan”.

I motionen anförs att starka principiella och tryckfrihetsrättsliga betänkligheter kan anföras mot ett system av det slag av annonssamverkan som pressutredningen föreslog och som departementschefen accepterat.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att riksdagen skall hos regeringen begära att regler för annonssamverkan utarbetas”.

I motionens anförs att den faktor som spelar största rollen för tidningsekonomin är annonsinkomsterna. De nu föreslagna åtgärderna är enligt motionen ytterst försiktigt utformade, men lämnar trots detta inte skydd för tredje tidning i ett utgivningsområde. De ställda förslagen syftar till samverkan mellan till storleken ganska lika tidningar, medan den lilla tidningens underläge i förhållande till den stora inte beaktas. Det förslag som framlagts av ledamoten i pressutredningen, Östen Johansson, har enligt motionärerna fördelar i förhållande till vad propositionen nu föreslår, och regler för samverkan inom annonsförsäljningen bör därför utformas enligt där föreslagna riktlinjer.

I motionen 1975/76:2360 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) hemställs ”att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av modeller för samverkan mellan tidningar i tidningsfabrikens form och förutsättningarna för en sådan samverkan i enlighet med vad som anförts i motionen”.

I motionen anförs att de i propositionen föreslagna bidragen till samverkan mellan tidningar är ett viktigt inslag i presspolitiken. Men avsevärt större fördelar skulle kunna uppnås, om förutsättningar skapas för en mera fullständig produktionssamverkan och högre resursutnyttjande av den dyra tek -

KU 1975/76: 46

niska utrustningen inom pressen. Därför bör enligt motionären en utredning tillsättas för att följa upp det arbete som redan utförts av 1972 års pressutredning och med uppgift att konstruera modeller för samverkan i tidningsfabrikens form och att undersöka förutsättningarna för en sådan samverkan inom någon eller ett pär regioner.

Stöd till tidskrifter

I motionen 1975/76:918 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs ”att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående tidskriftsstöd till Svensk Handikapptidskrift”.

Enligt motionären bör den aktuella tidningen erhålla tidningsstöd. Tidningen har en väsentlig uppgift att fylla som förbindelselänk mellan De handikappades riksförbunds ledning och medlemmarna runt om i landet.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”11. att riksdagen ansluter sig till motionens synpunkter på stödet till tidskrifterna”.

I motionen anförs bl. a. att det finns oroande tecken på ekonomisk kris för stora grupper av tidskrifter. Ökande kostnader har gjort situationen mycket svår för främst ideella och fackliga tidskrifter. De största problemen drabbar enligt motionen de tidskrifter som inte har stora och ekonomiskt starka organisationer bakom sig. Men det finns också en stor grupp tidskrifter - ägda av bl. a. samfund, ideella och fackliga organisationer - som varken kan få presstöd eller statligt tidskriftsstöd. Motionärerna anför att speciella åtgärder krävs för dessa. I motionen anförs vidare att stöd krävs till distribution av tidskrifter och för att göra det lättare att starta nya tidskrifter.

Övriga frågor

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”1. att riksdagen ansluter sig till de riktlinjer för presspolitiken och presstödet som anges i motionen; 2. att riksdagen beslutar att upphäva skatten på annonser och reklam; 8. att riksdagen begär att en särskild granskning av pressstödet ur tryckfrihetssynpunkt genomförs av tryckfrihetsrättslig expertis;

9. att riksdagen beslutar införa rätt till besvär över presstödsnämndens beslut;

10. att riksdagen ansluter sig till motionärernas synpunkt på diskriminering av delar av veckopressen”.

Beträffande motiveringen i motionen rörande punkten 1 i hemställan hänvisas till motionen. Beträffande annonsskatten anförs att denna urgröper tidingarnas ekonomi och därmed motverkar övriga åtgärder inom pressstödet. Enligt motionärerna bör man pröva möjligheterna att grundlagsfästa principerna för presstödet. Detta bör ske i samband med att tryckfrihetsrättslig expertis ges i uppdrag att göra en särskild granskning av presstödet ur tryckfrihetssynpunkt. Denna granskning bör också omfatta de indirekta skatter som belastar tidningar och tidskrifter.

KU 1975/76: 46

9 Beträffande behandlingen av olika slags veckotidningar anför motionärerna att det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad mellan olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks. Det blir lätt enligt motionärerna en godtycklig bedömning av "värdet" av olika slag av veckotidningar. Det är t. ex. inte önskvärt att regering och riksdag handlar så, att vissa politiska veckotidningar har rätt till alla privilegier medan ambitiösa specialtidningar drabbas av alla diskriminerande bestämmelser.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs "att riksdagen 6. avslår förslaget om särskilt kansli för presstödsnämnden samt anvisar ett förslagsanslag på 500 000 kr. till presstödsnämnden, 7. hos regeringen begär skyndsam utredning i vad gäller

a) presstödets tryckfrihetsrättsliga aspekter och eventuella grundlagsreglering,

b) frågan om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem i enlighet med vad som i motionen anförts, samt

c) avskaffande av reklamskatten,

8. uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos regeringen begär förslag till lag om presstöd".

Enligt motionärernas uppfattning har presstödsnämndens verksamhet hittills fungerat tillfredsställande utan ett separat kansli. Enligt motionen måste en viktig målsättning för den statliga presstödspolitiken under de närmaste åren vara att gradvis komma ifrån det selektiva produktionsbidragssystemet, utan att detta i alltför hög grad drabbar de andratidningar som sedan åtskilliga år tillbaka baserat en stor del av sin verksamhet på detta stöd.

I motionen anförs att en sådan övergång inte kan ske utan föregående prövning av dess effekter i olika hänseenden. Pressutredningens betänkande ger i detta sammanhang ingen vägledning, eftersom utredningen i allt väsentligt koncentrerat sig på justeringar av det existerande stödsystemet. Enligt motionärernas mening är det därför påkallat att tillsätta en ny utredning med direktiv att skyndsamt pröva möjligheterna att gå över från ett selektivt till ett generellt stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det sammanhanget måste problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell uppmärksamhet.

I motionen anförs också att det är viktigt att presstödssystemet inte kommer i konflikt med de tryckfrihetsrättsliga principer som utgör ett så väsentligt inslag i vårt folkstyre. Enligt motionärerna är det vidare från en rad utgångspunkter principiellt betänkligt att presstödets utformning regleras genom en av regeringen utformad förordning. Presstödets utformning bör därför i framtiden regleras i lag.

I motionen 1975/76:2335 av herr Karlsson i Malung (s) hemställs "att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare utredning och åtgärder med anledning av de

KU 1975/76: 46

s. k. annonsbladen”.

Annonsbladens utveckling måste enligt motionären ses med oro, även om man inte ur tryckfrihetsrättslig synvinkel kan förbjuda dem. Skall tidningars lokala nyhetsförmedling fungera krävs också lokalredaktioner, men fortsätter annonsbladens utveckling kommer säkert många tidningars lokalredaktioner att få svårigheter på grund av bristande annonsintäkter. Pressens frihet måste bevaras, och då måste avväganden ske. På sikt måste dock enligt motionären det mest angelägna vara att dagspressen bevaras. Motionären anför att regeringen genom en särskild utredning bör ytterligare utreda dessa frågor.

I moHonen 1975/76:2337 av herr Wikström (fp) hemställs "att riksdagen för det fall den avslår förslaget om att avskaffa annons- och reklamskatten beslutar höja det skattefria grundbeloppet för annonsskatten från 3 till 5 milj. kr.”.

Skrivelse från invandrarverket

I skrivelse till konstitutionsutskottet har invandrarverket uttalat att enligt verkets uppfattning bör tidningarna Eesti Päevaleht, Ruotsin Suomalainen och Finn Sanomat omfattas av det allmänna svenska presstödet. Verket anförde därvid bl. a.

Ställningstagandet skall ses mot bakgrund av riksdagens enhälliga beslut i fråga om riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken. Det däri angivna jämlikhetsmålet bör innebära att ingen tidning undantas från presstöd endast på grund av att den publiceras på annat språk. Det i riktlinjerna uppställda valfrihetsmålet innebär att medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill behålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Det är ett genomgående drag hos immigranter i de flesta invandringsländer att vilja ha egna tidningar. Inte minst gäller det svenskar och svenskättlingar i Nordamerika som med stora ansträngningar hållit liv i egna tidningar genom många generationer.

Utskottet

I propositionen 1975/76:131 redovisas regeringens ställningstaganden till de förslag som 1972 års pressutredning presenterade i sitt slutbetänkande "Statlig presspolitik" (SOU 1975:79). 1 propositionen föreslås ändrade regler för statens stöd till dagspressen samt en väsentlig förstärkning av detta stöd.

Som framhålls i propositionen är det i första hand pressens betydelse för att vidmakthålla och fördjupa det svenska folkstyret som motiverar ett statligt stöd till dagstidningarna. I en representativ demokrati som den svens -

KU 1975/76: 46

ka har pressen och övriga massmedier en vital betydelse för att upprätthålla en fortlöpande kommunikation mellan förtroendevalda och övriga medborgare liksom mellan olika fackliga, ideella och andra grupper i samhället. Det är massmedierna som ger medborgarna mycket av den information som är nödvändig för att de skall kunna ta ställning till aktuella samhällsfrågor. Genom massmedierna får de förtroendevalda fortlöpande kännedom om enskildas och organisationers uppfattningar i olika politiska frågor. Massmedierna kommenterar fristående eller som språkrör för organiserade samhällsintressen skeendet i samhället. Massmedierna fyller också en funktion som granskare av den verksamhet som utövas inom olika delar av samhället.

