Med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1975/76:20) angående riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m. jämte motioner

KU 1975/76: 53

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76: 53

med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1975/76:20) angående riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas riksdagens förvaltningsstyrelses förslag 1975/76:20 samt följdmotionerna 1975/76:2531, 1975/76:2534 och 1975/76:2536.

Något om bakgrunden

Med anledning av förvaltningsstyrelsens framställning 1974:20 beslöt riksdagen den 28 maj 1975 att riksdagen skall flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975:13). Samtidigt uppdrogs åt förvaltningsstyrelsen att ”föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974 och åter- komma till riksdagen med nytt förslag, om förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya överväganden talar för andra lösningar eller om andra förhållanden framkommer som motiverar detta”. Riksdagen anvisade vidare ett reservationsanslag på 500 000 kr. för budgetåret 1975/76 till det fortsatta utredningsarbetet.

Förvaltningsstyrelsens förslag

Förvaltningsstyrelsen beslöt den 2 september 1975 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt byggnadskommitté med representanter även för personalorganisationerna. Kommitténs hittills utförda arbete jämte dess förslag till fortsatt arbete redovisas i bilaga till förvaltningsstyrelsens förslag.

Det av byggnadskommittén bedrivna arbetet har i enlighet med riksdagsbeslutet varit inriktat på att undersöka, bearbeta och klarlägga vissa frågor som framstått som särskilt viktiga inför det fortsatta arbetet med riksdagens återflyttning. Hit hör främst frågor om lokalbehov och expansionsmöjligheter, stadsbilds- och miljöfrågor samt kostnadsfrågor.

En översyn har gjorts av lokalprogrammet. Denna har föranlett en bearbetning av förslaget som ansetts ge förbättrade samband mellan vissa lokalgrupper och samtidigt möjliggöra att ett större antal rum kan rymmas inom byggnaderna. Expansionsbehov härutöver kan i första hand tillgodoses inom kanslihus-annexet i kvarteret Cephalus (dvs. finansdepartementets nuvarande lokaler), som angetts stå till riksdagens förfogande från tidpunkten för återflyttningen. Det sålunda tillgängliga lokalbeståndet har av byggnadskommittén bedömts väl täcka behovet vid tidpunkten för återflytt -

1 Riksdagen 1975176. 4 sami. Nr 53

KU 1975/76:53

ningen och avsevärd tid framöver.

Förvaltningsstyrelsen har anslutit sig till byggnadskommitténs bedömning.

Beträffande stadsbilds- och miljöfrågorna har förvaltningsstyrelsen konstaterat, att överläggningar med Stockholms kommun har gett vid handen, att kommunen anser den föreslagna högbron mellan kanslihuset och riksbankshuset olämplig från stadsbildssynpunkt. Byggnadskommittén har därför i stället föreslagit en lågbro, placerad intill Stallbron och i samma höjd som denna. Detta alternativ, som inte har avvisats av kommunen, innebär från kommunikationssynpunkt en något sämre lösning än högbroalternativet. Enligt förvaltningsstyrelsens uppfattning kan emellertid en lågbro med angiven placering ge tillfredsställande kommunikationsmöjligheter mellan riksbankshuset och kanslihuset.

På särskilt uppdrag har byggnadsstyrelsen gjort en förnyad beräkning av ombyggnadskostnaderna och därvid kommit fram till ett belopp av ca 155 milj. kr. i prisläge 1974-04-01, vilket motsvarar ca 186 milj. kr. i prisläge 1976-04-01.

Kostnaderna, som baserats på det reviderade programunderlaget, har av förvaltningsstyrelsen bedömts som godtagbara.

Kostnadsbilden anger styrelsen har förändrats främst med anledning av att ytterligare undersökningar av byggnadernas tekniska kvalitet har gett vid handen, att befintliga VVS- och el-installationer bör helt bytas ut. En sådan åtgärd kan synas kostnadskrävande, men bör enligt styrelsens mening vidtas i ett förestående ombyggnadsskede och inte efter ett antal år, då samma arbete skulle förorsaka nya ingrepp i byggnaderna, tillfälliga utflyttningar, driftavbrott och andra störningar.

Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsstyrelsen att det av byggnadskommittén bedrivna arbetet inte har gett anledning till att överväga annat förslag än det i riksdagsbeslutet 1975 förordade alternativet 2. Arbetet med detta alternativ bör därför enligt styrelsens uppfattning fortsätta enligt de planer som byggnadskommittén har redovisat.

Förvaltningsstyrelsens hemställan innebär att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag av 6 milj. kr. till fortsatt utredning om riksdagens hus m. m. för budgetåret 1976/77. Härav utgör 5 milj. kr. kostnader för byggnadsstyrelsens projektering och 1 milj. kr. utrednings- och administrationskostnader.

Motionerna

1 motionen 1975/76:2531 av herr Hörberg (fp) och fru Anér (fp) hemställs ”att riksdagen beslutar 1. att avslå förvaltningsstyrelsens yrkande om ett reservationsanslag om 6 000 000 kr. för fortsatt utredning av alternativet återflyttning till Helgeandsholmen/Gamla stan; 2. att upphäva sitt beslut 1975-05-28 om återflyttning till Helgeandsholmen/Gamla stan; 3. att uppdra

KU 1975/76:53

åt förvaltningsstyrelsen att utreda riksdagens lokalfråga och -kostnader m. m. för framtiden i ett totalt samhällsperspektiv och med utgångspunkt från att riksdagen skall kvarstanna i husen vid Sergels torg och 4. att förvaltningsstyrelsen skall återkomma till riksdagen med förslag till erforderligt utredningsanslag för detta nya utredningsuppdrag”.

Motionärerna anför - under hänvisning till den närmare motivering som har lämnats i motionen 1974:1879 - bl. a. att ”en återflyttning till Helgeandsholmen/Gamla stan skulle ge sämre alternativ med för arbetets bedrivande delvis otidsenliga lokaler, med längre avstånd mellan byggnaderna än vid Sergels torg, med mindre centralt läge ur kommunikationssynpunkt och från besökssynpunkt för medborgarna m. m., vartill kommer att det totalt skulle bli dyrare för landets skattebetalare”. Enligt motionärerna finns det i dag ett modernt och väl fungerande riksdagshus vid Sergels torg och krävs det ett kompletterande utredningsarbete för riksdagens framtida lokalbehov m. m. i anslutning till detta fastighetsalternativ.

I motionen 1975/76:2534 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (2 m, 2 c, 1 fp) hemställs ”att riksdagen med hänsyn till säkerhets-, kostnads-, tids- och trivselskäl beslutar att riksdagens hus skall till sin helhet vara förlagt på Helgeandsholmen enligt lösningar som redan fanns presenterade och som beaktades i riksdagens tidigare ställningstaganden i riksdagshusfrågan”.

Motionärerna anför bl. a. att Helgeandsholmen utgör en avgränsad enhet av enastående slag, samtidigt som den är belägen centralt i staden. De framhåller också att, om riksdagen kan begränsa sitt aktuella lokalbehov till det som erbjuds i gamla riksdagshuset och riksbankens hus med möjlig om- och tillbyggnad, kan säkerhetsfrågan, som har blivit alltmer brännande, lösas på ett effektivt och billigt sätt. Enligt motionärernas mening går det att genom ombyggnad av riksdagens och riksbankens hus bereda plats för alla lokaler som riksdagen behöver, utan att kanslihuset tas med i planeringen. Motionärerna uttalar vidare att ”det förslag som innefattar kanslihuset är orimligt och otänkbart” från flera synpunkter främst av miljö-, säkerhets-, funktions- (förbindelsen med plenisalen) och kostnadsskäl. Särskilt pekar man på de tidskrävande förflyttningarna från kanslihuset till plenisalen.

Motionärerna erinrar om att det inom ramen för tävlingen om nytt riksdagshus inlämnades ett förslag, ”Samspel”, som enligt deras mening har presenterat den bästa lösningen av riksdagens lokalfråga. De anför sammanfattningsvis att riksdagen nu bör definitivt besluta att dess framtida lokalfrågor löses genom ett förslag som avser endast Helgeandsholmen och att därvid förslaget ”Samspel” tas upp till prövning.

