Med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1975/76:22) till vissa ändringar i ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter jämte motion
KU 1975/76:52
Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:52
med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1975/76:22) till vissa ändringar i ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter jämte motion
1 detta betänkande behandlas riksdagens förvaltningsstyrelses förslag 1975/76:22 och motionen 1975/76:2537 av herr Hermansson m. fl. (vpk). Behandlingen av den med anledning av förvaltningsstyrelsens förslag väckta motionen 1975/76:2532 av herr Ekinge m. fl. (fp, s, c, m) liksom av den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76:915 av herr Sjönell (c) föreslås - i avvaktan på ytterligare förslag i ämnet från förvaltningsstyrelsen - uppskjuten till 1976/77 års riksmöte.
Förvaltningsstyrelsens förslag
Förvaltningsstyrelsen beslöt den 27 maj 1975 att tillsätta en kommitté för översyn av riksdagsledamöternas pensioner. Kommittén fick i uppdrag att lägga fram förslag om anpassning av pensionsförmånerna till den beslutade sänkningen av pensionsåldern inom den allmänna försäkringen. Vidare skulle kommittén överväga och eventuellt lägga fram förslag med anledning av önskemål om förändringar i fråga om riksdagspensionerna som framförts motionsledes och på annat sätt.
Kommittén har i en den 26 mars 1976 dagtecknad framställning, som har bifogats förvaltningsstyrelsens förslag, föreslagit vissa ändringar i reglerna om egenpension och avgångsersättning enligt ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter. Beträffande frågan om ålderspensionens nivå efter 65-årsåldern inom riksdagspensioneringen har kommittén inte ansett det möjligt att redovisa förslag innan motsvarande fråga har lösts inom personalpensionssystemen på arbetsmarknaden. Kommittén har därför föreslagit att förvaltningsstyrelsen bemyndigas att med ledning av de överenskommelser som inom de närmaste månaderna kan komma att träffas på arbetsmarknaden fastställa den nämnda nivån.
Bland de frågor sorn återstår att behandla under kommitténs fortsatta arbete har framhållits samordningen av riksdagspension med annan pension, beräkningsgrunderna för riksdagspension, reglerna för visstidspension, reglerna för familjepension samt ersättarnas pensionsfråga.
Förvaltningsstyrelsen har för sin del instämt i de av kommittén framlagda förslagen och föreslagna riktlinjerna för tolkningen av ersättningsstadgans bestämmelser och anfört att styrelsen inte har något att erinra mot kommitténs uttalanden angående dess fortsatta arbete.
Förvaltningsstyrelsens hemställan innebär att riksdagen måtte I Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 52
KU 1975/76:52
1. antaga det i bilaga till kommitténs framställning framlagda förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
2. besluta att uppdraga åt förvaltningsstyrelsen att fastställa procentsatsen för riksdagspensionen efter 65 års ålder, samt
3. i övrigt godtaga de riktlinjer för tillämpningen av ersättningsstadgan som kommittén i sin framställning rekommenderat.
Motionen
I motionen 1975/76:2537 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen med godkännande i övrigt av förvaltningsstyrelsens förslag beslutar avslå de i 24 S ersättningsstadgan föreslagna förändringarna av reglerna för avgångsersättning.
Motionärerna framhåller bl. a. att ”i förhållande till villkoren för övriga kategorier på arbetsmarknaden ter sig förvaltningsstyrelsens förslag omotiverat förmånliga”. Beträffande den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Utskottet
Förvaltningsstyrelsens förslag tar sikte på att anpassa de för riksdagens ledamöter utgående pensionsförmånerna till den fr. o. m. den 1 juli 1976 beslutade sänkningen av pensionsåldern från 67 till 65 år inom den allmänna försäkringen. Eftersom pensionsförmånerna enligt ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter är att anse som en komplettering till de förmåner som erhålls från den allmänna pensioneringen, varvid samordningen mellan de båda slagen av pension är löst enligt det s. k. nettosamordningssystemet, måste ifrågavarande bestämmelser i 17 och 18 §§ ersättningsstadgan nu ändras så att inte i vissa fall ”dubbla” pensioner kommer att utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. Vidare erfordras vissa övergångsbestämmelser som tillgodoser att i de fall då visstidspension har börjat utgå före den 1 juli 1976 och de sammanlagda ålderspensionsförmånerna skulle bli lägre än visstidspensionen en utfyllnad av förmånerna görs upp till visstidspensionens nivå fram till dess vederbörande har fyllt 67 år. Sådana regler har föreslagits för visstidspensionärer både enligt den nu gällande ersättningsstadgan och enligt 1941 års stadga.
Beträffande frågan om ålderspensionens nivå efter 65-årsåldem inom riksdagspensioneringen har förvaltningsstyrelsen inte ansett det möjligt att lägga fram något förslag innan motsvarande fråga har lösts inom personalpensionssystemen på arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening bör därför tills vidare bibehållas den nu fr. o. m. 67-årsåldern gällande nivån, dvs. 10 procent av pensionsunderlaget, vartill - för ledamot som är född före år 1914 - tillkommer 2,6 procent för varje år han är född före år 1914. Förvaltningsstyrelsens förslag till ändring i 17 $ ersättningsstadgan bör sålunda justeras
KU 1975/76:52
i enlighet härmed.
