Med anledning av propositionen 1975/76:100 om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 till datainspektionen jämte motioner
Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76:47
med anledning av propositionen 1975/76:100 om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 till datainspektionen jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels budgetpropositionen 1975/76:100 såvitt avser anslag till datainspektionen, dels motionerna 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp), 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c), 1975/76:198 av herr Wijkman (m), 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) och 1975/76:1981 av herr Bohman m. fl. (m).
Motionerna behandlar olika frågor med anknytning till datainspektionens verksamhet och datalagstiftningen. Yrkandena i motionerna redovisas under respektive rubrik. Över motionerna har datainspektionen och justititekanslern avgivit yttrande. Flertalet frågor togs upp även vid 1975 års riksmöte. För en beskrivning av frågornas tidigare behandling hänvisas till konstitutionsutskottets betänkande 1975:11.
Anslag till datainspektionen
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 4 punkten A 9. Datainspektionen, hemställs att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 085 000 kr.
Motionen
I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 6. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande datainspektionens framtida resurser.
I motionen anförs att den uppräkning av anslaget till datainspektionen som föreslås i budgetpropositionen förefaller vara tilltagen så att inspektionens övervakningsverksamhet kan bedrivas på ett rimligt sätt. Med hänsyn till den utomordentliga betydelse för enskilda människor som datainspektionens verksamhet har bör emellertid eventuella anslagsframställningar från inspektionens sida prövas i positiv anda. Det kan bli nödvändigt med tilläggsanslag för att inspektionen på ett tillfredsställande sätt skall kunna möta de krav som en under budgetåret av riksdagen beslutad ytterligare skärpning av datalagen kan komma att medföra.
1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47
KU 1975/76:47
2 Utredning om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m.
Motionerna
1 motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen ansluter sig till de riktlinjer som i motionen läggs fram för datautredningens arbete.
i motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 4. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av att snarast efterkomma riksdagens beslut våren 1975 att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av datalagen, varvid speciellt bör beaktas a) användningen av mjukdata, b) förbud mot försäljning av dataregister för kommersiellt bruk, c) anmälningsplikt för innehavare av maskinella personregister som nyttjas såsom dataregister, d) översyn av gällande instruktion för datainspektionen samt e) riksdagens roll vid prövning av persondataregister, upprättade av regeringen, 5. att som sin mening ge regeringen till känna att i direktiven till den av riksdagen på våren 1975 beslutade datalagsutredningen skall beaktas vad i motionen anförts beträffande a) lagfäst rätt för löntagare att få insyn och kontroll över personaldataregister upprättade av arbetsgivare, b) avpersonifiering av folk- och bostadsräkningar m. fl. liknande undersökningar.
I motionen 1975/76:1981 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1. hos regeringen anhåller att regeringen vid utarbetande av direktiven för den av riksdagen begärda utredningen om en översyn av datalagstiftningen beaktar de synpunkter som anförs i motionen 1979, 2. hos regeringen anhåller om särskild utredning om det totala integritetsskyddet enligt vad som i motionen 1979 anförs.
I motionerna tas upp ett flertal frågor med anknytning till datalagstiftningen vilka motionärerna anser bör beaktas av den utredning rörande datalagstiftningen som riksdagen beställde vid 1975 års riksmöte. 1 motionen 1975/76:1979 begärs också en samlad översyn av integritetsskyddet på olika fält. Beträffande motiveringen hänvisas till motionerna.
Frågans behandling vid 1975 års riksmöte
Vid behandlingen av motioner vid 1975 års riksmöte rörande datalagstiftningen anförde konstitutionsutskottet att en allmän översyn av datalagen borde komma till stånd. I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1975:11) anförde utskottet bl. a.
Med hänsyn till den snabbhet som präglar utvecklingen på datateknikens område är det enligt utskottets mening väsentligt att en allmän utvärdering av datalagen kommer till stånd så snart tillräckligt erfarenhetsmaterial föreligger.
Datainspektionen har nu arbetat under snart två år och datalagen trädde
KU 1975/76:47
som nämnts i kraft den 1 juli 1974. Erfarenheter av den nya lagstiftningen växer nu snabbt fram. Redan i dag är det t. ex. klart att antalet personregister är betydligt större än beräknat, något som ställer stora krav på datainspektionens resurser och handläggningsrutiner. Inom datainspektionen planeras under året en genomgång och redovisning av de erfarenheter som inspektionen hittills vunnit av tillämpningen av datalagen. Inom offentlighetsoch sekretesslagstiftningskommittén har övervägts frågorna rörande sekretesskydd för statistisk information. Inom datasamordningskommittén, statskontoret och statistiska centralbyrån studeras bl. a. säkerhetsfrågor i samband med olika personregister. Inom SCB övervägs vidare i samarbete med riksarkivet och datainspektionen sådana frågor som gallringsbestämmelser, förstöring, avidentifiering och kryptering av datorlagrad personinformation.
I olika sammanhang pågår alltså utredningsarbete med anknytning till datalagen och användningen av datorlagrad personinformation. Det är enligt utskottet värdefullt att datainspektionen, som framgått, påbörjat ett omfattande utredningsarbete på detta område. Detta bör, liksom det arbete i övrigt för vilket redogjorts, nu möjliggöra en samlad översyn av datalagen. Med hänsyn härtill finner utskottet lämpligt att en särskild parlamentarisk utredning med företrädare för de i riksdagen representerade politiska partierna tillsätts med uppgift att göra en sådan allmän översyn. Självfallet kommer den nämnda genomgången och redovisningen av datainspektionens erfarenheter av datalagens tillämpning att utgöra ett viktigt arbetsmaterial för den förordade utredningen. Det är enligt utskottets mening därför väsentligt att arbetet inom inspektionen i detta avseende inte fördröjs utan drivs vidare och redovisas som planerat.
I förevarande motioner (1975:69, 93 p. 1 och 2, 95 utom p. 6, 125, 669, 991, 1006 och 1017) behandlas olika frågor med anknytning till datalagen och till användningen av datorlagrade personuppgifter m. m. Utskottet har inhämtat remissyttranden i frågorna från datainspektionen, JK, DASK och SCB. I samband med en sådan allmän översyn av datalagen som utskottet i det föregående förordat bör ett stort antal av de frågor som aktualiserats i motionerna komma att övervägas. Dit hör t. ex. frågor rörande sekretessregler för datorlagrade personregister av olika slag, bestämmelserna rörande långtidsförvarade personregister hos SCB och andra registerförare, informationen till intervjuade vid intervjuundersökningar, användningen av mjukdata, rätten för registrerade att erhålla registerutdrag, utvidgning av datalagen till att omfatta även manuellt förda register och frågor rörande försäljning av datorlagrade personuppgifter för kommersiellt bruk.
Pågående utredningsarbete m. rrt.
Regeringen har under mars 1976 utfärdat direktiv för den utredning som skall genomföra den allmänna översyn av datalagstiftningen som riksdagen 1975 uttalade sig för. Enligt direktiven skall utredningen i en första etapp göra en allmän kartläggning av problemområdet och om möjligt redovisa detta arbete under våren 1977. Därefter kan ytterligare direktiv till utredningen visa sig önskvärda.
Datainspektionen har i november 1975 till regeringen överlämnat rapporten Datainspektionens erfarenheter av datalagen juli 1973-oktober 1975.
1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47
KU 1975/76:47
4 I denna rapport redovisas förutom erfarenheterna av datalagens tillämpning under de första åren även inspektionens inställning till sådana frågor som ADB-teknikens betydelse för offentlighet och sekretess, frågan om totala befolkningsregister och direktreklam, forskning, statistik och samhällsplanering med hjälp av ADB-teknik samt internationella frågor inom detta område.
