Med anledning av motioner om utökad användning av textning i TV

KrU 1975/76: 18

Kulturutskottets betänkande 1975/76: 18

med anledning av motioner om utökad användning av textning i TV - program

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner, vilkas behandling på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1975:14 uppskjutits till 1975/76 års riksmöte, nämligen

1975:352 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson i Skärstad (c) vari hemställs att riksdagen hemställer att regeringen ställer erforderliga medel till förfogande för att Sveriges Radio/TV i större utsträckning än vad som nu sker skall få möjligheter att öka textutbuden i TV för att därmed möjliggöra att döva och hörselskadade skall kunna ta del av de olika program som sänds i TV,

1975:500 av herr Andersson i Edsbro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radio bör öka antalet svenska program med text för att de döva skall kunna tillgodogöra sig dessa,

1975:785 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari med hänvisning till vad som anförs i den till utbildningsutskottet remitterade motionen 1975:803 föreslås att riksdagen uttalar sig för att TV i väntan på resultat av tekniska försök förser minst ett nyhetsprogram om dagen med text.

I motionen 1975:352 uttalas att användningen av textning i TV-programmen under de senaste åren ökat men inte i den omfattning som skulle vara önskvärd. Det textade nyhetsprogram som sänds i TV är mycket uppskattat men inte tillräckligt som information. För döva och hörselskadade känns det diskriminerande att aktuella debatter och underhållningsprogram m. m. inte kan förmedlas till dem på ett sätt som de rimligen kan kräva. Motionärerna påpekar att en ökning av antalet textade program för Sveriges Radio är en ekonomisk fråga och föreslår att särskilda anslagsmedel skall ställas till förfogande för en ökning av textsättningen av TV-program.

Antalet hörselskadade i Sverige uppgår enligt låginkomstutredningens undersökning till ca 650 000 personer, påpekas det i motionen 1975:500. Ett område där ökade insatser redan nu kan göras för denna grupp är TVprogrammen där f. n. endast 2,5 procent av sändningstiden på svenska har text.

Även i motionen 1975:803, som innehåller motiveringen till yrkandet i motionen 1975:785, framhålls att endast en liten del av TV-programmen är textade. I avvaktan på resultaten av tekniska försök bör enligt motio -

1 Riksdagen 1173/76. 13 saini. Nr 18

KrU 1975/76: 18

närerna beslut fattas om att åtminstone ett nyhetsprogram om dagen förses med text.

Utredning om de hörselhandikappade och televisionen

Sveriges Radio har låtit en särskild arbetsgrupp utreda vad som kan och bör göras för att öka de dövas och hörselskadades möjligheter att tillgodogöra sig TV-programmen. Gruppen har den 25 oktober 1974 redovisat sitt arbete i en slutrapport med rubriken ”De hörselhandikappade och televisionen” (stencil).

1 rapporten framhåller gruppen vikten av att man sprider kännedom om de möjligheter som finns att med tekniska åtgärder förbättra mottagningssituationen för hörselhandikappade. Gruppen konstaterar vidare att textsättning som enda fungerande åtgärd är av betydelse för ett förhållandevis litet antal människor men att den sociala isolering som drabbar dessa människor är så påtaglig att kraven på särskild service har avsevärt berättigande.

Många av de människor för vilka det är önskvärt med textsättning har på grund av sitt handikapp begränsad språkfärdighet. Detta måste man ta hänsyn till vid den språkliga utformningen av texter till TV-programmen. Arbetsgruppen anser att Sveriges Radio bör låta utarbeta ett språkligt regelverk till ledning för dem som arbetar med textsättning av svenskspråkiga program och vidare att man i den mån det låter sig göra och kan anses lämpligt bör utnyttja möjligheterna till läppavläsning. Önskemål om teckentolkar kan däremot enligt gruppens mening tillgodoses bara inom ramen för program som produceras enbart för den hörselskadade publiken.