Det av förvaltningsstyrelsen framlagda förslaget om ändring av bestämmelserna om avgångsersättning i 24 § ersättningsstadgan tillstyrks av utskottet med en smärre ändring av redaktionell karaktär. Motionen 1975/76:2537 avstyrks sålunda av utskottet.
I likhet med en enhällig förvaltningsstyrelse tillstyrker utskottet också de riktlinjer för tillämpningen av ersättningsstadgan som kommittén har rekommenderat i sin framställning.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av förvaltningsstyrelsens förslag 1975/76:22
1. med avslag på motionen 1975/76:2537 antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
2. i övrigt godtar de riktlinjer för tillämpningen av ersättningsstadgan som kommittén rekommenderat i sin framställning.
Stockholm den 6 maj 1976
På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s). Fiskesjö* (c). Molin (fp). Bergqvist* (s), Björck i Nässjö (m). Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink* (vpk), Johansson i Malmö* (s), Wictorsson (s) och Kindbom (c).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Måbrink (vpk) som ansett
dels att det näst sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse: Förvaltningsstyrelsens förslag om en mycket kraftig höjning - i stort sett en fördubbling - av avgångsersättningen till avgående riksdagsledamöter, som inte får riksdagspension, avstyrks av utskottet. I motionen 1975/76:22 (vpk) har anförts att det inte är rimligt att riksdagens ledamöter tillförsäkrar sig förmåner som inte andra anställda kan påräkna. Utskottet delar motionärernas mening att förvaltningsstyrelsens förslag - i förhållande till villkoren för övriga kategorier på arbetsmarknaden - ter sig omotiverat förmånliga. Den föreslagna ändringen av 24 $ ersättningsstadgan bör således inte göras.
KU 1975/76:52
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. med bifall till motionen 1975/76:2537 antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter utom vad avser ändring av 24 §.
KU 1975/76:52
5 Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter
Riksdagen föreskriver att 17, 18 och 24 §§ ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 §
Hel egenpension utgör för månad före 67 års ålder 65 procent och från och med 67 års ålder 10 procent av pensionsunderlaget. För ledamot som är född före 1914 ökas sistnämnda procenttal med 2,6 procent för varje år han är född före 1914.
Hel egenpension utgör för månad före 65 års ålder 65 procent och från och med 65 års ålder 10 procent av pensionsunderlaget. För ledamot som är född före 1914 ökas sistnämnda procenttal med 2,6 procent för varje år han är född före 1914.
Uppgår antalet riksdagsår inte till 15, utgår så stor del av hel egenpension som svarar mot antalet riksdagsår.
18 §
Från egenpension före 65 års ålder
Från egenpension före 67års ålder avdrages vad ledamoten är berättigad att uppbära i form av sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning dock endast om den börjat utgå vid pensionstillfället.
avdrages vad ledamoten är berättigad att uppbära i form av sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning dock endast om den börjat utgå vid pensionstillfället.
Utgår ej hel pension minskas avdrag i motsvarande mån som pensionen.
24 §
Avgångsersättning utgår till den som varit ledamot av riksdagen minst tre år och som vid mandatets upphörande ej erhåller pension enligt denna stadga. Ersättningen utgör sex månadsarvoden för den som vid mandatets upphörande uppnått 40 års ålder och eljest tre månadsarvoden.
Avgångsersättning utgår till den som varit ledamot av riksdagen minst tre år och som vid mandatets upphörande ej erhåller pension enligt denna stadga. Ersättningen utgör tolv månadsarvoden för den som vid mandatets upphörande uppnått sex riksdagsår och eljest sex månadsarvoden.
Om särskilda omständigheter föreligger, äger riksdagens förvahningsstyrelse medge att avgångsersättning med sex eller tolv månadsarvoden får utgå
KU 1975/76:52
även lill ledamot, som ej uppnått det anta! riksdagsår sorn föreskrivs i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
2. Äldre bestämmelser skall dock alltjämt äga tillämpning i fråga om visstidspension som börjat utgå vid denna tidpunkt. Sammanträffar i sådant fall visstidspension fr. o. m. den månad under vilken pensionstagaren fyller 65 år med rätt till folkpepsion eller tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas visstidspensionen med summan av den vid varje tidpunkt gällande folkpensionen och tilläggspensionen. Folkpensionen och tilläggspensionen skall därvid alltid anses ha den storlek den skulle ha haft om den börjat utgå den månad pensionstagaren fyller 65 år.
3. Sammanträffar visstidspension som utgår enligt stadgan den 21 februari 1941 (nr 98) om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande fr. o. m. den månad under vilken pensionstagaren fyller 65 år med rätt till folkpension eller tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas visstidspensionen med summan av den vid varje tidpunkt gällande folkpensionen och tilläggspensionen. Folkpensionen och tilläggspensionen skall därvid alltid anses ha den storlek den skulle ha haft om den börjat utgå den månad pensionstagaren fyller 65 år.