Av övrigt utredningsarbete med anknytning till de frågor som tas upp i förevarande motioner kan nämnas det arbete inom dataskyddsområdet som bedrivs av statskontoret i samarbete bl. a. med datasamordningskommittén. Under 1975 redovisades en delrapport från detta arbete ”Dataskydd, Rapport 1975:9”. Inom försvarsdepartementets sekretariat för säkerhetspolitik och långtidsplanering inom totalförsvaret har utarbetats rapporten ”Svensk samhällsutveckling. Datorerna”, vilken publicerades i februari 1976. Slutligen kan nämnas att den s. k. FAK-utredningen inom statistiska centralbyrån under mars 1976 avlämnat rapporten ”Förstöring, avidentifiering och kryptering - integritetsskyddsåtgärder i statistikproduktionen”. Rapporten har utarbetats i samråd med en referensgrupp i vilken ingått representanter från riksarkivet och datainspektionen. I rapporten behandlas bl. a. frågan om avidentifiering av de personregister som finns hos SCB.
Begränsning av antalet personregister m. rn.
Motionerna
I motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 3. att riksdagen uttalar sig för principen a) att myndighets personregister endast bör få omfatta personer som myndigheten enligt lag eller annan bestämmelse är skyldig att registrera för att kunna utföra sina uppgifter, b) att personregister hos företag eller organisation endast bör få omfatta personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit registrering.
Med hänvisning till regeringens beslut i ett besvärsärende rörande tillstånd för ett företag att föra personregister även över personer som inte är kunder hos företaget anför motionärerna att riksdagen nu måste med ett klart uttalande ansluta sig till den princip som datainspektionen lagt till grund för sitt arbete nämligen att personregister på data endast skall få innehålla uppgifter om personer som direkt svarar mot myndigheternas, företagens eller organisationernas verksamhet.
I motionen 1975/76:198 av herr Wijkman (m) hemställs 1. att riksdagen uttalar att ett samordnat person- och adressregister (SPAR) snarast skall inrättas i enlighet med de syften som datainspektionen föreslagit, 2. att riksdagen beslutar att - utan dröjsmål - till 4 § datalagen låta foga ett nytt stycke av följande lydelse: Tillstånd att inrätta och föra personregister över
KU 1975/76:47
hela eller större delen av befolkningen i riket eller i län, kommun eller församling eller annat administrativt avgränsat område får endast om synnerliga skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt av riksdagen antagen lag har att föra förteckning över sådana uppgifter, samt 3. att riksdagen beslutar att i anslutning till denna regel foga en övergångsbestämmelse av innebörd att redan existerande befolkningsregister skall omprövas före utgången av 1976 och att - i den mån de inte beviljas tillstånd - de snarast skall avvecklas.
I motionen anförs att frågan om att begränsa antalet totala personregister är så brådskande att den aviserade datalagutredningen inte kan avvaktas. Den lösning som rekommenderas i motionen har aktualiserats av datainspektionen i dess rapport över erfarenheterna av tillämpningen av datalagen. Enligt motionären behövs ingen ytterligare utredning av denna fråga, utan en lagändring kan genomföras omgående.
I motionen 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i datalagstiftningen att privata köp och försäljningar av persondata förbjuds, 4. att riksdagen beslutar om omedelbart förbud mot försäljning och spridning av persondata till utländska affärsföretag.
1 motionen anförs att handeln med persondata tilldragit sig stor uppmärksamhet. Denna fråga har enligt motionen en viktig maktpolitisk sida. Om man kan köpa stora mängder persondata från offentliga register, samtidigt som omfattande privata personregister byggs upp, då resulterar detta enligt motionärerna i att de mäktigaste kommersiella intressegrupperna och de politiska och sociala värderingar som dessa företräder ges en starkt ökad genomslagskraft.
Datainspektionens utvärdering av erfarenheterna av datalagen
1 den nämnda utvärderingen av erfarenheterna av datalagen redovisar datainspektionen den grundprincip som inspektionen i praxis följt beträffande tillståndsgivning till personregister. På s. 28-29 i rapporten anför inspektionen: Datainspektionen
har försökt att upprätthålla principen att ingen, varken myndighet eller företag, skall ha rätt att ha fler personer registrerade än vad som överensstämmer med ett aktuellt registers ändamål. Om man inte kan upprätthålla denna princip kommer många centrala personregister att inrättas. Mot bakgrund av att den registrerades inställning skall beaktas uttalade datainspektionen i ett delbeslut beträffande Datema AB att vunna erfarenheter visat att de registrerade kan uppleva det som en risk i sig själv att finnas registrerade i olika personregister och detta alldeles oavsett antalet och arten av de personuppgifter som ingår i registren. Datainspektionen ansåg det motiverat att utgå från att personer som är registrerade som medlemmar i en viss organisation eller kunder i ett visst företag inte önskade vara registrerade som presumtiva medlemmar eller kunder i kon -
KU 1975/76:47
kurrerande organisationer eller företag. För myndigheternas personregister innebär detta synsätt att registren endast bör få omfatta personer som myndigheterna enligt lag eller annan bestämmelse är skyldiga att registrera för att kunna utföra sina uppgifter. För företagens och organisationernas del innebär principen att datainspektionen som huvudregel bara medger registrering av personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som frivilligt medgivit registrering.
En sådan ordning är enligt datainspektionens mening nödvändig om man inte vill medge alla organisationer och företag, som kan åberopa en stor del av svenska folket eller t. ex. ett helt läns befolkning som presumtiva medlemmar eller kunder, att föra egna befolkningsregister för medlemsresp. kundvärvningsändamål, något som enligt inspektionen inte bör ske.
Datainspektionen har särskilt beaktat att de berörda registren inte inrättas genom insamling av uppgifterna direkt från medborgarna med angivande av de olika registerändamålen utan med hjälp av uppgifter som samlats in för helt andra syften. Detta är ägnat att skapa oro eftersom allmänheten saknar överblick över materialet.
R emissinstanserna
JK ansluter sig i sitt remissyttrande till datainspektionens praxis på detta område. Enligt JK visar den debatt som förts bl. a. i anslutning till Readers Digests register att ett behov föreligger av ett centralt statligt uppdateringsregister som gör privata register av denna typ överflödiga. Enligt datainspektionen bör ett klarläggande rörande den framtida ordningen på detta område göras så snart som möjligt. Detta kan enligt inspektionen ske antingen genom ett uttalande av riksdagen att ändring av datalagen skall göras i samband med ställningstagande till SPAR eller genom en omedelbar lagändring. För det förra alternativet talar enligt inspektionen det faktum att eventuellt uppkommande samordningsproblem i så fall kan lösas i ett sammanhang. Datainspektionen förordar dock från de intressen inspektionen har att företräda att lagändring sker snarast.
Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande 1975/76:50
I samband med granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsäredenas handläggning har konstitutionsutskottet under innevarande riksmöte behandlat frågan om tillstånd till Readers Digest AB att föra ett centralt personregister. Frågan behandlades utförligt i den kanslipromemoria som fogats som bilaga till betänkandet (KU 1975/76:50) till vilket hänvisas. Utskottet anförde i denna fråga bl. a.:
För att minska behovet av en mängd centrala personregister t. ex. för direktreklamändamål har datainspektionen också i skrivelse till regeringen föreslagit att ett statligt person- och adressuppdateringsregister (SPAR) inrättas från vilket myndigheter, företag och organisationer skall kunna erhålla adressuppgifter som de behöver för sin verksamhet. Datainspektionens förslag utreds f. n. av statskontoret, och ett förslag från regeringen i denna fråga har aviserats till hösten 1976.
