Med anledning av propositionen 1975/76:27 med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621) jämte motion

LU 1975/76: 11

Lagutskottets betänkande 1975/76: 11

med anledning av propositionen 1975/76: 27 med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621) jämte motion

Propositionen

I propositionen 1975/76:27 har regeringen föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621).

Förslaget innebär att sjukpenning och annan liknande dagersättning skall kunna tas i anspråk genom införsel inte bara som f. n. för underhållsbidrag och vissa kommunala bidragsfordringar utan även för övriga införselbara fordringar, dvs. skatter och allmänna avgifter samt böter och vitén. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1976.

Med anledning av propositionen har väckts en motion som redovisas nedan (s. 3).

Lagförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1975/76. 8 sami. Nr II

LU 1975/76: 11

2 Förslag till

Lag om ändring i införsellagen (1968:621)

Härigenom föreskrives i fråga om införsellagen (1968:621) dels att i 28 § och punkt 4 övergångsbestämmelserna ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Genom införsel får tagas i anspråk

1. arbetstagares avlöning, vare sig den utgår i form av tidlön, ackordsersättning, provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning därvid är jämförlig med en arbetstagares,

3. periodiskt utgående vederlag för utnyttjande av patent, mönsterrätt eller växtforädlarrätt eller av rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant eller för överlåtelse av rörelse,

4. vad som utgår såsom pension eller livränta.

Med livränta skall vid tillämpning av lagen, savin angår införsel för fordran som avses i I sv I eller 2, jämställas sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning.

Med livränta skall vid tillämpning av lagen jämställas sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning.

För vissa fall när skälig lön för gäldenärens arbete ej utgår gäller särskilda bestämmelser i 22 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'Senaste lydelse 1971:397.

LU 1975/76: 11

3 Motionen

I motionen 1975/76:29 av herr Sjöholm m. fl. (fp, c) yrkas att riksdagen vid behandlingen av regeringens proposition 1975/76:27 måtte besluta att institutet utmätning i lön skall äga full tillämpning beträffande utgående sjukpenning.

Utskottet

Enligt utsökningslagen kan arbetstagares avlöning, som innestår hos arbetsgivaren, samt vissa andra ersättningar, bl. a. pension och livränta, tas i anspråk för betalning av hans skulder genom att viss del av förfallande poster innehålls och tillställs utmätningsmannen. Exekutionen kan ske som införsel eller utmätning. Närmare bestämmelser om införsel finns i införsellagen och om utmätning i utsökningslagen (67 a-67 d §§).

Införsel och utmätning i lön m. m. sker numera i likartade former. Åtskilliga bestämmelser i införsellagen äger motsvarande tillämpning i fråga om löneutmätning. Flera väsentliga olikheter föreligger dock mellan de båda exekutionsformerna. Sålunda kan utmätning i lön ske för alla slag av exigibla fordringar, medan införsel är förbehållen underhållsbidrag enligt giftermålsbalken och föräldrabalken, vissa kommunala bidragsfordringar, skatter och allmänna avgifter samt böter och vitén. Inte heller föreligger överensstämmelse mellan de inkomster som kan tas i anspråk genom införsel och de i vilka utmätning får ske. Införsel för underhållsbidrag och kommunala bidragsfordringar får sålunda ske i sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning (2 § andra stycket införsellagen). Sådana ersättningar är däremot helt fredade mot löneutmätning. Vidare gäller att förutsättningarna för utmätning i lön är mera restriktiva än villkoren för införsel.

Mot bakgrund av 1973 års reform av sjukpenningförsäkringen tog riksskatteverket (RSV) i en framställning 1974 till justitiedepartementet upp frågan om exekution i sjukpenning och begärde sådana lagändringar som gjorde det möjligt att ta i anspråk sjukpenning dels genom införsel för även skatter och allmänna avgifter samt böter och vitén, dels genom utmätning i den ordning som är föreskriven för utmätning i lön. Med anledning av RSV:s skrivelse upprättades en departementspromemoria, i vilken föreslogs att införsel skulle kunna äga rum i sjukpenning och liknande dagersättningar för samtliga införselbara fordringar. Däremot ansågs att man i vart fall inte f. n. borde öppna möjlighet att ta i anspråk sådana ersättningar även genom utmätning. Förslaget beträffande införsel godtogs av samtliga remissinstanser, medan promemorians ståndpunkt i fråga om utmätning fick ett mera blandat mottagande.

