Med anledning av propositionen 1975/76:58 om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan m. m. jämte motion
NU 1975/76: 17
Näringsutskottets betänkande 1975/76:17
med anledning av propositionen 1975/76:58 om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan m. m. jämte motion
Ärendet
1 propositionen 1975/76:58 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. godkiinna Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA),
2. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:97 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen avslår propositionen 1975/76:58,
2. att riksdagen uttalar sig för att det svenska rymdsamarbetet bör ske i former, som saknar de i propositionen föreslagna politiska bindningarna och som möjliggör ett bredare samarbete med olika länder, företrädesvis de nordiska.
Propositionen
1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA). Denna konvention avses ersätta den konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO) som Sverige undertecknade år 1962 och som trädde i kraft år 1964. Anslutningen till den nya konventionen innebär inte några förändringar i Sveriges deltagande i de samarbetsprogram på rymdområdet som tidigare har godkänts av riksdagen.
Vidare föreslås en av godkännandet betingad ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Lagändringen innebär att den bestämmelse i lagen som gäller ESRO upphör att gälla. I stället kommer ESA i åtnjutande av immunitet och privilegier enligt konventionen om upprättande av ESA. Dessa stämmer i huvudsak överens med de bestämmelser som nu finns för ESRO.
Motionen
Motionärerna anför att såväl ekonomisk-industriella och teknologiska som politiska och militära skäl talar för att Sverige bör avstå från att delta i
1 Riksdagen IV75/76. 17 sam!. Mr 17
NU 1975/76: 17
det europeiska rymdsamarbetet. Rymdsamarbetet innebär, menar motionärerna, en formell bindning till västeuropeiska industrikonsortier. Utländska intressen kommer härigenom att kunna påverka den långsiktiga inriktningen av den svenska industrins utveckling. Motionärerna ställer sig tveksamma till satsningarna på de hittillsvarande rymdprogrammen. De anser att dessa satsningar är en form för industrisubventionering och hävdar dessutom att endast en begränsad del av de svenska insatserna kommer tillbaka som utvecklings- och produktionskontrakt till svenska industrier. Resurserna för rymdsamarbetet kommer att tas från andra, mer angelägna forsknings- och utvecklingsområden, anför motionärerna. De föreslår att bilaterala tekniska avtal görs upp. Härigenom kan Sverige bibehålla kontrollen över inhemsk rymdforskning och rymdteknik. Vidare förordar de att samarbetet med de nordiska länderna byggs ut. Som skäl härför anförs att Finland och Norge inte deltar i det västeuropeiska rymdsamarbetet. Slutligen uttalas att det tidigare fristående rymdprogrammet ELDO, som nu skall uppgå i ESA, i realiteten var ett militärt projekt, om än med civila tillämpningar. En närmare anknytning till program av denna typ innebär enligt motionärerna en urholkning av neutralitetspolitiken.
Utskottet
Sverige har deltagit i det europeiska rymdforskningssamarbetet från det att Organisationen för europeiskt rymdsamarbete (ESRO) år 1964 började sin verksamhet. ESRO:s uppgift är att för uteslutande fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknik. Förutom ESRO finns ett annat samarbetsorgan inom rymdområdet, den europeiska organisationen för utveckling av bärraketer (ELDO). Sverige deltar inte i denna organisation.
Överläggningar inom den europeiska rymdkonferensen, ett samarbetsorgan på ministernivå, har lett fram till beslut om att ersätta ESRO med ett nytt organ, European Space Agency (ESA). Till ESA skall även vissa av ELDO:s tillgångar föras. ELDO skall läggas ner. 1 konventionen angående upprättande av ESA, som riksdagen i föreliggande proposition föreslås godkänna, anges den nya organisationens syfte vara att vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet inom rymdforskning och rymdteknologi samt dessas rymdtillämpning. Liksom beträffande ESRO framhålls att samarbetet uteslutande avser fredliga ändamål. I konventionen uttalas vidare att de resurser som erfordras för verksamheten inom rymdområdet är av en storleksordning som går utöver de enskilda staternas förmåga.