KU 1975/76:47
7 En konsekvent tillämpning av datainspektionens grundprincip har - i avvaktan på ett statligt person- och adressregister - visat sig vara förenad med svårigheter. Inspektionen har själv i något fall sett sig nödsakad att frångå principen, och regeringen har i ett par uppmärksammade besvärsfall ansett att datalagen inte medger en så restriktiv praxis som den datainspektionen förordar. Någon klar och entydig tolkning av datalagen i denna väsentliga fråga kan därför i dag inte sägas föreligga. Då detta måste betraktas som otillfredsställande är det angeläget att en ändring i datalagen i detta avseende övervägs så snart som möjligt. Enligt utskottets mening bör detta kunna ske i samband med ett ställningstagande till det föreslagna statliga person- och adressregistret.
I en reservation (4 c, 2 m, 1 fp) anfördes att utskottet i stället bort anföra:
När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis vad gäller tillståndsgivningen på detta område. Datainspektionen synes ha följt riksdagens intentioner. Regeringen har emellertid i ett pär uppmärksammade besvärsfall ändrat datainspektionens beslut. Detta är med hänsyn till den restriktiva praxis som riksdagsbeslutet åsyftade klart otillfredsställande. En konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är nödvändig som ett led i strävandena att skydda medborgarnas personliga integritet i det moderna datasamhället.
Detta ger utskottet riksdagen till känna.
I en reservation (1 vpk) anfördes att utskottet i denna del borde ha yttrat:
När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis avseende tillstånd att föra personregister med ADB. Regeringen har emellertid i flera uppmärksammade besvärsfall visat att man inte är beredd att tolka datalagen i denna anda. Att ge Readers Digest AB - ett multinationellt företag - tillstånd att registrera hela svenska folket i sitt dataregister innebär enligt utskottets mening sådana uppenbara risker för enskildas personliga integritet att ansökan borde ha avslagits.
Utskottet ger riksdagen detta till känna.
Riksdagen biföll den förstnämnda reservationen.
Direktiven lill datalagsutredningen
I direktiven till den tidigare nämnda utredningen rörande datalagstiftningen har regeringen också tagit upp frågan om tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst område. I direktiven anförs därvid bl. a.:
En under senare tid särskilt diskuterad fråga gäller tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst område. Behovet av reglering torde i första hand gälla de enskilda och kommunala sektorerna, eftersom inrättandet av statliga befolkningsregister i flertalet fall förutsätter direkt eller indirekt ställningstagande från statsmakternas sida. Den nu berörda frågan faller under kommitténs uppdrag. Jag vill emellertid erinra om vad jag har uttalat i annat sammanhang, nämligen att det kan visa sig lämpligt att i syfte att begränsa antalet personregister av totalkaraktär, göra en provisorisk ändring i datalagen i samband med beslut
** Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47
KU 1975/76:47
om ett centralt statligt personregister för adressaktualisering, personnummersättning och urvalsdragning. Förslag om ett sådant register kan väntas bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om en provisorisk ändring i datalagen kommer att övervägas inom justitiedepartementet.
Decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
Motionen
I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar 1. att hos regeringen begära utredning och förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten i landet i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att, i samband med övergång till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten, hos regeringen begära utredning och förslag till inrättande av regionala ansvarsnämnder med uppgifter och ansvar i enlighet med vad i motionen anförts.
Enligt motionärerna är det ostridigt att en decentraliserad organisationsform uppbyggd på regionalt avgränsade system, där särskild nyckel måste krävas för att få fram databehandlat material från en annan region, är bättre ägnad att skapa ett rigoröst och hållfast integritetsskydd än en centraliserad dataverksamhet. För att bl. a. utöva den medborgarkontroll som måste krävas när regiongränser skall överskridas föreslås att en ansvarsnämnd skall inrättas i varje region. En sådan nämnd bör enligt motionen också kunna utöva kontroll över det material som går in i datorerna, s. k. indata.
Frågans behandling vid 1975 års riksmöte
Vid 1975 års riksmöte togs frågan om en regionalisering av statliga datasystem upp av konstitutionsutskottet i två olika sammanhang. I motionen 1975:69 (c) begärdes att riksdagen skulle uppdra åt regeringen att utreda och komma med förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten i landet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till att denna fråga omfattas av DASK.s utredningsuppdrag. Enligt utskottets mening borde detta arbete inte föregripas.
I en reservation (4 c) föreslogs att riksdagen skulle begära en sådan utredning som föreslogs i motionen samt ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande regionala ansvarsnämnder. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
1 samband med skatteutskottets behandling av propositionen 1975:67 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet jämte följdmotioner yttrade sig konstitutionsutskottet över integritetsfrågorna. Utskottet anförde därvid bl. a. (KU 1975:3y):
Uppfattningen om betydelsen generellt ur integritetssynpunkt av en regionalisering av de statliga ADB-systemen går isär. Konstitutionsutskottet vill för sin del framhålla att frågan om ett skydd mot otillbörligt integri -
KU 1975/76:47
tetsintrång inte kan lösas enbart genom en regionalisering av de statliga datasystemen. Som framhållits pågår ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete på dataskydds- och integritetsskyddsområdet. Datainspektionen har enligt datalagen att fortlöpande bevaka integritetsfrågorna i sitt tillstånds- och tillsynsarbete. Det är enligt utskottets mening väsentligt att det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ADB-systemet för beskattning och folkbokföring sker i nära samarbete med datainspektionen och med hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete som bedrivs inom statskontoret.
Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Skulle därvid en ytterligare regionalisering framstå som önskvärd ur integritetssynpunkt måste detta självfallet beaktas av statsmakterna.
1 avvikande mening (4 c) anfördes att sista stycket i utskottets yttrande ovan bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste integritetsfrågorna tillmätas avgörande betydelse oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång måste dock som framhålls i motionerna vara störst i en decentraliserad organisation. En sådan kan byggas upp så att en särskild nyckel krävs för att via en central referensdator få fram uppgifter från en annan region. För den nödvändiga medborgarkontrollen bör övervägas att inrätta särskilda regionala ansvarsnämnder.
I avvikande mening (2 m, 1 fp) anfördes att sista stycket i utskottets yttrande ovan bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan det förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång bör dock vara större i ett regionalt system av det slag som förordas i motionerna.
Besvärsrätt över beslut av datainspektionen
Motionen
I motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 2. att riksdagen beslutar antaga följande förslag till ändrad lydelse av 25 § datalagen: Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär. Justitiekanslem får föra talan för att tillvarata allmänna intressen. Talan kan även föras av organisation som kan anses företräda de registrerade.
Motionärernas förslag innebär att organisationer som företräder de registrerade, t. ex. en fackförening eller en studentkår, får möjlighet att besvära sig över datainspektionens beslut i ärenden som direkt berör organisationens medlemmar. Om t. ex. lokala fackklubbar ges denna rätt skapas enligt motionärerna en bättre balans mellan företagsledningens och de anställdas synpunkter när regeringen beslutar i besvärsärenden som gäller personregister inom ett företag.
KU 1975/76:47
10 Gällande räll
Enligt 25 § datalagen kan talan mot datainspektionens beslut föras hos regeringen genom besvär. Justitiekanslem för föra talan för att tillvarata allmänna intressen. Den som registreras har däremot ingen besvärsrätt i tillståndsärenden.