I motionen 1975/76:2536 av herr Lindkvist m. fl. (s) hemställs "att hemställan i förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 avslås samt att det med anledning av vad i motionen anförts åt förvaltningsstyrelsen uppdras att revidera kostnadsberäkningarna för Sergelstorgs- resp. Helgeandsholmsalternativet till lösning av riksdagens lokalfråga på längre sikt och att redovisa

KU 1975/76:53

resultatet härav för riksdagen”.

Motionärerna anför bl. a. att det föreliggande beslutsunderlaget är bristfälligt. Man framhåller att inga andra lösningar än den som riksdagen i sitt principbeslut den 28 maj 1975 förordade (det s. k. alternativet 2) har granskats, vilket t. ex. innebär att undersökningen av riksdagens expansionsmöjligheter har begränsats till att omfatta endast byggnaderna i anslutning till Helgeandsholmen. I motionen ifrågasätts de antaganden som har gjorts beträffande vilka kostnader som i en jämförelse med Sergelstorgsalternativet skall påföras alternativet 2 och framhålls att ”dessa antaganden som är helt avgörande för kostnadsberäkningens slutliga resultat torde behöva underkastas en förnyad granskning”. Motionärerna anför att i det nu presenterade investeringsbeloppet ingår exempelvis inte 8 milj. kr. avseende underhållsåtgärder i samband med ombyggnad av kanslihuset. Vidare pekar man på att de föreslagna ombyggnadsarbetena ökar riskerna för sättningsskador, vilket kan framkalla behov av grundförstärkningsåtgärder, som torde kosta minst 50 milj. kr. Även andra investeringsposter, som nu inte har påförts flyttningsalternativet - ”t. ex. kostnader för skyddsrum, antikvarisk utgrävning av Riksplan, räntorna under byggnadstiden, flyttningskostnader, teleteknisk utrustning, markarbeten, handikappåtgärder, säkerhetsåtgärder samt inredning” - framhålls i motionen.

Vad beträffar årskostnadsberäkningarna för de båda huvudalternativen hänvisar motionärerna till att det i riksdagshusutredningen 1974 uttalades att en årskostnadsskillnad om 20 % i ett fall som detta bör betraktas som stor. Då redovisades årskostnaden för återflyttning till 16,2 milj. kr. i 1974 års priser, medan motsvarande årskostnad nu har beräknats till 24 milj. kr. i 1976 års priser. Motionärerna erinrar om att årskostnaden för alternativet Sergels torg enligt byggnadsstyrelsens beräkning under samma tid har ökat med endast 0,5 milj. kr. (till 20,3 milj. kr.) och menar att de investeringar och förhyrningar som avses bli aktuella under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kan komma att leda till en kraftigt ökande årskostnadsskillnad mellan de båda alternativen.

Enligt motionärerna bör riksdagen, innan stora kostnader har lagts ned på det nu presenterade projektet, ”återföra frågan om riksdagens framtida lokalbehov till förnyad prövning”. Detta motiveras också av att 1975 års riksdagsbeslut "inte gav det utrymme för den helhetsbedömning av lokalfrågorna med flera alternativa förslag som åtskilliga ledamöter av riksdagen hade förväntat sig”.

Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna. Utskottet

Riksdagens beslut den 28 maj 1975 om riksdagens lokalfrågor på längre sikt innebar att återflyttning skall ske till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen. Förvaltningsstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fortsätta arbetet

KU »975/76:53

med lokalfrågorna i första hand enligt det s. k. alternativ 2 och återkomma till riksdagen med nytt förslag om nya överväganden skulle tala för andra lösningar eller om andra förhållanden skulle komma fram som motiverade detta.

Utskottet konstaterar att det hittills bedrivna arbetet har skett i enlighet med riksdagsbeslutet och inriktats på att undersöka vissa frågor som har framstått som särskilt viktiga. Hit hör främst de av utskottet i betänkandet KU 1975:13 utförligt behandlade frågorna om funktionsduglighet (särskilt lokalbehov och expansionsmöjligheter) samt stadsbilds-, miljö- och kostnadsfrågor. Förvaltningsstyrelsen har inte funnit anledning till att överväga annat förslag än det i riksdagsbeslutet förra året förordade alternativet 2 utan föreslåratt arbetet fortsätter enligt de redovisade planerna. Detta innebär dels kompletterande programarbete, dels påbörjande av projekteringsarbetet. För nämnda ändamål begärs ett anslag på sex miljoner kronor för budgetåret 1976/77.