I propositionen föreslås att sjukpenning och liknande dagersättningar skall kunna tas i anspråk genom införsel inte bara som nu för underhållsbidrag

LU 1975/76: 11

och vissa kommunala bidragsfordringar utan även för skatter och allmänna avgifter samt för böter och vitén.

Utskottet vill för sin del erinra om att sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring efter 1973 års reform i allt väsentligt är direkt jämförbar med sjuklön, som utges av arbetsgivare. Införsel i sådan lön kan ske för samtliga införselberättigade fordringar. Inte minst från rättvisesynpunkt framstår det som motiverat att den nuvarande skillnaden i införselhänseende mellan gäldenär som har sjuklön och gäldenär som uppbär sjukpenning upphävs. Också sjukpenningens förhållandevis höga nivå, för år 1976 högst 179 kr. om dagen, talar enligt utskottets mening för att sjukpenning bör kunna tas i anspråk för skatter och allmänna avgifter liksom för böter och vitén. Ytterligare skäl för en utvidgning av möjligheterna till införsel i sjukpenning är att som departementschefen framhåller reformen bör kunna motverka eventuella tendenser till missbruk av sjukförsäkringsförmånerna, som föranleds av att sjukpenningen f. n. är fredad från införsel för skatter m. m.

På anförda skäl tillstyrker utskottet att införsel i sjukpenning skall kunna ske också för skatter och allmänna avgifter samt böter och vitén. I likhet med departementschefen anser utskottet att de ökade införselmöjligheterna bör gälla även övriga dagersättningar som avses i 2 § andra stycket införsellagen, dvs. bl. a. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och militärersättningsförordningen (1950:261) samt sjukpenning och liknande ersättning på grund av privat sjuk- eller olycksfallsförsäkring.

I propositionen föreslås inte någon ändring i fråga om reglerna angående lönen/mätning. Sjukpenning och liknande dagersättningar avses sålunda alltjämt vara fredade från utmätning.

Till stöd för en sådan ordning framhålls i propositionen (s. 22) bl. a. att det utmätningsfria belopp som skall förbehållas gäldenären vid löneutmätning skall vara avsevärt större än förbehålIsbeloppet vid införsel. Införande av möjlighet till utmätning i sjukpenning och liknande kan därför enligt departementschefen inte väntas inbringa några betydande belopp. Departementschefen hänvisar vidare till att det merarbete för kronofogdemyndigheterna och försäkringskassorna som en utvidgning av tillämpningsområdet för reglerna om löneutmätning skulle medföra kan befaras bli stort i förhållande till det ekonomiska resultat som man kan räkna med.

I motionen 1975/76:29 kritiseras departementschefens ställningstagande beträffande löneutmätning. Motionärerna anser att införsel är ett för gäldenären betydligt mer ingripande rättsmedel än löneutmätning och att det därför är anmärkningsvärt att utmätning inte får äga rum när införsel kan ske. Motionärerna pekar vidare på den inkonsekvens och bristande jämlikhet som följer av det förhållandet att sjukpenning kan tas i anspråk för betalning av böter för exempelvis misshandel men är helt fredad från skadeståndskrav på grund av brottet. Enligt motionärerna uppgår sjukpenningen ofta till betydande belopp och är fullt jämförbar med sjuklön. Motionärerna fram -

LU 1975/76: 11

håller att i vissa fall en persons ekonomiska förhållanden kan vara betydligt bättre under sjukskrivningsperioder än under den tid han arbetar och att det är i hög grad otillfredsställande att sjukpenningen skall vara skyddad mot utmätning för många gånger mycket ömmande fordringsanspråk från enskilda. I motsats till departementschefen anser motionärerna att löneutmätning är ett snabbt verkande, effektivt och okomplicerat rättsmedel. De anser ej heller att personalförstärkningar skulle bli erforderliga, om möjlighet öppnas till löneutmätning i sjukpenning. Med hänvisning till vad sålunda anförts yrkar motionärerna att institutet utmätning i lön skall äga full tilllämpning beträffande utgående sjukpenning.