Remissinstanserna
JK anför i sitt remissyttrande över motionerna att han ”inte är helt främmande för tanken på en vidgad besvärsrätt”. JK är dock tveksam till en generell besvärsrätt för intresseorganisationer. Enligt JK:s mening bör frågan bli föremål för utredning, möjligen som en del av ett generellt förvaltningsrättsligt problem.
Även datainspektionen anser att frågan är väl värd att utredas men då inte endast på datalagens område utan generellt. Utan närmare utredning är den föreslagna besvärsrätten enligt datainspektionens mening inte mogen för lagstiftning.
Internationellt samarbete
Motionen
I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 3. att hos regeringen begära att inom Europarådet, OECD
m. fl. internationella organisationer, i vilka Sverige ingår som medlem, tas initiativ i syfte att få till stånd internationella konventioner om ökat skydd för den personliga integriteten vid registrering på data i enlighet med vad i motionen anförts.
Enligt motionärerna innebär den snabba utvecklingen inom datakommunikationsområdet att en enskild stat knappast själv har möjlighet att skapa ett hundraprocentigt integritetsskydd för de enskilda medborgarna med mindre än att liknande åtgärder för att upprätthålla ett fullgott integritetsskydd skapas också i andra länder. Därför måste det internationella samarbetet inom dataområdet intensifieras, och internationella konventioner, regler och bestämmelser måste skapas i integritetsskyddande syfte.
Remissinstanserna
JK anför i sitt remissyttrande att de integritetsrättsliga frågorna vid ett breddat internationellt informationsflöde fordrar en skyndsam genomgång. De bör enligt JK:s mening studeras utan samband med den av riksdagen begärda översynen av datalagen.
Datainspektionen redogör i sitt remissyttrande för det samarbete som redan förekommer inom Europarådet och OECD. Enligt inspektionen vill
KU 1975/76:47
flertalet länder avvakta tillkomsten av nationell lagstiftning innan internationella överenskommelser träffas. Datainspektionen tar aktiv del i det pågående samarbetet och kommer att uppmärksamma regeringen på behovet av olika slags initiativ på detta område. Vad gäller det nordiska samarbetet beräknas enligt inspektionen en arbetsgrupp på tjänstemannaplanet inleda arbetet i april i år. Även i detta arbete kommer datainspektionen att ta aktiv del.
Direktiven till datalagsutredningen
I direktiven till datalagsutredningen anför departementschefen beträffande behovet av internationellt samarbete inom dataområdet bl. a.
De nu berörda problemen kräver för sin lösning internationellt samarbete. Ett sådant har redan inletts inom Europarådet och OECD. Nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor har beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att studera frågorna och kartlägga behovet av en nordisk konvention på dataområdet. Ett nordiskt samarbete torde ha särskilda utsikter att bli fruktbart. Bl. a. är det tänkbart att en viss samordning av de nordiska ländernas datalagstiftning kan komma till stånd. Enligt min mening bör dessa och andra internationella överläggningar från svensk sida bedrivas i nära kontakt med den kommitté som skall se över datalagstiftningen. Det torde också få bli en uppgift för kommittén att lägga fram förslag till de lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken.
Långsiktiga riktlinjer för datapolitiken m. m.
Motionen
I motionen 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till långsiktiga linjer för svensk datapolitik, siktande till att bryta storfinansens dominans över teknik och målsättning, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för den statliga sektorns datapolitik, som sätter för folkflertalet angelägna sociala mål i centrum för datainformationens användning.
Enligt motionärerna är en ny datapolitik nödvändig. Ända sedan datatekniken började tillämpas i Sverige har dess utformning styrts av de stora in- och utländska kapitalgrupperna. Datainformationen har enligt motionen uppbyggts och använts i huvudsak för att kontrollera och påverka folkets flertal i enlighet med vad etablerade maktcentra i samhället ansett önskvärt. Angelägna sociala mål, för vilka datateknik kunde ha använts, har försummats. Den omfattande handeln med personuppgifter har också enligt motionärerna inneburit en maktförskjutning till nackdel för de folkliga intressena. Motionärerna anför att dessa tendenser måste brytas.
KU 1975/76:47
12 Utskottet
1 detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionen 1975/76:100 såvitt avser anslag till datainspektionen samt motioner rörande olika frågor med anknytning till datalagstiftningen.
Vid behandlingen av motionsyrkanden rörande datalagen m. m. vid 1975 års riksmöte uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra en allmän översyn av datalagen. I motionerna 1975/76:168, 192 och 1981 tas upp olika frågor vilka enligt motionärerna bör beaktas i direktiven till den föreslagna utredningen. Flertalet av frågorna var aktuella även vid 1975 års riksmöte.
Regeringen har i mars 1976 fastställt direktiven för utredningen om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. Enligt direktiven skall utredningen arbeta under stor öppenhet och i det inledande stadiet utan att vara bunden till vissa uppslag eller lösningar. Utredningen skall i en första utredningsetapp kartlägga, systematisera och sovra det omfattande debatt- och utredningsmaterial som nu föreligger i fråga om integritetsskyddet i samband med personregistrering. Departementschefen anför att det därvid främst är de förslag som förts fram i riksdagsmotioner och i den allmänna debatten som är av intresse. De förslag som synes fruktbara att utveckla bör ställas samman till alternativa lösningar. Arbetet i den fijrsta etappen bör avslutas med att dessa lösningar presenteras i en offentlig diskussionspromemoria. Efter eventuell remissbehandling av promemorian får enligt departementschefen frågan om tilläggsdirektiv övervägas. Utredningens arbete bör i det inledande skedet koncentreras till frågorna om integritetsskyddet. Därvid bör övervägas bl. a. frågor rörande sekretessregler för datalagrade personregister av olika slag, bestämmelserna rörande långtidsförvarade personregister hos SCB och andra registerförare, informationen till intervjuade vid intervjuundersökningar, användningen av s. k. mjukdata, rätten för registrerade att erhålla utdrag från register förda med ADB, frågor rörande försäljningen av datalagrade personuppgifter för kommersiellt bruk och om handläggningen i fråga om personregister som inrättas genom beslut av riksdagen och regeringen. Därefter bör utredningen i den andra etappen ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADBtekniken öka tillgängligheten hos den information som finns samlad hos olika samhällsorgan. En sådan förstärkning av offentlighetsprincipen förenligt direktiven sitt främsta värde för partier, intresseorganisationer och andra sammanslutningar och för massmedierna men tjänar därmed också allmänhetens intresse.
Enligt utskottets mening är det värdefullt att utredningsarbetet ges en sådan uppläggning att utredningen under den inledande etappen kan arbeta obundet och har stor frihet att överväga olika lösningar av de integritetsproblem som är förenade med den alltmer omfattande användningen av ADB-tekniken vid personregistrering. Genom den föreslagna uppläggningen
KU 1975/76:47
av utredningsarbetet blir de frågor som tas upp i motionerna i denna del föremål för behandling redan i det inledande arbetet, och det blir möjligt att värdera de synpunkter som finns i motionerna tillsammans med olika uppslag som framförts i den allmänna debatten och i olika utredningar på detta område. Utredningsarbetet bör bedrivas med sådan skyndsamhet att ett första betänkande kan presenteras redan under 1977. Eftersom de frågor som tas upp i motionerna enligt direktiven blir föremål för utredningens överväganden är något ytterligare uttalande från riksdagens sida i dessa frågor enligt utskottets mening inte nu erforderligt.
Det bör i detta sammanhang erinras om att regeringen i propositionen 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet lagt fram förslag som bl. a. syftar till ett förbättrat skydd för den personliga integriteten. Utskottet behandlar propositionen i betänkandet KU 1975/76:48 till vilket hänvisas i denna del.