Med hänvisning till 1975 års riksdagsbeslut tillstyrker utskottet att förvaltningsstyrelsen beviljas begärda medel för sitt fortsatta arbete med riksdagens lokalfrågor på längre sikt. Härigenom kan den nödvändiga grunden skapas för riksdagens kommande prövning av ärendet, inte minst då det gäller att ta ställning till närmare utarbetade och analyserade förslags funktionsduglighet liksom till framtida kostnader och anslagsbehov. Utskottet utgår från att det därvid blir möjligt att göra en fullständig beräkning av kostnaderna för återflyttning till Helgeandsholmen. Med åberopande av det nyss sagda får utskottet avstyrka bifall till de i ärendet väckta motionerna, som alla, ehuru från skilda utgångspunkter, innebär att riksdagens principbeslut från förra året nu skulle frånträdas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till förvaltningsstyrelsens förslag 1975/76:20 och med avslag på motionerna 1975/76:2531, 1975/76:2534 och 1975/76:2536 till Den inre riksdagsförvaltningen: Fortsatt utredning om riksdagens hus m. m. för budgetåret 1976/77 under sextonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1976

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s). Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson i Eskilstuna* (s), Jonnergård* (c), Bergqvist (s), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Johansson i Malmö* (s) och Berntson (vpk).

*Ej närvarande vid justeringen.

KU 1975/76:53

6 Reservation

av herr Berndtson (vpk) som ansett

att det sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De betänkligheter mot en återflyttning till Helgeandsholmen som framfördes vid förra årets riksdagsbehandling kvarstår och har enligt utskottets mening i flera avseenden förstärkts. Detta gäller såväl den från funktionssynpunkt försämrade lösningen som de nya kostnadsberäkningarna. Det är därför med största tveksamhet som utskottet tillstyrker begärda medel. Genom att förvaltningsstyrelsen beviljas dessa medel kan dock den nödvändiga grunden skapas för riksdagens kommande prövning av ärendet. Frågan om en jämförande kostnadsberäkning mellan Sergelstorgs- respektive Helgeandsholmsalternativet,som förordas i motion 1975/76:2536, bör enligt utskottet åter tas upp vid den slutliga prövningen av riksdagens lokalfrågor på längre sikt.

Särskilt yttrande

av herrar Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s) och Johansson i Malmö (s) vilka anfört:

I flera tidigare socialdemokratiska motioner - såväl 1973 som 1974 - har framhållits att riksdagen måste fl ett tillräckligt beslutsunderlag innan slutlig ställning kan tas till riksdagens lokalfrågor på längre sikt.

Det kan här erinras om att motionen 1973:981 fick en mycket positiv behandling av konstitutionsutskottet, som för sin del uttalade, att det var ”en betydande fördel att det fortsatta utredningsarbetet kan bedrivas så förutsättningslöst som möjligt inom de av förvaltningsstyrelsen angivna ramarna” (KU 1973:51 s. 3). Utskottet underströk också vikten av att arbetet inriktades på att ge riksdagen underlag för beslut om vilketdera av de båda huvudalternativen - Sergels torg eller Helgeandsholmen - som borde genomföras.

Sedan förvaltningsstyrelsens utredning. Riksdagshusutredningen 1974, hade lagts fram för riksdagen konstaterades i motionen 1974:1882 med beklagande att något sådant underlag som förutsatts för beslut inte förelåg. I motionen underströks också att det nuvarande riksdagshuset, som ligger mitt bland folket intill det livfulla Sergels torg och har överlägsna kommunikationer till fördel för både väljare och valda, väl svarar mot en modern tids krav på öppenhet i politiken. Ytterligare initiativ kunde också tas för att göra denna byggnad till ett ”det öppna samhällets riksdagshus”.