De skäl av principiell natur som utskottet anfört i det föregående till stöd för att sjukpenning och liknande dagersättningar bör kunna tas i anspråk genom införsel för skatter m. m. talar enligt utskottets mening för att även utmätning i lön bör kunna äga rum i sådana ersättningar. Särskilt kan härvid framhållas angelägenheten av att de nuvarande skillnaderna i utmätningshänseende mellan gäldenärer med sjuklön och dem med sjukpenning slopas. Ytterligare skäl för en utvidgning av möjligheterna till löneutmätning är, som motionärerna framhåller, att det från rättvisesynpunkt måste anses otillfredsställande att sjukpenning skall kunna tas i anspråk för böter som utdömts för exempelvis misshandel men skall vara fredad från den misshandlades skadeståndsanspråk. Härtill kommer att det ibland kan vara till fördel för gäldenären att löneutmätning kan ske i sjukpenning. Om inte löneutmätning kan äga rum, kan det nämligen bli aktuellt att verkställa sakutmätning, om gäldenären har utmätningsbar egendom. Som framhålls i propositionen ger exekutiv försäljning av utmätt egendom ofta dåligt resultat och kan därför innebära värdeförstöring för-ägaren.

I anslutning till det anförda vill utskottet understryka att vid löneutmätning i sjukpenning liksom vid annan löneutmätning gäldenären självfallet måste förbehållas ett belopp för eget underhåll och familjens behov. 1 propositionen 1975/76:91 har riksdagen nyligen förelagts förslag till gynnsammare och mera samordnade regler för beräkning av existensminimum vid beskattning och indrivning. Förslagen, som antagits av riksdagen (se SkU 1975/76:32), innebär att den enhetlighet som redan finns på beskattningsområdet genom att skattemyndigheterna tillämpar fastställda normalbelopp för existensminimum utsträcks till att omfatta även indrivningsområdet, främst då införsel. Lagstiftningen träder i kraft den 1 april 1976. Utskottet förutsätter att vid tillämpningen av de nya reglerna förbehållsbeloppet vid utmätning i lön liksom hittills kommer att bestämmas till högre belopp än vid införsel.

Det ligger i sakens natur att, sedan avdrag skett för skatter, förbehållsbelopp och eventuella införselbelopp, sjukpenningen ofta inte torde ge utrymme för löneutmätning. I vissa fall bör emellertid utmätning kunna äga rum exempelvis då gäldenärer med ingen eller ringa försörjningsbörda har hög sjukpenning. Enligt utskottets mening är det angeläget att borgenärer

LU 1975/76: 11

i sådana fall kan få ta sjukpenningen i anspråk för sina fordringar.

Mot en utvidgning av möjligheterna till löneutmätning talar som departementschefen framhåller att reformen kommer att medföra visst merarbete för kronofogdemyndigheterna och försäkringskassorna. Enligt utskottets mening bör emellertid betydelsen härav inte överdrivas. Som nyss berörts torde utrymme för löneutmätning i sjukpenning ofta saknas. Vidare bör beaktas att vidgade möjligheter till löneutmätning kan medföra att kronofogdemyndigheterna i en del fall kan undgå arbete med sakutmätning. De enskilda målen kan också avslutas snabbare, om kronofogdemyndigheterna får möjlighet att ta sjukpenning i anspråk i stället för att avvakta att gäldenären börjar uppbära lön. Enligt utskottets mening är det merarbete som kan uppkomma inte av den omfattningen att det bör få hindra en från olika synpunkter angelägen reform.

Sammanfattningsvis anser utskottet att övervägande skäl talar för ett bifall till yrkandet i motionen 1975/76:29 om att löneutmätning bör tillåtas i sjukpenning. Vid en sådan reform saknas emellertid anledning att göra skillnad mellan å ena sidan sjukpenning och å andra sidan övriga dagersättningar som kan bli föremål för införsel.