Av pressutredningens undersökningar framgår att dagspressen trots den snabba utbyggnaden av etermedierna fortfarande är den klart viktigaste källan för medborgarna när det gäller information i samhällsfrågor. För stora grupper av medborgare utgör t. ex. lokalpressen den huvudsakliga kontakten med den demokratiska processen i kommuner och landsting. En allsidig press som kan informera och spegla den lokala opinionen är således, som framhålls i propositionen, en av de grundläggande förutsättningarna för en väl fungerande kommunal demokrati.

Med hänsyn till pressens centrala roll för demokratin på olika nivåer i samhället har utvecklingen påtidningsmarknaden under efterkrigstiden varit ägnad att inge oro. Av de tidningar som utgavs år 1945 har en tredjedel i dag upphört med utgivningen. Tidningsdöden var särskilt omfattande på 1950- och 1960-talen. Nedläggningarna drabbade främst tidningar med låg hushållstäckning på orter med konkurrerande dagstidningar samt ensamtidningar på ett antal mindre orter. Följden har blivit allt färre orter med lokal tidningskonkurrens.

Statsmakterna har på olika sätt genom direkta och indirekta stödåtgärder försökt att förhindra en utveckling mot allt färre tidningar. 1969 fattades beslut om att införa den s. k. samdistributionsrabatten. Samma år gavs tidningarna möjlighet att få lån på fördelaktiga ränte- och amorteringsvillkor ur pressens lånefond. 1971 infördes dessutom systemet med produktionsbidrag till de tidningar som drabbats hårdast av marknadskrafterna på annonsmarknaden, de s. k. andratidningarna. Produktionsbidragen har höjts i ett par omgångar, senast vid 1975 års riksdag.

Det statliga presstödet har varit framgångsrikt i den meningen att nedläggningarna av flerdagarstidningar med några undantag upphört sedan produktionsbidragen infördes. Konkurrens mellan dagstidningar har sålunda kunnat upprätthållas på ett tjugotal orter, vilket utgör ett unikt drag i den svenska pressens utveckling jämfört med förhållandena utomlands. Samtidigt framgår det av pressutredningens undersökningar att andratidningarnas situation inte förbättrats jämfört med utgångsläget. Dessa tidningar har fortfarande stora ekonomiska problem och kommer även i fortsättningen att vara beroende av statliga bidrag för sin utgivning.

Som 1972 års pressutredning framhållit måste målet för presspolitiken

KU 1975/76: 46

vara att bevara en mångfald på tidningsmarknaden som ger läsarna valfrihet och skapar möjligheter för en allsidig debatt och opinionsbildning. Alla betydande meningsriktningar måste ha tillgång till organ där de kan framföra de egna budskapen och där det finns plats för en intern debatt. Mot bakgrund av denna målsättning, till vilken även regeringen ansluter sig i propositionen, har utredningen gjort en allmän översyn av presstödet och därvid föreslagit dels ett antal nya stödformer, dels förändringar i de redan existerande. De förslag som läggs fram i propositionen bygger i allt väsentligt på utredningens förslag.

Produktionsbidrag utgår enligt nu gällande regler i princip endast till andratidningar. Med andratidning avses sådan dagstidning som på sin utgivningsort har mindre upplaga än annan tidning. Bestämmelserna möjliggör emellertid även för annan tidning än andratidning att få bidrag om det med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart att den har samma svårigheter som en andratidning. Som förutsättningar för att produktionsbidrag skall utgå gäller vidare bl. a. att tidningens totalupplaga i huvudsak är abonnerad, att den abonnerade upplagan uppgår till minst 2 000 exemplar och att annonsdelen är mindre än 50 %.

För dagstidning som utkommer 2-7 dagar i veckan beräknas bidragen på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går åt för annonsutrymme. Bidraget utgår per år med 7 900 kr. per ton, dock högst

13,5 milj. kr. för storstadstidning och 3 750000 kr. för annan tidning.

För dagstidning som utkommer en gång i veckan utgår bidraget med ett fast belopp, nämligen 300 000 kr. Detta belopp utgör också minimibidrag för dagstidningar som utkommer 2-5 dagar i veckan. För dagstidning som utkommer minst sex dagar i veckan är minimibidraget 600 000 kr.

Bidragen beräknas för kalenderår. Bidragsärendena handläggs av pressstödsnämnden.

I propositionen föreslås att reglerna för produktionsbidrag ändras så att andratidningsbegreppet överges som bidragskriterium. Enligt förslaget skall fortsättningsvis produktionsbidrag utgå till s. k. lågtäckningstidningar. Därmed avses tidning med en lägre hushållstäckning än 50 % inom utgivningskommunen. Med utgi vningskommun avses den kommun inom vilken tidningens huvudredaktion är belägen.

Tidningar med högst 40 % hushållstäckning föreslås få fullt produktionsbidrag. Därefter reduceras bidragsbeloppet med en tiondel per procentenhet till 50 %. För tidningar med lägre upplaga än 10 000 exemplar föreslås att fullt produktionsbidrag skall utgå vid 50 % hushållstäckning och att bidraget trappas av vid en täckning mellan 50 och 60 %. Täckningstalen skall beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens tal. Presstödsnämnden skall även fortsättningsvis ha möjlighet att inte bevilja bidrag till tidning som i och för sig uppfyller villkoren för bidrag i de fall det är uppenbart att hushållstäckningen i utgivningskommunen ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.

KU 1975/76: 46

13 I propositionen föreslås att presstödsnämnden i vissa andra undantagsfall skall ha möjlighet att bevilja produktionsbidrag till tidning med högre hushållstäckning än 50 %, s. k. högtäckningstidningar. Departementschefen anför vidare att pressituationen på Gotland är sådan att möjlighet bör öppnas för att bevilja kontinuerliga bidrag till tidningarna där trots att två av dem är högtäckningstidningar. Produktionsbidragens storlek är liksom tidigare knutet till tidningarnas pappersförbrukning. Bidraget per ton föreslås höjt från 7 900 kr. till 11 000 kr. Maximibidragen höjs från 13,5 milj. kr. till

19,5 milj. kr. för flerdagarstidningar i storstäderna och från 3 750 000 kr. till 5 250 000 kr. för flerdagarstidningar i landsorten. Samtidigt föreslås att flerdagarstidningar i storstäderna skall få ett generellt påslag på utgående produktionsbidrag med 4 %. Det fasta bidraget till fådagarstidningar föreslås höjt till 425 000 kr. Fullt produktionsbidrag föreslås till dessa tidningar om de har en hushållstäckning på högst 20 96, och bidraget trappas sedan av mellan 20 och 30 % hushållstäckning. Hushållstäckningen skall i dessa fall beräknas på det egentliga spridningsområdet och inte nödvändigtvis på hela utgivningskommunen. Det fasta bidraget för fådagarstidningar med riksspridning blir 650 000 kr.

För att en fådagarstidning skall anses ha riksspridning krävs att den har huvuddelen av sin upplaga spridd utanför utgivningsorten och därvid en betydande del i andra delar av landet än den där tidningen utges. Vidare krävs att den haren abonnerad upplaga som uppgår till lägst 10 000 exemplar.

Lägsta bidrag föreslås för flerdagarstidningar i storstäderna till 2 milj. kr. och för landsortstidningar till 850 000 kr. En viss avtrappning föreslås genom att minimibeloppet för tidningar som utkommer med fyra nr/vecka sätts till 1,2 milj. kr. resp. 650 000 kr.

De nya bidragsreglerna föreslås tillämpade redan för 1976 års produktionsbidrag, vilka betalas ut till tidningarna i början av budgetåret 1976/77.

Förslagen till ändrade regler för produktionsbidrag tas upp i flera motioner. I motionen 1975/76:2333, yrkandet 1, hemställs att riksdagen skall avslå förslaget att täckningstalet skall ersätta andratidningsbegreppet som bidragskriterium. I motionen hemställs också (yrkandet 2) att de föreslagna höjningarna av bidragen skall avslås. Dock görs undantag för höjningen av maximibeloppet för lågtäckningstidningar med flerdagarsutgivning i storstäderna. I motionen 1975/76:2359 föreslås att minimibeloppet för dessa tidningar skall höjas till 2,8 milj. kr.

Av pressutredningens undersökningar av konkurrensförhållandena på tidningsmarknaden framgår klart den betydelse som hushållstäckningen har för tidningarnas konkurrenssituation på annonsmarknaden. Den föreslagna övergången till täckningstal som bidragskriterium är därför enligt utskottets mening väl motiverad. Den svåra ekonomiska situationen för dagstidningarna motiverar den kraftiga förstärkning av produktionsbidragen som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa delar och avstyrker motionen 1975/76:2333 i motsvarande delar.

1** Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 46

KU 1975/76: 46

14 Den föreslagna upplagegränsen på 10 000 exemplar för att en fådagarstidning skall kunna betraktas som en rikstidning och därmed erhålla ett högre fast bidrag tas upp i motionerna 1975/76:2254, 1975/76:2299, 1975/76:2332, yrkandet 6, och 1975/76:2336. I motionerna anförs att den föreslagna gränsen är för hög. Motionärerna hemställer att den sänks till 5 000 exemplar. I motionen 1975/76:2299 föreslås i stället att bidraget för tidningar i denna grupp med upplagor mellan 5 000 och 10 000 exemplar under en övergångsperiod skall utgå enligt ett trappstegssystem, vilket enligt motionärerna bör skapa bättre möjligheter för dessa tidningar att framdeles nå upp till det högre upplageantalet.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att den föreslagna gränsen på 10 000 exemplar för ett högre bidrag kan skapa svårigheter för de tidningar som i dag erhåller produktionsbidrag men som har en upplaga mellan 5 000 och 10 000 exemplar. Enligt utskottets mening bör därför dessa tidningar under en övergångsperiod beviljas ett större bidrag så att de får en möjlighet att genom redaktionella och andra insatser höja upplagan över den föreslagna gränsen. Den principlösning som förordas i motionen 1975/76:2299 är en framkomlig väg. För att en sådan lösning skall ge tillräcklig förstärkning av stödet till dessa tidningar bör det dock till de mindre av dessa förbättras i större utsträckning än vad motionens förslag innebär.

Utskottet föreslår med hänsyn härtill att stödet under en övergångsperiod av 4 år skall utgå med 425 000 kr. för tidningar med högst 5 000 exemplar och därefter höjas till 525 000 kr. för tidningar med mellan 5 000 och 6 000 exemplar, 600 000 kr. för tidningar med 6 000-7 000 exemplar och med 650 000 kr. för tidningar med högre upplaga än 7 000 exemplar. Detta högre stöd bör endast utgå till tidningar som redan nu erhåller produktionsbidrag.

Med beaktande av erfarenheterna från denna övergångsperiod bör frågan om upplagegränsen för dessa tidningar prövas på nytt efter periodens slut.

Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

I motionerna 1975/76:2301,1975/76:2332, yrkandet 5,1975/76:2359 samt 1975/76:2361 tas upp frågan om stöd till s. k. ensamtidningar. I motionerna föreslås att utvecklingsbidragen skall kunna utgå med högre belopp och inom en högre kostnadsram än vad söm föreslås i propositionen. I motionen 1975/76:2301 föreslås att presstödsnämnden vid beräkning av täckningstalet för dagstidning med huvudsakligen lokal spridning skall beräkna detta i förhållande till antalet hushåll i hela spridningsområdet. Vidare föreslås att 6-dagarstidning som utkommer i kommun med mindre än 20 000 invånare skall kunna erhålla produktionsbidrag vid en upplaga av 10 000 exemplar även om hushållstäckningen är för hög för att berättiga till sådant. Stödet skall därefter enligt motionens förslag nedtrappas och upphöra vid 12 000 exemplar.

Frågan om produktionsbidrag till s. k. ensamtidningar ägnades stort intresse av pressutredningen. Av utredningens undersökningar framgick att

KU 1975/76: 46

ensamtidningarna som grupp inte generellt är i behov av stöd. Särskilt för tidningar som utkommer på mindre orter med en stagnerande annonsmarknad eller som är utsatta för konkurrens från andra, större tidningar har dock svårigheter uppstått i flera fall.

I propositionen föreslås nu att en ny stödform - utvecklingsbidrag - skall kunna utgå till tidningar som inte är berättigade till produktionsbidrag och som råkar i svårigheter. Enligt propositionen kan sådana bidrag i första hand bli aktuella för mindre ensamtidningar. Bidraget bör syfta till att för tidning som drabbas av tillfälliga problem få till stånd en bestående förbättring av de egna möjligheterna att klara utgivningen. Bidrag bör sålunda kunna beviljas för åtgärder som syftar till att hävda en lokaltidnings ställning gentemot konkurrens utifrån och för anpassningsåtgärder på stagnerande marknader. Bedömning av behovet bör göras på grundval av uppgifter om tidningens upplaga, täckningstal, marknadsställning, ekonomiska förhållanden, utvecklingsmöjligheter och utvecklingsplaner.

Utvecklingsbidrag skall kunna utgå med högst 600 000 kr. per år för fådagarstidning och högst 1,2 milj. kr. per år för flerdagarstidning under högst 2 år av en fyraårsperiod.

Vidare skall utvecklingsbidrag kunna beviljas för en fldagarstidning som vill övergå till flerdagarsutgivning. Bidraget är i dessa fall högst 600 000 kr. och kan utgå under endast ett år.

Det totala behovet av utvecklingsbidrag bör enligt propositionen rymmas inom en ram av 6 milj. kr./år.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att de mindre ensamtidningarnas ekonomiska problem bevakas även fortsättningsvis så att ytterligare tidningsnedläggningar i möjligaste mån förhindras. Utskottet vill först erinra om att i de fall det är uppenbart att utgivningsorten för dagstidning med huvudsakligen lokal spridning ej är tidningens egentliga spridningsområde skall presstödsnämnden enligt 5 § pressutredningens förslag till presstödsförordning beräkna täckningstalet på annat område. Presstödsnämnden har också genom tillkomsten av utvecklingsbidraget fått ett verkningsfullt medel att hjälpa tidningar av här aktuellt slag att övervinna sina svårigheter. Den kostnadsram som föreslås i propositionen är densamma som föreslogs i pressutredningen. 1 praktiken innebär detta att stödet förbättrats i förhållande till utredningens förslag. Utredningen beräknade nämligen anslagsbehovet med utgångspunkt i att även högtäckningstidningar på orter med lokal tidningskonkurrens i vissa fall skulle ges bidrag i denna ordning. Enligt propositionens förslag har presstödsnämnden möjlighet att i stället bevilja produktionsbidrag till dessa tidningar. Därigenom har förutsättningarna förbättrats för en generös bedömning från presstödsnämndens sida av de mindre ensamtidningarnas behov av stöd. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att den i propositionen föreslagna anslagsramen f. n. bör vara tillräcklig för att presstödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsbidrag i den utsträckning som är erforderligt. Utskottet tillstyrker propositionens

KU 1975/76: 46

förslag i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

Beträffande samdistributionsrabatten föreslås i propositionen endast vissa mindre förändringar i reglerna i syfte att upprätthålla den s. k. likaprisprincipen. 1 motionen 1975/76:2332, yrkandet 4, och 1975/76:2333, yrkandet 3, hemställs att rabatten skall höjas från tre till fem öre per distribuerat exemplar. I motionen 1975/76:2334 föreslås att samdistributionsrabatt skall utgå också för samtliga som utgivningskorsband postbefordrade dagstidningsexemplar.

Syftet med samdistributionsrabatten är inte i första hand att lämna ett generellt stöd till distributionen av dagstidningar utan att stimulera till kostnadsbesparande samverkan på detta område. Som framgår av propositionen deltar i dag 155 tidningar i rabattberättigad samdistribution, medan endast 24 tidningar står utanför systemet. Av dessa senare är 15 endagarstidningar, fem 2- eller 3-dagarstidningar och fyra 7-dagarstidningar. Av de sistnämnda är tre eftermiddagstidningar med i princip endast lösnummerförsåld upplaga. Dessa uppgifter visar att samdistributionsrabatten varit framgångsrik. Någon ytterligare stimulans till samverkan på detta område är därför enligt utskottets mening inte f. n. nödvändig. Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna 1975/76:2332 och 1975/76:2333 i här berörda delar.

För de dagstidningsexemplar som distribueras i postens lantbrevbäring utgår f. n. rabatt i de fall två tidningar finns med vid turens början. Pressutredningen föreslog i sitt betänkande att all dagstidningsdistribution i postverkets lantbrevbäring skulle göras rabattberättigad. Som skäl för en sådan förändring anfördes att tidningskonsumenterna har intresse av att tidningarnas fjärr- och glesbygdsdistribution fungerar effektivt. Departementschefen har dock inte i propositionen tagit upp detta förslag.

Frågan om stöd till postverkets tidningsdistribution ligger enligt utskottets mening vid sidan av syftet med samdistributionsrabatten. Frågan om stöd till postverkets tidningsrörelse bör därför övervägas i annat sammanhang.

1 propositionen 1975/76:127, vilken remitterats till trafikutskottet, har regeringen föreslagit att postverket erhåller anslag över statsbudgeten för täckande av underskott i tidningsrörelsen. Någon förändring i de regler som gäller för samdistributionsrabatten för postbefordrade tidningar bör med hänsyn till det anförda inte nu övervägas.

