Med anledning av motion om inrättande av en institution för inventering av invandrarkulturen

KrU 1975/76: 17

Kulturutskottets betänkande 1975/76:17

med anledning av motion om inrättande av en institution för inventering av invandrarkulturen

Motionen

I motionen 1975:782, vars behandling på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1975:14 uppskjutits till 1975/76 års riksmöte, har herr Andersson i Södertälje m. fl. (s) hemställt att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning angående inrättande av Arkivet för invandrarkultur med de arbetsuppgifter som redovisats i motionen.

Motionärerna erinrar om att både kommunala och statliga myndigheter alltmer börjat vidta systematiska åtgärder för att främja invandrarnas anpassning i Sverige. 1 samtliga myndigheters agerande ingår som ett mål att bevara invandrarnas kulturarv. Motionärerna anser emellertid att man i allmänhet vet mycket litet om detta kulturarv. Det är därför enligt motionen en synnerligen angelägen uppgift att få till stånd en inventering av invandrarkulturen. För att möjliggöra en sådan och för att senare bedriva forskning inom området föreslås att -efter närmare utredning av frågan -en institution inrättas med benämningen Arkivet för invandrarkultur. Uppgifterna för arkivet bör enligt motionärerna i ett första skede vara dels att upprätta ett kartotek över invandrade kulturarbetare, dels att påbörja insamlande av manuskript, brev, fotografier och material som åskådliggör bildkonst, musik, dans, scenkonst m. m. Därefter föreslås en kartläggning av de olika folkgruppernas etnografiska och sociala sammansättning. Motionärernas tanke är att arkivets verksamhet senare skall växa ut till att omfatta symposier, seminarier, utställningar och pedagogisk aktivitet.

Betänkandet (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna

Invandrarutredningen tog i rubricerade betänkande upp frågan om insamling och arkivering av dokument och föremål som belyser invandringen till Sverige. Uppgiften att samla in och bevara sådant material borde enligt utredningen läggas på någon befintlig institution på kulturområdet. Utredningen föreslog att det skulle uppdras åt statens kulturråd att i samarbete med riksantikvarieämbetet och riksarkivet närmare utreda vilken institution som borde få ansvaret för en verksamhet av angivet slag.

Propositionen (1975:20) om den statliga kulturpolitiken 2

I propositionen konstaterade föredragande statsrådet att det ankommer på riksarkivet att svara för de statliga insatser som aktualiserades av in 1

Riksdagen 1975/76. 13 sami. Nr 17

KrU 1975/76:17

vandrarutredningen med avseende på insamling och arkivering. Då de insatser som kunde bli aktuella i detta sammanhang även berörde andra delar av kulturområdet än arkivväsendet kunde det enligt statsrådet finnas anledning att riksarkivet hade visst samråd med statens kulturråd.

Remissyttranden

Kulturutskottet, som funnit att förslagen i motionen 1975:782 har större räckvidd än nyss angivna förslag av invandrarutredningen, har inhämtat yttranden över motionen från riksarkivet, statens kulturråd och statens invandrarverk. Riksarkivet och statens kulturråd anknyter båda till sina yttranden över invandrarutredningens förslag. Motionen tillstyrks med vissa förbehåll av statens invandrarverk. Riksarkivet ansluter sig i vissa delar till motionen, medan statens kulturråd avstyrker motionsförslaget.

Riksarkivet anser det inte möjligt eller lämpligt att samla dokument om invandrarfrågor och invandrarkultur på samma sätt som man samlar föremål m. m. till en viss institution. Dokument, manuskript, brev etc. utgör i regel delar av arkiv, som bildas genom en förenings, en institutions eller en enskild persons verksamhet. De kan enligt riksarkivet inte ryckas ur sina sammanhang utan att värdefull information går förlorad. Även litteratur, film, bildkonst, dans, scenkonst och annan dokumentation som belyser invandrarkulturen blir enligt riksarkivets mening bäst bevarad och tillgängliggjord i de bibliotek och museer som redan är specialiserade på dessa slag av källmaterial.