Den nu föreslagna utvidgningen av möjligheterna till exekution i sjukpenning medför, såsom framgår av det följande, ett flertal lagändringar. Med hänsyn till att det f. n. i justitiedepartementet pågår arbete på en ny utsökningslagstiftning kunde det finnas skäl att överväga att låta reformen anstå till dess arbetet med utsökningslagstiftningen slutförts. Enligt departementschefen torde emellertid en sådan lagstiftning inte kunna vara genomförd förrän om flera år. Behovet av en ändrad lagstiftning om löneutmätning är sådant att erforderliga lagändringar inte bör anstå till dess. Härtill kommer att det från flera synpunkter ter sig lämpligt att de utvidgade möjligheterna till införsel i sjukpenning och liknande ersättning samt reglerna om löneutmätning i nämnda ersättningar bör träda i kraft samtidigt.

Utskottet föreslår således att sjukpenning och liknande dagersättning skall kunna tas i anspråk genom utmätning i den ordning varom stadgas i 67 a-67 d §§ utsökningslagen. En bestämmelse härom föreslås intagen i 67 d §, vari stadgas om utmätning i pension och livränta. Efter mönster av förslaget till ändring i införsellagen bör bestämmelsen utformas så att vid tillämpningen av reglerna i 67 a-67 c §§ utsökningslagen sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning, skall jämställas med livränta.

1 kungörelsen (1969:21) om införsel i sjukpenning m. m. stadgas bl. a. att vid beslut om införsel i sjukpenning införselbeloppet och förbehållsbeloppet skall bestämmas per dag. Vidare föreskrivs att sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring för de första fyra dagarna av en sjukperiod, för vilka sjukpenning utgår, skall förbehållas gäldenären utan avdrag, om inte särskilda skäl föranleder annat. Vad i kungörelsen sägs om sjukpenning har motsvarande tillämpning i fråga om annan dagersättning som avses

LU 1975/76: 11

i 2 § andra stycket införsellagen.

Liknande regler bör enligt utskottets mening gälla vid utmätning i sjukpenning m. m. Utskottet föreslår därför att i 67 d § utsökningslagen infors bestämmelser om att det belopp som högst får innehållas och förbehållsbeloppet skall bestämmas per dag samt att sjukpenning och annan dagersättning för de forsta fyra dagarna av en ersättningsperiod skall förbehållas gäldenären, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Införandet av möjlighet till utmätning i sjukpenning m. m. kräver ändring av 123 § lagen om försäkringsavtal, 20 kap. 6 § lagen om allmän försäkring, 50 § lagen om yrkesskadeförsäkring och 17 § militärersättningsförordningen, vari stadgas förbud mot utmätning i innestående fordran på vissa ersättningar. Lagrummen bör ändras så att utmätningsforbudet ej hindrar utmätning enligt vad som föreskrivs i 67 d § utsökningslagen. I samband härmed bör vissa formella ändringar göras i militärersättningsförordningen.

Utskottet vill understryka att den föreslagna lagstiftningen om utmätning i sjukpenning m. m. bör ses som ett provisorium och att reglerna om löneutmätning i sjukpenning m. m. bör tas upp till förnyad prövning i samband med det ovannämnda arbetet på en ny utsökningslagstiftning, då enligt departementschefen även andra frågor beträffande löneutmätning skall prövas. Utskottet förutsätter att bestämmelserna om att sjukpenning under de första fyra dagarna av en sjukperiod som regel skall förbehållas gäldenären vid införsel och utmätning härvid tas upp till närmare överväganden.

Beträffande tillämpningen av de i propositionen och av utskottet föreslagna utvidgade möjligheterna till exekution i sjukpenning m. m. vill utskottet i likhet med departementschefen understryka angelägenheten av att utmätningsmannen vid bestämmande av förbehållsbeloppet tar hänsyn till de ökade utgifter som sjukdom eller motsvarande tillstånd ofta för med sig för den som är berättigad till dagersättningen.

Ikraftträdandet lorden i propositionen föreslagna ändringen i införsellagen och för den av utskottet ovan förordade lagstiftningen om utmätning i sjukpenning m. m. bör lämpligen bestämmas till den 1 juli 1976.