I motionerna 1975/76:342, 1975/76:902, 1975/76:1985, 1975/76:2300. 1975/76:2332, yrkandet 7, och 1975/76:2333, yrkandet 5, tas upp frågan om presstöd till tidningar som ges ut på annat språk än svenska. Inrikesutskottet har avgivit yttrande över denna fråga. Yttrandet (InU 1975/76:3 y) fogas som bilaga 1 till detta betänkande. Denna fråga har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen tidigare. Utskottet har därvid anfört att produktionsbidrag i princip bör kunna utgå även till tidningar på annat språk än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna härför. Presstödsnämnden har dock inte kunnat bevilja produktionsbidrag till dessa tidningar. Nämnden har därvid följt den undantagsregel i presstödskungörelsen som

KU 1975/76: 46

stadgar att produktionsbidrag ej skall utgå till tidning om det är klart att den inte har en andratidnings svårigheter.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att de regler som gäller för presstödet inte är ändamålsenliga för ett stöd till de tidningar som kommer ut på annat språk än svenska. Som framhållits är syftet med presstödet att främja en fri debatt och opinionsbildning genom att bevara en mångfald bland pressen. På den allmänna pressmarknaden åstadkoms detta genom att de ekonomiskt svaga tidningarna ges en möjlighet att överleva. På detta sätt motverkas en ökad monopolbildning på de regionala tidningsmarknaderna. Av naturliga skäl har det därvid varit nödvändigt att ange en minsta upplagestorlek för de tidningar som på detta sätt skall ges en möjlighet att fortsätta med utgivningen.

De s. k. invandrartidningarna kan sägas arbeta inom ett antal delmarknader vars storlek begränsas av resp. språkgruppers storlek bland invandrarna. För att en enskild tidning skall uppnå minimigränsen för att erhålla produktionsbidrag krävs att en jämförelsevis stor andel av resp. invandrargrupp enar sig kring prenumeration av denna enda tidning. För flertalet språkgrupper torde det på kort sikt inte finnas utrymme för mer än en allmän nyhetstidning av sådan storlek och periodicitet som krävs för presstöd enligt de allmänna riktlinjerna. Den tidning som uppnår en sådan storlek får, om den då erhåller presstöd, dessutom ett sådant resursmässigt övertag över tänkbara konkurrenter att dessas situation förvärras ytterligare. I stället för att främja en fri debatt genom att skapa flera pressröster riskerar därför det allmänna presstödet att, om det oförändrat görs tillämpligt på invandrartidningarna, medverka till en monopolsituation på de små delmarknader inom vilka dessa tidningar arbetar. Denna effekt är direkt motsatt syftet med presstödet.

En slutsats av detta resonemang måste enligt utskottets mening bli att stödet till tidningar på annat språk än svenska måste utgå i annan ordning än enligt de regler som gäller för presstödet i övrigt. Det är därvid viktigt att beakta att detta stöd måste utformas så att det så långt möjligt får samma effekter som det allmänna presstödet - dvs. befrämjar en fri debatt och opinionsbildning. Rent principiellt bör det stöd som ges till dessa tidningar inrymmas i det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening bör denna fråga övervägas ytterligare. Därvid bör undersökas möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över ett särskilt anslag. Vid utformningen av de regler som skall gälla vid fördelningen av dessa medel bör beaktas att syftet med presstödet för dessa tidningar är detsamma som för det övriga presstödet. Därvid erhålls en garanti för att stödet endast går till sådana projekt som är väl underbyggda och verkligen fyller en informativ och opinionsbildande funktion. Vidare bör beaktas att dessa tidningar också kan komma att erhålla del av de stödåtgärder vilka övervägs av den nyligen tillsatta tidskriftsutredningen. Det bör också övervägas att i presstödsförordningen införa ett stadgande av vilket

KU 1975/76: 46

framgår att presstöd till tidningar på andra språk än svenska utgår i särskild ordning.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta om i vilka former dessa överväganden skall ske. Utskottet utgår ifrån att resultatet av den begärda översynen kan föreligga i så god tid att anslag enligt den nya ordningen kan utgå redan från kalenderåret 1977. Härvid bör det vara möjligt att på tilläggsbudget uppföra ett anslag för budgetåret 1976/77. Storleken på detta anslag får bli beroende av de tidigare nämnda övervägandena. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen till känna.

1 propositionen föreslås också stödåtgärder för att stimulera tidningarna till samverkan på produktionsområdet och beträffande annonsförsäljningen. Vidare skall stöd kunna utgå till utvecklingsprojekt av olika slag som genomförs av branschsammanslutningar.

Enligt förslaget skall statligt stöd kunna utgå till total samverkan mellan två eller flera tidningsföretag inom tryckning och/eller sättning under förutsättning att minst en av tidningarna har produktions- eller utvecklingsbidrag. Bidraget kan dock ej utgå till produktionssamverkan mellan tidningar med samma ägare. Reducerat bidrag skall kunna utgå om samverkan endast avser tryckning eller sättning. Bidraget kan vara lägst 250 000 kr. och högst 500 000 kr. per år under fem år till var och en av tidningarna.

Beträffande lokal annonssamverkan föreslås att förutsättningen för bidrag skall vara att minst en av de deltagande tidningarna har produktions- eller utvecklingsbidrag. Bidraget föreslås bli 6 % av intäkterna från de annonser som tidningarna samverkar om. Bidraget bör fördelas lika mellan tidningarna. Bidrag föreslås kunna utgå under högst fem år. Intäkterna från annonserna skall fördelas i relation till tidningarnas andel av de samlade intäkterna innan samverkan startade.

I propositionen anför departementschefen att det föreslagna stödet till annonssamverkan måste ses som en försöksverksamhet. Det bör ankomma på presstödsnämnden att nära följa verksamheten och utvärdera denna.

I motionerna 1975/76:2332, yrkandet 2, och 1975/76:2333, yrkandet 4, hemställs att riksdagen skall avslå förslaget om bidrag till annonssamverkan. I motionen 1975/76:2359 begärs att ytterligare regler för annonssamverkan skall utarbetas i enlighet med ett förslag som diskuterats inom pressutredningen. I motionen 1975/76:2360 begärs att riksdagen skall begära ytterligare utredning av modeller för produktionssamverkan mellan tidningar i tidningsfabrikens form.

Som anförs i propositionen är de förslag som läggs fram beträffande samverkan mellan tidningarna på dessa områden nya stödformer som utarbetats inom pressutredningen. Inom båda dessa områden bygger samverkan helt på att tidningarna själva finner denna förenlig med sina intressen. Den föreslagna stimulansen till annonssamverkan är t. ex. enligt utskottets mening inte så hög att den kan anses tvingande för någon tidning.

Om förändringar i de regler som nu införs visar sig önskvärda ankommer det på presstödsnämnden att ta de initiativ som visar sig erforderliga.

KU 1975/76:46

19 Beträffande det förslag till produktionssamverkan som tas upp i motionen 1975/76:2360 anser utskottet att erfarenheterna av de nu införda möjligheterna till produktionsstöd bör kunna ge en ledning vid framtida bedömningar om samverkan kan byggas ut ytterligare.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens förslag i dessa delar och avstyrker här berörda motionsyrkanden.

1 motionerna 1975/76:2332, yrkandet 11, och 1975/76:918 tas upp olika frågor med anknytning till ett statligt stöd till utgivningen av olika tidskrifter.

1 propositionen anförs att tidskrifternas stora betydelse för demokratin är ostridiga. Tidskrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen på att dessa kan komma att ytterligare öka innebär enligt propositionen ett allvarlig hot mot den fria opinionsbildningen. Det är därför väsentligt att den roll statsmakterna bör spela gentemot olika typer av tidskrifter fastställs. Regeringen har med hänsyn härtill tillsatt en särskild utredning med uppgift att överväga olika möjligheter att skapa ett stöd till distributionen av vissa tidskrifter.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen om behovet av en skyndsam översyn av möjligheterna att stödja tidskrifter som ges ut av olika ideella och fackliga organisationer. Pressutredningens undersökningar av dessa tidskrifters ekonomiska situation har klart visat att de är i stort behov av stödåtgärder. Det är naturligt att de frågor som tas upp i motionerna 1975/76:2332 i denna del och 1975/76:918 kommer att beröras inom arbetet i denna utredning.

I motionen 1975/76:2335 berörs annonsbladens betydelse för de lokala dagstidningarnas ekonomi. Enligt motionären finns en risk för att utvecklingen mot allt fler s. k. annonsblad leder till att de ekonomiska förutsättningarna för tidningarnas lokalbevakning undanrycks.

Frågan om annonsbladens betydelse för tidningarnas ekonomi har uppmärksammats i olika sammanhang. Pressutredningen ansåg att statsmakterna noga bör följa utvecklingen på detta område och vidta åtgärder om det ekonomiska underlaget för dagspressens redaktionella utveckling skulle hotas. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag delade flertalet remissinstanser denna uppfattning. Även tidningsbranschen har ägnat frågan stor uppmärksamhet. Tidningsutgivareföreningen har t. ex. uttalat att medlemsföretag inte börge ut annonsblad som konkurrensmedel gentemot andra reguljära tidningar. Enligt propositionen bör tidningarna bl. a. försöka att möta konkurrensen från annonsbladen genom olika samarbetsåtgärder.

Som framhålls i propositionen bör frågan om annonsbladens utveckling även fortsättningsvis följas med uppmärksamhet. Enligt utskottets mening är detta en väsentlig uppgift för presstödsnämnden. Nämnden bör få i uppdrag att följa utvecklingen på detta område och att redovisa sina erfarenheter för regeringen. Därmed bör syftet med motionen 1975/76:2335 i allt väsentligt vara tillgodosett.