Riksarkivet förordar emellertid förslaget att statligt stöd utgår till inventering och dokumentation av invandrargruppernas och de etniska minoriteternas kulturella verksamhet och anför följande.

En sådan inventering bör dock inte vara förenad med insamlarverksamhet. En institution som Svenskt musikhistoriskt arkiv (SMÅ) kan i detta sammanhang utgöra en förebild. SMÅ inventerar och gör enkäter för att spåra upp obekant källmaterial för svensk musikhistoria. Vidare görs sammanställningar, excerpter, register och förteckningar där källor och litteratur bekantgöres och systematiseras. Däremot samlar SMÅ inte själva källmaterialet, endast uppgifter om detta och om var källorna finns. En liknande institution, som även kan bedriva och initiera forskning om invandrarkulturen finnér riksarkivet kunna genomföra de målsättningar som motionärerna ger uttryck åt. Riksarkivet är också berett att tillsammans med statens kulturråd och riksantikvarieämbetet medverka i en utredning av formerna för insamlande och bevarande av material rörande invandrarkulturerna.

Riksarkivet har i sitt remissvar angående Invandrarutredningen 3 förordat, att statligt stöd skall utgå direkt till inventering och vård av invandrarorganisationers och etniska minoriteters arkiv samt föreslagit att sådant stöd lämpligen fördelas av riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Denna nämnd, vars medlemmar utses av regeringen, har bl. a. att fördela statsbidrag till inventering av folkrörelsearkiv. Riksarkivet upprepar i detta sammanhang sitt förslag som väl låter sig förena med vad som ovan sagts om en institution för inventering av invandrarkultur.

KrU 1975/76:17

3 Sammanfattningsvis föreslår riksarkivet att en institution inrättas för inventering och registrering av invandrarnas kultur men att insamling av källmaterial inte skall ingå i institutionens uppgifter samt att statsmedel till inventering och vård av invandrargruppers och etniska minoriteters arkiv fördelas av riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.

Stålens kulturråd uttalar i sitt yttrande att både invandrarutredningen och propositionen 1975:20 enligt rådets mening gav uttryck för en alltför snäv syn på de insatser som behövs för att dokumentera de kulturella manifestationer som invandringen till Sverige inneburit. Kulturrådet konstaterar att motionärerna önskar få till stånd en institution med breda dokumenterande och initierande uppgifter. En sådan institution skulle emellertid få ta itu med ett stort och heterogent material och därmed få en svårbemästrad uppgift.

Vidare anför kulturrådet bl. a. följande.

Uppgiften att dokumentera invandringen faller naturligen förutom på riksarkivet på en rad museer, såväl centralmuseerna som regionala museer. Det är dock troligt att särskilda åtgärder måste vidtas för att stimulera, stödja och råda såväl institutioner som organisationer som tar sig an detta arbete. Statens kulturråd vill emellertid avråda från att på nytt starta ett utredningsarbete rörande frågor som rör invandrarkultur. Tillräckligt underlag torde genom invandrarutredningens och invandrarverkets arbete finnas för åtgärder. Kulturrådet avser att i kontakt med riksarkivet överväga vilka initiativ som erfordras från statligt håll.

Statens invandrarverk anser att mycket svåra avgränsningsfrågor är förenade med uppgiften att göra en samlad inventering av invandrarnas kultur. Det är enligt verket ogörligt att i exempelvis det svenska samhället skilja mellan invandrad och inhemsk kultur. Man kan inte heller när det gäller dagens kulturliv utan svårigheter särskilja kulturella impulser från främmande länder och påverkan från här i landet bosatta invandrare.

Invandrarverket framhåller även att vidden av arbetsområdet för en eventuell institution för invandrarkultur skulle bli sådan att avsevärda resurser måste ställas till förfogande för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett meningsfullt och systematiskt sätt.

Enligt invandrarverkets mening är det dock inget tvivel om att ett arkiv för invandrarkultur skulle ha en viktig uppgift att fylla. Om de påtalade svårigheterna kan överbryggas anser verket att en sådan institution skulle vara av stort värde för såväl invandrarna som det svenska samhället i övrigt. Invandrarverket, som anser att ett insamlingsarbete måste påbörjas utan större dröjsmål om tanken på ett arkiv för invandrarkultur skall kunna förverkligas, anför avslutningsvis.