I motionerna 1975/76:168, 192 och 520 tas upp ytterligare frågor som berörs i direktiven till utredningen. I motionen 192 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att Sverige tar initiativ till internationella konventioner om ökat skydd för den personliga integriteten vid registrering på data.
Enligt departementschefen bör de internationella överläggningarna på detta område från svensk sida bedrivas i nära kontakt med den kommitté som skall se över datalagstiftningen. I direktiven anförs att det blir en uppgift för utredningen att lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken.
Som framgår av datainspektionens remissyttrande pågår f. n. lagstiftningsarbete på detta område i ett stort antal länder. Inom Europarådet och OECD har också ett internationellt samarbete påbörjats i vilket datainspektionen tar aktiv del. Vad gäller det nordiska samarbetet beräknas en arbetsgrupp på tjänstemannaplanet inleda sitt arbete under våren. Även i detta arbete kommer datainspektionen att vara representerad. Genom datainspektionens verksamhet och tillkomsten av den nya datalagsutredningen har förutsättningarna förbättrats för ett aktivt deltagande från Sveriges sida i detta arbete. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är väsentligt att ett ökat internationellt samarbete kommer till stånd i dessa frågor. Enligt utskottets mening är det av största vikt att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen av det internationella samarbetet inom dataområdet och därvid utan dröjsmål tar de initiativ som visar sig vara nödvändiga. Detta gäller också det nordiska samarbetet. En snar samordning av datalagstiftningen inom Norden är betydelsefull. Vad utskottet anfört om nordiskt och internationellt samarbete bör ges regeringen till känna.
1 motionen 1975/76:192 hemställs vidare att riksdagen skall begära utredning och förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten i landet. Därvid bör förslag framläggas rörande regionala ansvars -
KU 1975/76:47
nämnder. Frågan om en medborgarkontroll över statliga datasystem i form av regionala ansvarsnämnder omfattas av den nya utredningens direktiv. Som utskottet anförde vid 1975 års riksmöte vid behandlingen av motionsyrkanden med motsvarande syfte är däremot frågan om systemstrukturen för de offentliga datasystemen en huvudfråga för datasamordningskommittén. Denna utredning planerar att avlämna sitt slutbetänkande under sommaren 1976. Utredningens arbete bör inte föregripas.
Även den i motionen 1975/76:168 föreslagna utvidgningen av besvärsrätten över datainspektionens beslut kommer att beröras av utredningens arbete. Enligt direktiven ingår t. ex. sådana frågor rörande de anställdas medverkan vid prövning av ansökan om tillstånd till personregister vid företag som tas upp i motionen 1975/76:192 i utredningens uppdrag. Den vidare fråga som i detta sammanhang aktualiseras rörande arbetslivets datorisering kommer också att beröras av den föreslagna nya lagstiftningen om medbestämmanderätt på arbetsplatsen. Genom den utvidgade förhandlingsrätten kommer arbetstagarorganisationerna att få väsentligt ökade möjligheter att påverka ADB-teknikens konsekvenser för sådana grundläggande frågor inom arbetslivet som t. ex. företagsdemokrati och arbetsmiljö. 1 avvaktan på det fortsatta utredningsarbetet och genomförandet av arbetsrättsreformen bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något sådant initiativ som begärs i motionen 168 i denna del. Motsvarande bedömning bör enligt utskottets mening göras beträffande yrkandena i motionen 520 rörande den långsiktiga målsättningen för den svenska datapolitiken.
I motionerna 1975/76:168, 198 och 520 tas även upp frågan om begränsning av antalet personregister. I motionen 168 hemställs att riksdagen skall uttala sig för principen att myndighets personregister endast bör få omfatta personer som myndigheten enligt lag eller annan bestämmelse är skyldig att registrera för att kunna utföra sina uppgifter. Personregister hos företag eller organisation bör enligt motionen endast få omfatta personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit registrering. I motionen 198 hemställs att riksdagen beslutar om en omedelbar ändring av datalagen för att uppnå en sådan begränsning av tillståndsgivningen. Vidare föreslås i motionen att riksdagen i ett uttalande begär att ett samordnat person- och adressregister (SPAR) snarast inrättas. 1 motionen 520 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära ändring i datalagen så att privata köp och försäljningar av personregister förbjuds. Riksdagen bör också enligt motionen besluta om ett omedelbart förbud mot försäljning och spridning av persondata till utländska affärsföretag.
Av direktiven till den nya datalagsutredningen framgår att frågor av det slag som tas upp i motionerna i denna del omfattas av utredningens uppdrag. Departementschefen anför dock att det kan visa sig lämpligt att, i syfte att begränsa antalet personregister av totalkaraktär, göra en provisorisk ändring i datalagen i samband med beslut om ett centralt statligt personregister
KU 1975/76:47
för adressaktualisering, personnummersättning och urvalsdragning. Ett förslag om ett sådant register (SPAR) väntas bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om en provisorisk ändring i datalagen kommer enligt direktiven att övervägas inom justitiedepartementet.
Som utskottet vid årets riksmöte framhållit i samband med granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU 1975/76:50) är det angeläget att en ändring i datalagen i detta avseende övervägs så snart som möjligt. Enligt utskottets mening bör detta ske i samband med behandlingen under hösten 1976 av det föreslagna statliga person- och adressregistret. Därigenom blir det möjligt att tillämpa en mer restriktiv praxis i dessa tillståndsärenden. Ett ställningstagande till de i motionen 1975/76:520 behandlade frågorna om försäljning av personregister m. m. bör enligt utskottets mening inte göras utan att den nya datalagsutredningens arbete avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda här aktuella motionsyrkanden.
I motionen 1975/76:1981 begärs att en särskild utredning skall tillsättas för att göra en allmän översyn av skyddet för den personliga integriteten på olika områden. Enligt utskottets mening kommer väsentliga delar av denna problematik att beröras av datalagsutredningens arbete. Enligt direktiven kan nämligen utredningen även föreslå lagstiftning vid sidan av en allmän datalag eller överväga behovet av ändringar i redan gällande författningar som reglerar särskilda personregister. Ytterligare initiativ i dessa frågor bör med hänsyn till det anförda anstå tills denna utredning kunnat redovisa sitt arbete. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
I budgetpropositionen hemställs att riksdagen till datainspektionen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag på 4 085 000 kr. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del. Som framhålls i motionen 1975/76:192 är det självfallet väsentligt att datainspektionen ges sådana resurser att bl. a. inspektionsverksamheten kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Skulle utvecklingen visa att en framtida förstärkning av inspektionens resurser är önskvärd ankommer det på regeringen att ta de initiativ som är nödvändiga. Något riksdagsuttalande av det slag som föreslås i motionen är med hänsyn härtill enligt utskottets mening inte erforderligt.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med bifall till propositionen 1975/76:100 i denna del till Datainspektionen för budgetåret 1976/77 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4 085 000 kr. samt avslår motionen 1975/76:192, yrkandet 6,
2. såvitt avser utredning om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. förklarar motionerna
a) 1975/76:168, yrkandet 1,
b) 1975/76:192, yrkandena 4 och 5,
c) 1975/76:1981, yrkandet 1. besvarade med vad utskottet anfört.