1 motionerna 1975/76:2332, yrkandet 8, och 1975/76:2333, yrkandet 7 a, tas upp frågan om en tryckfrihetsrättslig granskning av presstödsreglerna.

KU 1975/76: 46

20 I den senare motionen begärs också att reglerna för presstödet skall fastställas i lag.

Frågan om reglerna för presstödet är förenliga med stadgandena i tryckfrihetsförordningen har uppmärksammats vid flera olika tillfällen. Svea hovrätt har t. ex. i sitt remissyttrande över pressutredningens förslag utförligt behandlat denna fråga. Hovrätten utgick därvid ifrån att enighet råder om att statliga stödåtgärder gentemot pressen är möjliga så länge de inte ges en sådan utformning att de strider mot förbudet i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen mot åtgärder som innebär hinder för tryckning, utgivning eller spridning av tryckta skrifter, dvs. under förutsättning att de inte får väsentligt negativa konsekvenser för skrifter som inte får något stöd. Hovrätten var av den uppfattningen att några befogade invändningar utifrån denna ståndpunkt inte kunde resas mot de föreslagna stödåtgärderna. Inte heller har massmedieutredningen, vilken haft till uppgift att se över tryckfrihetslagstiftningen, funnit att pressutredningens förslag strider mot tryckfrihetsförordningen.

En sådan granskning av de tryckfrihetsrättsliga frågorna som begärs i motionerna kan med hänsyn till vad som anförts redan sägas föreligga. Dessutom kommer, som framgår av propositionen, en ny utredning att tillkallas för att utarbeta förslag till en ny massmediegrundlag som reglerar yttrandefriheten i bl. a. tryckt skrift, radio, television och film. Frågan om presstödets författningstekniska reglering bör komma att uppmärksammas i denna utredning. Det kan därför finnas skäl att ytterligare pröva denna fråga när utredningen avslutat sitt arbete. Enligt utskottets mening bör då övervägas om bestämmelserna skall beslutas i form av lag. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:2332, yrkandet 2, begärs att skatten på annonser och reklam skall upphävas. I motionen 1975/76:2337 hemställs att riksdagen för det fall detta yrkande avslås höjer det skattefria grundbeloppet för annonsskatten från 3 milj. kr. till 5 milj. kr. I motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 c, begärs en utredning om reklamskattens avskaffande.

Förslag att upphäva annons- och reklamskatten har under årets riksmöte redan avstyrkts av skatteutskottet. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:2332, yrkandet 9, begärs att rätt till besvär över pressstödsnämndens beslut skall införas. I motionen 1975/76:2333, yrkandet 6, föreslås att presstödsnämnden ej skall erhålla eget kansli.

Enligt propositionens förslag skall presstödsnämnden även fortsättningsvis vara sammansatt av tre ledamöter som är ämbetsmän och fem representanter för riksdagspartierna. Med hänsyn till presstödsnämndens sammansättning finner utskottet inte lämpligt att frångå den hittills gällande ordningen att talan ej kan föras över nämndens beslut. Nämnden kommer med de nya stödformerna att få väsentligt utökade arbetsuppgifter. Det är enligt utskottets mening helt klart att nämnden inte kan klara sina nya arbetsuppgifter utan det kansli som föreslås i propositionen. Utskottet av -

KU 1975/76: 46

styrker här ifrågavarande motionsyrkanden.

Av vad utskottet anfört inledningsvis och i övrigt framgår att utskottet inte tillstyrker yrkandet i motionen 1975/76:2332 i vilket hemställs att riksdagen skall ansluta sig tilt de riktlinjer för presspolitiken och presstödet som anges i motionen (yrkandet 1) eller till motionärernas synpunkter på diskriminering av delar av veckopressen (yrkandet 10). Utskottet ser inte heller någon anledning att, som begärs i motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 b, begära någon utredning om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem i enlighet med vad som anförs i denna motion.

Propositionens övriga förslag till anslag för presstödjande ändamål och till ändringar i grunderna för statligt stöd till dagstidningar har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa delar.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med de av utskottet under p, b och f föreslagna ändringarna godkänner de i propositionen 1975/76:131 föreslagna ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar a)

såvitt avser täckningstal som bidragskriterium för produktionsbidrag m. m. och avslår motionen 1975/76:2333, yrkandena 1 och 2,

b) såvitt avser produktionsbidrag till fådagarstidningar med riksspridning och med anledning av motionen 1975/76:2299 ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande produktionsbidrag till fådagarstidningar med riksspridning samt avslår motionerna

1975/76:2254,

1975/76:2332, yrkandet 6,

1975/76:2336,

c) såvitt avser produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna och avslår motionen 1975/76:2359 i denna del,

d) såvitt avser utvecklingsbidrag och avslår motionerna 1975/76:2301 i denna del,

1975/76:2332, yrkandet 5,

1975/76:2359 i denna del,

1975/76:2361,

e) såvitt avser samdistributionsrabatten och avslår motionerna 1975/76:2332, yrkandet 4,

1975/76:2333, yrkandet 3,

1975/76:2334,

0 såvitt avser tidningar pä annat språk än svenska och avslår motionerna1975/76:342,

1975/76:902,

KU 1975/76: 46

1975/76:1985,

1975/76:2300,

1975/76:2332, yrkandet 7,

1975/76:2333, yrkandet 5,

samt ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande presstöd till tidningar på annat språk än svenska,

g) såvitt avser sa inverka nsfrågor och avslår motionerna 1975/76:2332, yrkandet 3,

1975/76:2333, yrkandet 4,

1975/76:2359 i denna del,

1975/76:2360,

h) såvitt avser stöd till tidskrifter och avslår motionerna 1975/76:918,

1975/76:2332, yrkandet 11,

i) såvitt avser propositionens förslag i övrigt samt avslår motionen 1975/76:2301 i övriga delar

2. att riksdagen

a) såvitt avser trvckfrihetsrättslig granskning av presstödet avslår motionerna

1975/76:2332, yrkandet 8,

1975/76:2333, yrkandet 7 a

b) såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m. avslår motionerna 1975/76:2332,

yrkandet 2,

1975/76:2333, yrkandet 7 c,

c) såvitt avser höjning av det skattefria grundbeloppet för annonsskatten avslår motionen 1975/76:2337,

d) såvitt avser besvärsrätt över presstödsnämndens beslut avslår motionen 1975/76:2332, yrkandet 9,

e) såvitt avser behandlingen av veckopress av olika slag avslår motionen 1975/76:2332, yrkandet 10,

0 såvitt avser utredning rörande nvtt bidragssystem avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 b,

g) såvitt avser den för/ättningstekniska regleringen av presstödet avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 8,

h) såvitt avser utredning om annonsbladen avslår motionen 1975/76:2335,

i) såvitt avser de allmänna riktlinjerna för presstödet avslår motionen 1975/76:2332, yrkandet 1,

3. att riksdagen

a) till Stöd till dagspressen för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.,

b) till Presstödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. samt avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 6,

KU 1975/76: 46

c) till Pressens lånefond för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Stockholm den 9 april 1976

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna (s)*, Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s), Hernelius (m)*, Berndtson (vpk) och Jonsson i Alingsås (fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Presstödet är en del av samhällets massmediepolitik. Folkpartiet har i mars 1976 antagit ett liberalt massmedieprogram: ”Frihet och mångfald”. Redan i titeln anges vad vi anser vara den yttersta målsättningen för samhällets politik på detta för demokratin vitala område.

Massmedierna har en rad viktiga uppgifter i det moderna samhället. De skall erbjuda människor information, kultur och förströelse. De har ett stort ansvar som förmedlare av kunskap om verkligheten, opinioner, kultur, känsloupplevelser och underhållning. Medborgarna har rätt till mångsidig och korrekt information. Det är massmediernas ansvar att garantera den rätten.

Det finns en tendens att betrakta t. ex. pressens roll alltför snävt. Den ses ur ensidigt partipolitisk synvinkel. Dagstidningarnas uppgift som nyhetsoch annonsorgan, som förmedlare av kultur, förströelse, familjenytt och sportmaterial finns ofta inte alls med i bedömningen, inte heller deras viktiga roll som uttryck för lokala och regionala opinioner.

Enligt liberal uppfattning har massmedierna i en demokrati en unik uppgift: att övervaka överheten. Massmedierna måste därför skyddas mot överhetssamhällets försök att kontrollera medierna. Stalén skall garantera massmediernas frihet oell mångfald, inte styra medierna.

Genom att så långt som möjligt stå fria från etablerade intressen, genom

KU 1975/76: 46

att självständigt och kritiskt förmedla nyheter ger massmedierna medborgarna möjligheter att själva ta ställning. Att kritiskt granska överheten handlar inte bara om ledarsidor och opinionsbildande avdelningar. Genom mediernas mångfald kan olika nyhetsvärderingar och skilda verklighetsbeskrivningar komma fram.

Olika åsiktsriktningar måste alltid få möjlighet att framträda. Därför är det viktigt att tidningarna står öppna för debatt, men också att det finns möjligheter för grupper, organisationer eller privatpersoner att skapa sig egna språkrör.