Verket tillstyrker därför att frågan om inrättande av ett arkiv för invandrarnas kultur utreds. Härvid bör enligt verkets mening särskilt beaktas möjligheterna att knyta ett sådant arkiv till en etablerad institution med forskningskapacitet till sitt förfogande. Härigenom skulle man undvika onödig resurssplittring och få garantier för att arkivet kan utnyttjas vetenskapligt.

KrU 1975/76:17

4 Det är vidare nödvändigt att invandrarnas och de olika minoritetsgruppernas egna organisationer får ett medinflytande i utredningsarbetet, så att en eventuell institution för invandrarkultur får en självklar förankring hos de grupper som skall bidra med aktuellt material till samlingarna.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att känna till och förstå de olika invandrargruppernas kulturella bakgrund. Detta är en förutsättning för vad motionärerna kallar en levande kulturprocess dvs. ett möte mellan olika kulturer som leder till att människorna lär känna varandra till gagn för hela vårt samhälle. Det är också från kulturhistorisk synpunkt angeläget att för framtiden rädda dokument och föremål som belyser invandringen till Sverige.

Den uppfattning utskottet här givit uttryck åt styrks av de remissyttranden som avgivits över motionen. I dessa redovisas också vissa insatser för att samla och bevara historiskt material om invandringen till Sverige samt dokumentation kring invandrarnas och de etniska minoriteternas situation i Sverige. Sålunda har riksarkivet ett nära samarbete med Baltiska arkivet, som inventerat och räddat flera baltiska föreningars och enskilda personers arkiv. Statens invandrarverk har börjat bygga upp ett bibliotek med uppsatser och annan dokumentation kring invandrarfrågor. Vidare har från flera håll, t. ex. Nordiska museet, Emigrantinstitutet i Växjö och Västerås kommun, visats intresse för att inrätta invandrararkiv. Något försök att i den omfattning som avses i motionen göra en samlad inventering av invandrarnas kultur har emellertid hittills inte gjorts i Sverige.

Remissinstanserna är i allt väsentligt positiva till grundtankarna i motionen men ställer sig tveksamma eller avvisande till förslaget om inrättande av en ny institution med de uppgifter som skisseras i motionen. Bl. a. har avgränsningsproblem och vidden av det tilltänkta arbetsområdet anförts som skäl mot inrättande av det föreslagna arkivet.

Utskottet anser för sin del att åtgärder behövs för att stödja inventering, insamling och vård av invandrarnas arkivmaterial. Skyndsamma insatser är angelägna med hänsyn till risken att delar av detta material annars skingras eller förstörs. Riksarkivet och statens kulturråd har i sina yttranden visat att de båda myndigheterna har sin uppmärksamhet fäst på dessa arkivfrågor. Riksarkivet har bl. a. framhållit att statligt stöd bör utgå till inventering och vård av invandrargruppernas och de etniska minoriteternas arkiv från de medel som fördelas av riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Statens kulturråd förklarar sig ha för avsikt att i kontakt med riksarkivet överväga vilka initiativ som erfordras från statligt håll. Däremot avråder kulturrådet från att på nytt starta ett utredningsarbete angående frågor som rör invandrarkultur. Utskottet har tagit fasta på riksarkivets och kulturrådets nyssnämnda uttalanden och utgår från att det genom dem tas initiativ i syfte

KrU 1975/76: 17

att stödja och stimulera invandrargrupperna i deras arkiveringsarbete. Insatserna måste självfallet ske i samverkan med invandrarnas och minoritetsgruppernas egna organisationer.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet yrkandet om en utredning med sikte på inrättande av det i motionen 1975:782 föreslagna arkivet och hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:782.

Stockholm den 18 november 1975

På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendeis slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s). Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Mogård (m), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), herr Gillström (s) och fru Jordan (s).

'

GOTAB 75 10333 S Stockholm 1975