KU 1975/76:47
3. såvitt avser en samlad översyn av integritetsskyddet pä olika områden avslår motionen 1975/76:1981, yrkandet 2,
4. såvitt avser en begränsning av antalet personregister m. m. avslår motionerna
a) 1975/76:168, yrkandet 3,
b) 1975/76:198, yrkandena 1, 2 och 3,
c) 1975/76:520, yrkandet 3,
5. såvitt avser ett omedelbart förbud mot försäljning och spridning av persondata till utländska företag avslår motionen 1975/76:520, yrkandet 4,
6. såvitt avser en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten avslår motionen 1975/76:192, yrkandena 1 och 2,
7. såvitt avser besvärsrätt över beslut av datainspektionen avslår motionen 1975/76:168, yrkandet 2,
8. såvitt avser internationellt samarbete pä dataområdet med anledning av motionen 1975/76:192, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande nordiskt och internationellt samarbete,
9. såvitt avser långsiktiga riktlinjer för datapolitiken m. m. avslår motionen 1975/76:520, yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 4 maj 1976
På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s) och Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s). Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård* (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s). Nordin (c), Olsson i Edane (s), Lindahl i Hamburgsund (fp), fru Jacobsson (m) samt herrar Kindbom (c) och Berndtson* (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
KU 1975/76:47
17 Reservationer
1. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden ”1 motionen 1975/76:1981” och slutar med orden ”motionen i denna del” bort ha följande lydelse:
1 motionen 1975/76:1981 på olika områden. Enligt utskottets mening
är det nu hög tid att frågan om ett förbättrat integritetsskydd tas upp till en samlad bedömning. Medan man i andra länder, liksom i olika internationella konventioner, oftast behandlat integritetsproblemen utifrån en viss helhetssyn har arbetet med dessa frågor i vårt land kommit att delas upp i olika väl avgränsade delar. Risken för motstridiga principiella ställningstaganden är därför uppenbar. Detta har lett till att lagstiftningen på detta område i många hänseenden uppvisar betydande luckor och brister. Som anförs i motionen är det med hänsyn härtill angeläget att snarast få till stånd en samlad översyn av integritetsskyddet på olika fält. Detta bör ske i en särskild parlamentarisk utredning.
dels att utskottet under punkten 3 bort hemställa
3. såvitt avser en samlad översyn av integritetsskyddet på olika områden med bifall till motionen 1975/76:1981, yrkandet 2 hos regeringen anhåller om en särskild utredning om det totala integritetsskyddet.
2. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp), som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden "Sorn utskottet vid” och slutar med orden ”här aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Som utskottet vid årets riksmöte framhållit i samband med granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU 1975/76:50) är det angeläget att en ändring av datalagen i detta avseende övervägs så snart som möjligt. Enligt utskottets mening bör detta ske i samband med behandlingen under hösten 1976 av det föreslagna statliga person- och adressregistret. Därigenom blir det möjligt att tillämpa en mer restriktiv praxis i dessa tillståndsärenden.
Också den gällande datalagen bör dock innebära krav på en mer restriktiv praxis än den regeringen skapat genom att i ett par besvärsfall ändra datainspektionens beslut. Enligt 3 § datalagen skall datainspektionen meddela tillstånd till inrättande och förande av personregister om det saknas anledning antaga att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas arten och mängden av de personuppgifter som skall ingå i registret samt den inställning till registret som föreligger eller kan antas föreligga hos dem som kan komma att registreras.
KU 1975/76:47
18 Riksdagen har genom att ansluta sig till reservation 8 i konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:50 redan riktat en mycket hård kritik mot regeringens sätt att tolka datalagen:
Datainspektionen har vid tillämpningen av datalagen gjort den bedömningen att det från de enskilda människornas synpunkt kan upplevas som en risk i sig själv att finnas registrerade i olika personregister, således oavsett antalet och arten av de personuppgifter som ingår i registren. För att så långt som möjligt minska riskerna för otillbörligt intrång i den personliga integriteten bör därför enligt datainspektionens uppfattning inga personregister som förs med hjälp av ADB få innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som svarar mot myndigheternas, företagens eller organisationernas arbetsuppgifter och verksamhetsområden. I fråga om företag och organisationer är datainspektionens principiella utgångspunkt den att dessa endast bör fä registrera personer som är kunder, anställda eller medlemmar i företaget resp. organisationen eller som frivilligt medgivit registreringen. En sådan ordning är enligt datainspektionens mening nödvändig om man inte vill medge alla organisationer och företag, som kan åberopa en stor del av svenska folket eller t. ex. ett helt läns befolkning som presumtiva medlemmar eller kunder, att föra egna befolkningsregister för medlemseller kundvärvningsändamål, något som datainspektionen inte anser bör ske. Till denna datainspektionens ”grundprincip” har även justitiekanslern anslutit sig.
När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis vad gäller tillståndsgivningen på detta område. Datainspektionen synes ha följt riksdagens intentioner. Regeringen har emellertid i ett par uppmärksammade besvärsfall ändrat datainspektionens beslut. Detta är med hänsyn till den restriktiva praxis som riksdagsbeslutet åsyftade klart otillfredsställande. En konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är nödvändig som ett led i strävandena att skydda medborgarnas personliga integritet i det moderna datasamhället.
Denna riksdagens kritik sammanfaller med den som riktas i motion 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) och innebär att riksdagen uttalar sig för principen
a) att myndighets personregister endast bör få omfatta personer som myndigheten enligt lag eller annan bestämmelse är skyldig att registrera för att kunna utföra sina uppgifter,
b) att personregister hos företag eller organisation endast bör få omfatta personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit registrering.
dets att utskottet under punkten 4 bort hemställa
4. såvitt avser en begränsning av antalet personregister förklarar motionerna a)
1975/76:168, yrkandet 3,
b) 1975/76:198, yrkandena 1, 2 och 3,
c) 1975/76:520, yrkandet 3, besvarade med vad utskottet anfört.
KU 1975/76:47
3. av herr Berndtson (vpk) som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden "Som utskottet vid” och slutar med orden "här aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Som utskottet vid statliga person- och adressregistret. Enligt utskottets mening bör handeln med persondata stoppas. Detta gäller i synnerhet försäljning till utländska intressenter. Det förbud mot sådan försäljning som föreslås i motionen 1975/76:520 bör genomföras utan att ytterligare utredning avvaktas. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill motionen i denna del.
dels att utskottet under punkten 5 bort hemställa
5. såvitt avser ett omedelbart förbud mot försäljning och spridning av persondata till utländska företag med bifall till motionen 1975/76:520, yrkandet 4, antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289).
4. av herrar Boo (c), Jonnergård (c), Nordin (c) och Kindbom (c), vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med orden ”1 motionen 1975/76:192” och slutar på s. 14 med orden ”bör inte föregripas” bort ha följande lydelse:
I motionen 1975/76:192 hemställs att riksdagen skall begära en utredning med förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten i landet. 1 samband därmed bör också förslag läggas fram till ett system med regionala ansvarsnämnder.
Frågan om systemstrukturen för de offentliga datasystemen har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. Riksdagen har under hänvisning till pågående utredningsarbete avvisat de krav som framförts från centerpartiet rörande en mer decentraliserad systemstruktur. Enligt utskottets mening är det dock väsentligt att denna fråga blir ordentligt belyst av en särskild utredning som kan koncentrera sitt arbete till dessa frågor. På detta område gör nämligen den tekniska utvecklingen - inte minst beträffande minidatorer - snabbt tidigare bedömningar föråldrade. De tekniska förutsättningarna för en regionalisering av t. ex. de statliga datasystemen är i dag väsentligt bättre än för bara några år sedan.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av största vikt att skapa en organisationsform för dataverksamheten som ger största möjliga garantier för ett rigoröst och hållfast integritetsskydd. Som utskottet vid 1975 års riksmöte anförde i sitt yttrande till skatteutskottet över propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet (KU 1975:3y) kan frågan om ett skydd mot otillbörligt intrång inte lösas enbart genom en regionalisering av de statliga datasystemen. Det är dock enligt utskottets mening ostridigt
KU 1975/76:47
att en sådan decentraliserad organisationsform uppbyggd på regionalt avgränsade system som förordas i motionen är väsentligt bättre ägnad att möta kravet på ett fullgott integritetsskydd än en centraliserad dataverksamhet.