I vårt massmediepolitiska program har vi slagit fast: ali en allsidig press är nödvändig för ett vitalt samhälle. Läsarna har rätt att kunna välja information ur skilda källor, grundad på olika nyhetsvärderingar.

alt olika grupper i samhället måste ha rätt att försöka skapa sig egna språkrör.

Staten bör stödja - inte hindra - försök att etablera nya tidningar. ali ekonomiskt starka tidningar oftast blir mest självständiga och som regel har störst möjligheter att bedriva bra journalistik. Pressens ekonomi får inte undergrävas med speciella pålagor. Annonsskatten måste därför avskaffas.

ali tidningarna själva måste få avgöra om de skall bedriva annonssamarbete. Annonserna är en del av tidningens innehåll och staten skall inte genom selektiva stödåtgärder söka påverka tidningarnas innehåll, vare sig detta gäller text eller annonser. Statliga ingrepp mot annonsintäkterna liksom speciellt statligt stöd till annonssamverkan måste därför avvisas. all presstödet så långt möjligt måste bygga på automatiskt verkande regler. Grunden bör vara generella åtgärder. Men också det selektiva produktionsstödet till dagspressen är nödvändigt. Stödet måste dock ta hänsyn till förhållandet mellan konkurrerande tidningars totalupplagor. Ekonomiskt starka tidningar får inte försvagas genom presstödet, attdiskrimineringenav invandrar-och minoritetstidningarna måste upphöra. Det är ett självklart rättvisekrav att en tidning som uppfyller kraven för presstöd skall få det - oavsett på vilket språk den skrivs.

Folkpartiet stöder den kraftiga uppräkningen av presstödet. Den är nödvändig för att bevara den viktiga mångfalden och friheten. Med vår liberala grundsyn skiljer vi oss dock från den socialdemokratiska presspolitiken på flera väsentliga områden och vi reserverar oss därför mot utskottsmajoriteten på följande punkter:

1. Samdistributionsrabatten - en generell stödåtgärd - bör höjas från 3 till 5 öre (reservation nr 6).

2. Förslaget till bidrag för annonssamverkan bör avslås (reservation nr 9).

3. Med de nya uppgifter som presstödsnämnden nu föreslås få, ofta innebärande ett ökat utrymme för skönsmässiga prövningar, bör rätt till besvär över nämndens beslut införas (reservation nr 15).

KU 1975/76: 46

4. Presstödet får tyvärr allt fler inslag av selektivt slag. Det är därför nödvändigt att den granskning som vi länge krävt av stödformernas förenlighet med tryckfrihetslagstiftningen nu kommer till stånd. Reglerna för massmedierna måste utformas så att de garanterar mediernas frihet även i tider av yttre tryck. Också under kris- och krigstid måste medierna vara oberoende. Det bör därför övervägas om grunderna för presstödet kan tas in i grundlag eller i vanlig lag (reservation nr 11 och 18).

5. Det föreslagna utvecklingsbidraget bör göras större. Det selektiva presstödet får inte skapa svårigheter för mindre ensamtidningar med konkurrens från stora tidningar med annan utgivningsort och många gånger med produktionsbidrag (reservation nr 4).

6. Skatten på annonser och reklam bör avskaffas (reservation nr 13 och 14).

7. Den systematiska diskrimineringen av vissa veckotidningar måste upphöra. I motionen 1975/76:2332 anförs härom:

På ett godtyckligt sätt skiljer staten på olika veckotidningar. Vissa veckotidningar anses vara ”av dagspresskaraktär” och får då del av samhällets stödåtgärder. Andra räknas som rena veckotidningar och får inget stöd.

Vissa veckotidningar är momsbelagda, andra inte. En del veckotidningar har högre annonsskatt än andra. Vissa veckotidningar har rätt till produktionsstöd, lån ur pressens lånefond och samdistributionsrabatt. Andra ställs helt utanför presstödet. Vissa veckotidningar får del av den statliga annonseringen i form av s. k. samhällsinformation. Andra veckotidningar får inte del av sådana anslag.

Det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad mellan olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks. Det blir lätt en godtycklig bedömning av ”värdet” av olika slag av veckotidningar. Det är t. ex. inte önskvärt att regering och riksdag handlar så, att vissa politiska veckotidningar har rätt till alla privilegier medan ambitiösa specialtidningar drabbas av alla diskriminerande bestämmelser.

(reservation nr 16).

8. Diskrimineringen av invandrartidningarna måste upphöra. De tidningar som i övrigt uppfyller förutsättningarna för presstöd skall som invandrarverket framhållit ges detta oavsett på vilket språk de skrivs. Folkpartiet har i en reservation till inrikesutskottets betänkande InU 1975/76:36 om invandrarpolitiken föreslagit en förstärkning av det stöd som utgår till tidskrifter som ges ut av olika invandrargrupper. Enligt vår mening skall detta stöd reserveras till de organ som inte uppfyller förutsättningen för presstöd. Utskottsmajoritetens förslag att nu skjuta på lösningen av denna fundamentala rättvisefråga genom ytterligare utredningen är bara ett nytt försök att i det längsta upprätthålla en snål särbehandling av dessa tidningar (reservation nr 9).

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser vi att utskottet under punkten 2 i) bort ha hemställt

2 i) att riksdagen såvitt avser de allmänna riktlinjerna för presstödet

KU 1975/76: 46

med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 1, ansluter sig till de riktlinjer för presspolitiken och presstödet som anges i motionen.

2. av herrar Werneri Malmö(m)och Hernelius(m)som anfört och hemställt:

Redan när det nuvarande produktionsbidragssystemet infördes 1971 betonade ledamöterna från moderata samlingspartiet att ett stöd till dagspressen måste uppfylla tre krav.

För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda tidningar.

För det andra får inte stödet utformas så att det kan uppfattas som partipolitiskt diskriminerande.

För det tredje måste stödet utformas så att det inte snedvrider konkurrensen mellan olika tidningar och tidningsföretag.

Mot denna bakgrund är det naturligt att vi framför allt ansett att stödet bör utgå genom olika typer av generella stödåtgärder, som uppfyller de tre krav som uppgetts ovan. Sådana stödformer är t. ex. generella papperssubventioner, transportstöd (inkl. postverkets tidningstaxa), avskaffande av reklamskatten samt en utökning av den betalda samhällsinformationen på annonsplats.

Den utformning som presstödet till sin huvuddel haft sedan 1971 har inte uppfyllt dessa krav. I stället har statsmakterna valt ett huvudsakligen selektivt stödsystem, som visserligen tillfälligt visat sig vara ägnat att bromsa takten av tidningsnedläggande, men som på längre sikt öppnar allvarliga perspektiv när det gäller pressens självständighet gentemot statsmakten i ett alltmer centraliserat samhälle. Den utbyggnad av det selektiva stödet som nu föreslagits i propositionen 1975/76:131 och som utskottsmajoriteten tillstyrker är ägnad att ytterligare understryka de farhågor som vi från moderat sida tidigare har framfört i detta hänseende. 1 stället för att vidtaga åtgärder föra» fl till stånd en övergång från nuvarande selektiva stödsystem väljer regeringen nu att ytterligare bygga ut och förstärka det selektiva pressstödet.

Denna utveckling kan vi inte stödja. Enligt vår mening bör man nu beträda en ny väg där presstödet i huvudsak byggs upp kring generella stödformer. För att få underlag för en sådan politik krävs en ny pressutredning. En viktig uppgift för denna måste vara att pröva möjligheterna att ge generellt stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det sammanhanget måste problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell uppmärksamhet. Det råder enighet om att behov föreligger av ekonomiskt stöd från staten till pressen enär en vital och mångsidig tidningspress är nära nog en förutsättning för ett modernt levande folkstyre. Syftet måste vara att bevara tidningsföretagens mångfald. Den bevakning och kontroll av samhällets offentligrättsliga organ och inte minst av regeringsmaktens utövning och stats -

KU 1975/76: 46

makternas handlande, som en fri och oberoende tidningspress har att utöva inom ett livskraftigt folkstyre, leder emellertid till att mycket stor varsamhet måste iakttas vid utformningen av statligt tidningsstöd. Pressens självständighet och oberoende måste garanteras.

Det kan på allvar ifrågasättas om några av de stödåtgärder som föreslås i propositionen och som utskottsmajoriteten stöder är förenliga med tryckfrihetslagstiftningen. Vi har vid upprepade tillfällen krävt att hela frågan om presstödets utformning och omfattning skall underställas en kvalificerad tryckfrihetsrättslig prövning. Det är väsentligt att denna kommer till stånd skyndsamt. Presstödets utformning måste fastställas i lag.

I avvaktan på att ett nytt system för presstödet kan utarbetas måste tidningarna få ett starkare stöd. Vi föreslår att detta sker genom att samdistributionsrabatten höjs från 3 till 5 öre. De föreslagna höjningarna av produktionsbidragen bör däremot med undantag för maximibeloppet för flerdagarstidningarna i storstäderna avslås. Även bidraget till annonssamverkan måste avslås. Försök från statsmakternas sida att påverka innehållet i tidningarna är särskilt allvarliga. En bättre lösning är att avskaffa annonsoch reklamskatten.

En inriktning på mer generella stödåtgärder gör en förstärkning av pressstödsnämndens kansli onödig. Vi anser att nämnden hittills löst sina uppgifter tillfredsställande utan särskilt kansli.