I jämförelse med ESRO får ESA vidgade uppgifter. Organisationen skall arbeta för en långsiktig europeisk rymdpolitik. Den skall samordna och på sikt integrera de nationella rymdprogrammen med det europeiska rymd -
NU 1975/76: 17
programmet. Den skall även arbeta för en enhetlig industripolitik på rymdområdet och härigenom förbättra den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft i världen. Vidare har ESA från ELDO övertagit uppgiften att utveckla uppskjutningsanordningar och transportsystem.
I motionen 1975/76:97 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna önskar även ett uttalande om att det svenska rymdsamarbetet bör ske i former som saknar de i propositionen föreslagna politiska bindningarna och som möjliggör ett bredare samarbete med olika länder, företrädesvis de nordiska. Svenskt deltagande i ESA kan, hävdar motionärerna, föra med sig att regeringen får minskade möjligheter att kontrollera och influera på den svenska industrins utveckling. För att detta skall undvikas bör, menar de, bilaterala tekniska och vetenskapliga avtal slutas - och då i första hand med Finland och Norge, vilka står utanför ESA. De anför vidare att de projekt som bedrivits av ELDO har haft militär inriktning. En närmare anknytning till sådana projekt innebär enligt motionärerna en urholkning av den svenska neutralitetspolitiken.
Motionärernas bedömning av vad deltagande i samarbetet inom ESA kommer att innebära för Sveriges del finner utskottet inte övertygande. Rymdtekniken, som till en början endast användes för forskningsändamål, har numera viktiga tillämpningar inom områdena telekommunikationer, navigation, meteorologi och fjärranalys. Sverige deltar även i ett bärraketprogram, kallat Ariane-projektet. Det europeiska rymdsamarbetet ger svenska vetenskapsmän tillfälle att delta i det fortsatta utforskandet av rymden. För den svenska industrin medför samarbetet ökade möjligheter till samverkan med europeisk industri och till avancerad kunskapsuppbyggnad. Med hänvisning till vad här sagts tillstyrker utskottet förslagen i propositionen och avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:58 och med avslag på motionen 1975/76:97
1. godkänner Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA),
2. antager förslaget till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
Stockholm den 4 december 1975
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Andersson i Storfors (s). Andersson i Örebro (fp), Rask (s). Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m). Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c).
NU 1975/76: 17
4 Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Sverige har deltagit (= utskottet) den svenska neutralitetspolitiken.
Utskottet instämmer i motionärernas bedömning av vad samarbetet inom ESA kommer att innebära för Sveriges del. Anslutningen kommer på sikt att medföra att den svenska industrins utveckling - och då främst inom tekniskt avancerade områden - styrs av utländska kapitalintressen. Den är ett missriktat försök att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Resultatet blir lätt det motsatta, då små länders industrier har svårt att hävda sig mot de starka kapitalintressena inom ett västeuropeiskt industrikonsortium. Utskottet delar motionärernas åsikt att det finns stor risk för att rymdsamarbetet kommer att ta resurser från andra mer angelägna forsknings- och utvecklingsområden. Det är viktigare att våra resurser satsas på områden som passar in i den svenska industriprofilen och som kan ligga till grund för en framtida, självständig industri- och forskningspolitik i folkflertalets intresse.
Utskottet vill vidare erinra om att vissa av de projekt som bedrivits inom ELDO har varit öppet militärt inriktade. Det finns en uppenbar risk för att neutralitetspolitiken urholkas, ifall Sverige knyts närmare till program av detta slag. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet i likhet med motionärerna att bilaterala tekniska och vetenskapliga avtal bör göras upp. Rymdsamarbetet kan härigenom vidgas till en större krets länder. Främst bör ett vidgat nordiskt samarbete eftersträvas.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:97
1. avslår propositionen 1975/76:58,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
GOTAB 75 10443 s Stockholm 1975