Med anledning av motioner om skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer
KrU 1975/76: 14
Kulturutskottets betänkande 1975/76:14
med anledning av motioner om skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande följande motioner, vilkas behandling på förslag av utskottet i betänkandet 1975:14 uppskjutits till 1975/76 års riksmöte, nämligen
1975:503 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) vari hemställts att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag till lagstiftning rörande den kommunala kulturmiljö- och byggnadsminnesvården enligt i huvudsak de riktlinjer som redovisats i motionen,
1975:1336 av herr Turesson (m) vari hemställts att riksdagen hos regeringen begär att frågan rörande lagstiftningen till skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer särbehandlas, så att förslag omgående kan föreläggas riksdagen.
Intresset för kulturminnesvården skiftar mycket starkt från kommun till kommun konstateras det i motionen 1975:503. Det saknas f. n. bestämmelser som ålägger kommunerna att göra kulturmiljö- och byggnadsinventeringar. Motionärerna finner det motiverat med en väsentligt utbyggd och förstärkt lagstiftning för detta område. Varje kommun bör vara förpliktigad att inventera sitt fastighetsbestånd och sin kulturmiljö. På grundval härav upprättade planer bör fastställas i särskild ordning och vara vägledande vid planarbetet i övrigt i kommunen. I lagstiftningen bör ingå bl. a. föreskrifter om vård av fastighet som i den kommunala planen klassificerats som byggnadsminnesmärke, om beivrande av vanvård och om rätt för samhället till tvångsingripande.
1 motionen 1975:1336 erinras om att bygglagutredningen haft i uppdrag att utreda frågan om en skyddslagstiftning avseende kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer. I ett betänkande (SOU 1974:21) har utredningen redovisat bl. a. sina överväganden med anledning av detta uppdrag. Motionären befarar emellertid att det kommer att dröja avsevärd tid innan ett effektivt lagskydd kan föreligga.
Utskottet
I sitt betänkande 1971:26 behandlade kulturutskottet utförligt frågan om bevarandet av äldre bebyggelser och miljöer. Utskottet förklarade att denna fråga borde tas upp till ingående överväganden, lämpligen i samband med
1 Riksdagen 1975/76. 13 sami. Nr 14
KrU 1975/76: 14
den översyn av lagstiftningen om den fysiska planeringen som då pågick inom bygglagutredningen. I det utredningsarbete som utskottet sålunda förordade borde samråd ske med saneringsutredningen. Vidare borde 1965 års musei- och utställningssakkunniga anlitas som expertorgan. Utskottet underströk också att arbetet borde bedrivas skyndsamt samt att under arbetets gång förslag, om så bedömdes lämpligt, kunde läggas fram om provisoriska åtgärder, exempelvis i fråga om förstärkning av skyddet mot rivning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. På förslag av utskottet anhöll riksdagen att Kungl. Maj:t skulle låta verkställa den utredning som utskottet förordat. Detta ledde till att bygglagutredningen fick tilläggsdirektiv i anslutning till utskottets uttalanden.
Som omnämnts i motionen 1975:1336 har i bygglagutredningens nu avgivna betänkande ”Markanvändning och byggande” (SOU 1974:21) redovisats principer för lagstiftning om den översiktliga byggnadsplaneringen i kommunerna. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas beredningen av denna fråga inom bostadsdepartementet resultera i en promemoria hösten 1976 med förslag till ett nytt plansystem. Promemorian avses bli remissbehandlad för att därefter tillsammans med remissvaren utgöra underlag för en proposition till riksdagen. Bland de frågor som i detta sammanhang övervägs inom departementet är även frågan om skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer. Utskottet anser det angeläget att denna fråga får en skyndsam behandling men att det dock inte finns tillräcklig anledning att bryta ut den till behandling i förtur. En sådan åtgärd skulle komplicera lagstiftningsarbetet, och den tid man skulle kunna vinna får anses vara obetydlig.
Tilläggas kan att redan nuvarande lagstiftning ger en viss möjlighet att bereda skydd för kulturmiljöerna. Som nämnts i motionen har nyligen i byggnadslagen införts en bestämmelse som innebär att förbud kan meddelas mot rivning om ett sådant förbud är påkallat för bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse. Sådant förbud får meddelas för högst tre år med möjlighet till förlängning i högst två år.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att riksdagen nu bör begära någon särbehandling av frågan om lagstiftning till skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer. Utskottet avstyrker därför motionen 1975:1336.
I motionen 1975:503 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära utredning och förslag om den kommunala kulturmiljö- och byggnadsminnesvården i huvudsak enligt riktlinjer som angivits i motionen. Motionärerna har tänkt sig att kommunerna skall förpliktigas att inventera sitt fastighetsbestånd och sin kulturmiljö. På grundval härav upprättade planer bör enligt motionen fastställas i särskild ordning och vara vägledande vid planarbetet i övrigt i kommunen.
Utskottet vill kraftigt understryka vikten av att inventeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer ute i kommunerna drivs vida -
KrU 1975/76: 14
re. Detta är en betydelsefull del i arbetet med den fysiska riksplaneringen, vars första skede, det s. k. programskedet, nyligen redovisats för riksdagen i propositionen 1975/76:1. För bedömningen av kulturminnesvårdens intressen i det därefter följande skedet, planeringsskedet, är det nödvändigt med ett underlag som bygger på en så omsorgsfull inventering som möjligt. Utskottet som ovan redovisat det aktuella läget i fråga om det arbete som pågår på bygglagstiftningens område anser det emellertid inte lämpligt att man för en särskild sektor fastställer en plan med den prioritet och bindande verkan som synes avsedd i motionen 1975:503. I den översiktliga kommunala planeringen bör olika intressen och synpunkter vägas mot varandra utan att man i förväg bundit sig genom att fastställa en sådan sektorsplan. Utskottet avstyrker därför motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1975:1336,
2. att riksdagen avslår motionen 1975:503.
Stockholm den 18 november 1975
På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Andersson i Lycksele (s). Nilsson i Agnäs (m). Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Mogård (m), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), herr Gillström (s) och fru Jordan (s).
- • . ...i ■ • ju . ■ : ■ V•' ■ :■ 1
■u. . .
. • -■:! i , "'.i ' I'- -r -'i' ''•■i ’ '■< ■
■ . T'v' ■ O
i
. ... ... i.i; -h ■
. . ■ ! , ■■ .-i ■■ '■ ’
: : .• - ' fl ■ : . :Jjsr
.
GOTAB 75 10344 S Stockholm 1975
_