Behandlingen av tidningar på annat språk än svenska är ett belysande exempel på hur ett selektivt presstöd kan utnyttjas så att det diskriminerar vissa tidningar. Utskottsmajoriteten är inte heller i år beredd att ge invandrartidningar ett presstöd av samma omfattning som de svenskspråkiga tidningarna. Frågan om diskrimineringens upphörande behöver inte utredas ytterligare. Det räcker med att ange i presstödsförordningen att presstöd skall utgå till tidningarna oavsett på vilket språk de utkommer.

Med hänvisning till vad vi anfört i denna reservation har vi reserverat oss mot ett flertal av de förslag som utskottsmajoriteten godtagit. Av voteringstekniska skäl har vi delat upp dessa yrkanden på flera olika reservationer.

Vi anser att utskottet under punkte 1 a) bort ha hemställt

1 a) att riksdagen såvitt avser täckningstalet som bidragskriterium m. m. med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandena 1 och 2, och med avslag på propositionen 1975/76:131 i dessa delar avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund för produktionsbidrag samt avslår förslaget om uppräkning av produktionsbidraget i vad avser höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton, av det fasta bidraget till fådagarstidningar. av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar och av maximibidraget till flerdagarstidningar i landsorten.

3. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

KU 1975/76: 46

28 I propositionen 1975/76:131 har beloppen förde olika stödåtgärderna uppräknats mellan 39 och 44 procent. För att undvika en försämring relativt sett av stödet till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna bör minimibeloppet för produktionsbidraget till dessa tidningar höjas till 2 800 000 kr.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottets hemställan under punkten 1 c) bort ha följande lydelse:

1 c) att riksdagen såvitt avser produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna med bifall till motionen 1975/76:2359 i denna del beslutar att produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna skall utgå med lägst 2 800 000 kr. samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna del.

4. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anserjag att utskottet under punkten 1 d) bort ha hemställt:

1 d) att riksdagen såvitt avser utvecklingsbidrag med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 5, uttalar att utvecklingsbidrag skall kunna utgå med högst 900 000 kr. per år för fådagarstidningar och högst 1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar under högst två år av en fyraårsperiod samt att totalramen för utvecklingsbidrag sätts till 9 milj. kr. per år och avslår propositionen 1975/76:131 i denna del samt motionerna 1975/76:2301 i denna del, 1975/76:2359 i denna del och 1975/76:2361.

5. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

I förhållande till pressutredningens förslag har regeringen i propositionen 1975/76:131 räknat upp bidragen i olika avseenden. Uppräkningarna har emellertid inte varit lika stora över hela linjen. Framför allt har förslaget om utvecklingsbidrag försämrats i förhållande till övriga stödåtgärder. Detta är enligt min mening olyckligt eftersom stödet därmed urholkats just i den del där möjligheter för utveckling av enskilda tidningar borde ha skapats.

Jag anser att utskottet under punkten 1 d) bort ha hemställt

1 d) att riksdagen såvitt avser utvecklingsbidrag med bifall till motionen 1975/76:2359 i denna del uttalar att utvecklingsbidrag till fådagarstidningar skall utgå med högst 850 000 kr. per år samt att utvecklingsbidrag till flerdagarstidningar skall utgå med högst 1 750 000 kr. och avslår propositionen 1975/76:131 i denna del samt motionerna 1975/76:2301 i denna del, 1975/76:2332, yrkandet 5, och 1975/76:2361.

6. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

KU 1975/76: 46

29 Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 1 e) bort ha hemställt

1 e) att riksdagen såvitt avser samdistributionsrabatten med bifall till motionerna 1975/76:2332, yrkandet 4. och 1975/76:2333, yrkandet 3, hos regeringen begär att samdistributionsrabatten skall höjas från tre till fem öre per distribuerat exemplar samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna del och motionen 1975/76:2334.

7. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 1 0 bort ha hemställt

1 0 att riksdagen såvitt avser tidningar på annat språk än svenska med bifall till motionerna 1975/76:342, 1975/76:902,

1975/76:1985,1975/76:2332, yrkandet 7, 1975/76:2333, yrkandet 5, och med avslag på motionen 1975/76:2300 och propositionen 1975/76:131 i denna del uttalar att tidningar på andra språk än svenska skall i fråga om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer på svenska språket.

8. av her Boo (c), Fiskesjö (c), Jonnergård (c) och Nordin (c) som

dels ansett att det stycke på s. 18 i utskottets betänkande som börjar med orden "Det bör enligt” och slutar med orden "regeringen till känna” bort ersättas av följande text:

Det bör enligt överväganden skall ske. Den av utskottet begärda

översynen bör ske med största skyndsamhet. Situationen för många invandrartidningar är dock redan nu så besvärlig att det i avvaktan på den nya utredningens resultat är nödvändigt att ställa ytterligare medel till förfogande för dessa tidningar redan fr. o. m. det nya budgetårets början.

I motionen 1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c) föreslås utöver det belopp som angetts i budgetpropositionen 1975/76:100 att ytterligare 1 milj. kr. bör anvisas för projektstöd till i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter på främmande språk. Utskottet finner motionsförslaget välmotiverat och ansluter sig till detsamma. Med hänsyn till att stora invandrargrupper givits rösträtt i de kommunala valen i år framstår det som nödvändigt med en omedelbar förstärkning av detta tidningsstöd. Därmed ökas förutsättningarna för en nyanserad och allsidig valdebatt bland olika invandrargrupper. Medlen bör disponeras av invandrarverket i enlighet med redan gällande ordning: Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

KU 1975/76: 46

dels att utskottet under punkten 1 0 bort ha hemställt

1 0 att riksdagen såvitt avser tidningar på annat språk än svenska med bifall till motionen 1975/76:2300 till åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln utöver tidigare anvisade medel anvisar 1 000000 kr. att utnyttjas till stöd åt tidningar och tidskrifter samt med avslag på motionerna 1975/76:342,1975/76:902,1975/76:1985,1975/76:2332, yrkandet 7, och 1975/76:2333, yrkandet 5, ger regeringen till känna vad utskottet anfort beträffande presstöd till tidningar på annat språk än svenska.

9. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfort och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 1 g) bort ha hemställt

1 g) att riksdagen såvitt avser samverkansfidgor med bifall till motionerna 1975/76:2332, yrkandet 3, och 1975/76:2333, yrkandet 4, avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan och avslår propositionen 1975/76:131 i denna del samt motionerna 1975/76:2359 i denna del och 1975/76:2360.

10. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

Pressutredningens olika förslag till stödåtgärder till pressen har inte på något avgörande sätt angripit grundorsaken till den ökade monopoliseringen och koncentrationen påtidningsområdet. Den faktorsom spelar största rollen för tidningsekonomin är är annonsinkomsterna. De nu föreslagna åtgärderna är ytterst försiktigt utformade men lämnar trots detta inte skydd för tredje tidning i ett utgivningsområde. De ställda förslagen syftar till samverkan mellan till storleken ganska lika tidningar, medan den lilla tidningens underläge i förhållande till den stora inte beaktats. Det förslag som framlagts av ledamoten i pressutredningen Östen Johansson och som stöds av flera remissinstanser har fördelar i förhållande till vad propositionen nu föreslår, och regler för samverkan inom annonsförsäljningen bör därför utformas enligt där föreslagna riktlinjer.

Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under punkten 1 g) bort ha hemställt

1 g) att riksdagen såvitt avser samverkansfrågan med bifall till motionen 1975/76:2359 i denna del hos regeringen begär att regler för annonssamverkan utarbetas i enlighet med vad som anförs i motionen samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna del och motionerna 1975/76:2332, yrkandet 3, 1975/76:2333, yrkandet 4, samt 1975/76:2360.

KU 1975/76: 46

11. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 2 a) bort ha hemställt

2 a) att riksdagen såvitt avser tryck/rihetsrättslig granskning av pressstödet mtå bifall till motionerna 1975/76:2332, yrkandet 8, samt 1975/76:2333, yrkandet 7 a, hos regeringen begär att en särskild granskning av presstödet ur tryckfrihetssynpunkt genomförs av tryckfrihetsrättslig expertis.

12. av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet under punkten 2 b) bort ha hemställt

2 b) att riksdagen såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m. med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 c, hos regeringen begär skyndsam utredning i vad gäller avskaffande av reklamskatten samt avslår motionen 1975/76:2332, yrkandet

2.

13. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet under punkten 2 b) bort ha hemställt

2 b) att riksdagen såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m. med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 2, antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam och avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 c.

14. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet under punkten 2 c) bort ha hemställt

2 c) att riksdagen såvitt avser höjning av det skattefria grundbeloppet för annonsskatten under förutsättning av avslag på reservationen nr 13 med bifall till motionen 1975/76:2337 antar det i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

15. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

KU 1975/76:46

32 Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 2 d) bort ha hemställt

2 d) att riksdagen såvitt avser besvärsrätt överpresstödsnämndens beslut med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 9, uttalar att rätt till besvär över presstödsnämndens beslut bör införas.

16. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet under punkten 2e) bort ha hemställt

2 e) att riksdagen såvitt avser behandlingen av veckopress av olika slag med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 10, ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om diskrimineringen av delar av veckopressen.

17. av herrar Werner i Malmö (m) och Hemelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet under punkten 2 0 bort ha hemställt

2 0 att riksdagen såvitt avser utredning rörande nytt bidragssystem med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 b, hos regeringen begär skyndsam utredning i vad gäller frågan om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem i enlighet med vad som i motionen anförts.

18. av herrar Wemer i Malmö (m), Hemelius (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi att utskottet under punkten 2 g) bort ha hemställt

2 g) att riksdagen såvitt avser den Jörfattningstekniska regleringen av

presstödet med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 8, uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos regeringen begär förslag till lag om presstöd.

19. av herrar Werner i Malmö (m) och Hemelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet under punkten 3 b) bort ha hemställt

3 b) att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet

6. till Presstödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisare» förslagsanslag av 500 000 kr. samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna del.

KU 1975/76:46

33 Inrikesutskottets yttrande Bilaga i

1975/76:3 y

i frågan om stöd till invandrartidningar

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 6 april i anslutning till handläggningen av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen och motioner begärt att inrikesutskottet skall yttra sig över motionen 1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c) jämte alternativ till skrivningar i den aktuella frågan.

1 motionen 2300 yrkas att riksdagen skall besluta anvisa invandrarverket ett tilläggsanslag om en miljon kronor utöver i budgetpropositionen föreslaget belopp att användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter på främmande språk.

Utskottet

Inrikesutskottets befattning med frågor om stöd till tidningar och tidskrifter som ges ut av invandrarnas organisationer har sitt ursprung i ställningstagandet förra året till prop. 1975:26 om riktlinjei för invandrar- och minoritetspolitiken m. m. I det sammanhanget föreslog inrikesutskottet att det inom ramen för anslaget Åtgärder för invandrare skulle anvisas 400000 kr. såsom stöd i form av projektbidrag till tidningar och tidskrifter på främmande språk som ges ut här i landet och riktar sig till invandrar- och minoritetsgrupper i Sverige. Utskottets ställningstagande var enhälligt, men i ett särskilt yttrande förklarade representanter för moderata samlingspartiet och folkpartiet att invandrartidningar även borde kunna få bidrag enligt presstödskungörelsen.

Innan inrikesutskottet tog ställning i ärendet inhämtades yttrande från konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet ansåg det inte ändamålsenligt att ge stöd till invandrartidningar enligt presstödskungörelsen utan förordade att tidningarnas stödbehov skulle tillgodoses inom ramen för samhällets åtgärder på invandrarpolitikens område. Representanter för moderata samlingspartiet och folkpartiet anförde i en avvikande mening att stöd borde lämnas enligt presstödskungörelsen.

Riksdagen har även för nästa budgetår beviljat medel för stöd till invandrartidningar. Beloppet har fastställts till 600 000 kr. 1 kammaren röstade folkpartiet för en ytterligare anslagsuppräkning med 520 000 kr.

Konstitutionsutskottet har för inrikesutskottet redovisat tre olika alternativ som övervägs när det gäller stödgivningen till invandrartidningar.

Alternativet 1 innebär att stöd skall utformas så, att det så långt möjligt får samma effekter som det allmänna presstödet men att det bör övervägas

KU 1975/76:46

ytterligare vilken författningsmässig reglering stödet skall ha och vilken ordning i övrigt som bör gälla för utdelning av stödet. Det bör bl. a. undersökas möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över ett särskilt anslag. Tanken är att förslag skall läggas fram och medel anvisas på tillläggsbudget i så god tid att den nya ordningen kan tillämpas fr. o. m. nästa kalenderår.

Alternativet 2 utgår från samma synsätt som alternativ 1. Enligt detta alternativ bör emellertid ytterligare penningmedel ställas till förfogande redan från den 1 juli i år genom höjning av det nuvarande anslaget som handhas av invandrarverket.

Alternativet 3 innebär att invandrartidningarna innefattas under reglerna för det allmänna presstödet.

Inrikesutskottet har inte något att erinra mot att man undersöker en samordning av det allmänna presstödet och det speciella stöd till invandrartidningar, som nu hanteras av invandrarverket. Om en ny ordning genomförs redan under nästa budgetår får det återverkningar för anslaget Åtgärder för invandrare. Denna konsekvens bör i så fall övervägas i sammanhanget.

När det gäller yrkandet i motionen av herr Nordin m. fl. (c) vill utskottet anföra följande. Yrkandet tar sikte på ett anslag som enligt gällande fördelningsregler skall prövas i inrikesutskottet. Detta anslag har riksdagen så sent som den 31 mars i år på förslag av utskottet fastställt för det kommande budgetåret. Riksdagen avslog då en motion om ökade medel till invandrartidningar. När inrikesutskottet tog slutlig ställning i frågan var propositionen 131 om statligt stöd till dagspressen framlagd. Det har alltså funnits goda möjligheter - även mot bakgrund av förslagen i den nämnda propositionen - att i samband med den ordinarie budgetbehandlingen för dem som så ville framställa yrkanden och rösta för ytterligare medel till stöd för invandrartidningar. Så skedde emellertid inte från centerpartiets sida. I det sammanhanget bör också noteras att representanterna för centerpartiet i såväl inrikes- som konstitutionsutskottet stod bakom fjolårets beslut att presstöd till invandrartidningar skall utgå över invandrarverkets anslag och ej genom det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening måste det resas allvarliga invändningar från såväl principiella som praktiska utgångspunkter mot en behandlingsordning av det slag motionärernas förslag innebär. Det skulle få betänkliga följder för fastheten och konsekvensen i riksdagens budgetbehandling, om det allmänt accepterades att redan fastställda anslag omprövades för att någon eller några ledamöter underlåtit att ställa yrkande i det rätta sammanhanget. Följden av motionen kan bli att riksdagen inom loppet av några veckor voterar i samma fråga två gånger. Saken blir givetvis inte bättre av att yrkandet om omprövning av anslaget behandlas i ett annat utskott än det som enligt gällande regler har att göra anslagsprövningen. Det måste föreligga synnerligen starka skäl för att man skall acceptera en sådan omprövning som

KU 1975/76:46

motionärerna tänker sig. Några sådana skäl har inte presterats, och motionen bör därför avslås.

Stockholm den 8 april 1976

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c). Nordgren (m). Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar (s). Gustafsson i Säffle (c). Andréasson i Falkenberg (s). Ulander (s). Hallgren (vpk) och Carlström (fp).

Avvikande meningar

1. av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr Gustafsson i Säffle (c), som anfört:

Vi ansluter oss till den uppfattning som redovisas i alternativ 2. Så snart som möjligt bör ett särskilt stöd till invandrartidningar utgå efter regler som ligger i linje med det allmänna presstödet. För att invandrartidningarna under mellantiden tills det nya stödet genomförts inte skall vara sämre ställda än annan press bör de medel som står till invandrarverkets förfogande för det aktuella ändamålet ökas med 1 milj. kr., såsom föreslås i motionen av herr Nordin m. fl. (c).

2. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m). Oskarson (m) och Carlström (fp), som anfört:

Invandrartidningar bör i princip åtnjuta stöd enligt presstödskungörelsens regler. Tidningar som uppfyller kraven för presstöd bör få detta oavsett på vilket språk de utges. Att nyhetstidningar för språkliga minoriteter och invandrare trycks på annat språk än svenska, som t. ex. Estniska Dagbladet och Finn Sanomat, inte får presstöd är en upprörande diskriminering. Också invandrarverket har understrukit det rimliga i att dessa tidningar ges möjlighet till presstöd.

Vid sidan om det allmänna presstödet kan det finnas behov av att stödja publikationer som ges ut av eller för invandrargrupper och språkliga minoritetsgrupper och som inte uppfyller förutsättningarna för allmänt pressstöd. Särskilt stöd bör därför kunna utgå över anslaget Åtgärder för invandrare. Från folkpartiets sida har tidigare i år yrkats höjning av detta anslag för att möjliggöra en ökad bidragsgivning.

KU 1975/76:46

36 Bilaga 2

(Lagförslag till reservation nr 13)

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrives att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall upphöra att gälla den 1 juli 1976.

KU 1975/76:46

37 Bilaga 3

(Lagförslag till reservation nr 14)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrives att 24 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse

Till skattskyldig, som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress, återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 3 miljoner kronor för helt år. Återbetalningen sker efter utgången av varje halvt kalenderår. För första halvåret av ett kalenderår får återbetalat belopp ej överstiga skatten på en omsättning om 1 500000 kr.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får riksskatteverket, om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga 3 miljoner kronor för helt kalenderår, medge befrielse tills vidare från skyldighet att inbetala reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger kan ri än som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

Till skattskyldig, som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress, återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 5 miljoner kronor för helt år. Återbetalningen sker efter utgången av varje halvt kalenderår. För första halvåret av ett kalenderår får återbetalat belopp ej överstiga skatten på en omsättning om 2 500000 kr.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får riksskatteverket, om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga 3 miljoner kronor för helt kalenderår, medge befrielse tills vidare från skyldighet att inbetala reklamskatt.

sskatteverket återbetala skatt tidigare

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.