Konstitutionsutskottet stannade - efter ett omfattande remitterings- och utredningsarbete - för att frågan om hur riksdagen på lång sikt skall lösa sin lokalfråga borde ytterligare övervägas. Mot bakgrunden av en fördjupad prövning av samtliga de aktuella alternativen från funktionssynpunkt - och med särskilt beaktande av expansionsmöjligheterna - borde sålunda, enligt utskottets mening, vissa stadsplane- och miljöfrågor och i betänkandet an -

KU 1975/76:53

givna kostnadsfrågor närmare övervägas inom riksdagen.

Riksdagens beslut blev emellertid att återflyttning skulle ske till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen och att förvaltningsstyrelsen skulle "föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till riksdagen med nytt förslag, om förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya överväganden talar förandra lösningar eller om andra förhållanden framkommer som motiverar detta”.

Vi har i utskottet tagit konsekvenserna av riksdagens principbeslut och motsätter oss därför inte att ytterligare 6 milj. kr. anslås till fortsatt utredningsarbete. Vi har ingenting emot att återflyttningsalternativet 2, som under det senaste året har undergått väsentliga förändringar, särskilt till följd av den föreslagna gångbrons från funktionssynpunkt starkt försämrade läge, blir mera fullständigt belyst, både när det gäller tekniska frågor och kostnader.

I utredningens ursprungliga förslag beskrevs kostnadsskillnaderna som stora - till Helgeandsholmsalternativets fördel. Enligt utredningen skulle sålunda det förordade Helgeandsholmsalternativet 2 kosta endast drygt 16 milj. kr. om året mot för Sergels torg nästan 20 milj. kr. Nu räknar förvaltningsstyrelsen med årliga kostnader (i 1976 års prisläge) på drygt 24 milj. kr. för Helgeandsholmsalternativet mot i stort sett oförändrade cirka 20 milj. kr. för alternativet Sergels torg. Denna dramatiska förändring av kostnadsrelationerna - från cirka 20 96 billigare till 20 96 dyrare - synes likväl inte ha föranlett någon ändrad inställning från styrelsens sida.

Det bör också observeras att investeringskostnaderna för återflyttningsalternativet, sedan det förra förslaget lades fram för riksdagen, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar har ökat med nästan 60 96, eller från 122,5 till 195 milj. kr. i löpande priser. Härtill kommer ytterligare de betydande kostnader, som byggnadsstyrelsen har angett, men som inte ingår i kalkylerna (se byggnadsstyrelsens sammanställning i underbilagorna 1 och 2, som bifogats förvaltningsstyrelsens förslag). Som exempel på sådana icke medräknade kostnader kan nämnas räntor under byggnadstiden, vilka ingick i de tidigare beräkningarna, flyttningskostnader samt kostnader för grundförstärkning, skyddsrum och antikvarisk utgrävning. Vidare bör märkas att endast en mindre del (9 milj. kr.) av kostnaderna för teleteknisk utrustning, markarbeten, handikappåtgärder, säkerhetsåtgärder och inredning, vilka av byggnadsstyrelsen har beräknats till totalt 38 milj. kr. i 1974 års prisläge, har tagits med i kalkylerna. Kostnaderna för underhållsåtgärder (ca 8 milj. kr.) i samband med ombyggnad av kanslihuset ingår inte heller.

Det sagda visar sålunda med all önskvärd tydlighet att konstitutionsutskottets skepsis i 1975 års betänkande gentemot angivna kostnader har varit berättigade. Det torde nu finnas anledning att befara att de verkliga årskostnaderna för alternativet Helgeandsholmen kommer att bli cirka dubbeli sd höga som förvaltningsstyrelsen tidigare har utgått från.

KU 1975/76:53

8 Utskottets ställningstagande för att utredningen fullföljs innebär inte att riksdagen avhänder sig handlingsfrihet inför det slutliga ställningstagandet. Att döma av i ärendet presenterade tidsplaner beräknas detta kunna ske under hösten 1977. Mot denna bakgrund har vi inte haft skäl till att reservera oss mot skrivningen i utskottets betänkande.

GOTAB 51970 Stockholm 1976