Utskottet tillstyrker motionens förslag att en särskild utredning bör tillsättas för att arbeta vidare med dessa frågor och framlägga förslag till en decentraliserad systemstruktur för de offentliga datasystemen. I direktiven för denna utredning, vilken bör arbeta i nära sambarbete med den nya datalagsutredningen, bör slås fast att terminaler med tillgång till ett stort antal personuppgifter om samtliga medborgare innebär stora risker från integritetssynpunkt. För att utöva den medborgarkontroll som måste krävas när regiongränser skall överskridas krävs att ett särskilt regionalt organ inrättas. En sådan regional ansvarsnämnd bör också kunna utöva kontroll över olika slags indata.
Vad utskottet anfört beträffande en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten och om regionala ansvarsnämnder bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under punkten 6 bort hemställa
6. såvitt avser en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten med bifall till motionen 1975/76:192, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten och om regionala ansvarsnämnder.
5. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som inleds med orden "Även den i” och avslutas med orden ”den svenska datapolitiken.” bort ha följande lydelse:
Datalagen ger den som är ansvarig för ett dataregister rätt att besvära sig över datainspektionens beslut. Den som registreras har däremot ingen besvärsrätt i tillståndsärenden. Detta är klart otillfredsställande. De anställda har ett lika stort intresse av hur ett personregister i ett företag utformas som företagsledningen. Utskottet anser därför - med bifall till motion 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) - att organisationer som företräder de registrerade, t. ex. en fackförening eller en studentkår, bör ges rätt att besvära sig över datainspektionens beslut i ärenden som direkt berör organisationens medlemmar.
dels att utskottet under punkten 7 bort hemställa
7. såvitt avser besvärsrätt över beslut av datainspektionen med bifall till motionen 1975/76:168, yrkandet 2, antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289).
KU 1975/76:47
21 Särskilda yttranden
1. av herr Berndtson (vpk) vilken anfört:
Utvecklingen av ADB-tekniken har varit exempellöst snabb. Med sina rötter i krigsansträngningarna under andra världskriget har tekniken överflyttats på den civila sektorn i samhället och på många områden inneburit grundläggande omvälvningar. Enligt en amerikansk uppgift kommer antalet datamaskiner i västvärlden att öka från ca 90 000 år 1969 till ca 470 000 år 1985. Även i Sverige utnyttjas i dag datasystem i en omfattning som var helt otänkbart för 25 år sedan. 1 tekniskt avseende har en intressant förskjutning inträffat under senare år från allt större och större datorer till ett större intresse för s. k. minidatorer. De tekniska begränsningarna för den vidare utvecklingen av datatekniken synes i dag mindre än någonsin.
Denna snabba teknologiska utveckling har drivits fram av stora multinationella tillverkare av datautrustning. På datamaskinmarknaden dominerar stora amerikanska bolag. Systemutvecklingen har i första hand skett i samarbete mellan dessa och penningstarka datorutnyttjare inom det privata näringslivet. Datoriseringen av samhället har dragit stora kostnader. Kostnader som bara de ekonomiskt starka grupperna kunnat bära. Även staten och kommunerna har deltagit i utvecklingen genom att bygga upp stora centrala datasystem i huvudsak för administration och kontrolländamål.
Vi kan i dag se vad denna utveckling lett till. Inom näringslivet finns ett stort antal datasystem vilka används för att på olika sätt registrera de anställda, kontrollera produktion och produktivitet. Det finns t. o. m. propåer att få registrera de anställdas telefonsamtal. De dyra datamaskinerna måste utnyttjas. Det leder till rationaliseringar och mekaniseringar inte bara av smutsiga och ohälsosamma produktionsprocesser utan också av intressanta och omväxlande arbetsuppgifter. På område efter område har omväxlande arbetsuppgifter ersatts med rutinmässig inmatning i datasystem. Förhållandena på arbetsplatserna har därigenom försämrats. Detta har ofta skett utan medverkan från de anställdas sida eller genom att företagen vid de överläggningar som förekommit haft ett kunskapsmässigt övertag över de anställdas representanter. Genom att datatekniken tagits i företagsledningens tjänst har maktförhållandena på arbetsplatserna i många fall ytterligare förskjutits till de anställdas nackdel.
Utvecklingen har också lett till ett omfattande missbruk av vår hävdvunna offentlighetsprincip. Denna har alltid varit ägnad att underlätta medborgarnas kontroll av myndigheterna. Den har därigenom varit ett viktigt element i den svenska demokratin. 1 dag har den i stället gett upphov till en omfattande kommersiell användning av personuppgifter. Storfinansen har tagit datatekniken i bruk för att med direktreklamens hjälp ytterligare kontrollera sin omgivning. Den amerikanska ekonomen J. K. Galbraith har visat hur företagen genom ”planerad efterfrågan” garanterar sin existens. Självfallet underlättas sådan verksamhet om man får möjlighet att i stor
KU 1975/76:47
omfattning sända ut dataskrivna brev till människor med olika erbjudanden anpassade till mottagarens ekonomiska och sociala situation. I vårt land har regeringen beviljat det amerikanska bolaget Readers Digest tillstånd att registrera i stort sett hela den svenska befolkningen så att de lättare skall kunna bedriva sin reaktionära propaganda.
Många gånger beskrivs utvecklingen på dataområdet som om den drevs av någon naturlag. Utvecklingen har sin gång och det är bara för oss medborgare att efter bästa förmåga anpassa samhället efter denna av starka finansgrupper framdrivna informationsteknologi. Samhället har också varit på efterhand hela tiden. Datalagen kom t. ex. inte till förrän 1973. Då hade vi redan över 14 000 personregister i datalagens mening och tillströmningen av nya register är fortfarande mycket större än väntat. Datalagen kom för sent och var otillräcklig redan när den kom. Det är viktigt att den byggs ut snarast. Den utredning som skall tillsättas måste arbeta snabbt och med tillräckliga resurser.
Men datateknikens utveckling är inte beroende av någon oundviklig och enbart teknologiskt bestämd utveckling. Datautvecklingen är beroende av politiska beslut. Den är ett resultat av vem som kontrollerar den och för vilka ändamål. Samhället har saknat en samlad syn på datafrågorna. Vi behöver helt enkelt en ny datapolitik. En datapolitik som ställer tekniken i det arbetande folkets intresse. Vi är sent ute men det är alltid möjligt att vrida utvecklingen rätt. Datatekniken har skapat oanade möjligheter för en förbättrad långtidsplanering av ekonomin, för en effektivare bevakning av miljögifter och miljöfarliga arbetsplatser. Genom att ta datatekniken till hjälp i samhällsplaneringen blir det möjligt att bättre belysa konsekvenser av olika politiska beslut och att allmänt förbättra beslutsunderlaget. Genom att ge de anställda ett avgörande inflytande över datoriseringen på arbetsplatserna kan ytterligare utarmning av arbetsuppgifter undvikas samtidigt som resurserna koncentreras till en automatisering av omänskliga arbetsprocesser osv.