I fråga om textsättning konstaterar gruppen att s. k. simultan textsättning, som ofta önskats i fråga om nyhetssändningar, politiska debatter o. d., inte är möjlig. Det framhålls vidare att Sveriges Radios nuvarande resurser är hårt utnyttjade. Om text skall användas i ökad omfattning behövs det ökade resurser i fråga om både personal och teknisk utrustning. Synnerligen önskvärt äratt införa ett system som ger text enbart för den del av publiken som har behov av den. Var och en som har en mottagare utrustad för textmottagning kan då efter egen önskan koppla in texten, medan alla andra inte märker något av den. Systemet kan utformas så att man samtidigt kan sända flera olika texter, exempelvis på olika språk eller olika språknivå. Gruppen anser det inte realistiskt att tänka sig ett totalt utbyte av nuvarande apparatbestånd så att alla apparater blir försedda med utrustning för textmottagning. T. v. får man tänka sig att ett nytt textsystem enbart blir infört för speciella mottagargrupper, främst döva och gravt hörselskadade.

Inom Sveriges Radio bör någon eller några befattningshavare få i uppdrag att bevaka det fortsatta utvecklingsarbetet i fråga om textsättningssystem. Klara riktlinjer för textsättningsverksamheten bör utarbetas och det bör på varje programenhet åligga en befattningshavare med central ställning att se till att riktlinjerna följs. Inom företaget bör den interna informationen

KrU 1975/76:18

om hörselhandikappfrågor intensifieras och framför allt förekomma kontinuerligt. Det är också angeläget att man i programproduktionen är medveten om att bakgrundsljud i TV-programmen avsevärt reducerar möjligheterna för hörselhandikappade att tillgodogöra sig talad information.

Textsättningen bör inte finansieras med specialdestinerade statliga medel, men däremot anser arbetsgruppen att det kan bli nödvändigt med direkta ekonomiska insatser från samhällets sida för täckande av kostnaderna för utrustning och drift.

Utskottet

Frågan om utvidgad användning av textremsor i TV-programmen har upprepade gånger behandlats av kulturutskottet, senast i betänkandet KrU 1974:24. Utskottet underströk därvid angelägenheten av åtgärder för att göra TV-programmen tillgängliga för döva och hörselskadade. Utskottet har i år haft tillfälle att ta del av den rapport om de hörselhandikappade och televisionen som utarbetats av en arbetsgrupp inom Sveriges Radio. Rapporten innehåller en analys av problemet och förslag till åtgärder av olika slag.

Utskottet finner det värdefullt att man inom Sveriges Radio på detta sätt gått igenom problemet. Då det dessutom kommer att ingående behandlas såväl av handikapputredningen som av radioutredningen, som båda beräknas lägga fram förslag under loppet av nästa år, förutsätter utskottet att allvarliga ansträngningar kommer att göras för att i ökad utsträckning göra TV-programmen tillgängliga för döva och hörselskadade. Som arbetsgruppen framhållit är nämligen den sociala isolering som ett allvarligt hörselhandikapp medför så påtaglig att kraven på särskild service har avsevärt berättigande.

Med det nu anförda har utskottet angivit sin uppfattning om vikten av fortsatta ansträngningar att i ökad utsträckning göra TV-programmen tillgängliga för de hörselhandikappade. Även provisoriska åtgärder bör kunna komma i fråga. Med hänsyn till den analys av problemet som gjorts av nyssnämnda arbetsgrupp inom Sveriges Radio och det pågående utredningsarbetet anser utskottet emellertid inte att riksdagen bör göra de uttalanden som önskats i motionerna 1975:500 och 1975:785, som alltså avstyrks.

Produktion och distribution av rundradioprogram finansieras i Sverige av inflytande avgifter. Undantagna från avgiftsfinansieringen är skolprogrammen, utlandsprogrammen och den programverksamhet som handhas av utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om anvisande av anslagsmedel till-ökad användning av text i TV-programmen. Utskottet avstyrker därför också motionen 1975:352.

Krll 1975/76: 18

4 Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:352,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:500,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:785,

Stockholm den 25 november 1975

På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), fröken Sandell (s), herr

Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s). Sörenson (s), Norrby (c),

fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), fru Rönnung (s), herr Nisser (m) och fru Andersson i Täby (c).

GOTAB 75 10365 S Stockholm 1975