Utöver det anförda har det i propositionen framlagda lagförslaget inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det genom propositionen 1975/76:27 framlagda förslaget till lag om ändring i införsellagen (1968:621) utom såvitt avser ikraftträdandebestämmelsen,

2. att riksdagen antar en ikraftträdandebestämmelse för det ovan angivna lagförslaget med följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 juli nuari 1976. 1976.

LU 1975/76: 11

3. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:29 antar följande i härvid fogad bilaga av utskottet framlagda förslag till

1. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

2. lag om ändring i lagen (1929:77) om försäkringsavtal,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261).

Stockholm den 23 mars 1976

På lagutskottets vägnar IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c). Hammarberg (s), Lidgård (m), fru Åsbrink (s), herrar Sjöholm (fp). Andersson i Södertälje (s), Winberg (m), fru Nilsson i Sunne (s), herr Israelsson (vpk), fru Fredgardh (c), fru Tillander (c), herr Gustafsson i Stockholm (s), fru Johansson i Hovmantorp (s), herr Henmark (fp) och fru Karlsson (c).

LU 1975/76: 11

9 Bilaga

Av utskottet framlagda lagförslag 1 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrives att 67 d § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 d §'

Bestämmelserna i 67 a-67 c §§ skola i tillämpliga delar gälla beträffande utmätning av belopp vilka utgå som pension eller livränta. Vid tillämpning av 67 b § skall iakttagas, att om beloppen förfalla med längre mellanrum än en månad, utmätning ej får äga rum i vidare mån än om de förfallit månadsvis.

Om utmätning för viss fordran har skett av belopp vilka utgå som pension eller livränta och rättigheten som sådan därefter utmätes för annan fordran, skall så anses som om den senare utmätningen skett även för obetald del av den förra fordringen.

Med livränta skola vid tillämpningen av 67 a-67 c jäms lä lias sjuk penning

och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning. Vid beslut om utmätning i sådan ersättning skola det belopp som högst får innehållas och det belopp som skall förbehållas gäldenären bestämmas per dag. Sjukpenning och annan dagersättning för de fyra första dagarna av en period, för vilka ersättning utgår, skola förbehållas gäldenären utan avdrag, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1 Senaste lydelse 1968:623.

LU 1975/76: 11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrives att 123 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

123 §'

Fordran, som på grund av olycksfalls- eller sjukförsäkring innestår hos försäkringsgivaren, må ej för gäld tagas i mät.

Bestämmelsen i första stycket Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- hindrar ej utmätning enligt vad som

lopp enligt vad som föreskrives i ut- föreskrives i 67 d $ utsökningslagen

sökningslagen. (1877:31 s. 1).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

'Senaste lydelse 1968:622.

LU 1975/76: 11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 20 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 kap.

6 §>

Försäkrads fordran å ersättning enligt denna lag, som innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, må ej utmätas. Försäkrads rätt till ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning av pensionsbelopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning enligt vad som föreskrives i 67 d § utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1 Senaste lydelse 1974:962.

LU 1975/76: 11

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att 50 § lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50 §'

Fordran å ersättning, som innestår hos försäkringsinrättning, må ej utmätas. Rätt till ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning enligt vad som föreskrives i 67 d $ utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1 Senaste lydelse 1968:629.

LII 1975/76: 11

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (militärersättningsförordningen) Härigenom

föreskrives i fråga om förordningen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (militärersättningsförordningen)dels att i 1 § 1 och 3 morn., 4, 5 och 11 §§, 12 § 1 morn., 15, 16 och 18-23 §§ ordet "förordning” skall bytas ut mot "lag", dels att i 1 § 2 mom. ordet "krigsmakten” skall bytas ut mot "försvarsmakten”,

delsau rubriken till förordningen samt 17 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (militärersättningslag)

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

17 §*

Fordran å ersättning, som innestår hos riksförsäkringsverket, må ej utmätas. Rätt till ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen.

Bestämmelserna i första stycket hindra ej utmätning enligt vad som föreskrives i 67 d $ utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1 Senaste lydelse 1968:630.

-u .'v- </ ’ i

GOTAB 51575 Stockholm 1976