Enligt vänsterpartiet kommunisternas mening måste utvecklingen på dataområdet göras till en politisk angelägenhet, där avgörandena fattas efter offentlig diskussion och av representanter för de grupper som utgör folkets flertal. Först då blir det möjligt för samhället att ta den nya tekniken till hjälp i strävandena att förbättra levnadsvillkoren i samhället. Med en sådan demokratisk datapolitik hade det redan i dag varit förbjudet för stora utländska företag att köpa personuppgifter om de svenska medborgarna.
Vi anser att det är bra att datalagstiftningen nu skall ses över. Översynen får dock inte begränsas till de avarter som tagits upp i de borgerliga motionerna vid denna riksdag. Utredningen måste beakta även de grundläggande problemen rörande datapolitiken som tagits upp i partimotionen 1975/76:520 av vänsterpartiet kommunisterna.
KU 1975/76:47
2. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka anfört:
Den tekniska utvecklingen på dataområdet har redan passerat den år 1973 antagna datalagen i vissa hänseenden. Det finns i dag ett stort behov av den översyn av lagstiftningen på detta område som riksdagen med anledning av motioner från de borgerliga partierna begärde redan förra året. Vi är med hänsyn härtill tillfredsställda med att regeringen nu fastställt direktiven till utredningen. Det är också bra att utredningen fått direktiv som gör det möjligt för den att förutsättningslöst se över det stora problemområde som ADB-teknikens användning för personregistrering skapat. Därigenom blir som utskottet anför i sitt yttrande de frågor som tas upp i olika motioner behandlade inom utredningen redan i den inledande etappen. Det är viktigt att detta arbete bedrivs med största skyndsamhet.
Vi vill i detta särskilda yttrande ta upp tre frågor som vi anser bör ägnas större uppmärksamhet. Det gäller först frågan om tillstånd till personregister t. ex. för direktreklam och medlemsvärvning. 1 motionen 1975/76:198 av herr Wijkman (m) begärs att riksdagen skall uttala att regeringen snarast presenterar ett förslag till statligt person- och adressregister (SPAR). Vidare föreslås en ändring i datalagen som innebär att datainspektionens ”grundprincip” för tillståndsgivning blir direkt lagfäst. Denna grundprincip innebär att myndigheter, företag och organisationer endast får registrera personer i den utsträckning som är nödvändig för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Enligt vår mening är det viktigt att en sådan ändring i datalagen som krävs i motionen kommer till stånd snarast. Som framgår av utskottets yttrande har regeringen utlovat ett förslag till SPAR under hösten 1976. 1 samband därmed skall en provisorisk ändring av datalagen övervägas. Riksdagen har också under årets granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning uttalat att en restriktiv praxis är nödvändig vid tillståndsgivningen beträffande register av denna typ. Med hänsyn till de berörda förhållandena har vi inte reserverat oss för en omedelbar ändring av lagen. Vi har därvid utgått ifrån att en ändring av motsvarande innebörd som den i motionen föreslagna kommer att genomföras i samband med att riksdagen under hösten får ta ställning till ett förslag till SPAR.
Den i motionen 1975/76:168 föreslagna utvidgningen av besvärsrätten över datainspektionens beslut är enligt vår mening mycket angelägen. Dock har såväl datainspektionen som justitiekanslern i sina remissyttranden uttalat att frågan bör bli föremål för ytterligare överväganden innan en lagändring genomförs vilken ger organisationer som kan anses företräda de registrerade besvärsrätt. Förslaget i motionen aktualiserar ett grundläggande förvaltningsrättsligt problem. Det möter ur tillämpningssynpunkt sannolikt svårigheter att omedelbart genomföra den ändring som föreslås i motionen. På sikt bör dock denna fråga bringas till en lösning. Det är därför angeläget att utredningen ägnar frågan uppmärksamhet redan i sitt inledande arbete.
KU 1975/76:47
24 Beträffande frågan om en decentralisering av de offentliga datasystemen anför utskottet att arbetet inom datasamordningskommittén (DASK) bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en ny utredning på detta område. Med hänsyn till att DASK avser att presentera sitt arbete redan under sommaren 1976 har vi anslutit oss till utskottets skrivning på denna punkt. Vi vill dock här framhålla att vi fortfarande liksom förra året (se t. ex. KU 1975:3 y) anser att möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång bör vara större med en systemstruktur som bygger på regionaliserade datasystem.
3. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) som anfört:
Folkpartiet har som första parti antagit ett särskilt datapolitiskt program. Detta program redovisas i motion 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. Programmet fullföljer folkpartiets mångåriga arbete för att skydda den enskilde i datasamhället. Det bygger på att datateknikens positiva möjligheter bör tas till vara men att tekniken måste användas i människans tjänst och styras av de berörda. Den får inte bidra till att förvandla den enskilde till ett opersonligt redskap för myndigheter, företagsledningar och tekniker. Som medborgare har Du rätt att veta allt om myndigheterna. De skall inte ha rätt att veta allt om Dig.
Från denna liberala grundsyn ställs i programmet långtgående krav på bl. a. förändringar i datalagen. De uttalanden som görs av utskottet innebär att förslagen i folkpartiets dataprogram kommer att kunna prövas av den nytillsatta datautredningen. Folkpartiets representant i denna utredning kommer självfallet att där arbeta vidare för detta program. Jag kan därför nu avstå från att reservera mig i fråga om de allmänna riktlinjerna för datautredningens arbete.
4. av herrar Boo (c), Jonnergård (c), Nordin (c) och Kindbom (c) vilka anfört:
Centerpartiet har i olika sammanhang - senast i samband med konstitutionsutskottets granskning av regeringens beslut att bevilja Readers Digest AB tillstånd att föra ett centralt personregister - betonat vikten av en restriktiv praxis när det gäller att ge tillstånd till personregister med ADB. En konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är enligt vår mening nödvändig som ett led i strävandena att skydda medborgarnas personliga integritet i datasamhället. Vi vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på frågan om tillstånd till utländska företag att upprätta personregister över personer bosatta i Sverige. Enligt 11 § datalagen får personuppgift som ingår i personregister lämnas ut endast efter särskilt medgivande av datainspektionen om det finns anledning att anta att uppgiften skall användas för databehandling i utlandet. Enligt vår mening bör övervägas ett direkt förbud i datalagen mot försäljning av personregister till utländska företag.
KU 1975/76:47
25 Bilaga 1
(Lagförslag till reservation nr 3)
Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Härigenom föreskrives att 11 § datalagen (1973:289) skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse
Personuppgift som ingår i personregister får ej lämnas ut, om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i strid med denna lag. Finns del anledning antaga att personuppgift skall användas för automatisk databehandling i utlandet, får uppgiften lämnas ur endast efter medgivande av datainspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast om det kan antagas att utlämnandet av uppgiften icke kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet.
1 fråga om förbud för myndighet att lämna ut personuppgift finns bestämmelseri lagen(1973:249)om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.
Föreslagen lydelse
Personuppgift som ingår i personregister får ej lämnas ut, om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i strid med denna lag. Personuppgift får ej lämnas ut om det finns risk för att den kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet.
1 fråga om förbud för myndighet att lämna ut personuppgift finns bestämmelser i lagen (1973:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
KU 1975/76:47
26 Bilaga 2
(Lagförslag till reservation nr 5)
Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Härigenom föreskrivs att 25 § datalagen (1973:289) skall ha nedan angivna
lydelse:
Nuvarande lydelse
Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär. Justitiekanslern får föra talan för att tillvarataga allmänna intressen.
Föreslagen lydelse
Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär. Justitiekanslern får föra talan för att tillvarataga allmänna intressen. Talan kan även förås av organisation som kan anses företräda de registrerade.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.